SKUA och Kooperativt lärande ”syskon i samma familj”. 3:e delen av utvecklingsarbetet i Hultsfred.

Då var vi inne på del 3 i vårt utvecklingsarbete i Hultsfred. Vi har i tidigare delar jobbat med sambedömning där vi kopplade arbetet kring Bygga svenska-materialet och så del två kring digitaliseringen. Den här gången var det kooperativt lärande som stod på agendan, något som pedagogerna själva lyft som ett arbetssätt som de vill fördjupa sig i vilket så klart är perfekt då det går väldigt hand i hand med SKUA-arbetet.

Jag hade en halv studiedag till mitt förfogande och tillsammans med förstelärarna förberedde vi två workshops som deltagarna skulle få del av under dagen detta planerat utifrån att jag varit på 2-dagars wokshop kring kooperativt lärande som Jennie Wilson och Niclas Fohlin höll i och boken Grundbok i kooperativt lärande.

Men jag började dagen med att visa på likheterna mellan SKUA och kooperativt lärande utifrån en artikel från pedagog Malmö. Vi gör ju redan mycket bra vi ska förfina bara. 😉

Under uppstarten jämförde vi också traditionell undervisning gentemot kooperativt. Deltagarna fick titta på fyra bilder och i par diskutera vilken av bilderna som skulle bort vilket följdes av handuppräckning. Ett få-tal blev hörda. Vid nästa uppsättning av fyra-bilder och diskussion i par om vilken som skulle bort så fick deltagarna först prata med en sk axelkompis och sedan med en sk ögonkompis för att sedan återkomma till sin första kompis och planera för vilket svar som var tokigast. Den som var född först på året av paret var beredd på att meddela parets svar. Tillslut tackade de för samarbetet. Detta för att påvisa skillnaden mellan de två.

Deltagarna hade också tills studiedagen fått läsa dels inledningen till Grundboken och dels ”glassexemplet” som belyser skillnaderna i de två sätten att lägga upp undervisningen på. Men jag belyste också det kooperativa som ett komplement till den traditionella undervisningen. Att använda samarbete när det stärker lärandet!

Dagen följde med 2 workshops som sagt. Vid den ena belystes grundprinciperna och vid den andra strukturer och grupparbetet. Vid workshopen kring grundprinciperna fick deltagarna bl.a. vika flygplan med bara en hand så att paret var ”positivt ömsesidigt beroende” av varandra som just är en av grundprinciperna.

En del i det som enligt forskningen som KL bygger på finns i fungerande grupparbeten tillsammans med ”Eget ansvar”, ”Lika delaktighet och samtidigt stödjande interaktion”, ”Samarbetsfärdigheter” och ”3F- feedback, feedup och feedforward”. Deltagarna fick också ”Bygga en triangel” av påståenden kring samarbetsfärdigheter. Vilken/vilka samarbetsfärdigheter är viktigast att börja med i en elevgrupp? Dessa påståenden som vi använde oss av finns i det digitala materialet (bland mycket annat bra) till boken Kooperativt lärande i praktiken. Genom den övningen tränade vi också andra principer så som positivt ömsesidigt beroende och eget ansvar.

Vi jobbade också en del med att slumpa frågan under workshopen dels för att det kan vara ett alternativ till den traditionella handuppräckningen och också del av ett första steg att börja med kring att få till kooperativa inslag i sin undervisning. Men också för att också lyfta tankar kring detta med att slumpa…

I den andra workshopen så jobbades det med strukturer och grupper. Deltagarna fick titta på och läsa struktur-korten som också finns i digitala materialet i ”Kooperativt lärande i praktiken”. De fick para i hop arbetsområde och strukturkort och fundera på hur de själva skulle kunna jobba med strukturen i sin klass/elevgrupp.

De jobbade också med strukturen ”Hör vi ihop?” där de helt enkelt skulle hitta sin kompis med motsvarande spelkort genom att gå runt och ”high fiva” och fråga kluriga frågor till andra i rummet för att ta reda på om den hade rätt kort utan att fråga rakt ut. När man väl hittar sin kompis så blir man ju väldigt glad för ofta har man frågat ganska många innan man väl lyckas hitta den. Detta gör att vi kan påtala känslan av att bli vald och att kompisen blir glad för att hitta just mig. Vi lyfte också ljudvolymen genom att deltagarna efter en stund blev avbrutna och fick stå axel mot axel med den som de pratade med. Munnen kommer då närmare kompisens öra och man behöver inte prata så högt. Dessutom fick i lärgrupperna hitta på en rörelse som skulle ske sittande utan ljud som skulle genomföras när gruppen gjort ett bra jobb och för att tacka varandra för ett gott samarbete. För forskning säger att om en elev känner tillhörighet så anstränger den sig mer något som KL också tar fasta på.

Det var iaf ett urval av vad workshopsen innehöll… 🙂

Innan vi avslutade dagen så återsamlades vi och deltagarna fick då som vanligt i vårt utvecklingsarbete en uppgift till den kommande mellanträffen då deltagarna sitter tillsammans med sina arbetslag och jobbar vidare tillsammans. Men för att förbereda uppgiften vi började med att prata om att lyssna aktivt vad innebär det? Hur gör man?

Hur syns det och hur hörs det att man lyssnar aktivt? Många kloka förslag kom in och vi listade alla förslag på ett stort T-kort. Detta blir ju till slut som en stöttningsaffisch för eleverna för att hjälpa dem att bli goda lyssnare.

Uppgiften till deltagarna var nämligen att använda just ett T-kort och gå till en kollega som genomför något slags kooperativt arbete. Dels för att observera ett annat klassrum, elevgrupp och lärares arbete, dels för att inspireras kring kooperativa arbetssätt men också för att titta efter effekterna som kooperativt arbetssätt sägs ge.

Nu väntar snart spännande mellanträffar ute på enheterna där vi ska delge varandra tankar utifrån våra observationer.

För att ytterligare fördjupa diskussionerna kring hur detta arbetssätt kan stötta elevernas kommunikativa förmåga som är del i målet för den här delen av utvecklingsinsatsen är också spec-lärare och elevhälsa påkopplad på mellanträffen. Hur tänker vi kring/lyfter spec-perspektivet i ett förbyggande arbete i klassrummen?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.