denna speciella dag 25/3

Idag är det Marie bebådelsedag.

Jungfru Marie bebådelsedag, Annuntiatio Mariæ, tidigare även Herrens bebådelse, Vårfrudagen, Frue dag, är en årlig kristen högtid som firas nio månader före jul i syfte att högtidlighålla att jungfru Maria genom ärkeängeln Gabriel fick veta att hon skulle bli havande med Jesus. Wikipedia

Bildresultat för maria bebådelsedag 2019

Det är också våffeldagen.

Firandet av Våffeldagen har en intressant och annorlunda bakgrund, idag firas dagen oftast inte mer än att vi äter just våfflor men dagen har sitt ursprung i Jungfru Marie bebådelsedag som är en kristen högtid, högtiden firas nio månader före julafton då hon genom ärkeängeln Gabriel fick veta att hon var havande med Jesus.

Vårfrudagen är ett annat namn för Våffeldagen, våffeldagen infaller samma datum varje år, den 25 mars. Namnet våffeldag kommer troligtvis från att vårfrudag uttalades felaktigt och blev till vafferdag, därifrån gick det i vissa dialekter över till vaffeldag och vaffla som är en äldre variant av ordet våffla och våffeldagen var född. Vid den här tiden på året passade våffla dessutom bra då man förr i tiden hade större tillgång till ägg och mjölk efter vintern och därmed kunde man tillverka våfflor.
https://temadagar.se/vaffeldagen/

Trandagen kallas också denna dag.

Folk utklädda till långbenta fåglar och barn som springer barfota runt huset. Det låter kanske exotiskt, men för den som är uppväxt i Småland, Blekinge och delar av västra Sverige är det inget nytt den 25 mars.

När tranan åter syns på himlen efter vintervistelsen betyder det att våren och ljuset har kommit. Det firas på trandagen, samma dag som våffeldagen eller vårfrudagen.

Kalmar läns museum berättar på sin hemsida om hur tranan kommer och lämnar godis till barnen, och kvällen innan ritas teckningar för att locka den lättskrämda och opålitliga fågeln till sig. Ibland kan en vuxen klä ut sig till trana och kittla barnen med näbben.

Enligt Nordiska museet firar man i Värmland och Dalsland även ”tranafton”, då barnen gick runt och delade ut ”tranbrev”. Ibland sprang barnen barfota runt huset för att härda fotsulorna inför sommaren.Kalmar lexikon berättar mer än trandagen, som enligt vissa källor har sina rötter så långt tillbaka som 1500-talet: ”Kvällen före trandagen hänger barnen upp en strumpa vid sängen och på morgonen hoppas de finna godis i den, trangodis. Det heter att tranan landat under natten på resan norrut och lämnat godiset. Tranan kommer till våra trakter när det börjar bli ljusare kvällar och förr fanns talesättet att tranan bär ljus i säng, man gick till sängs när det var ljust. Trandagen räknades även som den första sommardagen, då skulle skorna av och barnen skulle springa barfota utomhus. källa:
http://www.barometern.se/kalmar/darfor-firar-vi-trandagen-i-morgon/

File:Common Crane from the Crossley ID Guide Britain and Ireland.jpg

.Trandagen är främst en högtidsdag för barnen här i sydöstra Sverige som otåligt väntar på tranans ankomst. Innan hon kommer på natten till den 25 mars skall barnen måla och rita tranor. Bilderna skall ställas mot fönsterrutan i varje sovrum för att locka tranan och visa att det finns barn i huset som väntar på henne. Det är viktigt att spjällen och kakelugnsluckorna är öppna i de rum, där det finns sådana. Inga dörrar skall vara stängda. Det går också bra att låta något fönster stå lite öppet så att hon kan komma in…” Läs resten av den intressanta artikeln på Kalmar Läns Museums hemsida. Bilden th från Wikimedia Commons.

Barfotadagen är ytterligare ett annat namn för denna dag.

Barfotaspringning (eller barfotalöpning) är en äldre folklig sed där unga (och ibland även äldre) vid ett tillfälle på våren sprang barfota runt gårdens byggnader eller på ägorna.

Seden var knuten till olika dagar, Gregoriusdagen (12 mars, som förr räknades som vårdagjämning), tranafton (24 mars) eller vårfrudagen (25 mars). Den var vanlig i Värmland och västra Götaland. Flera uppteckningar talar om att man sprang runt stugan tre gånger motsols.

I äldre tid gick barn barfota från tidig vår till sen höst. Även vuxna var barfota när förhållandena tillät det. Seden är förknippad med vårens ankomst och är en första barfotadag där barfotaspringningen sades göra fötterna starkare och skydda mot ormbett.

Vårens och sommarens bafotagång var en befrielse för barnen, vars skor förr var obekväma.[1] Men Carl-Herman Tillhagen har tolkat traditionen som ”en mycket gammal vårsed av fruktbarhetskaraktär, som så småningom nivellerats och övertagits av barnen som en rolig lek, lämplig att ta till för att markera tidpunkten då man fick börja gå barfota.”[2] Hilding Celander har antagit att den ceremoniella barfotaspringningen för att få bättre kraft skedde i mycket lätt klädsel eller i full nakenhet, vilket även upptecknats från senare tid i Dalsland och Småland.[3][4]

John Granlund har tolkat[5] denna sed som en lekfull fortsättning av en medeltida botrit. Barfotaspringningen har i nyare tid i Värmland och Dalsland ersatts av och seden att springa trana vid trandagen.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Barfotaspringning


Äldre tiders skor var sällan bekväma. Kring vårdagjämningen blev det tillåtet att gå utan skor. Det manifesterades rituellt. Wikipedia

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *