Utifrån mina analyser av min undervisning utifrån mina matriser har jag kunnat se att jag inte når alla elever i mitt klassrum kring följande mål:
Jag får iaf inte alla elever att visa vad de kan för mig kring detta.
Alla kommer inte till tals i helklass och speciellt mina sva- elever. Jag vet helt enkelt inte vilka slutsatser de drar och jag tänker också att jag måste undervisa kring hur man gör och visa hur jag menar med att dra slutsatser och koppla till egna erfarenheter.
Så det måste jag så klart skruva min undervisning kring för att alla ska ha samma chans att lyckas i mitt klassrum. Så kring högläsningen under förra terminen ändrade jag lite och vill gärna tipsa om att göra det i klasserna. Det blev ett givande och roligt arbete!
Jag började med att lyfta upp det här med textkopplingar och gjorde då som jag brukar en stöttnings-plansch.
Jag valde att läsa Pippi Långstrump och samtidigt som jag läste ville jag att de skulle försöka föreställa sig hur det såg ut. Något som vi också försökt jobba med i t.ex. matten att kunna se framför sig hur man plockar bort pengar eller talblock och lägger till osv. En viktig förmåga enligt mig…
Så jag läser kapitlet högt. Eleverna lyssnar och målar och sedan får de en eller två frågor som de ska skriva tankar kring efteråt.
Till nästan alla kapitel drog vi kopplingar på olika sätt.
Vi slutade med att skriva en egen Pippi-berättelse, med 4-rutan som stöd, som vi satte i vårt Pippi-häfte.
I min utbildning via NC hade jag delvis som uppgift att genomföra en före, under och efter-läsningsaktivitet i min klass.
Inför att vi skulle skicka hem en ny läsläxa så valde jag att genomföra min aktivitet.
Jag hade kopierat upp bilderna från kapitlet och även skrivit ”repliker”, pratbubblor på bilderna utifrån vad som sades i texten.
Som före-aktivitet skulle eleverna två och två placera bilderna i en fyra-ruta. I vilken ordning tänker ni att bilderna ska vara? Det kom fram fler olika förslag. Alla kan ju vara rätt beroende på vilken berättelse som man berättar till. Vi pratade om bilderna, läste pratbubblorna och jag visade hur författaren till boken hade tänkt och det var så som vi skulle jobba vidare.
Eleverna skuggläste pratbubblorna tillsammans med mig tre gånger.
Texten handlar om att ha myror på kroppen resp ordspråket att ha myror i kroppen. Vi pratade om vad det betyder och innebär. Jag har i klassen sjungit sången ”myror i brallan” och vi har pratat om och jobbat med insekten myror i samband med vår naturruta.
Under läsningen så läser jag de två olika böckerna (grön och röd beroende på läsförmåga). Jag läser och har boken under dokumentkameran så att eleverna ser när jag läser och tar fingret till hjälp. Eleverna ska följa det jag läser med sitt finger i sin bok.
Jag försöker också göra kopplingar. Det här påminner mig om… Jag funderar på om…
Efter läsningen så fick eleverna spela teater mha sin fyraruta med pratbubblor och bilder på. De fick fördela roller själva och träna tills de kunde det. Tre och tre spelade de sedan upp sin teater för kompisarna.
Vi pratade om att man nästa behöver kunna replikerna utantill för att det ska bli bra och likadant är det med läsläxan, man måste träna samma text flera gånger för att kunna läsa det med flyt.
Eleverna fick sedan öva att läsa hela läsläxatexten flera gånger innan det var dags att plocka ihop.
Eleverna tyckte att det var roligt att spela teater och några kunde förstå att det var för att det skulle bli lättare att läsa om man visste ungefär vad som hände i texten och att man kunde vissa delar, replikerna, utantill innan man läste hela texten.
Jag kände mig nöjd med lektionen. Det kändes som jag fick med fler elever i genomgången av läsläxan än jag kanske brukar. Alla blev delaktiga, viktiga och hade en uppgift. Jag känner mig säker på att alla elever vet ungefär vad texten handlar om tills de ska träna hemma och att det kan hjälp dem att nå läsförståelse.
Vi firar barnboksveckan genom att själva skriva barnböcker.
Som vanligt planerar vi vår berättelse mha 4-rutan, inledning, problem, lösning och slut.
Sedan går vi på att skriva, författa, riktigt. Vi skriver på datorn och försöker bygga på berättelsen utefter vår egen förmåga. Några hjälper jag att skriva för hand så de kan skriva av och andra skriver själva och försöker utmana sig genom att skriva någon mer mening kring varje ruta. Några skriver något ord i varje ruta och sedan hela meningar på datorn.
När datortexten är klar ska rätt textrader klippas ut och klistras in på rätt sida i boken. Man får då läsa det man själv skrivit och sortera in det på rätt plats. Så också rita en passande bild till. Den här gången har eleverna skrivit en och en, med talsyntes såklart.
De flerspråkiga eleverna som kan skriva på sitt modersmål får också göra det i sina böcker. Skriva på både svenska och modersmålet. Kan man inte skriva på modersmålet får man spela in, som vanligt, på iPaden mha Imovie.
Vi har också pratat mycket om framsidan. Vad finns på framsidan av boken? En rubrik, en passande bild och en författare med för- och efternamn. Därför var också vi tvungna att skriva för och efternamn på våra böcker. Vi ska sedan sortera dem i alfabetisk ordning efter efternamnet precis som i biblioteket och så ska vi kunna låna och läsa varandras böcker i vårt egna lilla klassrumsbibliotek.
I avslutar veckan med ett besök i det stora biblioteket. Då kan vi kolla efter om Lasse Maja-böckerna står vid W och om Alfons Åberg finns vid B. 🙂
I min vidare utbildning via Nationellt centrum för andra språk fick jag upp ögonen för modersmålsundervisningen. Där fick vi titta på och fundera kring modersmålsundervisningen som ett eget ämne som får sisådär en 40 – 60 min i veckan i kontrast till de kunskapskrav som eleverna ska uppnå. Kunskapskrav som i mycket går att jämföra med vår svenska undervisningen och antal minuter som vi lägger i veckan kring det ämnet….
Urklippet är taget ifrån Infomentor där våra modersmålslärare gör sina bedömningar.
Dessutom står det ju i det centrala innehållet för svenska som andraspråk:
Vi måste få till ett samarbete på riktigt för att kunna göra rättvisa bedömningar.
Vi tänker ju också att eleverna via studiehandledning ska kunna få visa sina kunskaper i t.ex. No och So på sitt modersmål.
Det här har varit i mina tankar ett tag nu och funderingarna har satt igång kring hur man på ett smart sätt kan göra detta samarbete verkligt.
Jag pratade med våra modersmålslärare om hur mina elever låg till. Kan de skriva på sitt modersmål? Det kan några, och bara för att börja med något, så när vi nu skriver berättelser så skriver de både på svenska och modersmålet.
Alla mina flerspråkiga elever kan dock inte skriva på sitt modersmål. Så då gjorde jag en annan lösning idag. De fick försöka skriva sin berättelse på svenska men sedan berätta den muntligt på, i det här fallet, arabiska. Spela in den på I-paden helt enkelt.
Så medan den ena gruppen elever skrev berättelser och försökte utmana sig med att utveckla sin text, mycket enkelt men dock en start, genom att skriva någon mening till kring varje ruta i 4-rutan när de skrev texten på datorn. Så spelade den andra gruppen in sina berättelser muntligt på I-paden. Den här gruppen hann då med att skriva två berättelser. De hann träna på att bli mer självständiga kring berättelseskrivandet och få kläm på hur jag menar med inledning, problem, lösning och slut. Och den första gruppen utmanade sig vidare i berättelseskrivandet och var nöjda med sitt arbete på datorn. Vi är olika och jobbar för att nå vårt nästa steg på olika sätt även om vi jobbar mot samma mål. Två spår i undervisningen.
Vårt arbete kring bokstaven Bb har, förutom den vanliga ljudanalysen och det andra bokstavsarbetet i olika böcker, handlat om att börja skriva berättelser.
Målet:
Skriva berättelse med inledning, problem, lösning och slut.
Eftersom vi jobbar med siffran 3 också den här veckan valde jag att börja detta arbete med att läsa sagan om Guldlock och de tre björnarna och letade efter saker som det var tre av i sagor. Pratade om att vi kanske kunde några fler sagor där siffran tre var tydlig t.ex. Bockarna Bruse, Tre små grisarna.
Efter det skrev vi en gemensam saga. Vi började med att lägga upp planen mha en 4 ruta. Vad skulle finnas i inledningen, vad var problemet, hur skulle det lösa sig och hur skulle vår berättelse sluta.
Vi höll nästan planen när vi sedan började skriva gemensamt. Jag skrev och barnen fick säga vad jag skulle skriva samtidigt såg de texten växa fram på projektorn. Igenkänningsfaktorn till De 3 små grisarna blev väldigt uppenbara men vi körde på med det. Efter vi skrivit klart fick eleverna, efter lite vägledning, försöka rita vad som var inledningen, problemet och slutet. Som stöttning för de nysvenska eleverna fick de titta på ett litet klipp av de 3 små grisarna på I-paden.
Vi repeterade också de bokstäver vi gått igenom genom att leta efter dem i den text vi skrivit och färga dem i olika färger.
Vid nästa tillfälle läste vi små böcker om Max och Rolf som modelltexter. Jag hade förberett 4 bilder från varje bok och efter att jag läst så fick eleverna funder kring vilken bild som var inledning, problem, lösning och slut och berätta kring bilden.
Sedan var det dags för eleverna att skriva. De fick hjälpas åt om de ville eller skriva egna. Många valde att skriva egna. Den här gången skrev och ritade de i ett vikt papper, dvs en 4-ruta. Helt utan kvar på formning eller korrekthet. Helt efter deras förmåga. Härlig iver och härlig stolthet över sina berättelser blev det. Det är ju ett underbart ljud i en etta-frökens öron när de sitter och ljudar och funderar suddar, ljudar igen och skriver. Fantastiskt! Detta händer ju oavsett om man skriver på datorn eller inte. Det blir inte rött under om de skriver fel och det tyckte jag var bra i det här fallet för ibland fastnar de i datorskrivandet i att det är rött under orden. (Kanske skulle jag stänga av rättstavningsfunktionen på datorn… 🙂 ) Många barn har ju oftare lättare för att skriva än att läsa. Därav tanken kring att skriva sig till läsning… även om jag alltså i mitt klassrum även skriver med pennan ibland, men utan krav på korrekthet som sagt.
Efter att de gjort klar sina 4-rutan planeringar så fick de skriva på datorn om de ville. De elever som kan forma meningar kan jag här utmana att försöka skriva någon mening till för varje ruta.
Min uppfattning är att de mha 4-rutan skriver helt på deras nivå. Jag kan lätt utmana och ge dem feedback och formativ bedömning muntligt. Nästa gång vi ska skriva kikar vi på den förra berättelsen och funderar kring vad som var bra och vad som kan göras bättre.
Min tanke har varit att jobba enligt cirkelmodellen med den narrativa genren. Vill ni läsa mer kring detta så finns mycket att läsa på Nationellt centrum för andraspråks hemsida. Finns också filmer på Youtube bl.a. har jag gjort ett par själv kring mitt arbete med 4-rutan för något år sedan och kring faktatexter, beskrivande genren kopplat till läsfixarna. Det är som sagt något år sedan de gjordes så en del har ändrats men många tankar ligger till grund där. Filmen om faktatexter är från när mina förra elever gick i åk 2.
Så har vi jobbat med andra avsnittet i Livet i bokstavlandetoch jobbat med kapitel 2 i läseboken med samma namn. Vi har jobbat med bokstäverna L och E under två veckor. Läseboken och programmen är upplagda så att varje avsnitt berör två bokstäver och eftersom vi är precis i början av bokstavsarbetet så har jag valt att dela på läsläxan hem och även valt att jobba med en bokstav i taget, en vecka i taget. Dels för att jag inte ska stressa ihjäl mig men också så klart för att hinna befästa.
Första veckan jobbade vi med bokstaven L och läste de första sidorna i kapitlet. I den gröna läseboken är det ljudning med och det är största fokus på att få alla att förstå ljudningen nu. För att kunna träna ännu mer hemma på just ljudningen med de här eleverna så kompletterar vi Livet i bokstavlandet grön med Läsinlärning i 7 steg.
Resterande två sidor sparar vi till vecka nummer två och bokstaven E. Då eleverna också får med ”mappen” hem. I mappen finns ord/meningar som de själva har skrivit på datorn i sina skrivarpar.
Varje vecka i samband med ny läsläxa jobbar vi med ljudanalys på mattan. Jag har plockat fram bilder och vi lyssnar tillsammans om ljudet i fråga hörs i början, i mitten eller i slutet.
Så jobbar vi med ordbilderna. Tränar på att känna igen dem utan att ljuda.
Så klipper vi i tidningar och själva letar bilder där ljudet ingår i. Detta klistrar vi in i bokstavboken. Förra gången när jag hade en etta så skrev vi nogranna, fina, ordentliga bokstäver i den boken. Nu är det mest för att nöta hur de ser ut och träna på att skriva bokstaven lite iaf. Jag visar hur det är tänkt att man ska forma bokstaven men jag rättar utan lägger istället mer energi på att eleven ska förklara för mig hur de har tänkt kring bilderna de klippt ut och var i ordet ljudet hörs.
Övningen den här veckan blev memory. Jag kopplade ihop svenska och matten (siffran två och par). Vi spelade memory med versaler och gemener.
Till bokstaven L listade vi L-ord i våra skrivarpar vid datorerna. Så skrev vi meningar kring ordbilderna. Det var det pappret som sedan sattes i mappen och blev läxa till vecka 2. Vid vårt andra dator-pass pratade vi om egenskaper vi har. Som koppling till bokstaven E men också för att börja bädda för att kunna beskriva mer i inledningarna när vi börjar skriva narrativa texter, berättelser. Jag tänker att vi ska försöka bygga vidare på det sättet eftersom eleverna redan i förskoleklassen har jobbat med att skriva berättelser i 4-rutan dvs. med inlednings, problem, lösning och slut.
Eftersom de skriver i skrivarpar även här så får de stryka över de meningar som stämmer på dem själva eller som de har skrivit.
Pysslet var att klippa och pussla ihop en elefant och ett lejon.
Föräldramötet förra veckan la jag stor vikt vid att förklara för föräldrarna hur det är tänkt kring läsläxan. Hur jag vill att de tränar på ljudning hemma och hur jag vill att det tränas på ordbilderna hemma. Vi pratade om progressionen kring läsningen både kring läsa med flyt och läsförståelse. Även tänket kring ASL arbetet och att vi inte lägger lika mycket vikt på att forma bokstäverna helt rätt men att känna igen dem både gemener och versaler.
Än så länge kör vi en bokstav i taget och delar på läsläxan men det kan ändras så småningom, när både eleverna och jag blivit varma i kläderna och vi har fått med alla på ljudningståget… 😉
Tre år går fort. Det börjar bli dags att släppa mina kära elever vidare på nya äventyr. Dags att avsluta påbörjade arbeten och då även vårt arbete kring att skriva i olika genrer.
Vi har under en period jobbat med livscykler och haft både fjärilar och grodyngel i klassrummet. Vi har dokumenterat utvecklingen och jämfört deras stadier. Vi har pysslat och målat. Djuren är utsläppta och även det arbetet skulle vi sammanfatta tänkte jag. Så jag slog ihop dessa två projekt.
Eleverna fick nu välja ett djur och en genre att skriva kring. Jag satte fram alla våra genrer som vi jobbat med och repeterade dem lite. Vissa genrer jobba vi mer med än andra så det var bra med en liten repetition. Sedan fick de som sagt väja, hann de flera så var det helt ok så klart. De fick också välja redovisningsform. En utmaning var också att försöka få med flera genrer i samma text. T.ex. om man valde att skriva en narrativ text så kunde man ändå försöka få med fakta. Eller om man skrev en beskrivande text så kunde man kombinera det med en återberättande text som beskrev hur vi har skött om våra djur. Vad som hända först, sedan, därefter osv.
Det blev texter av många olika slag och även olika sätt att redovisa. Det blev narrativa texter med grodor i huvudrollen som samtidigt beskrev deras livscykel. Det blev Power Point presentationer med fakta om fjärilar. Det blev instruerande texter om hur man gör ett av de pyssel vi gjorde m.m. 🙂
Jag såg en föreläsning av Bosse Larsson på UR samtiden. Han pratade om att vi inte kunde skapa motivation men motivationsskapande situationer. (Se mitt förra inlägg.)
Att eleverna får använda digital teknik kan skapa motivationsskapande situationer. Vi har jobbat med att göra Power Point och prata in ljud med Office mix och så har vi jobbat med I-Movie. Eleverna vill inte sluta jobba… Upplägget kring detta skrev jag som sagt om i mitt förra inlägg.
Häromdagen upplevde jag det även utan digital teknik. Vi bestämde oss för att vara med i ABC-klubbens berättelsetävling för årskurs 3.Efter att vi jobbat med vårt projekt I drömmarnas värld var det här som en sammanfattning av det arbetet. Vad har vi lärt oss? Använda alla kunskaper som vi samlat ihop på vägen.
Jag introducerade tänket och vi tittade på filmen som Mats Wänblad spelat in och började jobba. Eleverna jobbade på motiverat och bra, som vanligt tyckte jag. Några kände sig klara efter en stunds arbete.
Nästa lektion som vi skulle jobba med berättelsetävlingen, för att alla skulle bli klara tänkte jag, så var det någon av eleverna som undrade om vi inte kunde titta på hur något bidrag från förra året såg ut. Såklart kunde vi det. Det fanns många att läsa på tävlingssidan. Vi tittade på vinnarbidraget lite extra och försökte jämföra med våra texter. Vad har de med och inte vi? Styckeindelningen var snygg och gjorde det lätt att läsa. Det var flera problem vilket gjorde att texten blev spännande. När man trodde att det skulle lösa sig och vara slut så vände berättelsen och fortsatte. Flera beskrivande ord som adverb och adjektiv.
Helt plötsligt så var det en otrolig aktivitet bland eleverna. De som tyckte förra lektionen att de skrivit färdigt ville nu fixa till sina texter och göra om. De skrev och skrev och ville inte sluta. En helt otrolig motivation.
Så att titta på andra elevers texter att inspireras av ev tillsammans med tävlingsmomentet skapade denna motiverande situation. Hade jag skrivit en text eller att vi tittat på en text skriven av en annan vuxen t.ex. en författare eller så tror jag inte skulle skapat samma motivation. Här var det jämngamla elever på andra skolor som de verkligen kunde jämföra sig med.
När jag var och lyssnade på Hülya Basaran och hon pratade om sin undervisning sa hon ”Tänk om mina lektioner var frivilliga, hur många skulle gå på dem då?”. Det är svårt att skapa motivationsskapande situationer hela tiden för alla, men har man Hülyas ord i tankarna lite så kommer vi säkert närmare i alla fall.
Kap 5 i I drömmarnas värld handlar om att huvudpersonen kommer och gör planer för hur han/hon ska hjälpa sin vän i drömmarnas värld.
Tankarna dunkar och bankar kring hur huvudpersonen ska kunna hjälpa så vi pratar om stavnings reglerna för ng-ljudet med fokus på nk-stavningen. Vi tittar på Livet i bokstavslandetför att samla ord.
Vid nästa tillfälle, då vi ska börja skrivandet, pratar vi om hur vi ska kunna måla med ord i våra texter. Vi pratar om adverb och adjektiv. Vi sätter upp nya planscher på vår begreppsvägg och justerar vår checklista för berättelseskrivande.
Vi har tagit ett nytt steg i berättelseskrivandet och det finns tankestrukturer i klassrummet att ta hjälp av i vårt fortsatta arbete vidare inför slutkapitlet och vidare berättelseskrivande. 🙂
Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar!
