Alla inlägg av malincarlsson

Vi beskriver varandra elevaktivt

Efter att ha tränat på att beskriv sig själva och varandra på olika sätt. Varje dag som en kooperativ rutin och även mha olika spel bl.a. ”Vem där” med klassfoton. På länken här kan ni läsa hur vi jobbat med det.

Så har eleverna nu skrivit beskrivningar på sina kompisar i klasserna. Jag var det dags att gå par-promenad och tillsammans med axelkompisen klura ut vem som har beskrivits. 1-22 skrev på ett papper och sedan gick de runt i klassrummet och resonerande med varandra. Så härlig lyssning när de läser och funderar på svenska och hjälps åt och förklarar varför de tänker som de tänker delvis på svenska men också när det behövs på arabiskan.

Min nästa grupp som påbörjat sina beskrivningar fick också gå par-promenaden. Deras syfte med promenaden var så klart samma som gruppen innan med att träna på orden, läsa och förstå, resonera på svenska. Men även fick de tydligt märka hur en bra beskrivning kan vara och vad som är viktigt att tänka på när de själva sen gör klart sina beskrivningar.

Vi löser korsord och tränar svenska muntligt.

Med hjälp av widget online så har jag gjort bilder med påskord. På stödbilderna finns ord och bild och de har eleverna inputen framför sig. Sedan turas de om att förklara en remsa med tre bilder på. På remsorna står det istället siffror under bilderna vilket visar var på korsordet ordet ska stå.

Eleverna turas sedan om att förklara och att fylla i korsordet. En rensa var sedan byte.

Korsordet har jag gjort på: http://puzzlemaker.discoveryeducation.com/CrissCrossSetupForm.asp

Här finns länk till mitt korord.

Mina Widget bilder.

Rita mitt påskbord.

I mitt gäng med sva-elever har vi nu tränat på påskord men då i samband med höger och vänster som vi jämför med begreppen ”höger om” och ”vänster om”.

Jag började med att gemensamt läsa en text med en bild om ett påskfirande. Vi partade och skrev orden som fanns på påskbordet på bilden.

Därefter hade jag förberett mitt påskbord och jag försökte beskriva för eleverna så noga jag kunde så att eleverna hade chansen att rita likadant på deras tomma bord.

Så var det dags för eleverna att rita sina påskbord. Dessa som de sedan skulle beskriva för sin axelkompis. Och då använda prepositionerna som vi gemensamt pratat om insamlandet med mitt påskbord.

Som ytterligare stöttning gjorde jag bilder i Widget online kring de påskord som vi valt att använda den här gången och passade på att även ta med några mer vanliga ord som behövs repeteras för de som inte kommit lika långt i sitt arbete med det svenska ordförrådet.

En trevlig övning där det blev mycket muntlig interaktion.

Försöker hålla vardagen så vanlig som möjligt

Det är verkligen konstiga tider just nu. Vi kämpar på för att hålla vardagen så vanlig som möjligt. Flera elever i mina SvA-grupper är hemma men vi gör vad vi kan för att hålla igång rutinerna.

Som en rutin för att jobba med kooperativt lärande i klassrummet varje dag på ett återkommande sätt så skapade jag rutinen att varje dag presentera dagen. På de små whitebordsen i klassrummet så skrev eleverna stödord kring frågorna:

1. Vad är det för dag idag?

2. Vad var det för dag igår?

3. Vad är det för dag i morgon?

4. Vilken månad är det?

5. Vad är det för datum? Skriv på två sätt om du kan.

6. Vad är klockan? Skriv på två sätt om du kan.

Sedan skulle eleverna utifrån det presentera dagen för axelkompisen och sedan gick vi varvet runt i klassen.

Allteftersom vi jobbat med olika delar så har vi lagt på frågor och varit noga med formuleringarna. T.ex. så ska man månaden är… och Datumet är…

På sista tiden har vi jobbat mycket med att beskriva personer men kläder och hår m.m. Vem där-spelet är toppen. Jag har plastat in alla korten så varje deltagare har ett “papper” man tänker på en och ställer ja och nej-frågor. Eleven får sedan kryssa över de som de kan utesluta för att till slut komma fram till vilken person det är. Tyvärr är det inte kläder med på Vem där-spelet så därför plastade jag också in klassfoton och spelade då likadant men då även med att beskriva kläderna.

Vi jobbar en del med Palin. Men för att träna och hitta olika sätt att repetera orden för att de ska sitta så har jag också gjort om Palinövningarna till “Beskriva-spel“. Eleven tar ett kort och de andra i gruppen (ca 3) ställer frågor till korthållaren. Jag ger börjor: Har man det på händerna/fötterna/kroppen? Är den prickig/blå/randig osv. Beroende på vilka bilder vi jobbar med så klart.

Tyvärr nu så är det många elever hemma. Men i ett försök att nå om inte alla så iaf några så har jag lagt sista veckornas undervisning på att försöka träna eleverna på att skriva “presentera dagen”-delen via Teams hemma. Jag har lagt en uppgift där till eleverna som de fortsätter att skriva i varje dag om de måste vara hemma. Glädjande nog så är det flera som nu har lyckats och vi kan på så sätt iaf ha någon slags kommunikation. Jag kan ge lite daglig feedback och höra hur de har det. Är man hemma så har jag lagt på några frågor. Så klart har vi tränat dessa i skolan och de har också fått med stöttnings-papper för att kunna på egen hand.

7. Hur är vädret? Hur många grader är det?

8. Beskriv dina kläder med färg och mönster.

9. Vad har du ätit idag? Skriv och berätta om något du ätit under dagen.

10. Berätta om din dag.

a. Först…

b. Sedan….

c. Efter det….

d. Sen…

e. Där efter…

Det kooperativa blir lite lidande i dessa tider men eleverna har fått med sig lite memory-kort hem som man kan spela ett vanligt memory med så klart men det går lika bra med “beskriva-spelet” för de har också facit på memory som då går att använda så att de iaf har möjlighet att kommunicera på svenska och träna sin svenska hemma. Så kommunicerar de med mig. Vi chattar via Teams vilket gör en lärare mycket glad i dessa tider. All kommunikation är bra just nu. Alla tillfällen att träna svenskan är bra. Jag tänker att även om det inte blir så mycket nya genomgångar för dessa elever så har de iaf möjlighet att nöta och repetera det som vi nu jobbat med.

Tipsar också om widget online som just nu är gratis. Widget använder jag mycket som ni ser ovan i stöttnings-papperna, memory t.ex.

Korsspråkande kring barrträd

Då har vi jobbat igenom tre barrträd och tänker nu gå vidare i lärandet kring Sverige i åk 4. Till min hjälp för att förmedla kunskaper till mina arabisktalande elever har jag haft modersmålspedagogen på skolan.

Eleverna har i början av varje lektion lyssnat och tittat på våra små filmer på svenska och arabiska om varje träd som varit enkla för eleverna att hitta tack vare våra QR-koder. Såklart tas de också hem så de kan lyssna och prata om dem hemma.

För att underlätta, då vi inte har så många I-pads att scanna QR-koder med utan har vagndatorer att låna till klassrummen, så fick jag hjälp av IT-pedagogen för att det på datorerna skulle ligga en QR-läsare. Den vi har som nu ligger att hämta på våra datorer i Microsoft store om man klickar på Hultsfreds kommuns appar heter QR Code for Windows 10. (Kanske bara intressant för oss som jobbar i kommunen) 🙂

De har använt sina kunskaper som de lyssnat in, ihop med att vi tillsammans läst texten och använt överstrykningspenna för att markera viktiga ord, för att kunna svara på frågor på texten efter läsningen och lyssningen. Efter det har eleverna skrivit på datorn med talsyntes. Försökt skriva egna meningar av orden som vi markerat och pratat om.

Så var det dags för sammanfattningslektionen. Vi gjorde då den kooperativa strukturen “stafetten”. Eleverna fick stå på ett led och rita eller skriva det de kunde om de tre träd vi pratat om. Kunde man inte komma på något fick man ta hjälp av gruppen och till slut sina anteckningar från tidigare lektioner.

Därefter så fick eleverna förbereda för sin filminspelning. De fick tre olikfärgade papper och skulle sortera bilder och meningar på rätt papper. Efter det var det dag att träna på att läsa och berätta för att tillslut kunna spela in sin film där de redovisar sina kunskaper om träden.

Här finns ett exempel:

Digitalisering fritids med kooperativa inslag

Tanken är att vi under året ska utarbeta en progressionsplan kring digitaliseringen i ett F-6 perspektiv. Vi måste därför skapa nuläge! Vad gör ni i nuläget? Idag var det fritids i fokus.

Power pointen som jag använda vid träffen.

Vi började med att repetera de 4 aspekterna och se kopplingen till läroplanen. Vad står det i läroplanen kring digitalisering? Så försökte vi också reda ut vad dessa digitala begrepp som står i läroplanen och som vi använder oss av betyder är, som tänker är kring dem utifrån kommentarmaterialet “Få syn på digitaliseringen” . De fick först läsa det centrala innehållet för fritids på egen hand och stryka över ord som har med digitaliseringen att göra. Sedan fick de i grupper para ihop ord med rätt förklaring.

Sedan fick de i den kooperativa strukturen “mötas på mitten” fundera kring hur de i nuläget jobbar med digital kompetens bland eleverna. Först fundera själva och sedan formulera tillsammans och koppla till någon eller flera av aspekterna och /eller det centrala innehållet.

Jag hade också tagit med vad eleverna i de olika årskurserna säger att de gör kring digitala verktyg i sina klasser. Hur möter vi varandra skola fritids, kan vi samverka kring digital kompetens? Och hur kan vi tänka kring progressionen… Vad gör vi med de minsta eleverna och hur ökar vi progressionen efter hand?

Nu väntar samma sak för skolan. Sedan får jag tillsammans med IT-pedagogen i kommunen och ledningsgrupperna fundera kring om vi kan få till en likvärdighet i kommunen.

Skapar minnen för att lära mer om Sverige och i läsinlärningen

Jag tror på att aktivera eleverna på så sätt att vi skapar minnen för att lättare komma ihåg det vi lärt vid ett senare tillfälle.

Tillsammans med min grupp i 4:an, där man i klasserna nu jobbar med Sverige på olika sätt och även åker till Tigerstad på ett besök i skogen, så jobbar vi i min grupp med var vi bor i Sverige och vad som finns i Sverige/hur Sverige ser ut.

Vi jobbar bl.a. för att de ska kunna barr-träd och löv-träd och kunna namnge och ha faktakunskaper om träden i Sverige. Vi jobbar med kartkunskaper samtidigt.

Första lektionen vi hade kring detta hade jag gömt en kompass någonstans i klassrummet. Jag stannade gruppen utanför klassrummet och visade att de skulle försöka hitta kompassen som jag gömt. Fågel, fisk eller mittemellan? På deras platser låg det en karta över vårt klassrum där norr var markerat med en röd pil. När kompassen (som jag valt just för att de ska träna på ordet) var funnen så skrev vi tillsammans i vilket väderstreck som den fanns. Så ut med alla elev igen och så började vi om igen. Vi tränade på så sätt in väderstreckens namn.

Utifrån denna start så jobbar jag sedan vidare lite olika i de två grupper som jag undervisar i 4:an. En grupp jobbar vi målmedvetet för att de ska ha strategier för att kunna jobba och hänga med i boken och undervisningen i klassrummet. Medan jag i den andra gruppen inte har kommit lika långt i språkutvecklingen och där vardagsspråket fortfarande prio och försöker då anpassa undervisningen så att det ändå är inom samma tema men med ett mer vardagsnära språk.

Nästa tillfälle var fokus på vad finns det i Sverige? Vi tittade på kartan och sedan, för att skapa minnen, fick eleverna känna vad som finns mycket av i norra Sverige. Stoppa ner handen i en påse och känna…. Barr! -Ja barr-skog vad har det för färg på kartan? Väster? – Sten! – Japp. Berg! Söder? – Löv. Och så avslutade vi med kartongen i öster där det fanns vatten som skulle symbolisera kust. Mycket skratt och fniss och ansiktsuttryck som visade spänning, helt i min smak.

Sedan fick eleverna var sin tom karta. De skulle måla med rätt färger men fick också tejpa fast exempel för att komma ihåg. Vänern och Vättern var inte utritade så för att komma ihåg dem och deras form berättade jag om jätten/trollet som kastade iväg Öland och Gotland så att sjöarna bildades. Eleverna fick skriva vad de lärt sig idag innan de gick tillbaka till sina klasser.


Vi börjar nästa lektion med att fundera på vad vi gjorde sist. Påsarna och sticken i fingrarna är lätta att komma ihåg. I bikupor (parsamtal) fick eleverna tillsammans komma ihåg förra lektionen. Variera mellan arabiska och svenska för att alla ska förstå och komma ihåg.

Jag tar fram påsen med barrträd och vi känner igen. Hur känns och ser barr ut? två och två-prat. Vad heter barr på arabiska? osv.

Idag är det nämligen fokus på barrträdet för min “vardagsspråks-grupp”. Idag – Tallen!

Jag har förberett tillsammans med vår modersmålslärare i arabiska en tall-text. Jag läser på svenska och han på arabiska. Jag har lånat ihop lite I-pads på skolan så att eleverna 2 och 2 kan lyssna på filmen via QR-koden som sitter vid texten.

Sedan när-läser jag. Jag visar bara en rad i taget. T.ex. på nästa rad kommer jag att läsa om var tallen tycker om att växa. “Tallen tycker om att växa där det är ljust.” Var tycker tallen om att växa? och så jobbar vi oss igenom texten. Vi stryker under av mig utvalda ord under tiden och de använder de sedan för att svara på frågorna i paren som också finns på pappret.

Texten men QR-koden skickar jag också hem så att de kan visa och berätta hemma vad de jobbat med idag.

Alla tillsammans, den här gången, försöker vi skriva hela meningar av de överstrukna orden. Jag skriver eleverna säger och skriver sedan av men har så klart utrymme att formulera egna meningar. Alla har kommit olika långt och jobba i sin utvecklingszon. Nästa vecka kör vi på typ samma sätt kring granen med små steg mot att bli mer självständiga i arbetet alá cirkelmodellen.

Min andra grupp som kommit längre i sina språkliga kunskaper jobbar jag på ett liknande sätt med men då utifrån deras läromedel. Vi läser tillsammans, funderar över vad det stod och stryker över ord som vi sedan använder för att på egen hand skriva egna meningar. Vi gör en tankekarta kring Sverige som vi bygger på för att visa allt vi lärt oss och eleverna jobbar i Power Point för att visa sina kunskaper. Där kan de skriva och göra snygga presentationer men sedan också träna på att läsa sin text och spela in sitt tal vilket jag gillar. Vi tränar på så sätt läsningen flera gånger och även att använda de ämnesspecifika begreppen fler, fler gånger för att inspelningarna ska bli riktigt bra och tydliga.

På tal om att skapa minnen för att komma ihåg så var jag också ute och balanserade med några elever idag. De har svårt att komma ihåg vokalerna och nu gör jag ett nytt annat försök än att bara traggla läsa, läsa… Mitt eget praxis-alafabet! När man balanserar högt så blir känslan -OOOooooOOOooo!!! Den ville jag ha kapp på idag för att komma ihåg hur man formar munnen och hur bokstaven O låter. De fick en O-läxa med O-ord och med den ett bokmärke som ni ser en stor variant av på bilden. Det sitter också nu en komihåg-lapp, likadan som bokmärket på deras bänk i sitt ordinarie klassrum. Jag känner mig hoppfull iaf. Ser med spänning fram emot att se om det fungerar. Jag älskar mitt jobb!! Nästa vecka blir det Åå och då tänker jag ha med ett gäng riktigt gosiga gosedjur… -Åhhh, så söta!

Nytt utvecklingsår i Hultsfred! Skua-Fördjupning i ämnen med digitala resurser, kooperativt lärande

Nu har jag varit ute på våra enheter här i Hultsfred och presenterat årets utvecklingsarbete. Men för att göra det visade jag först mina “styrdokument”. Det jag har att förhålla mig till i min planering av utvecklingsarbetet. Det är förvaltningens långsiktiga plan till 20/21 ut vilken jag valt de mål som främst berör mitt arbete i kommunen.

Så är det också den övergripande sammanställningen av kvalitetsdokumentationen och målsättningarna formulerade där.

Dessutom har vi frågat vad eleverna säger. I slutet av förra terminen så genomförde pedagogerna elevintervjuer med SKUA-fokus på frågorna. Dessa har ju sammanställts och några av dem fick pedagogerna titta på i en variant av den kooperativa strukturen sant eller falskt. men istället för sant eller falskt fick man lägga elevsammanställningarna för de olika frågorna på alternativen:


Elevsvaren redovisades i ordmoln och staplar och med valda citat på små lappar och sedan var det bara för pedagogerna i smågruppper att börja sortera…. Väckte det någon tanke eller var det som vi tänkte???


Det fanns också en fråga om digitala resurser som vi kommer att återkomma till på kommande träff.

Förra läsårets utvecklingsarbete sammanfattades också i ett reflektionsseminarium där pedagogerna fick sitta och skriva i ca 20 min och reflektera kring året som gått. Detta hade jag också sammanfattat för att presentera vad jag kunde ringa in kring vad pedagogerna tyckte var positivt med det gångna årets utvecklingsarbete i plus-tecken format och vad de anser vara nästa steg i pilar. Vilket ju precis som våra reflektioner utifrån elevernas svar ligger till grund för hur vi tänker kan vara lämpligt att jobba vidare.


Pedagogerna gjorde vid reflektionsseminariets tillfälle också framåtblickar i arbetslagen. Vi tog hjälp av Microsoft whiteboard som finns på våra elevdatorer.

Vi tyckte oss se att en fördjupning ville pedagogerna ha. Djupdyka och t.ex. titta närmare hur man kan jobba i ett ämne – ämnesfördjupning. Jobba vidare kring kooperativt som många gillar och är nyfikna på och även få fördjupa sig kring hur digitala verktyg kan vara resurser i vårt arbete och likvärdighet och progression i tänker där. Hur vi jobbar vidare och för in ett spec-tänk lyftes också liksom hur vi kan hitta en likvärdighet i hur vi följer nyanlända elevers lärande i ett F-6-perspektiv i kommunen. Likvärdighet är en av 5 rubriksättningar i plan 20/21 och det är centralt i vårt utvecklingsarbete som jag driver.

Så kommande år kommer att se ut så här:

Pedagogerna kommer att träffas i ämnesgrupper vid 4 tillfällen med start vecka 40. Då vi skapar nuläge kring digitala resurser med tanke på likvärdighet och progression. Så skapar vi också nuläge kring hur vi följer nyanlända elevers lärande och samlar ihop tankar kring hur vi kan jobba vidare för en likvärdighet även där. Nu med fokus i ett av pedagogerna valt ämne. Detta för att jag tillsammans med IT-pedagog, rektorer och ledningsgrupper ska kunna komma vidare mot likvärdigheten i kommunen.

Pedagogerna kommer också att vid första träffen välja en digital resurs/verktyg att fördjupa sig/sin undervisning kring. Den kommer de att få ta ansvar för att prova på och på föreslagna sätt ta hjälp av andra för att utveckla sin undervisning kring för att i slutet på läsåret kunna del med sig i ett kollegialt delande av sina nyvunna kunskaper kring resursen.

Likaså kommer ämnesgruppen att få dela med sig av sina tankar, reflektioner och lärdomar till kollegor som under året suttit i andra ämnesgrupper. För vi är ju många som undervisar i flera ämnen och därför kan vara intresserade av hur de tänk i de grupperna. Men även om man inte undervisar i andra ämnen så kan det vara motiverande att höra hur andra jobbar kring kooperativt lärande och med stöttning i språk i alla ämnen ta till sig av valda delar för att kunna göra om till sin verksamhet, som det ju väldigt ofta innebär när man är och lyssnar på andra.

För att vi i slutet på året igen ska kunna reflektera kring vårt lärande som lärare vilket vi så klart hoppas mynnar i elevers lärande så har vi formulerat målsättningar för året.

Nu hoppas vi på ett spännande och lärorikt utvecklingsår i Hultsfred!

Hur har vårt utvecklingsår varit? Reflektionsseminarium i Hultsfred

Ja då var det dags att summera året på flera olika sätt, för min del gäller det att tillsammans med ca 150 deltagare reflektera över vårt utvecklingsår tillsammans där vi har kopplar ihop SKUA-arbetet med det övriga utvecklingsarbetet så som Bedömning- Bygga svenska, Digitalisering och sist Kooperativt lärande och elevaktiva arbetssätt. Hur blev det? Med skolverkets kvalitetshjul i tankarna, Kvalitetsarbete i praktiken, men har lagt till ett par frågeställningar: Varför blev det som det blev och hur vet vi det?

För att få så stor delaktighet som möjligt kring utvecklingsarbetet som då ska ge hållbara förändringar enligt stödmaterialet, så har jag involverat många i arbetet det är förstelärarna som varit samtalsledare och workshopsledare vid kooperativt lärande och elevaktiva arbetssätt, arbetslagsledare som lett sina arbetslag vid mellanträffar då deltagarna t.ex. provat på att bedöma sina elever utifrån Bygga svenska, It-inspiratörer som lett workshops kring digitala resurser, speciallärare som deltagit i diskussioner i arbetslag med syfte att lyfta det specialpedagogiska tänket vid mellanträffar kring kooperativt lärande – Hur stöttar vi våra elevers utveckling kring den kommunikativa förmågan?. Alla de har fått reflektera utifrån sina roller kring utvecklingsarbetet.

Men så har vi alla deltagare, pedagogerna och så eleverna. Alla deltagare har fått i uppgift att intervjua minst en elev, frågor med SKUA-fokus:

Elevintervju skola

Elevintervju fritids

Så har pedagogerna nu fått reflektera i ett så reflektionsseminarium. Där de fick “värma upp” med den kooperativa strukturen “berätta mera” och så det digitala inslaget i form av Microsoft Whiteboard där de fick blicka framåt gemensamt i sina arbetslag. Hela upplägget finns i Power pointen här under.

Vi värmer upp som sagt, sedan backar jag bandet och kopplar till de uppsatta målen innan deltagarna får reflektera kring dessa frågeställningar:

Efter det var det dags att blicka framåt:

Många jättesnygga “framåtblickar” levererades. Arbetet fortsätter till hösten!

Även rektorerna har fått reflektera. Efter reflektionsseminariet så bokande jag in en tid med rektorerna där de fick läsa reflektionerna och tillsammans diskuterade vi utifrån frågeställningarna: Hur fungerar kompetensutvecklingen i din verksamhet? Något du fått bekräftat? Något som överraskar dig?

Vi startar upp hösten med att jag visar på vad reflektionerna och intervjuerna har gett oss och hur vi utifrån det tänker vidare kring utvecklingsarbetet inför att enheterna och verksamheterna ska sätta nya priomål för läsåret. Utifrån det hoppas jag kunna se vad vi har lärt oss och vad av det vi har uppnått som vi vill behålla och vad vi vill fortsätta utveckla så som stödmaterialet skriver. Så blir det dags igen för att definiera “Var är vi (nu)?”