Halloween stundar och klart vi kan arbeta lite på tema Halloween men då ska vi lära också.
Tala på svenska och lyssna för att förstå på svenska.
Vi har en bild att utgått från, där jag går igenom orden som finns. Vi har också prepositionerna som stöd på tavlan och Halloween-orden som jag valt ut. Eleverna har också var sitt utgångspapper och ska sedan rita så som jag beskriver att de ska göra.
Efter min ”provomgång” så ska eleverna nu rita sina kyrkogårdar. De måste hålla för lite när de ritar så inte de andra ser hur deras kyrkogård ser ut. Sedan ska de i tur och ordning beskriva sin kyrkogård för kompisarna som ritar likadant på sina whiteboards. Det gäller att lyssna, ställa klargörande frågor och förstås förklara och berätta så andra förstår. Mycket träning i muntlig interaktion och samtidigt lär vi Halloween-ord och prepositioner.
Det här med dubbelteckning är svårt och behöver nötas en del. Därför har jag gjort ett spel även för detta. Utifrån Palin-böckernas sidor har jag klippt till kort som ligger i en påse. Eleverna ska dra ett kort ur påsen, den elev vars tur det är att svara ska själv läsa och sedan säga om det är ord 1 eller 2 som passar till bilden. På baksidan av kortet står siffran som är rätt svar. Svarar man rätt får man flytta sin spelpjäs ett steg fram, svarar man fel står man kvar. Först i mål vinner.
I den blåa kortleken läser man alltid med lång vokal först. Det har varit bra i mina grupper att börja med den för att få in tänket… -Heter det kala eller kalla, glas eller glass osv. När men spelat det någon gång så går vi på den gröna påsen då man måste vara mer uppmärksam på stavningen då det kan vara blandat antingen kort eller lång vokal först.
Jag använder både Språkis och Svenskbiten som grund i min undervisning för mina ”splitter nya” elever, dvs de elever som är helt nya i Sverige, men också bygger jag undervisningen mycket på Palin. Palin är toppen då det krävs många, många repetitioner för flera av dessa barn så att det är svårt att hitta material som tränar orden tillräckligt många gånger. Även något som de kan jobba med i sitt reguljära klassrum.
Jag älskar också spel och olika sätt att kommunicera kring temat. Memory funkar alltid så klart men vi försöker också variera med andra spel som jag hittar på längs vägen.
Nu har vi jobbat med mat och matsalen. Vi börjar då med att läsa och prata om bilden i Språkis. Vi skriver extra ord om vi kan fler och hjälps åt att också benämna dem på modersmålet så att alla lättare ska förstå och dra kopplingar mellan språket. Vi läser också i Svenskbiten som har ett kapitel som handlar om vad mamma och pappa tycker om. Varje morgon pratar vi om dagen och datum men nu har vi också lagt till -Vad ska vi äta idag? Vad åt vi igår? Tyckte du om maten igår? Vad ska vi äta imorgon? Lyxigt nog har vi en hörselpedagog som servar oss med matsedeln med widgetbilder som vi använder varje gång.
Efter att vi läst och jobbat lite i Språkis så har jag klippt widgetbilderna itu. Bild och ord ska paras ihop och limmas i ett skrivhäfte så att de alltid har med sig ”facit” även till det reguljära klassrummet. Så spelar vi memory så att vi tränar orden flera gånger.
Jag har dessutom gjort Palinspel som vi också lägger och som de då alltså också har med sig till klassrummen. Ord till bild först och sedan Bild till ord.
Nästa lektion fick eleverna rita ett bord som jag beskriver för dem. De har ett bord och en tallrik från början och sedan berättar jag vad de ska rita. Vi lägger då till prepositioner och tränar på dem.
Sedan får varje barn rita sina bord utan att visa kompisen och sedan ska de i tur och ordning berätta om sitt bord och vi ska försöka rita det de säger.
Nästa lektion så får de skriva om sina bord. Vi börjar med att gemensamt skriva om mitt bord så att de får en modell där efter skriver de om sina egna och ev någon av kompisarnas bord.
Lektionen där efter så har jag satt upp texterna numrerade runt om i klassrummet. De får med sig borden som vi ritat uppkopierade och även ett papper där de fyller i vems bord nummer 1 är osv. Eleverna går runt och läser två och två och funderar och resonerar om vems bord det är de läser om. Eftersom de är så nya i språket så kan de så klart använda modersmålet om det behövs. Elever som kommit längre i språket än just den här gruppen har försöker sitt bästa på svenska och med min hjälp innan de får ta till modersmålet.
Det här är ett återkommande arbetssätt för mig som vi bygger vidare på sedan. Mycket muntlig kommunikation samtidigt som vi jobbar för att kunna formulera meningar i skrift och även att läsa och förstå.
För att läsa in mig och kika lite på de kommande ändringarna i läroplanen valde jag i år att göra en Alignmentplanering även utifrån revideringarna. Jag tycker att alignment är bra för det säkerställer att jag får med alla delar ur läroplanen. Att jag planerar och bygger undervisningen utifrån syfte och centralt innehåll och att vi jobbar mot och bedömer mot kunskapskraven. Detta sammanfaller sedan i de konkretiserade målen som jag sätter upp på väggen och gör eleverna medvetna om. Det är även de som de i slutet av terminen/året självskattar sig mot. Läs mer om det arbetet i inlägget om självskattning/elevinflytande här på länken. Utifrån detta arbete av klippande och klistrande så gör jag mina pedagogiska planeringar.
Nedan är bilderna som finns på min vägg som vi kopplar till i undervisningen men också de som vi använder vid självskattning.
Vi har under året jobbat en del med verb. Hur man böjer dem, vilka regler som finns och även att en del måste man träna för att kunna utantill.
Som sommarpresent får de därför ett spel de gillar mycket!
Typ Löjliga familjen fast med verbformerna. De ska samla ihop 3 i varje familj. Man får inte fråga om man själv inte har någon i ”familjen”. Får man ett kort när man frågar får man ställa en fråga till.
Jag skickar också med facit som små planscher men vi försöker i nuläget i vår grupp att spela spelet utan facit förutom på de oregelbundna verben. Då lägger vi fram ”facit” på bordet där vi sitter, annars försöker vi klara oss med stöttningen och då tänka ut hur verbet böjs mha färgerna och stöttningsplanschen som ni ser längst upp i inlägget.
Man kan spela med en kortlek i taget eller hur många kortlekar man önskar utifrån svårighetsgrad och hur mycket man spelat spelet.
Färgkoden blå som i exemplet här nedan är alltså kopplad till stöttningsplaschens blåa rad osv.
Det vanligaste för oss på vår skola nu är att vi tar emot elever från andra kommuner. Elever med utländsk bakgrund som varit i Sverige i ett antal år och tagit del av svenska skola och undervisning. Så klart har vi inskrivningssamtal och pratar med familjen om skolbakgrunden men för att lite få en blick över vad eleven kan gentemot vad den kommer att möta i undervisningen hos oss så gör jag en slags avstämning.
Eftersom det så klart är otroligt olika så har jag gjort en pärm med material vars olika delar är kopplade mot de olika avstämningspunkterna för elever med kort eller ingen skolbakgrund ur Bygga svenska. Materialet är plockat dels från bedömningsstödet för lågstadiet och dels från God läsutveckling. Lundberg och Herrlin (2014). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur.
Avstämningspunkterna är följande:
Men jag börjar med Tala-delen! Ett bra sätt att börja tycker jag och då har jag något att utgå ifrån när jag fortsätter att välja var vi startar med läsa/skriva-delarna. Den tillhör inte avstämningspunkterna men är ju en del av Bygga svenska-materialet. Jag har använt skolgårdsbilderna och sekvensbilderna men det finns även skogsbilder på bedömningsportalen.
Efter tala delen så börjar jag med läsa/skriva och då har jag som sagt utifrån avstämningspunkterna (som ni såg ovan) samlat ihop material så att vi kan få en liten bild av elevernas kunskaper. Jag hoppar så klart i materialet för det är så klart lätt för vissa men svårare för andra. Alla gör så klart INTE allt. Jag gör en bedömnings längs vägen. Här nedan har jag nu länkat materialet under varje punkt. Det är scannat så det är av varierad kvalitet men jag tänker att man ser hur jag tänkt. Man kan ju välja annat liknande material att jobba med.
SKRIVA (PÅ DIGITALT VERKTYG OCH FÖR HAND) Här lägger jag igen småorden som finns i första delen för att inte glömma att noga kolla av vokalljuden. Diktera för eleverna, du läser och de skriver. Förutom det använder jag skriva-materialet med Teo och Tanja. Här har jag avstämningspunkterna utskrivna så att jag inte glömmer att kolla av någon del när vi ändå håller på och skriver.
Utöver det ovan nämnda så kollar jag också av lite muntlig matte. (Bedömningsstöd från Bedömningsportalen) Eleverna kommer att hamna i matteundervisning näst intill direkt och här får jag en bild över några begrepp och ramsräkning m.m.
Dessutom pratar vi lite engelska och det är plockat utifrån bedömningsstödet på Bedömningsportalen. Något som också eleverna möter snabbt. Av tidsbrist så är det främst muntlig engelska som jag kollar av. Rekommenderar dock även de andra delarna av engelskan i bedömningsstödet läsa, skriva, lyssna om man känner att det finns tid och ork!
Så klart är det flexibilitet som gäller. Allt beror ju på eleven som sitter framför mig. Hur mycket eleven orkar med. Så klart kan det här vara på fler tillfällen!
Så här i slutet på terminen så är det dags att utvärdera året. Hur har det gått för mig?
Min elever får då självskatta sina kunskaper och då har jag valt att göra det mot de konkretiserade mål som jag satt utifrån kursplanen för svenska som andraspråk och stegen i Bygga svenska.
Jag bedömer eleverna utifrån en egen variant av Bygga svenska som jag fixat med för att det, enligt mitt tycke, är lättare att förmedla till eleverna, föräldrarna och de pedagoger som jag samverkar med eleverna kring. Det kan se ut som nedan ungefär. På länken finns den i sin helhet. Min Bygga svenska variant 4-6.
Men nu är det då eleverna som ska skatta sina kunskaper innan det är dags att packa ihop för det här året. Det här är viktigt för mig i min vidare planering av undervisning till hösten. Vad upplever de själva att de behöver hjälp med? Hur tycker de att vi ska jobba för att det ska kännas viktigt för dem och att de lär sig på bästa sätt? Men också ser jag hur deras självkänsla är. Har jag lyckats förmedla till dem vad vi jobbar mot? Vad de ska tänka extra på i de olika delarna? osv.
Detta gör vi tillsammans. Jag ger förslag och berättar hur vi jobbat, kan visa på stöttning som getts m.m.
Nästa steg är vad de tänker om nästa år. Vad behöver du hjälp med utifrån det vi jobbat med men också är det något annat du vill ha hjälp med?
Här fick eleverna skriva Ja, Nej eller Lite i varje ring. Ytterligare delar som vi inte jobbat med men som slående många anser sig behöva mer hjälp kring är engelska och matte framför allt. Jag tar med mig frågan till ledningen tänker jag. Hur kan vi fördela resurserna så att eleverna känner att de också får förutsättningar att lyckas även i dessa ämnen?
Och sista delen får de ge tips till mig! Vad ska jag fortsätta med och vad ska jag sluta med tycker du?
Jag kan nu sammanfatta och analysera lite kring deras tankar. Det visar sig att alla elever upplever att de behöver fortsatt hjälp med att förstå innehåll i No och SO-ämnena. Alla elever anser sig heller inte ha alla ord de behöver för att kunna återberätta alla sina kunskaper. De flesta anser sig heller inte ha tillräckligt med ord och vara så säker i språket så de kan berätta om sina åsikter och tankar. Där pratade vi mest om när det uppstår konflikter eller missförstånd. Alla behöver fortsatt hjälp med att göra tankekartor på olika sätt för att få en helhetsbild över vad de ska kunna kring olika teman som de jobbar med i klassrummen. Alla upplever också att de fortsatt behöver stöd genom bilder och genomgångar och repetition av bilderna som då är de centrala begreppen i området de jobbar med.
Vilka kloka elever jag har! Vi är på rätt väg känner jag. De anser sig ha nytta av den undervisning de får och vill helst ha ännu mer hjälp då i t.ex. matte och engelska.
Mina elever har under en period jobbat kring temat Samhälle, ekonomi och jobb. Jag har utifrån årskursens pedagogiska planering planerat min undervisning för att möta mina elever som läser svenska som ett andraspråk i att klara av att lära sig målen som är satta. Vilka begrepp kommer att vara centrala i arbetsområdet för att kunna visa sina kunskaper och hur skapar jag en överblick över området så att det är lättare för eleverna att ta till sig kunskaperna.
De centrala begreppen för området är samma som för de alla elever i årskursen men vi måste jobba med dem mer och använder då också Widget Online för att få fler ”krokar” för eleverna att hänga upp begreppen på. Det första vi gjorde var att eleverna fick orden med tillhörande bilder och förklaringarna på olika kort som de sedan två och två skulle försöka para ihop. Kan vi några begrepp från tidigare arbeten? Kan vi hitta några ord i förklaringarna som gör att jag kan gissa vilka som hör ihop, för en del här är svåra? Man fick också skicka ut ”spioner” som tittade hur andra grupper gjort och då också fråga hur de tänkt.
Gemensamt limmade vi dem sedan på vikta A3 papper som också gick att vika ytterligare en gång för att ha möjligheten att träna hemma på bilderna och förklaringarna.
För att skapa en helhetsbild för eleverna så ritar jag ofta mina bilder. Som kartor. Vi har en tom som vi tillsammans under genomgången fyller på. Denna får eleverna sedan med sig hem för att kunna träna på. På vårt Team så lägger jag också en liten film där de kan lyssna på mig när jag förklarar de olika begreppen och hur de hör ihop. Det som jag vill att de ska kunna!
För det är det här som är det som de ska kunna! De ska kunna förklara begreppen och i dess sammanhang. Men de behöver inte kunna läsa flytande inte heller kommer det vara något krav på skrivförmågan när de till slut ska visa sina kunskaper för mig. De ska kunna berätta. Det är inflöde och utflöde av den muntliga förmågan som vi i So och No-ämnena jobbar för när de är hos mig. Att kunna förklara och berätta.
Därför tränar vi just på att förklara och berätta under mina lektioner. Vi spelar spel. En fråga som en kompis läser om du hamnar på en gul markering och stå över ett kast om du hamnar på en röd. (Ett tidigare arbetsområde har vart att skriva instruerande texter. Vi tittade på spelregler och skrev gemensamt regler om SO-spelet innan de i grupper fick tillverka egna spel om kroppen)
Vi förhör varandra på berättandet.
Själva bedömningen och provet gick sedan till så att de utifrån ”blindkartan” som de hela tiden jobbat efter skulle skriva alla begrepp som de kom ihåg. Markera dem med färg så att de blev synliga sedan fick de var sin dator där de muntligt skulle spela in när de berättade om begreppen och kartan. Eleverna är sedan tidigare vana med att spela in i Power point (som vi använde den här gången) för det är något som vi gör för att just träna den muntliga förmågan dock har jag tidigare aldrig använt det vid ett bedömningstillfälle. Det gick åt många grupprum för att alla skulle kunna sitta själva men vi klarade det och det är ett arbetssätt som jag kommer vilja fortsätta erbjuda mina elever att visa sina kunskaper på.
Som utmaning hade de också med vissa frågor som resten av årskursen hade med på sitt prov. Mer resonerande frågor där de också fick möjlighet att visa sina kunskaper mot högre måluppfyllelse. Den delen var dock skriftlig.
För att synliggöra progressionen kring digital kompetens kopplat till våra styrdokument och utifrån de digitala resurser som vi har i vår kommun har jag tagit fram en digitaliseringsplan för vår F-6 + fritids verksamhet. Jag jobbar också för att få till en liknande för grundsärskolan men den är tyvärr inte klar ännu. Digitaliseringsplanen blir kanske heller aldrig klar, den kommer att behöva revideras varje år. Utvecklingen inom digitala resurser förändras i rasande takt och så kommer det ju också revideringar i läroplanen framöver.
”Digital kompetens i Hultsfreds kommun F-6” är uppdelad i två dokument. Ett som är den lodräta-varianten är själva digitaliseringsplanen. Vad ska finnas med i undervisningen och vad har vi till vårt förfogande i vår kommun? Detta är uppdelat i ett antal rubriker:
De sista två rubrikerna är påbörjade men ska finjusteras med fler resurser och mer exakthet kring bedömningsdelarna.
Två sidor som visar på hur själva planen ser ut.
Vid varje ”ska” för de olika stadierna så ser den uppmärksamme att det är siffror i parenteser. Dessa har kopplingar till det andra dokumentet i ”Digital kompetens i Hultsfreds kommun F-6”. Det dokumentet som istället är i vågrätt läge är underlaget för digitaliseringsplanen. Där hittar man kopplingarna till våra styrdokument. Vad står det egentligen i det centrala innehållet som har lett till formuleringarna i våra ”ska”? Det kan t.ex. i ämnet matematik se ut som på bilden nedan. Färgerna markerar vilken rubrik som det centrala innehållet är kopplat till och sedan då även genom siffermarkeringarna vilket ”ska”.
Det här var i stora drag hur jag tänkt kring vår digitaliseringsplan som är tanken ska vara ett stöd för våra pedagoger i det digitala arbetet. Det står mer kring andra kopplingar i läroplanens olika delar och även till de fyra aspekterna kring digital kompetens som genomsyrar hela läroplanen och för den intresserad så finns båda dokumenten i sin helhet på länkarna här under.
