SKUAn fortsätter in i det övriga utvecklingsarbetet

Då har vi dragit igång med utvecklingsarbetet läsåret 1819 på riktigt.

Vi har tidigare i höst tagit fram nya priomål för läsåret ute på skolorna för att de ska löpa som en röd tråd genom hela läsårets utvecklingsarbete och så nu, förra veckan, hade vi de första stora träffarna kring det första temat nämligen Sambedömning. Något som i utvärderingar, analyser och reflektioner lyfts på alla enheter som något vi måste jobba mer med. Då jag driver detta och mitt jobb på halvtid är att fortsätta att implementera språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt på alla enheter och arbetslag så lade vi fokus på Bygga svenska-materialet. Något som också skolverket vill att alla lärare som möter nyanlända elever ska känna till.

Då vi inte har samma uppdrag kring bedömning så ser skolans och fritidspedagogernas träffar lite olika ut. De har också olika uppgifter inför de kommande Mellanträffarna. Upplägget kan synas i Power pointsen nedan.

Under de stora träffarna sitter vi i blandade tvärgrupper med pedagoger från de olika enheterna, som i vanliga fall inte träffas så ofta. Pga hanterbarhet, eftersom vi blir väldigt många, så har jag också delat på dem i två grupper F-3 och 4-6 och så fritids på en egen träff. På skolans träffar så börjar och slutar jag medan förstelärarna i 1-6 är samtalsledare för tvärgrupperna. På fritids träff så håller jag i hela träffen, alla sitter i en stor sal men är placerade i grupper om ca 6 deltagare.

För att underlätta för förstelärarna så har jag gjort ”kit” åt dem och vi träffas också och går igenom hur jag tänkt upplägget ett par gånger inför den stora träffen.

förstelärar-kit

På mellanträffen får de tillsammans med arbetslagsledarna göra det de sett och hört viktigt för just sitt arbetslag och koppla till sitt priomålsarbete. t.ex. har då förskoleklassen möjlighet att bedöma utifrån sitt nya kartläggningsmaterial, någon skola med få /inte flerspråkiga elever kan använda något annat bedömningsmateriel t.ex. nationella provens bedömningspunkter eller utifrån bedömningsportalens bedömningar i olika ämnen eller något annat. Detta är något som också kommit upp i utvärderingar och reflektioner, att det är bra att sitta i blandade grupper men det är också viktigt att få sitta tillsammans med sina kollegor och göra om (om det behövs) till sin verksamhet. Så det försöker jag möta med det här upplägget. Precis om med förstelärarna så presenterar jag upplägget för mellanträffarna och förbereder dem på deras roll i arbetet.

Vid de stora ringarna på den ”överskådliga bilden” högst upp så sitter det två små ringar också. Ambitionen och tanken med det är att jag ska försöka få till så att det kommer in lite av de andra delarna i alla träffar. Så t.ex. nu under Sambedömningstillfällena så kommer deltagarna också att få prova på några/någon kooperativ övning men också lite digitalt. Det kooperativa inslaget under de här träffen var ”speeddating” för att lära känna varandra lite i tvärgrupperna. Det digitala inslaget är att deltagarna ”tvingas” in och prova Teams som vår kommun använder sig av men där all personal ännu inte riktigt fått vanan och sett fördelarna med att använda det. Förhoppningen under året är att de får prova på och själva då ser fördelarna och vilja fortsätta använda det för att förenkla i sin vardag. I uppgift har också deltagarna att filma en sekvens där elever utför något som sedan ska bedömas på mellanträffen för skolans deltagare. Medan fritids ska undersöka hur det är att vara elev på vår skola, dokumentera på olika sätt och sedan göra en ”one-shot”-video över elevens dag. På mellanträffen ska de tillsammans i arbetslagen fundera över vad de egentligen ser. De undersökande pedagogerna kan ha språkliga glasögon på sig, värdegrunds-glasögon och eller organisatoriska glasögon. Filmerna ska inför mellanträffen delas med arbetslaget på Teams.

speeddating

Så klart försöker jag hela tiden lägga in SKUA-inspirerade inslag i träffarna så att de är pedagog-aktiva under träffarna. Minimera sitta och lyssna. T.ex. har jag för skolan använt start-övningen som finns på skolverkets hemsida.

Här under finns mina Power Points för tillfällena.

Här på bloggen finns även hur vi jobbade under förra året, klicka på ”Skolutveckling” i menyraden så kommer alla inlägg kring det.

Vi jobbar med kroppen och provar Popplet.

Idag stod blod, hjärta och lungor på schemat. 

Vi började med att göra en gemensam tankekarta. Vad vet vi om dessa delar? Hjärtat, blodet och lungorna. Till vår hjälp hade jag en arabisktalande pedagog.

Vi har tittat på filmer och tittat på torson med kroppsdelar som finns på skolan. Mycket spännande! Så har vi experimenterat med kroppen och upplevt pulsen som slår snabbare när vi rör på oss, legat på golvet och känt bröstkorgen höjas och sänkas när lungorna fylls och tittat på händerna efter att en hand har varit sträckt upp mot taket och en ner mot golvet. En hand blir röd och fylld med blod och en vitare.

Efter experimenterandet så återvände vi till vår gemensamma tankekarta igen och kunde fylla på lite fler kunskaper.

Därefter så läste vi gemensamt text ur NO-boken och strök under viktiga ord. Så fyllde vi på igen.

Den här gången hade jag gjort en lucktext som eleverna två och två fick jobba med att fylla i, med hjälp av boktexten. Lite beroende på hur långt eleverna är i så utmanar jag dem att skriva fler meningar på egenhand mha vår gemensamma tankekarta.

Efter det här arbetet så hoppas jag att de har lite grunder för att kunna hänga med delvis i klassrummet sedan.

Efter lunch så har jag ett annat gäng elever. Nu efter deras lektion tillsammans med klassen kring samma tema. Då provade jag för första gången Popplet som är ett verktyg för att skriva digitala tankekartor. Eftersom vi har datavagnar till vårt förfogande så gick vi in på Popplet hemsidan där jag loggade in som mig. Dessa elever fick 2 och 2 skriva egna tankekartor över vad de uppfattat från lektionen i klassen.

Efter det fick de lyssna på texten från NO-boken via Inläsningstjänst och sedan fylla på sina Popplets. Då satt jag också med runt bordet och stöttade i med frågor för att locka ut kunskaperna.

Efter det fick de mha talsyntes skriva hela meningar av stödorden på Poppleten. Då även sortera meningarna så att alla hjärta-meningar kommer på ett ställe osv.

Jag gillade Popplet som verktyg men jag var lite besviken över att det inte gick att klistra in bilder från t.ex. Pixabay vilket eleverna gillar mycket. (Kanske bero på mig men jag lyckades inte.) Det går om man i förväg har valt och sparat bilder i en mapp på datorn men det är u lite krångligt… När jag nu har testat på I-paden så går det där på ett enkelt sätt att fotografera och lägga in bilderna på så sätt i tankekartan iaf. En nackdel på min skola i det fallet är dock att då krånglar det till sig med utskrifterna och jag måste då maila till mig och skriva ut för att få ut tankekartan på papper. Det finns för- och nackdelar med allt… 

Beräkna tid.

Hur mycket var klockan för en halvtimme sedan, hur mycket är klockan om en kvart? Kan vara knepiga frågor som även ställer kvar på språket. 

Dels måste man ha koll på själva kockan, dels klock-begreppen kvart, halvtimme, timme och dels om en kvart är framåt eller bakåt i tiden. Så det jobbade vi med nu.

Eleverna fick var sin påse med stora klockkort med frågor på som skulle paras ihop med små klockkort med bara klockor på. Så klart jobbar de två och två. En ställer frågor och visar första klockan, kompisen ställer sin klocka likadant som bilden och säger vad klockan är. Sedan läser ”läsaren” nästa fråga, kompisen ställer sin klocka – svarar och hittar rätt kort. Allt med stöd av matteverktyget.

På länken här finns innehållet i påsen. 🙂

Matteverktyg

När man jobbar med att beräkna tid är det jättebra att eleverna har klockor som man skruvar på dvs där visarna följer med. Inte egengjorda där timvisaren kan hamna var som helst när man flyttar på minutvisaren. Detsamma anser jag när vi sedan går på digital tid!

När korten är ihop parade visade det sig att det blev två klockor över… Eleverna fick då i uppgift att göra ”liknande uppgifter”. Något som jag anammat efter mattelyft-satsningen och som jag ofta gör i undervisningen.

Eleverna skriver var sin liknande uppgift som kompisen sedan får lösa.

För att träna vidare och befästa har jag gjort ett häfte med fler liknande uppgifter som eleverna kan träna i klassrummen. SÅ får de också med sina matteverktyg till klassrummen som stöd.

Om ni är intresserade av att läsa om tänket kring mina matteverktyg finns det förklarat på det här blogginlägget:

Ta med insatserna i klassrummet. 

Kraft, påverkan, lärande till görande och släpp boxarna – Dag 1 Symposium 18

De här orden sammanfattar min första dag på Symposium 2018.

Under den avslutande föreläsningen tillsammans med serietecknare Nick Souansis på länk från San Fransico fick vi rita ett seriemönster och över den första dagen. När jag på eget bevåg skrev några ord i serierutorna så blev det just dessa KRAFT, PÅVERKAN, LÄRANDE TILL GÖRANDE och SLÄPP BOXARNA.

Dagen började med att vi lyssnade på Qarin Franker och då i en oerhört kraftfull föreläsning då hon tillsammans med teatergruppen #verket ville påtala barnens kraft. Hur förvaltar vi barnens kraft som vi lärare får förvalta? Hon pratade om förhållningssätt och poängterade kring ömsesidig respekt, meningsfullhet och användbarhet, men också delaktighet och ansvar. Kring det lyfte hon att man istället för G som i gris skulle använda G som i Google och F som i Facebook. Något som finns i elevernas egna fickor och som de fort känner till oavsett bakgrund och ser dagligen. Hon pratade om Litteracitet som var temat för året på symposiet. Hon visade på Freebody och Lukes forskning. Att vi i skolan ofta jobbar mycket kring den tekniska delen av litteraciteten men glömmer eller inte jobbar lika mycket med de kulturella och kritiska bitarna.

 

 

Q pratade om att läsning handlar om att använda olika strategier för att förstå. Vi använder visuella ledtrådar, icke visuella ledtrådar och kontextuella ledtrådar.

 

Workshopen med Mariana Sellgren och Kristina Aldén handlade egentligen om ”Muntlig interaktion och kunskap om multimodala resurser i skolans digitala miljö” och vi jobbade mycket med att analysera multimodala bilder i grupper men det jag tar med mig förutom ett jättebra och strukturerat arbetssätt just kring multimodala bilder är ordet påverkan. De berättade att forskning visar att ensamarbetet har ökat i klassrummen. Även om pedagogerna tänker och planerar för grupparbete så är det oftast en i gruppen som styr upp arbetet och ev gör hela/stora delar av arbetet. Grupparbetet blir ändå ensamarbete. Mina tankar rusar då iväg mot det kooperativa arbetssättet dess strategier och roller… Hur som helst tittade vi på Derek Sivers under ett TED-talk.

Och i ett givande samtal tillsammans med nya vänner från olika delar av Sverige hamnade vi i ledarskap, ”följare” och ev ”stoppare”. Vi tänkte att man kunde använda filmen med elever i t.ex. värdegrundsarbetet. Hur känner sig de här olika rollerna och hur påverkas vi av varandra?

Efter lunch gick jag och lyssnade på Josefine Nilsson som berättade om sin doktorsavhandling. Det handlade om lärares möjligheter till lärande. ”Vi vet vad som är bra förutsättningar för flerspråkiga elever men vi kämpar med att skapa förutsättningarna trots stora satsningar”. Vad är det som gör att lärandet inte blir till görande i elevgrupperna i så stor utsträckning som man skulle tänka/önska? Men i sina intervjuer  konstaterar hon bl.a.  att det är väldigt svårt att göra saker när man inte förstår varför man bör göra det? Mina tankar rusar här till Timperley och vikten av att pedagogerna som ska kompetensutveckla själva måste se det som viktigt själva och som Josefine sa förstå varför. Hon skiljer på kompetensutveckling och lärares faktiska lärande.

Vi slutade som sagt dagen med Nick Souansis. En härlig föreläsning som gav oss en annan vinkel på kunskap. Han sa att om man är bra på matte så kommenteras man som smart men om man är en duktig tecknare är man talangfull. Han jämförde serier med hundens luktsinne. En hund kan lukta sig till vilka som varit på ett visst ställe tidigare, vid flera tillfällen tidigare. Han drog kopplingen till serien för den kan man läsa i flera lager, olika sätt att se på saker. I serier sker handlingen i sekvenser men man kan heller inte låta bli att läsa hela bilden samtidigt. Serier kan vara ett sätt att organisera sina tankar vilket han då testade på oss då vi fick rita vår seriesekvens över dagen som en sammanfattning och reflektion. Han uppmanade oss också att tänka utanför boxarna i skolan. Måste alla skriva i typsnitt Arial storlek 12 eller kan man tänka utanför boxen kanske tyder det till och med på flera dimensioner av tankar… ännu smartare? 

Länk till flera av Nicks fantastiska serier och kring det som jag nämnt ovan. 

Min inte lika fantastiska… men jag bjuder på den. 😉

SKUA-insatserna in i utvecklingsarbetet i övrigt, Hålla i och hålla ut!

Då är vi igång med utvecklingsarbetet för F-6 i kommunen. Planeringen pågår för fullt.

Mitt uppdrag som språk- och kunskapsutvecklare i kommunen innebär att hålla i och hålla ut det språk och kunskapsutvecklande arbetet i kommunen.

Av den anledningen har mitt främsta mål varit att inte ha SKUA-insatserna som fristående insatser utan jag tänker, för att just kunna hålla i och hålla ut så måste SKUAn in i det övriga utvecklingsarbetet. Precis som vi hoppas att det ska bli en naturlig del i det vardagliga skolarbetet så måste det bli en naturlig del i det vardagliga utvecklingsarbetet.

Under tidigare år har vi genomfört SKUA-utbildning för nyanställda, observerat talutrymme och observerat med egna kriterier och kopplat till priomålsarbetet. (Vad ser vi att vi behöver utveckla i vårt arbetslag utifrån måluppfyllelse och analyser? Hur kan det synas på eleverna? Vad kan vi titta efter?). Detta arbete har genomförts med förstelärarnas hjälp på de olika skolenheterna i kommunen och på nätverksträffar för förskoleklass och fritids.

I år satsar vi på att samverka mellan enheterna. Alla ska vara med som vanligt. Men samtidigt skapar vi möjligheter att ”göra om” det vi ser, hör och läser till sin verksamhet och vardag i de sk mellanträffarna.

De stora bollarna är stora träffar då vi sitter i tvärgrupper, blandade grupper från olika enheter. Vad gör ni, hur gör vi? Möjligheter att delge varandra.

Sambedömning och kooperativa arbetssätt har mycket kommit från pedagogerna. I utvärderingar och analyser kan jag se och läsa att det finns ett intresse och att pedagogerna känner ett behov av detta. Jag väljer att i sambedömningen lyfta in Bygga svenska-materialet som vi behöver känna till men det finns också möjlighet att i mellanträffen jobba med annan bedömning. T.ex. vill våra förskoleklasslärare titta närmare på sitt nya kartläggningsmaterial. Fritids får ta med av tala/lyssna delen i Bygga svenska men kommer också att i uppgiften ha fokus på elevernas hela dag i skolan. Hur är det att vara elev hos oss?

Pedagogerna frågar också efter digitalisering-tema eftersom de vet att vi måste uppdatera oss där i och med läroplansförändringarna.  Men i digitaliseringsdelen kommer vi också att lyfta SKUAn. Vad innebär t.ex. programmering och hur kan vi lyfta det språkutvecklande arbetet i det? Vilka möjligheter har vi med våra digitala verktyg att stötta våra elever på olika sätt? Tillsammans med kommunen IT-pedagog och IT-inspiratörerna ska vi delge pedagogerna vad som finns. Det är svårt att fråga efter något som man inte vet finns tänker jag.

Elevaktiva arbetssätt, SKUAn och kooperativt lärande går ju hand i hand. Syskon i samma familj som jag läste från Pedagog Malmö. Jag tänker att här ligger fokus på hur kan vi stötta eleverna kring det kommunikativa. Grupparbetsstrukturer. Vi ska prova på olika delar ur det kooperativa lärandet med dess strukturer och roller.

Men under alla de stora träffarna och en del mellanträffar kommer pedagogerna att stöta på de anda delarna dvs under t.ex. sambedömningstillfället kommer deltagarna att stöta på någon kooperativ struktur och även lite digitala inspel.

Så avslutas allt med en utvärderingsträff så att vi kan ta med oss visdomarna från kollegiet för att fortsätta utvecklas och göra utvecklingsarbetet ännu bättre nästa år.

Förhoppningsvis kommer det också att vara roligt på vägen! Följ gärna vår resa här på bloggen. 🙂

Vi skriver med bokstavlandet

Jag har tidigare jobbat med läsläran Livet i bokstavslandet och gillar deras ordväggsord och samtalsbilder.

Redan när jag jobbade med materialet då jag hade klass så laminerade jag ordväggsorden men klippte isär ord och bild, så att det blev som ett plockmaterial som eleverna dessutom kunde rätta själva mha boken. Nu har jag plockat fram dessa igen.

 

Jag jobbar med några elever som behöver lite extra träning i ordkunskap och att skriva. Eleverna fick sortera ord och bild och lägga korten rätt. Sedan plockade vi fram datorerna och med hjälp av talsyntes formulerade de hela meningar.

Vi skrev ut och klippte isär meningarna och parade sedan ihop igen med bilderna för att klistra in dem i vår bok. En träning i att läsa och förstå det egenskrivna.

 

Eftersom vi nu har börjat jobba med kroppen i klasserna så valde jag kapitlet ”Det kommer blod”.

Helt enkel ett tips på ett användningsområde kring läseboken som man ju skulle kunna jobba vidare kring om man har tid, lust och möjlighet. 🙂

Lekplatsfysik

I klasserna har eleverna jobbat med lekplatsfysik i ett litet tema. För att träna på begreppen så tog vi hjälp av studiehandledaren i arabiska och funderade och tränade på dessa 3-4 begrepp.

Vi tittade på filmer från UR om Gnomen. En film om tyngdkraft och en om friktion. Efter varje film provade vi det som testas i filmen. Gummiband och gem kring tyngdkraft. Varje elevpar har två gummiband, ett i varje hand. De försöker få fast olika saker som de sedan känner eller ser att jorden drar olika mycket i.

I filmen kring friktion kollar de vad som glider bäst, suddigum eller som vi en glasspinne. Så klart fick de också prova andra saker i klassrummet. Var är det mest friktion respektive minst friktion?

Som stöd har jag bett studiehandledaren i arabiska att även skriva begreppen på arabiska som ni kan se på stöttningsplanscherna på översta bilden. Så har jag också försökt skriva hur man uttalar de arabiska orden med svenska bokstäver så att jag kan försöka mig på att uttala för att hjälpa eleverna om det skulle behövas vid ett annat tillfälle då studiehandledaren inte är i tillgänglig. Alla elever kan inte läsa på arabiska.

Vi sorterade sedan bilder. Alla par fick de 3 stöttningsplanscherna och sedan ett gäng små bilder med olika fenomen så som skoskav, gunga, enhjuling m.m. som de sedan i paren fick sortera till rätt stöttningsplansch.

Det begrepp som de är mest bekanta med, mycket från idrotten, är balans. Vi tittade på en kort film även om det för att sedan gå ut på skolgården och försöka få balans på gungbrädan. Sedan var det dags för rast med möjlighet att balansera vidare… 🙂

Vad är egentligen viktigast?

Valarbetet fortsätter…

Idag jobbade vi med partierna. Vad tycker de olika partierna är viktigt kanske viktigast? Jag har studiehandledare med mig på den här lektionen vilket underlättar mycket. Det blev flera frågor och funderingar som vi tillsammans kunde hjälpas åt att reda ut. Vi pratade om hur viktigt det är att kunna komma överens för att det ska bli det bästa för Sverige precis som det är för oss i skolan. Ibland blir det inte precis som jag vill men det kan bli bra ändå och man får hitta vägar för att samarbeta och det måste politikerna också.

När vi rett ut vad partierna tycker är viktiga frågor så fick eleverna prioritera vad de tycker är viktigast att prioritera för Sveriges bästa. Eleverna fick blanda svenska och arabiska för att kunna uttrycka sina åsikter. Vi samlade ihop och jämförde våra svar. Vi tyckte inte precis lika men vi har respekt för att man kan tycka olika.

 

Sedan kopplade vi över till vad som är viktigt för en bra skola. Vi samlade tankar på tavlan och sedan fick eleverna prioritera. Vad är viktigast för dig? Utifrån stödorden som listades i tabellen så formulerade eleverna meningar. Ett stort arbetsområde just nu i allt skrivarbete i mina sva-grupper, att ”formulera hela meningar utifrån stödord”. Vi förbereder oss inför nationella prov och måluppfyllelse så klart.

Tidsorden känner de igen sedan tidigare.

På eftermiddagen då jag har en lite mindre grupp utvecklar vi det språkutvecklande tänket genom att dessutom spela in vårt arbete på film. Träna, filma, lyssna skapar flera tillfällen då vi ytterligare får träna, komma ihåg och förstå. Trevliga små filmer blir det också…

Då hann vi också träna på och filma vad partierna tycker är viktigt för Sverige:

”Hitta rätt” och så återberätta vår val-promenad.

Idag värmde vi upp SO-lektionen med att ”Hitta rätt”.

Förra gången pratade vi om statsministern och regeringen så fortsättningen blev att titta på vilka andra som vill bestämma i Sverige, vilka vi kan rösta på.

Vi tittade gemensamt på partiledarna och dess symboler. Vi beskrev personer tillsammans och jag skrev på tavlan, t.ex. ljust hår, röd slips, svart kavaj, vit skjorta osv. Vi beskrev också symbolerna på samma sätt. Sedan fick eleverna var sitt kort men fick inte visa för någon utan skulle beskriva bilden med ord. Bilderna var från ett valmemory som vi hittade i en FB-grupp, finns på länken här.

Efter uppvärmningen så började vi jobba med målet för dagen att skriva en återberättande text om vår val-promenad från förra veckan. Detta för att träna och kunna lite olika begrepp men framför allt valaffisch eftersom eftermiddagens uppgift i klasserna var att hitta på partier i grupper och göra valaffischer.

Eleverna fick bilder som de 2 och 2 skulle lägga i rätt ordning. De fick också några tidsord att placera ut. Sedan gick vi igenom tillsammans och jag skrev nyckelord vid rätt bilder på tavlan. Vi beskrev promenaden flera gånger i hela meningar innan de fick hämta datorerna. 2 och 2 började de sedan skriva sina återberättande texter och formulera hela meningar utifrån nyckelorden.

Det sista så fick de också träna på att berätta om promenaden för att till slut spela in på I-paden.

Vi tränar språket både muntligt och skriftligt.

Vi mjukstartade med att beskriva partiledarna och partiernas symboler idag. Det gör vi igen nästa gång. Vi ska pratar vidare om deras huvudfrågor nästa vecka och funderar och resonerar kring vad som är viktigast och varför…

Vi skapar gemensamma minnen kring läsläxan genom ASL.

I år har jag valt att köpa in ABC-klubbens läsebok Nyckeln till skatten och i min grupp passar deras nya bok ”På väg” bra. Jag har också köpt in lärarhandledningen för språkstödjande undervisning  till den samma. I min läsgrupp är det flerspråkiga elever och nu har vi dragit igång med detta nya material och det känns jättebra.

Ett väldigt bra inslag i lärarhandledningen är sekvensbilderna och dess textkort. Ett färdigt material precis som jag jobbade med Svenskbiten  och Ola-boken förra året men då kopierade jag själv bilden från läseboken och jobbade utifrån den med ordförståelse och återberättande.

Jag har först en lektion då vi jobbar läsläxan, texten i boken och förståelse för den. Jag läser högt och eleverna följer med i texten. Vi klistrar upp sekvensbilderna på ett papper, tittar på bilderna och skriver ord som vi ser på bilderna. Eleverna återberättar texten två och två innan vi tar det gemensamt. Vi pratar och skriver också upp andra svåra ord, googlar bilder på i-paden , hjälps åt med översättning eller använder translate.

Nästa lektion är skriv-lektion. Då tar vi fram datorerna. Jag läser texten högt igen och sedan ska eleverna skriva meningar till varje bild. Jag försöker utmana eleverna till rätt stavning, ordföljd eller böjningar beroende på vilken nivå de ligger på. Meningarna skrivs ut och klipps  och klistras fast vid rätt bild. Jag väljer vilken nivå på textremsor som eleverna också ska läsa och placera rätt. Vi sätter sedan in pappret i våra nya fina mappar med plastfickor i så att de kan ha med arbetet hem som stöd för läsningen men också som stöd för läxan som de får i klassen. De får nämligen hem frågor från Karins klassrumsbloggDär ska de tillsammans med läsfixarna ska sammanfatta kapitlet och så någon mer fråga. Det är detta jag jobbar för att förbereda eleverna för så att de på egen hand klarar att göra läxan hemma sedan. Med hjälp av mappen hoppas jag att det går lättare och även att de kan utmana sig själva hemma om lusten och ambitionen finns.

Eftersom vi alla är olika så har eleverna så klart kommit olika i sin läsning. Det innebär att en några i gruppen har pappret i plastfickan i läsläxa medan andra har kapitlet i boken men alla kan vara med på i samma handling och som en klok kollega uttryckte det – skapa gemensamma minnen. 

Det här är grundplanen som dock vi kanske frångår någon gång ibland. Den här första gången blev tiden lite knapp och eleverna drog inte själva streck och skrev ord på det färgade pappret vilket vi kommer göra i fortsättningen. Vi var tvungna att hinna med att reda ut alla frågor om den nya läxan. Hinna titta lite i den nya boken och göra spågumma (förutspå) framsidan av boken. Eftersom min grupp inte jobbat med ABC-klubben tidigare år så fick vi också bekanta oss med huvudpersonerna.

Som vanligt har jag också spelat in när jag läser kapitlet så att eleverna kan få stöd med läsningen hemma via QR-kod eller Youtube. Lyssna på mig och sedan träna på att läsa själv. Det är inte alla som har möjligheten att en förälder som läser för dem och vi vill ju ge alla elever samma chans att lyckas i skolan! 

Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar!