Nu har jag funderat vidare kring det här med att analysera. Jag måste analysera mina pedagogiska planeringar! Hur gick det och varför gick det som det gick? Vad ska jag göra i fortsättningen?
Jag gör ju en matris i starten av en ny pedagogiska planering. Här finns matrisen för Hultsfreds historia.
Vi har jobbat med den här PP:n och matrisen under några veckor nu under hösten. (Om ni vill läsa mer kring hur vi jobbat kring temat finns det här på bloggen.) Nu har vi avslutat planeringen eleverna har självbedömt sig och jag har gjort min bedömning. Men hur gick det då? Jag har länge varit sugen på att på något sätt analysera skolarbetet men inte fått till det. Jag har testat med olika lektionsplaneringar med analys av lektioner, men inte fått tiden att räcka till. Nu känns det som jag hittat mitt sätt att analysera. Efter avslutad PP och grunda analysen på resultatet i matrisen.
Klicka på länken här om du vill läsa analysen. 😉
Jag har tagit bort mina siffror och även den första analysdelen som blir mer på individnivå. Hoppas att tänket kring att analysen går fram.
Nu kan jag jobba vidare och lära mig hur jag ska undervisa på ett bättre sätt kring nästa PP.
Kika på filmen för att se min mer om min målmedvetna undervisning:
Hej Maria!
Roligt att du vill haka på arbetssättet! 🙂
1. Vi börjar med självutvärderingen redan i 1:an. Inte viktigt att det blir ”rätt” utan mest som en tanke på att jag faktiskt ska lära mig saker, bli medveten om vad vi jobbar mot m.m. Jag har gjort det i helklass och haft en dokumentkamera så att eleverna har sett målboksbladet på filmduken. Jag pekar, läser och förklarar och de målar så gott de kan.
2. Starten av en ny PP lägger jag under de lektioner som PP:n kommer att handla om. Är det en PP i matte så blir det på en mattelektion osv. Till den lektionen har jag förberett kunskapskraven, de konkretiserade målen, syftet med varför vi ska jobba med temat. Eleverna är med och tycker till kring hur vi ska jobba och hur de ska visa för mig vad de kan. Ibland gör vi under samma lektion en mindmap, eller på annat vis skriver ner, vad vi redan kan kring temat. Så jag har lite koll på hur vi fortsätter arbetet sedan.
3. Vi gör inte två utvärderingar. Utan mer en liten koll på vad vi kan t.ex. med en mindmap. Utvärderingen eller självbedömningen gör vi i slutet på temat. I nuläget blir det dock två självbedömningar kan man säga för de gör en bedömning på delbedömningspappret, för där har jag lagt på molnen från målboken, och sen gör de vid ett annat tillfälle självbedömningen i målboken. Tills nästa år kommer kanske målbokspappret att försvinna och att jag istället bara använder delbedömningsdokumentet. Men än så länge kör jag alltså dubbelt eftersom mina elever är vana vid det här så det är inte konstigt för dem.
4. De får helt välja färg hos mig men det var ju en klok idé. Vi målar molnen olika mycket, 1/3, 2/3 eller helt.
5. I slutet på temat. I vissa PP:er så blir det i slutet på terminen eller så för att de sträcker sig under en längre tid. Vi kollar alltid av inför utvecklingssamtalen.
Hoppas att jag har svarat på det som du har tänkt.
Ursäkta att svaret dröjde lite, har varit iväg på en liten resa. 🙂
God fortsättning!!
Med vänlig hälsning
Malin
Hej Malin.
Har läst igenom alla mailen som jag har skickat. Tänkte börja med samma arbetssätt som du berättar om, med målbok, konkretiserade mål, utvärderingar.
Har yterliggare frågor innan jag kan starta:).
1. Vilken åk börjar dina elever med självutvärderingar? Färglägga moln. Brukar barnen göra detta i halvklass, för att vara mest fokuserade?
2. Undrar när du lägger uppstarten med ett kunskapskrav ( gör du det i början av en so lektion? För då har man väl inte hunnit förbereda material?…
3. Gör barnen två stycken utvärderingar om sina kunskaper? En i starten av temat- för att se vad dem kan?..och en i slutet? Eller gör dem utvärderingen på samma papper?
4. Använder barnen olika färgpennor beroende om de är säkra, måla halv molnen..betyder?
5. Slutligen:). När används målboken? Hur gör du?
/Tack på förhand:)
Maria