Mina bästa sommarpresent-tips!

Det är ju roligt att ge något till eleverna på självaste skolavslutningen. Helst något som leder till lärande tänker jag.

Två av mina favoriter som vi gett eleverna är tärningsspel och kortleksspel. Ena året var det 6 tärningar i en liten presentpåse med regelhäfte där det finns regler men också QR-koder som också visar små filmer på hur spelet går till. För att riktigt vara på den säkra sidan så är det att föredra att inför skolavslutningen spela lite tärning i skolan och kanske just några ur häftet, utan så klart att de vet att det är ur presenten. Då blir de sugna att lära familj och vänner under sommaren. Det andra året blev det liknande men med kortlek istället.

På länkarna finns regelhäftet för utskrift.

Spela tärning i sommar!

Ett uppslga ur regelboken.

Spela kort i sommar!

Skapa stöttning för att fler ska kunna jobba självständigt

Jag handleder just nu en lärare och i hennes klass så upplevde som, som många andra att hon inte räckte till. Det var så många elever som behövde hjälp att hon inte hann med. T.ex. jobbar hennes FBK-grupp med vokaler en lektion i veckan. De jobbar i häften osm hon tagit fram till dem. Jättebra för våra vokaler är ju absolut något klurigt för många av våra flerspråkiga elever. Vi pratade om det och tills nästa tillfälle då jag skulle komma till klassen förberedde jag ett stöttningsmaterial.

Eleverna fick jobba i par och klippa och klistra ord och bilder som hade med vokalen U att göra som jag klippt och klistrat just från deras U-häfte. Flera av eleverna jobbade just med U-häftet men det hjälpte också eleverna som jobbade i andra häften då flera av bilderna återkommer.

Efter en stunds jobbande så skickade jag ut spioner. Min nya favoritroll från kooperativt lärande! Spionen smyger runt utan att störa. Inte prata eller röra utan bara titta på de andra grupperna och sedan gå tillbaka till sin kompis. Läsa, komma ihåg, berätta för kompisen och sedan lägga ordet rätt. Flera elever är ovana vid att man får tjuvkika på andra men det är ju toppen att använda kompisarna som hjälp speciellt med en sån här uppgift där inget direkt ska förklaras utan men helt enkelt behöver hjälp med vad ordet heter på svenska. Eleverna blir resurser för varandra vilket hjälper både elever och lärare. Win, win.

Det enskilda arbetet flöt sedan på bra. Eleverna tog hjälp av sina stöttningsplanscher och kunde då jobba med att repetera orden i sina häften.

Innan vi gick ut på rast avslutade vi med att skuggläsa orden. Jag läser högt och eleverna i kör efter mig.

En trevlig lektion utan stressade lärare. 🙂

SKUA med larver

Larverna är på väg och det är dags att förbereda eleverna inför att leveransen ska komma. I sva-gruppen som jag jobbar med så måste vi först och främst reda ut vad det faktiskt är. Vi reder först och främst ut fjärilens livscykel och vad de olika stadierna heter och jämför, på ett väldigt förenklat sätt för att inte tappa fokus från fjärilslarverna, med människans livscykel. 😉

Vi försöker också med hjälp av varandra reda ut vad de olika stadierna heter på arabiska som i gruppen är det huvudsakliga modersmålet. Detta så klart också för att fler i gruppen ska ha lättare att förstå vad vi faktiskt pratar om. Det stöd-pappret som de anteckningarna ger sätter vi också upp så att alla kan läsa och titta på det i korridoren och ta hjälp av, lära kompisar m.m.

Hur många har sett en larv? Hur många har känt på en larv? Hur känns dem? Hur ser de ut?

I klasserna innan den här lektionen har de läst ett papper med frågor kring larverna. Några krångliga ord och vårt arbete under den här lektionen blir att efter-arbeta texten. Vad har de förstått?

Vi läser texten ett stycke i taget. Första stycket berättar om hur larven efter några dagar eller veckor, beroende på vilken sorts larv det är, kläcks ur ägget och kommer ut. Jag har skrivit frågan: När kläcks ägget? på pappret som här sitter på tavlan men som eleverna har likadana hos sig. Vi läser texten med frågan i huvudet några gånger tills flera händer kommer upp i luften. Någon säger ”efter någon vecka” en annan fyller på ” ett par dagar”. Jag skriver på tavlan och reder ut vad betyder ”ett par”?

Sedan läser vi vidare stycke två som kortfattat berättar om att larven ömsar hud. Jag har skrivit 3 frågor där: Hur många gånger ömsar den hud? Vad betyder det? Varför ömsar den hud? På samma sätt försöker vi tillsammans på svenska, arabiska och teatergester reda ut vad det betyder. Jag skriver och eleverna skriver korta anteckningar.

Sista stycket handlar om att rovdjur så som fåglar gärna äter upp larverna och hur larverna har ”utvecklat sitt utseende” för att inte bli uppätna. Några är taggiga, andra har starka färger och några kamouflerar sig. Jag frågar ”Hur gör larverna för att fåglarna inte ska äta upp dom?” Repeterar frågan och läser texten och så har de mina teckningar längst ner på pappret som stöd. Och vad tänker fåglarna? Jag skriver, eleverna skriver anteckningar.

Innan de sedan ska börja skriva sina egna texter om vad de vet om larverna så gör vi den kooperativa strukturen Hör vi ihop. Jag delar ut bilderna som vi pratat om och de ska fråga varandra om bilden de håller i handen. –– Är din bild …..? Står det på tavlan som stöd ifall man tycker det är svårt att formulera en fråga då är det lätt att lägga till så man kan fråga om en färg eller en form t.ex. När man hittat sin kompis så ställer man sig längs väggen i paren. Jag tipsar om att stå axel mot axel för att ljudvolymen inte ska bli för hög. Då kommer örat närmare kompisens mun.

Bilderna kan vi sedan återanvända för att repetera det vi tränat idag t.ex. i ett memoryspel eller så.

Sedan är det dags att utifrån anteckningarna vi tillsammans gjort formulera meningar om larverna.

Underbara texter som man blir glad av! 🙂

Stötta elevernas kommunikativa förmåga? Kooperativt – SKUA Mellanträff i Hultsfred

Efter att ha haft en stor träff med all pedagogisk personal F-6 i kommunen kring kooperativt lärande och elevaktiva arbetssätt då jag tillsammans med förstelärarna anordnade workshops på temat var det nu dags för att gå på djupet i diskussionerna i våra verksamheter i mellanträffarna.

Inför träffen hade deltagarna observerat i varandras klassrum. Dels för att få syn på hur andra jobbar med kooperativa strukturer, ”tvingas” prova på någon kooperativ struktur men också för att titta lite närmade på de effekter som kooperativt lärande sägs ge.

De hade med sig sina T-kort som de fyllt i under observationen och vi började mellanträffarna med att gå laget runt för att se vad vi sett och hört alternativt vad vi inte sett eller hört.

Fokusdiskussionen på mellanträffen vad hur kan vi stötta elevernas utveckling av den kommunikativa förmågan, som också går att koppla till många av våra prioriterade mål på våra enheter. För att djupdyka lite extra och att få hjälp med att vända perspektiven och diskussionerna lite så hade jag inför den här sittningen träffat elevhälsan och spec-lärarna. Jag tipsade om kap 4 ”Delaktighet, elevaktivitet och inkludering” från Grundboken i kooperativt lärande och satte in dem i syftet och tankarna med träffen. Så den här gången var de insatta och utspridda i olika arbetslag. I dessa ”inför-träffar” tipsades det också om artikel med spec-perspektivet:

För att igen belysa att det här inte är något helt nytt för oss så kopplade vi också till Gibbons-bok som vi har utgått mycket från i vårt SKUA-arbete i kommunen vilket innebär att de flesta pedagoger, för att inte säga alla, har denna bok. Som del i kapitel 2 eller 3 beroende på upplaga så har Gibbons med en del i boken vars underrubriker går att använda som en slags checklista för lyckade/effektiva grupparbeten.

Utifrån Timperleys enkla med bra frågeställningar kan jag sammanfatta diskussionerna som genomfördes runt om i våra verksamheter:

  • Vad borde vi fortsätta med?
  • Vad borde vi utveckla?
  • Vad borde vi sluta med?

Många kloka tankar om undervisning, hur vi möter våra elever för att lyckas ännu bättre. Kanske tar vi samarbetsfärdigheterna för självklara i vår undervisning i lite för stor omfattning? Hur gör man när man är delaktigt, när man turas om eller man lyssnar aktivt? Vad innebär det för mig och vad innebär det för dig och framför allt vad innebär det för eleverna? Tydlighet i instruktioner. Synliggöra för eleverna. Kanske kan rollerna hjälpa till att få fler aktiva i grupparbeten och även utveckla de som redan är verbalt starka vidare? Hur påverkar gruppsammansättningar och lärmiljöer våra samarbeten i klassrummet? Motivationshöjande – elevinflytande? Samplanering – samverkan mellan lärare?

Som sagt många tankar och funderingar som lyftes! Nu jobbar vi vidare…

Snart väntar reflektionsseminarium för deltagarna men innan dess så gör vi om en favorit i repris… alla ska ha intervjuat minst var sin elev utifrån givna frågor som ska påminna oss om SKUA-arbetet. Spännande att se hur eleverna upplever undervisningen! Ett förhoppningsvis återkommande utvärderingsarbete i kommunen. 🙂

Glad påsk!

Inre berättelser/bilder för ”kom ihåg”-läxor

En framgångsfaktor som jag gärna delar med mig av till andra föräldrar och lärare är vikten att skapa inre bilder och ibland till och med inre berättelser är att memorera ”kom ihåg”-läxorna. Det har som sagt varit en stor framgångsfaktor för mina egna barn när det är dags för veckans ord, glosor eller vad det kan vara. Kanske kan tipset hjälpa något mer barn i kampen kring att komma ihåg som vi hade i början.


Nyckeln som gick och de försvunna NN:en. Skatten som består av gyllene TT och det är orättvist att en får båda TT:en. Hunden som skäller på en hund som gnäller. Det är jobbigt att bära på två tunga B osv. Det här tanke sättet där vi oftast försöker få in skälva stavningen i bilderna har hjälpt min flicka att komma ihåg mycket bättre. Från att ha kämpat hårt med sina ord till att vi nu ritar och pratar och sedan tränar ett par gånger och de sitter. Det har blivit en otrolig skillnad faktiskt!

Pojken med skjortan skyndar iväg och tappar J:et på vägen. Schampoot bubblar iväg med bokstäver… C försvinner i shorts och S försvinner från Choklad.

Ibland funkar det också att vi bara sorterar dem i högar men ändå med en liten story… ”Samhället misstänker någon och skickar räddningstjänsten.” ”Det finns en brottsplats i kommunen”… t.ex.

SKUA och Kooperativt lärande ”syskon i samma familj”. 3:e delen av utvecklingsarbetet i Hultsfred.

Då var vi inne på del 3 i vårt utvecklingsarbete i Hultsfred. Vi har i tidigare delar jobbat med sambedömning där vi kopplade arbetet kring Bygga svenska-materialet och så del två kring digitaliseringen. Den här gången var det kooperativt lärande som stod på agendan, något som pedagogerna själva lyft som ett arbetssätt som de vill fördjupa sig i vilket så klart är perfekt då det går väldigt hand i hand med SKUA-arbetet.

Jag hade en halv studiedag till mitt förfogande och tillsammans med förstelärarna förberedde vi två workshops som deltagarna skulle få del av under dagen detta planerat utifrån att jag varit på 2-dagars wokshop kring kooperativt lärande som Jennie Wilson och Niclas Fohlin höll i och boken Grundbok i kooperativt lärande.

Men jag började dagen med att visa på likheterna mellan SKUA och kooperativt lärande utifrån en artikel från pedagog Malmö. Vi gör ju redan mycket bra vi ska förfina bara. 😉

Under uppstarten jämförde vi också traditionell undervisning gentemot kooperativt. Deltagarna fick titta på fyra bilder och i par diskutera vilken av bilderna som skulle bort vilket följdes av handuppräckning. Ett få-tal blev hörda. Vid nästa uppsättning av fyra-bilder och diskussion i par om vilken som skulle bort så fick deltagarna först prata med en sk axelkompis och sedan med en sk ögonkompis för att sedan återkomma till sin första kompis och planera för vilket svar som var tokigast. Den som var född först på året av paret var beredd på att meddela parets svar. Tillslut tackade de för samarbetet. Detta för att påvisa skillnaden mellan de två.

Deltagarna hade också tills studiedagen fått läsa dels inledningen till Grundboken och dels ”glassexemplet” som belyser skillnaderna i de två sätten att lägga upp undervisningen på. Men jag belyste också det kooperativa som ett komplement till den traditionella undervisningen. Att använda samarbete när det stärker lärandet!

Dagen följde med 2 workshops som sagt. Vid den ena belystes grundprinciperna och vid den andra strukturer och grupparbetet. Vid workshopen kring grundprinciperna fick deltagarna bl.a. vika flygplan med bara en hand så att paret var ”positivt ömsesidigt beroende” av varandra som just är en av grundprinciperna.

En del i det som enligt forskningen som KL bygger på finns i fungerande grupparbeten tillsammans med ”Eget ansvar”, ”Lika delaktighet och samtidigt stödjande interaktion”, ”Samarbetsfärdigheter” och ”3F- feedback, feedup och feedforward”. Deltagarna fick också ”Bygga en triangel” av påståenden kring samarbetsfärdigheter. Vilken/vilka samarbetsfärdigheter är viktigast att börja med i en elevgrupp? Dessa påståenden som vi använde oss av finns i det digitala materialet (bland mycket annat bra) till boken Kooperativt lärande i praktiken. Genom den övningen tränade vi också andra principer så som positivt ömsesidigt beroende och eget ansvar.

Vi jobbade också en del med att slumpa frågan under workshopen dels för att det kan vara ett alternativ till den traditionella handuppräckningen och också del av ett första steg att börja med kring att få till kooperativa inslag i sin undervisning. Men också för att också lyfta tankar kring detta med att slumpa…

I den andra workshopen så jobbades det med strukturer och grupper. Deltagarna fick titta på och läsa struktur-korten som också finns i digitala materialet i ”Kooperativt lärande i praktiken”. De fick para i hop arbetsområde och strukturkort och fundera på hur de själva skulle kunna jobba med strukturen i sin klass/elevgrupp.

De jobbade också med strukturen ”Hör vi ihop?” där de helt enkelt skulle hitta sin kompis med motsvarande spelkort genom att gå runt och ”high fiva” och fråga kluriga frågor till andra i rummet för att ta reda på om den hade rätt kort utan att fråga rakt ut. När man väl hittar sin kompis så blir man ju väldigt glad för ofta har man frågat ganska många innan man väl lyckas hitta den. Detta gör att vi kan påtala känslan av att bli vald och att kompisen blir glad för att hitta just mig. Vi lyfte också ljudvolymen genom att deltagarna efter en stund blev avbrutna och fick stå axel mot axel med den som de pratade med. Munnen kommer då närmare kompisens öra och man behöver inte prata så högt. Dessutom fick i lärgrupperna hitta på en rörelse som skulle ske sittande utan ljud som skulle genomföras när gruppen gjort ett bra jobb och för att tacka varandra för ett gott samarbete. För forskning säger att om en elev känner tillhörighet så anstränger den sig mer något som KL också tar fasta på.

Det var iaf ett urval av vad workshopsen innehöll… 🙂

Innan vi avslutade dagen så återsamlades vi och deltagarna fick då som vanligt i vårt utvecklingsarbete en uppgift till den kommande mellanträffen då deltagarna sitter tillsammans med sina arbetslag och jobbar vidare tillsammans. Men för att förbereda uppgiften vi började med att prata om att lyssna aktivt vad innebär det? Hur gör man?

Hur syns det och hur hörs det att man lyssnar aktivt? Många kloka förslag kom in och vi listade alla förslag på ett stort T-kort. Detta blir ju till slut som en stöttningsaffisch för eleverna för att hjälpa dem att bli goda lyssnare.

Uppgiften till deltagarna var nämligen att använda just ett T-kort och gå till en kollega som genomför något slags kooperativt arbete. Dels för att observera ett annat klassrum, elevgrupp och lärares arbete, dels för att inspireras kring kooperativa arbetssätt men också för att titta efter effekterna som kooperativt arbetssätt sägs ge.

Nu väntar snart spännande mellanträffar ute på enheterna där vi ska delge varandra tankar utifrån våra observationer.

För att ytterligare fördjupa diskussionerna kring hur detta arbetssätt kan stötta elevernas kommunikativa förmåga som är del i målet för den här delen av utvecklingsinsatsen är också spec-lärare och elevhälsa påkopplad på mellanträffen. Hur tänker vi kring/lyfter spec-perspektivet i ett förbyggande arbete i klassrummen?

Digitalisering och SKUA. Del 2 i utvecklingsarbetet i Hultsfred

Då var vi inne på del 2 i utvecklingsarbetet här i kommunen. Året då SKUAn går in i det övriga utvecklingsarbetet och inte längre är ett eget spår. Den här gången går det ihop med det pågående arbetet kring att implementera digitaliseringen i våra verksamheter.

Vi har under förra veckan genomfört 2 träffar med all vår pedagogiska personal i kommunens förskoleklass-6 verksamhet. Så på måndagen var 4-6 pedagogerna och grundsärkolans personal på workshops, tisdagen F-3 + grundsär och fredagen var formad för våra fritidspedagoger.

Till den här träffen så hade jag bett våra IT-pedagog och våra IT-inspiratörer om hjälp. Jag träffade dem under hösten och berättade om mina tankar. Jag ville att de skulle sprida det som de t.ex. sett på SETT (de besökte SETT-mässan under våren) och dela med sig av tips om bra verktyg som de använder och gillar men då lyfta det språk- och kunskapsutvecklande så klart. Också efter tanken att man kan inte fråga efter något som man inte vet finns. Som lite stöd och något att samla oss kring så hade jag valt ut ett stycke ur Hülya Basarans bok ”Nyanlända elever i mitt klassrum, språkutveckling med digitala resurser” Där förklarar hon varför hon anser att det är bra att använda digitala resurser i undervisningen. Hon fördjupar sig i begreppen multimodalitet, kreativitet, flerspråkighet, individualisering, återkoppling, digital kompetens, digital delaktighet och inkludering.

IT-inspiratörerna läste och ansåg att detta borde alla läsa. Så inför träffen läste deltagarna så att de kom med förförståelse inför träffen. Inspiratörerna hade sedan grupperat dessa rubriker och utformat 3 workshops är pedagogerna skulle få prova på olika digitala resurser. På varje workshop fanns tydliga instruktioner men så kunde man ju också få hjälp av våra duktiga IT-inspiratörer om så behövdes. Om inte annat så kunde man tillsammans med dem resonera kring när och hur man kan använda dessa verktyg? Varför det skulle kunna vara bra och en resurs i verksamheterna?

På fredagen då vi mötte fritidspedagogerna så hade innehållet workshop 2 bytts mot I-Movie och Kahoot.

Så klart har vi satt upp mål för träffarna och för att börja jobba mot målet så får deltagarna en uppgift tills vi träffas nästa gång i den så kallade ”mellanträffen”. Samtalen vid mellanträffarna kommer att ha fokus på delmålet för digitaliseringsträffarna, vi ska ge varandra verktygen att fortsätta det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med koppling till digitaliseringen men vi kommer också att lägga fokus på hur det här kan stötta våra elever vidare i lärandet.

Vid mellanträffarna sitter vi i kollegiala samtal och den här gången så är det då fokus på deltagarnas lektionsplaneringar som de haft i uppgift att göra och ta med till träffen. I vanliga fall på mellanträffarna så sitter vi i arbetslagen men den här gången så ska vi sitta i blandade grupper fast på varje enhet sk ”spår” där även fritids nu är med i samma träff. Hur ser våra planeringar ut? Hur tänker du och hur tänker jag? Vi kan i de här sammanhangen tipsa om konkreta verktyg och lektioner som man tycker funkat bra eller mindre bra. Vi kopplar också till läroplanen för att titta en extra gång på vad det står i de reviderade delarna. Men också koppla ihop det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med digitaliseringen. Hur kan dessa digitala resurser stötta våra elever vidare i lärandet flerspråkiga eller inte? Lärande kring digital teknik och utveckla digitala förmågor men också lärandet i stort men mha digitala resurser och verktyg, kan det underlätta lärandet? Så vi repeterar stöttningsbegreppet och Gibbons men kopplar också till den text av Hülya som deltagarna läst. När hon pratar om inkludering så skriver hon ”De resurser som gynnar eleverna i behov av särskilt stöd gynnar alla elever.” Precis som vi kring SKUAn pratar om att nyanlända elevers lärande har blivit alla elevers lärande. Kanske kan också de digitala möjligheterna underlätta för undervisning och samverkan?

Hur mycket ska vara med?

Jag fick frågan och har fått den förr när jag jobbat med lektionsplaneringar. Så av den anledningen så har jag gjort en slags mall som jag använder mig av då och då. När jag förra året genomförde SKUA-utbildningar så utformade jag denna som stöd för mina deltagare när de just undrade detta.

På länken finns dokumentet ifall någon mer vill använda:

Lektionsplanering

På mellanträffen kommer nu pedagogerna mötas av våra förstelärare. De kommer vara samtalsledare och jobba med kollegial handledning som de tidigare också jobbat med i liknande sittningar. Vi hoppas på ett kollegialt lärande och delande där processen och diskussionerna är det viktiga! Vi är alla på vår egna och gemensamma lärande resa.

Vid varje träff kräver jag in reflektioner på olika sätt. En jätteviktig del för det fortsatta arbetet. Då inte bara från deltagarna utan även från samtalsledare, workshopsledare som varit bidragande i arbetet. Även rektorerna få på sitt sätt reflektera kring insatserna som görs. Men allt kring reflektionsarbetet får bli ett eget blogginlägg så småningom…

SKUAn fortsätter in i det övriga utvecklingsarbetet

Då har vi dragit igång med utvecklingsarbetet läsåret 1819 på riktigt.

Vi har tidigare i höst tagit fram nya priomål för läsåret ute på skolorna för att de ska löpa som en röd tråd genom hela läsårets utvecklingsarbete och så nu, förra veckan, hade vi de första stora träffarna kring det första temat nämligen Sambedömning. Något som i utvärderingar, analyser och reflektioner lyfts på alla enheter som något vi måste jobba mer med. Då jag driver detta och mitt jobb på halvtid är att fortsätta att implementera språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt på alla enheter och arbetslag så lade vi fokus på Bygga svenska-materialet. Något som också skolverket vill att alla lärare som möter nyanlända elever ska känna till.

Då vi inte har samma uppdrag kring bedömning så ser skolans och fritidspedagogernas träffar lite olika ut. De har också olika uppgifter inför de kommande Mellanträffarna. Upplägget kan synas i Power pointsen nedan.

Under de stora träffarna sitter vi i blandade tvärgrupper med pedagoger från de olika enheterna, som i vanliga fall inte träffas så ofta. Pga hanterbarhet, eftersom vi blir väldigt många, så har jag också delat på dem i två grupper F-3 och 4-6 och så fritids på en egen träff. På skolans träffar så börjar och slutar jag medan förstelärarna i 1-6 är samtalsledare för tvärgrupperna. På fritids träff så håller jag i hela träffen, alla sitter i en stor sal men är placerade i grupper om ca 6 deltagare.

För att underlätta för förstelärarna så har jag gjort ”kit” åt dem och vi träffas också och går igenom hur jag tänkt upplägget ett par gånger inför den stora träffen.

förstelärar-kit

På mellanträffen får de tillsammans med arbetslagsledarna göra det de sett och hört viktigt för just sitt arbetslag och koppla till sitt priomålsarbete. t.ex. har då förskoleklassen möjlighet att bedöma utifrån sitt nya kartläggningsmaterial, någon skola med få /inte flerspråkiga elever kan använda något annat bedömningsmateriel t.ex. nationella provens bedömningspunkter eller utifrån bedömningsportalens bedömningar i olika ämnen eller något annat. Detta är något som också kommit upp i utvärderingar och reflektioner, att det är bra att sitta i blandade grupper men det är också viktigt att få sitta tillsammans med sina kollegor och göra om (om det behövs) till sin verksamhet. Så det försöker jag möta med det här upplägget. Precis om med förstelärarna så presenterar jag upplägget för mellanträffarna och förbereder dem på deras roll i arbetet.

Vid de stora ringarna på den ”överskådliga bilden” högst upp så sitter det två små ringar också. Ambitionen och tanken med det är att jag ska försöka få till så att det kommer in lite av de andra delarna i alla träffar. Så t.ex. nu under Sambedömningstillfällena så kommer deltagarna också att få prova på några/någon kooperativ övning men också lite digitalt. Det kooperativa inslaget under de här träffen var ”speeddating” för att lära känna varandra lite i tvärgrupperna. Det digitala inslaget är att deltagarna ”tvingas” in och prova Teams som vår kommun använder sig av men där all personal ännu inte riktigt fått vanan och sett fördelarna med att använda det. Förhoppningen under året är att de får prova på och själva då ser fördelarna och vilja fortsätta använda det för att förenkla i sin vardag. I uppgift har också deltagarna att filma en sekvens där elever utför något som sedan ska bedömas på mellanträffen för skolans deltagare. Medan fritids ska undersöka hur det är att vara elev på vår skola, dokumentera på olika sätt och sedan göra en ”one-shot”-video över elevens dag. På mellanträffen ska de tillsammans i arbetslagen fundera över vad de egentligen ser. De undersökande pedagogerna kan ha språkliga glasögon på sig, värdegrunds-glasögon och eller organisatoriska glasögon. Filmerna ska inför mellanträffen delas med arbetslaget på Teams.

speeddating

Så klart försöker jag hela tiden lägga in SKUA-inspirerade inslag i träffarna så att de är pedagog-aktiva under träffarna. Minimera sitta och lyssna. T.ex. har jag för skolan använt start-övningen som finns på skolverkets hemsida.

Här under finns mina Power Points för tillfällena.

Här på bloggen finns även hur vi jobbade under förra året, klicka på ”Skolutveckling” i menyraden så kommer alla inlägg kring det.

Vi jobbar med kroppen och provar Popplet.

Idag stod blod, hjärta och lungor på schemat. 

Vi började med att göra en gemensam tankekarta. Vad vet vi om dessa delar? Hjärtat, blodet och lungorna. Till vår hjälp hade jag en arabisktalande pedagog.

Vi har tittat på filmer och tittat på torson med kroppsdelar som finns på skolan. Mycket spännande! Så har vi experimenterat med kroppen och upplevt pulsen som slår snabbare när vi rör på oss, legat på golvet och känt bröstkorgen höjas och sänkas när lungorna fylls och tittat på händerna efter att en hand har varit sträckt upp mot taket och en ner mot golvet. En hand blir röd och fylld med blod och en vitare.

Efter experimenterandet så återvände vi till vår gemensamma tankekarta igen och kunde fylla på lite fler kunskaper.

Därefter så läste vi gemensamt text ur NO-boken och strök under viktiga ord. Så fyllde vi på igen.

Den här gången hade jag gjort en lucktext som eleverna två och två fick jobba med att fylla i, med hjälp av boktexten. Lite beroende på hur långt eleverna är i så utmanar jag dem att skriva fler meningar på egenhand mha vår gemensamma tankekarta.

Efter det här arbetet så hoppas jag att de har lite grunder för att kunna hänga med delvis i klassrummet sedan.

Efter lunch så har jag ett annat gäng elever. Nu efter deras lektion tillsammans med klassen kring samma tema. Då provade jag för första gången Popplet som är ett verktyg för att skriva digitala tankekartor. Eftersom vi har datavagnar till vårt förfogande så gick vi in på Popplet hemsidan där jag loggade in som mig. Dessa elever fick 2 och 2 skriva egna tankekartor över vad de uppfattat från lektionen i klassen.

Efter det fick de lyssna på texten från NO-boken via Inläsningstjänst och sedan fylla på sina Popplets. Då satt jag också med runt bordet och stöttade i med frågor för att locka ut kunskaperna.

Efter det fick de mha talsyntes skriva hela meningar av stödorden på Poppleten. Då även sortera meningarna så att alla hjärta-meningar kommer på ett ställe osv.

Jag gillade Popplet som verktyg men jag var lite besviken över att det inte gick att klistra in bilder från t.ex. Pixabay vilket eleverna gillar mycket. (Kanske bero på mig men jag lyckades inte.) Det går om man i förväg har valt och sparat bilder i en mapp på datorn men det är u lite krångligt… När jag nu har testat på I-paden så går det där på ett enkelt sätt att fotografera och lägga in bilderna på så sätt i tankekartan iaf. En nackdel på min skola i det fallet är dock att då krånglar det till sig med utskrifterna och jag måste då maila till mig och skriva ut för att få ut tankekartan på papper. Det finns för- och nackdelar med allt… 

Beräkna tid.

Hur mycket var klockan för en halvtimme sedan, hur mycket är klockan om en kvart? Kan vara knepiga frågor som även ställer kvar på språket. 

Dels måste man ha koll på själva kockan, dels klock-begreppen kvart, halvtimme, timme och dels om en kvart är framåt eller bakåt i tiden. Så det jobbade vi med nu.

Eleverna fick var sin påse med stora klockkort med frågor på som skulle paras ihop med små klockkort med bara klockor på. Så klart jobbar de två och två. En ställer frågor och visar första klockan, kompisen ställer sin klocka likadant som bilden och säger vad klockan är. Sedan läser ”läsaren” nästa fråga, kompisen ställer sin klocka – svarar och hittar rätt kort. Allt med stöd av matteverktyget.

På länken här finns innehållet i påsen. 🙂

Matteverktyg

När man jobbar med att beräkna tid är det jättebra att eleverna har klockor som man skruvar på dvs där visarna följer med. Inte egengjorda där timvisaren kan hamna var som helst när man flyttar på minutvisaren. Detsamma anser jag när vi sedan går på digital tid!

När korten är ihop parade visade det sig att det blev två klockor över… Eleverna fick då i uppgift att göra ”liknande uppgifter”. Något som jag anammat efter mattelyft-satsningen och som jag ofta gör i undervisningen.

Eleverna skriver var sin liknande uppgift som kompisen sedan får lösa.

För att träna vidare och befästa har jag gjort ett häfte med fler liknande uppgifter som eleverna kan träna i klassrummen. SÅ får de också med sina matteverktyg till klassrummen som stöd.

Om ni är intresserade av att läsa om tänket kring mina matteverktyg finns det förklarat på det här blogginlägget:

Ta med insatserna i klassrummet. 

Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar!