Här har jag kopierat artikeln för att slippa se all reklam.
Femteklassare har skapat sin drömlekpark med 3D-teknik
Man kan lugnt påstå att kreativiteten har flödat när klass 5D på Lindblomskolan i Hultsfred har fått skapa sin alldeles egna lekpark till Herrstorpets bostadsområde. Nu finns lekparksmodellen utställd i kommunhuset.
Det är framför allt under våren som klass 5D på Lindblomskolan i Hultsfred har fått möjlighet att skapa sin drömlekpark med hjälp av 3D-teknik. De har nämligen arbetat på en spinoff kring det stora arkitekturprojektet som årskurs 9 på Albäcksskolan gjorde gällande Herrstorpet. Eleverna i årskurs 9 och de som går spetsutbildningen i årskurs 7 på Albäcksskolan presenterade förra sommaren sitt förslag på hur en helt ny husmodell skulle kunna bli verklighet på Herrstorpet. ”Skött det mesta själva” Nu har klass 5D på Lindblomskolan fått fundera, rita, konstruera och sedan 3D-printa hur en möjlig lekpark i ett bostadsområde som Herrstorpet skulle kunna se ut. ”De tog fram lekparken i 3D och skrev sedan ut delar av den på 3D-skrivare på Makerspace. Eleverna har skött det mesta av den tekniska delen själva med stöd från IT-pedagog och lärare”, skriver Hultsfreds kommun på sin hemsida. Elevernas lekparksmodellen finns utställd i kommunhusets entré i drygt en vecka till och lekparken bjuder på bland annat fotbollsplan, linbana, studsmatta och karuseller. På fredagsmorgonen kom klassen dit tillsammans med läraren Eva Lind för att se sin utställning uppsatt. – Lärandet blir alltid roligare med riktiga projekt. De har fått komma med egna idéer och varit i stort sett självgående, jag har bara hjälpt eleverna att komma igång. De är elva år och det är roligt att de kan fixa det själva, säger Johan Klavins, IT-pedagog på Hultsfreds kommun. Herrstorpet är ett område som ligger söder om Hultsfred längs sjön Hulingen och riksväg 34 och där planeras det för sjönära tomter som förhoppningsvis kan finnas på plats i slutet av 2020.
Arbetet med lekparken i klass 5D har den senaste veckan varit intensiv. Alla i klassen har bidragit på olika sätt, hjälpt till att måla staketpinnar, gjort garnbollar till buskar, satt på nät på studsmattan, gjort skyltar och lyktstolpar, skrivit förklaringar till de olika redskapen, gjort en grind och limmat fast allt.
Här har staketet byggts nästan klart, en sida och en grind återstår att göra.
På den här bilden ser vi att hela staketet med grinden är på plats.
Inspektionen pågår. Jo, nu är klassens förslag på lekpark färdig.
Några av de stolta eleverna i klass 5D, Ebba, Felicia och Stina.
Nu återstår det att frakta denna modell av klassens förslag på lekpark till kommande bostadsområde vid Herrstorpet till kommunhuset. Bäst att ta med limpistolen och lite extra staketpinnar om något blir skadat vid transporten.
Jungfru Marie bebådelsedag, Annuntiatio Mariæ, tidigare även Herrens bebådelse, Vårfrudagen, Frue dag, är en årlig kristen högtid som firas nio månader före jul i syfte att högtidlighålla att jungfru Maria genom ärkeängeln Gabriel fick veta att hon skulle bli havande med Jesus. Wikipedia
Det är också våffeldagen.
Firandet av Våffeldagen har en intressant och annorlunda bakgrund, idag firas dagen oftast inte mer än att vi äter just våfflor men dagen har sitt ursprung i Jungfru Marie bebådelsedag som är en kristen högtid, högtiden firas nio månader före julafton då hon genom ärkeängeln Gabriel fick veta att hon var havande med Jesus.
Vårfrudagen är ett annat namn för Våffeldagen, våffeldagen infaller samma datum varje år, den 25 mars. Namnet våffeldag kommer troligtvis från att vårfrudag uttalades felaktigt och blev till vafferdag, därifrån gick det i vissa dialekter över till vaffeldag och vaffla som är en äldre variant av ordet våffla och våffeldagen var född. Vid den här tiden på året passade våffla dessutom bra då man förr i tiden hade större tillgång till ägg och mjölk efter vintern och därmed kunde man tillverka våfflor. https://temadagar.se/vaffeldagen/
Trandagen kallas också denna dag.
Folk utklädda till långbenta fåglar och barn som springer barfota runt huset. Det låter kanske exotiskt, men för den som är uppväxt i Småland, Blekinge och delar av västra Sverige är det inget nytt den 25 mars.
När tranan åter syns på himlen efter vintervistelsen betyder det att våren och ljuset har kommit. Det firas på trandagen, samma dag som våffeldagen eller vårfrudagen.
Kalmar läns museum berättar på sin hemsida om hur tranan kommer och lämnar godis till barnen, och kvällen innan ritas teckningar för att locka den lättskrämda och opålitliga fågeln till sig. Ibland kan en vuxen klä ut sig till trana och kittla barnen med näbben.
Enligt Nordiska museet firar man i Värmland och Dalsland även ”tranafton”, då barnen gick runt och delade ut ”tranbrev”. Ibland sprang barnen barfota runt huset för att härda fotsulorna inför sommaren.Kalmar lexikon berättar mer än trandagen, som enligt vissa källor har sina rötter så långt tillbaka som 1500-talet: ”Kvällen före trandagen hänger barnen upp en strumpa vid sängen och på morgonen hoppas de finna godis i den, trangodis. Det heter att tranan landat under natten på resan norrut och lämnat godiset. Tranan kommer till våra trakter när det börjar bli ljusare kvällar och förr fanns talesättet att tranan bär ljus i säng, man gick till sängs när det var ljust. Trandagen räknades även som den första sommardagen, då skulle skorna av och barnen skulle springa barfota utomhus. källa: http://www.barometern.se/kalmar/darfor-firar-vi-trandagen-i-morgon/
….Trandagen är främst en högtidsdag för barnen här i sydöstra Sverige som otåligt väntar på tranans ankomst. Innan hon kommer på natten till den 25 mars skall barnen måla och rita tranor. Bilderna skall ställas mot fönsterrutan i varje sovrum för att locka tranan och visa att det finns barn i huset som väntar på henne. Det är viktigt att spjällen och kakelugnsluckorna är öppna i de rum, där det finns sådana. Inga dörrar skall vara stängda. Det går också bra att låta något fönster stå lite öppet så att hon kan komma in…” Läs resten av den intressanta artikeln på Kalmar Läns Museums hemsida. Bilden th från Wikimedia Commons.
Barfotadagen är ytterligare ett annat namn för denna dag.
Barfotaspringning (eller barfotalöpning) är en äldre folklig sed där unga (och ibland även äldre) vid ett tillfälle på våren sprang barfota runt gårdens byggnader eller på ägorna.
Seden var knuten till olika dagar, Gregoriusdagen (12 mars, som förr räknades som vårdagjämning), tranafton (24 mars) eller vårfrudagen (25 mars). Den var vanlig i Värmland och västra Götaland. Flera uppteckningar talar om att man sprang runt stugan tre gånger motsols.
I äldre tid gick barn barfota från tidig vår till sen höst. Även vuxna var barfota när förhållandena tillät det. Seden är förknippad med vårens ankomst och är en första barfotadag där barfotaspringningen sades göra fötterna starkare och skydda mot ormbett.
Vårens och sommarens bafotagång var en befrielse för barnen, vars skor förr var obekväma.[1] Men Carl-Herman Tillhagen har tolkat traditionen som ”en mycket gammal vårsed av fruktbarhetskaraktär, som så småningom nivellerats och övertagits av barnen som en rolig lek, lämplig att ta till för att markera tidpunkten då man fick börja gå barfota.”[2]Hilding Celander har antagit att den ceremoniella barfotaspringningen för att få bättre kraft skedde i mycket lätt klädsel eller i full nakenhet, vilket även upptecknats från senare tid i Dalsland och Småland.[3][4]
Klassen har under en lång tid jobbat med ett projekt som handlat om att planera och framställa en modell av en lekpark tänkt att byggas i ett nytt bostadsområde. Naturligtvis är det ett förslag på en lekpark som eleverna skulle vilja ha den och som politikerna kanske kan titta på för att få inspiration till hur den ska kunna se ut.
Vi började med att diskutera vad en lekpark brukar innehålla, och vad de själva skulle önska att en häftig lekpark för alla åldrar skulle se ut.
Efter det tittade vi på nätet på olika lekparker och lekredskap och jag delade in klassen i grupper efter olika typer av lekredskap t.ex. gungor, klätterredskap, snurrande m.m. Eleverna diskuterade, fantiserade, kollade på nätet, skissade och skissade igen.
Då grupperna kände sig redo att delge varandra vad de kommit fram till gjorde vi det genom att sätta oss på golvet och på ett stort papper planera och placera ut de olika förslagen för att se hur vi kunde få ihop det.
Så småningom var vi ganska överens och vi kontaktade Johan Klavins som från början inspirerat oss till att genomföra denna idé. Eftersom han är IT-inspiratör och jobbar bl.a. på MakerSpace i Hultsfred skulle vi få möjlighet att framställa lekredskapen i en 3D-skrivare. Så nu var det dags att lära oss programmeringsprogrammet Tinkercad för att programmerar lekredskapen. Toppen!
När det var gjort kom Johan med två 3D-skrivare till klassrummet och lärde upp fyra elever att bli specialister på att sköta dem.
De här två 3D-skrivarna blev våra kompisar i klassrummet ett bra tag.
Det började riktigt bra men vi stötte på en del svårigheter med att plasttråden gick av eller fortsatte att jobba på samma ställe för länge eller att resultatet inte blev som det var tänkt. Det var häftigt då vi kunde ta ut så här bra modeller.
Det här ska bli en karusell.
Basketkorgar, fotbollsmål m.m.
Här är en bowlingbana.
Så småningom blev lekredskapen klara och eleverna fick en skiva av Uffe i slöjden som de målade grön och placerade ut alla redskapen på den.
Här är alla lekredskapen utplacerade, men det återstår lite mer arbete med studsmattan bl.a. Dessutom ska det placeras ut skyltar med förklaringar vid varje redskap.
En stor soffa för flera att sitta i.
En studsmatta att hoppa i.
Block att hoppa på.
En rutschkana att åka i.
Gungor att gunga i.
En karusell att snurra runt i.
En linbana att åka i.
En bowlingbana att spela på.
En kulbana att spela kula i.
En fotbollsplan att spela fotboll i.
En tågbana att åka i.
Det finns också flera klätterställningar i lekparken, de syns på bilden av hela parken.
Då allt är helt klart återkommer vi med fler bilder. Förhoppningsvis vill de som projekterar det nya bostadsområdet titta på elevernas förslag.
Så var det dags igen att rocka sockorna för allas lika värde.
Vilka härliga sockar och elever som vill hålla denna Rocka sockarna- dag vid liv. Bra1
VAD ÄR ”ROCKA SOCKORNA”? Den 21 mars är den officiella Downs syndromdagen. Datumet är valt eftersom personer med Downs syndrom i nästan alla fall har 3 exemplar av kromosom nummer 21. Genom att ta på sig olika strumpor visar man att man står upp för och hyllar olikheter. Initiativet till ”Rocka sockorna” kommer från början från USA. Internationella Downs syndromdagen har firats i många länder runtom i världen sedan 2006.
Ebba läser om Anrop från inre rymden.Arve läser en manga bok som heter Bleach.Arve läser den här boken.Loke läser om Akimbo och elefanter.Arve har läst ettan men läser tvåan nu.Wasim läser en fotbollsbok.Sami läser om Skuggan i väggenYaseen läser Harry Potter.Badea läser den här boken som heter Den svarta handsken.Mohamed läser Den elaka vikaren.Yaseen läser boken Dömd.Jenneli läser Sune, Sunes party.Jonna läser I Fåglarnas värld.
Vi återkommer med fler böcker som klassen läser med bokrecensioner.
Vad är jag intresserad av? Hur är jag? Vad tänker jag på? Vad vill jag? Vad gillar jag?
Det var dessa frågor som skulle få eleverna att tänka till och reflektera över sig själva, att visa med bilder om sina intressen, tankar, drömmar och egenskaper.
Den första uppgiften var att teckna sitt namn med stora breda bokstäver och skapa bilder i namnet som berättade om vem eleven var.
Nästa steg blev att teckna sitt självporträtt.Det blev en lektion i hur våra ansikten egentligen ser ut, var ögon näsa och mun är placerade i förhållande till varandra, och hur man tecknar ett ansikte. Konstigt att det är rätt svårt trots att man ser så många ansikten varje dag.
Att se, iakttaga och uppmärksamma omgivningen är viktigt för att minnas och kunna avbilda. Det viktiga är inte att det blir absolut likt förstås, utan att försöka uttrycka egenskaper i ansiktsuttryck och vissa typiska ansiktsdrag.
Till sist var det dags att skapa ett bildcollage om sig själv. Det gällde att hitta bilder som passar in på eleven av intressen, egenskaper favoritfärger m.m., klippa ut dem och sätta ihop till ett färgsprakande collage som berättar om eleven.
Då skapandet och tänkandet om sig själv blev klart gällde det att kombinera ihop sitt namn, självporträttet och sitt collage till en tavla och öva på att redovisa och utvärdera sitt arbete.
Det här är en bild på kunskapsrådet. De jobbar på att göra frågesporter till klassen. I rådet är det Marcus, Loke och Badea.Här håller undervisningsrådet på att göra en GOTD för denna vecka. I undervisningsrådet är det Mostafa och Yaseen.Här sitter medierådet och tittar efter aktuella händelser från till exempel lilla aktuellt. I medierådet är det Arve, Wasim och William.
I kulturrådet gör dem teater och filmtips. I kulturrådet är det Ebba, Jenilie, Jonna och Stina.
Här håller miljörådet på att fixa sortera och
vässa pennorna. I miljörådet är det Mohammed, Sami och Tim.
Här håller Jennelie och Amineh på att skriva på bloggen. I undervisningsrådet är det Jennelie, Amineh och Felicia.
Inlägg gjort av eleverna Jennelie, Felicia och Amineh.
Jag som lärare blir varm i hjärtat då jag ser att mina elever hittar någon mysig plats och kan komma till ro med en egen vald bok som passar.
Det är inte alltid så lätt att hitta just den rätta boken, men med tips från kamrater, bokprat på biblioteket och författarbesök t.ex. funkar det.
Jag vill att mina elever ska få möjlighet att uppleva känslan av ”flow” då de läser, alltså att vara så fullständigt koncentrerad och inne i bokens värld.
I vårt prioriterade mål som vi har på Lindblomskolan, har vi i åk5 bestämt att lägga mycket tid på läsning och läsförståelse. Det blir mycket träning på att lära ut olika lässtrategier som gynnar förståelsen av en text, vi jobbar med genrepedagogik i syfte att lära eleverna om olika typer av texter, vi läser högt och eleverna läser i egen bok, i par och i grupper och samtalar om böckerna. Till hjälp använder vi boksamtalskort.
Vi har samarbete med kommunbiblioteket genom att vi lånar där regelbundet och får hjälp med att hitta lämpliga böcker av personalen. De ordnar också med författarbesök till skolorna, till årskurs 2 och 5. Dessutom får vi bokprat av barnbibliotekarien då hon berättar om olika böcker nya som gamla, det är populärt!
Att ta reda på mer om författarna till de böcker eleverna läser kan leda till nyfikenhet att läsa mer.
Här finns böcker att låna. Det ska alltid finnas möjlighet att välja, och böckerna ska synas i klassrummet.
Viktigt är att lyssna på förslag från eleverna på olika sätt att läsa mer. De tipsar varandra om bra böcker de läst både genom att skriva boktips och att berätta muntligt om böckerna. Att väcka lusten att läsa och bibehålla den är det vi tillsammans jobbar för att uppnå.
I vår årskurs planerar vi nu att blanda elever från våra fyra klasser i läsgrupper, återkommer och berättar mer då vi genomfört det.
Att förstå fakta vi läser i alla so och no-ämnen kräver en god läsförståelse. Det gör vi genom att öva på olika studietekniker t.ex. tankekartor, VÖL-scheman, stödord, sexfältare och Venndiagram. Kommer att skriva mer om det framöver.
Inom geometrin i matematik ingår att lära sig och förstå om vikt och volym. Här behövs både teori och en del praktiskt arbete för att utveckla förståelsen av olika måttenheter.
Undervisningen har varit blandad av genomgångar med mina och elevernas förklaringar, skrivit på tavlan och på smartboarden, visat korta filmer på Youtube och visat med volymmått och vikter.
Eleverna har jobbat i sin mattebok och vi har provat att mäta olika volymer och känt på vikter och vägt olika föremål.
Några olika volymmått.
Flaskan är fylld med 33 cl, men så mycket brukar det inte vara då man köper läsken, tyckte några.
Så här gör vi….
Hur mycket rymmer flaskan?
33 cl ska det vara.
2oo ml, 201ml, 202 ml…….
Äntligen 1000ml, det stämmer att det är lika mycket som 1 liter.
