Efter höstlovet skiftade min svenskundervisning från fokus på läsning till fokus på skrivande. Innan höstlovet la vi mycket kraft på läsflyt genom att läsa samma text varje dag i en veckas tid. Vi använde oss då av ABC-klubbens ”Nyckeln till skatten”. Vi kämpade också med läsförståelsestrategier kopplat till kapitlet för att träna läsförståelse. Tre små korta stunder i veckan ägnade vi åt skrivande som du kan läsa om i tidigare inlägg. Vi skrev då utifrån våra egna erfarenheter och minnen. Efter höstlovet bytte vi fokus och stora delar av svenskundervisningen handlade om berättelseskrivande. En lektion i veckan fortsatte vi läsa och jobba med läsförståelse och en lektion i veckan läste vi gruppläsning för att inte släppa läsningen helt och hållet.
Mitt mål för denna periods skrivande är att börja knyta ihop säcken. Eleverna är snart framme vid nationella proven och slutet av trean och ska då kunna skriva en berättelse med tydlig inledning, händelse och avslut. Vi har tidigare använt oss av fyrfältaren och skrivit berättelser tillsammans, i par och enskilt enligt cirkelmodellen. Vi har jobbat med sekvenskort och testat på att skriva en kort dialog med talstreck. Jag tänker därför inte införa några nya moment i skrivande utan bara ge eleverna ett nytt träningstillfälle genom att skriva tillsammans med mig och enskilt. Under arbetet kommer eleverna få stöttning genom att jag modellerar, tankekartor, kooperativa övningar och bilder. Slutligen kommer eleverna få välja om de vill göra sin berättelse till en bok i Book creator eller till en film i iMovie. Båda program som eleverna är väl förtrogna med.
Då vi jobbar med detta arbetsområde kommer jag plocka tips och idéer från Adrienne Gears ”Writing power” och ABC-klubbens ”Språknycklar” i ”Nyckeln till skatten” arbetsbok. Med dessa övningar tar vi oss gemensamt och enskilt fram till en färdig berättelse med en inledning, handling med dialog och ett avslut.
Jag kommer göra två inlägg kring arbetet för att de inte ska bli för långa. Det första inlägget kommer handla om hur jag startar upp arbetet och hur vi jobbar med inledningen. Nästa inlägg kommer förklara hur vi sedan jobbar vidare med händelsen och lägger in en kortare dialog, samt avslutar berättelsen.
I förra inlägget berättade jag om hur jag jobbat med tre olika texter där eleverna fått skriva från sin minneslåda. Jag beskrev hur jag jobbade med planering, utkast, redigering och publicering. I detta inlägg kommer jag beskriva hur jag gör om upplägget för första lektionen där eleverna blir introducerade i ämnet och får tillfället att vara muntliga kring ämnet för att aktivera ord och begrepp kring ämnet.
I denna muntliga del använder jag mig av en övning som jag kallar kuvertövning och som vi i kollegiet fick testa när vi jobbade med Friends och vår —-plan.
Övningen går ut på att jag skriver tre ord/begrepp på tre kuvert. Eleverna delas in i tre grupper och får börja med ett kuvert och ett begrepp. De får ett lösblad och en penna. Under några minuter ska de skriva ner allt de kommer på i gruppen kring begreppet. Detta gör att de introduceras i ämnet med hjälp av de tre begreppen. Pratar och funderar tillsammans med andra, aktiverar ord och begrepp kopplat till uppgiften.
Vid första tillfället skulle texten handla om Mina vänner. Begreppen var då Vänksap, Vän och Trygg. Det gruppen samlade på sina lappar lades i kuverten och lämnades in till mig. Dagen efter hade jag sammanfattat allt det eleverna skrivit i en power point som fick vara kvar på tavlan under hela planeringsfasen då eleverna fick fylla i sina tankekartor.
Elevernas samlade tankar kring begreppen lekar, rast, skolgård, vänskap, en vän och trygghet.
Nästa text handlade om rasten. Begreppen var då skolgården, lekar och rast. Dessa gånger fanns det ingen malltext att läsa om mig innan. Nu blev minilektionen innan skrivande ännu viktigare hur man går från orden i tankekartan till meningar och text.
Texter skrivna av elever. Namn i texterna har suddats ut.
Jag tycker att båda dessa varianter av planeringar, utkast, redigering och publicering funkat väldigt bra. Kravet på texten har inte varit hög då tanken bara varit att de ska formulera korta texter. Fokus har istället legat på att lära sig planera och redigera. Eleverna har blivit säkra på att skriva uppgifter i Teams, hitta respons och lämna in sina uppgifter.
Efter höstlovet kommer skrivandet tar större fokus på mina svenska lektioner och läsflyt och läsförståelse mindre. Vi kommer då jobba med att skriva berättelser och jag hoppas på att kunna lägga upp fler inlägg kring vårt arbete med detta.
Efter sommarlovet ville jag komma igång med kortare texter som eleverna skriver och bearbetar innan de lämnas in. Jag valde att börja detta arbete med de texter som Adrienne Gear menar kommer från erfarenhets och minneslådan, alltså sådant vi minns, som vi varit med om och som ligger oss själva nära.
För mig var det nu viktigt att eleverna skulle skriva en text varje vecka som eleverna skulle planera, skriva ett utkast, redigera och publicera. I arbetet ville jag få med tillfällen då eleverna fick vara muntliga, att jag fick ha en kortare lektion kring skrivande och där eleverna fick ta emot respons och bearbeta.
Vid denna tidpunkt använde jag mig inte av bilden med minneslådorna som finns med i Writing Power, utan sparade den till längre in på terminen. Under denna perioden då dessa texter skrivs, från terminsstart och fram till höstlovet, ligger fokus i min svenskaundervisning egentligen på läsflyt och läsförståelse och dessa texter får bara en liten del av utrymmet.
På lektion.se hittade jag ett material med idéer kring vad mina texter skulle kunna ha för ämne, rubriker. Jag har inte använt mig av alla, utan plockat och gjort om så de passade mig, min klass och det vi gjort innan.
Jag bestämde mig för att lägga upp arbetet i tre steg, tre dagar i veckan. På tisdagar skulle eleverna introduceras i vilket ämne texten skulle ha. Eleverna skulle få tillfälle att vara muntliga i olika kooperativa inslag innan de skriver sin tankekarta kring ämnet. Efter det ska de sedan få berätta för en kompis hur de planerat sin text med tankekartan som underlag.
På onsdagar var det dags för skrivandet. Jag har då planerat in en kort minilektion kring hur man går från stödorden i tankekartan till meningar i en text. Hur man varierar sitt skrivande med att ibland ta ett ord i tankekartan och göra till en mening, ibland två ord som man göra till en längre mening. Påminna om att alla meningar börjar med stor bokstav och slutar med punkt. Dubbelteckning, ruburik och att variera början på sina meningar så att inte alla meningar börjar med tex jag har… jag har… Efter det skriver alla elever sin egen text i Microsoft Teams där jag lagt in en skrivuppgift i förhand.
På fredagen får eleverna sedan öppna upp sin text i Teams och läsa responsen de fått av mig. Deras uppgift är sedan att förändra sin text utifrån den responsen och sedan lämna in uppgiften till mig eller skriva ut den och klistra in den i sin bok om det är en sådan text som ska sparas. Utgångspunkten för responsen har varit just de saker jag gått igenom på onsdagens lektion. Har de kommit ihåg rubrik, stor bokstav och punkt? Hur ser stavningen ut? Varierar de sitt skrivande? Är meningarna skrivna så att man förstår dem?
Jag valde ut fem olika rubriker som vi skulle skriva korta texter kring:
Min familj
Min fritid
Mitt hem
Mina kompisar
Min skolgård
På tisdagen har jag skapat en text om mig själv och min familj. Texten bestod av 5-6 meningar, inte längre än så. Texten var sönderklippt så varje mening var på en egen lapp. Eleverna fick börja med att läsa texten två och två. I texten fanns några meningar som var falska. Jag hade bytt ut min ålder och namnen på mina barn till exempel. Elevernas uppgift blev att två och två läsa och sortera meningarna i en hög med sanna meningar och en hög med falska meningar. När de var klara vände de sig till paret mitt emot och diskuterade om de lagt samma meningar i samma högar, annars fick de börja argumentera för varför de skulle vara på vilken plats. Detta är en variant på den kooperativa övningen ”Sant eller falskt.” Här få eleverna läsa en exempeltext och diskutera vilka detaljer i texten som är sanna eller falska. På detta sätt tränas ord och begrepp i ett meningsfullt sammanhang. Eleverna tycker det är kul att läsa om mig och min familj och klura på vad det är som är falskt i texten. Jag får ett tillfälle att vara personlig med eleverna då jag senare kommer kräva av dem att vara personliga och skriva och delge mig om deras familj.
Då paren är överens ska de vända på de falska lapparna och skriva meningarna så att de blir sanna. De är nu två och två och har stöd i varandra att formulera korrekta meningar. På detta sätt har jag introducerat ämnet för veckans text: Jag och min familj. Det är nu dags för eleverna att börja planera sin egen text. De får då en tankekarta av mig där de skriver ner stödord. Då de är klara berättar de sin text utifrån stödorden för sin kompis. Genom att få formulera sig muntligt kan de lägga till eller ta bort sådant som de glömt eller tycker inte blir bra. De har min text färskt i minnet och kan använda den som modell för sin egen text. Efter detta hamnar tankekartan i lådan och texten får vila till nästa dag.
Tankekarta som använts till planering av text
På onsdagen följer en minilektion i skrivande. Vi funderar över vilken rubrik som skulle kunna passa till texten de läste igår om mig. Vi tar sedan fram en tankekarta som vi fyller i med stödord. Tillsammans tar vi en bubbla i taget, läser stödorden och skriver en mening där stödorden ingår. Hela tiden bollar jag mellan eleverna mina egna tankar kring texten och läser och upprepar det vi skriver tillsammans. Texten landar på 6-8 meningar. Det är inte mängden vi är ute efter utan en kort text med bra innehåll. Vid detta tillfälle rättar jag inga texter utan bara går runt och läser och hjälper de som kört fast. Mitt arbete börjar efter lektionen då jag läser igenom allas texter och lämnar respons digitalt.
På fredagen läser alla igenom sin respons och går in i sin text och ändrar utifrån sin förmåga. En del tycker detta är svårt och behöver hjälp, medan andra klarar det fint själva eller med kompisars hjälp. En del texter skrivs ut och klistras in i ”Boken om mig”, andra texter lämnas in i Microsoft Teams.
Texter skrivna av elever. Namn har suddats
Jag kör samma upplägg med tre texter, tre veckor i rad. Eleverna vänjer sig vid arbetsgången och känner sig trygga i uppgiften. På detta sätt kan de lägga mer fokus på själva skrivandet och i sin kreativitet vid datorerna, än på nya arbetssätt och textformer. Efter tre veckor förändrar jag den muntliga förberedelsen men tankekartorna och uppgifterna vid datorn blir desamma. Detta skriver jag mer om i ett annat inlägg.
Adrienne Gear beskriver hur hjärnan lagrar idéer och tankar i tre olika lådor: erfarenhets och minneslådan, fakta och informationslådan och fantasilådan. Dessa tre lådor hjälper oss att förstå och göra kopplingar då vi läser nya texter eller i skrivundervisningen.
Adrienne Gears tankelådor
Denna illustration kan man använda sig av i sin undervisning för att göra eleverna uppmärksamma på var författare för sina idéer i från när de ska skriva, men också att ta till då man läser en ny text och funderar över vart det man läser kommer att lagras och så småningom kunna plockas fram då man diskuterar eller skriver en egen text.
Jag gillar hennes sätt att göra det väldigt konkret för barnen hur vår hjärna fungerar i läs och skrivsammanhang och hur vi har nytta av detta när vi läser och skriver. Adrienne ger flera tips på hur man kan jobba med dessa lådor i klassrummet och samla ord och begrepp, börjor och texter.
Adrienne beskriver också hur man kan jobba med skrivprocessen i flera steg för att eleverna ska bli bättre skribenter. Hon punktar upp den i fem olika steg.
planering
utkast
revidering
redigering
publicering
För min del stämmer hennes tankar väldigt väl tillsammans med mina egna och ger mig egentligen bara mer kött på benen att utveckla det arbetssätt jag redan har. I ett senare inlägg kommer jag beskriva mer hur jag jobbat med dessa steg i ett lite mindre skrivprojekt där eleverna fått skriva en text varje vecka i dessa steg.
Adrienne påpekar också hur viktigt det muntliga språket är och hur det påverkar skrivprocessen på ett tydligt sätt. Att få tillfälle att öva sig muntligt på att använda meningsbyggnader och vokabulär hjälper eleverna att formulera sig i skrift. Att öva sig muntligt ger eleverna även en möjlighet att motivera sina egna tankar. Detta går väl ihop med det arbete jag beskrivit i mina egna böcker ”Skriv i åk1 ” och ”Skriv i åk 2”. I den skrivundervisning jag utvecklar just nu försöker jag väva in kooperativa övningar för eleverna i planeringsstadiet för att de ska få möjlighet att träna sig muntligt och få tillfälle att lyssna till andras idéer och tankar.
Vad gäller revidering och redigering av texter tycker jag om att Adrienne påpekar att de yngre eleverna omöjligt kan rätta alla sina misstag i en text, utan att det viktigaste är att de i alla fall gör ett försök att redigera sina texter. För mig handlar själva redigeringen med mina elever om att lära dem att ta emot respons och göra sina ändringar digitalt i den plattform som vår kommun använder sig av, nämligen Microsoft Teams.
Detta är bara ett axplock av de idéer och tankar som växt då jag läst Writing Power. Adrienne ger massa handfasta tips och idéer på skrivsituationer och övningar att göra med barnen. Min förhoppning är att testa några av dem under året med min trea och dela med mig av min planering och mina erfarenheter här på bloggen.
Det är ju ingen hemlighet att jag älskar att undervisa mina elever i skrivande. I ettan jobbat jag med ASL, inte bara för att eleverna ska lära sig läsa, utan även mycket för att utveckla elevernas skrivande redan från start. När alla elever lärt sig läsa övergår jag från ASL till STL då skrivandet blir ett sätt för eleverna att befästa kunskap. Jag använder mig av skrivandet i alla ämnen inom alla områden, för att befästa fakta eller stavningsregler. Vill man läsa mer kring detta kan man leta runt här på bloggen, eller köpa mina böcker ”Skriv i åk 1” eller ”Skriv i åk 2”.
I somras fick jag boken Writing Power av Adrienne Gear som jag slukade på några dagar.
Jag har läst några av Adriennes tidigare böcker kring läsning och tycker att de är väldigt tänkvärda då man undervisar barn i läs och skriv. Så även denna bok. I några inlägg framöver ska jag försöka förklara i ord och bild hur jag tolkat Writing Power och hur jag gjort om Adriennes tips och idéer för att passa mig och mina elever i mitt klassrum. Hoppas ni kommer tycka om läsningen!
När vi nu jobbar med djur som bor i jorden tog vi tillfället i akt att även prata kring djurs livscykler och näringskedjor. På bedömningsportalen finns det bra uppgifter där eleverna kan visa vad de lärt sig kring båda dessa ämnen. Efter att haft genomgångar och sett på filmer om ämnena gjorde vi ”Vem äter vem” och ”Grodans livscykel”.
Vi har jobbat mycket med faktatexter under tvåan och försökt lära oss skillnaderna mellan de båda texterna. Jag tycker att eleverna blivit riktigt duktiga på detta.
Denna gången började vi med att skriva en gemensam text om daggmasken. Tillsammans läste vi en text och såg en film och utifrån dem gjorde vi en tankekarta. Med tankekartan som grund formulerade vi gemensamt en faktatext om daggmasken och infogade en bild. Vi tränade på att inte börja alla meningar lika, göra meningar utifrån stödorden och variera långa och korta meningar i texten. I bland kan man ju ta två ord från tankekartan och göra en längre mening.
Efter detta fick eleverna två och två eller enskilt välja ett av de djur vi hittade i jorden och läsa en faktatext. Utifrån det de lärt sig i faktatexten fyllde de i en sexfältare och skrev sedan en faktatext. Denna gången ritade vi inte en bild till utan tränade på att infoga en bild.
Efter att vi hittat många olika djur i jorden tog vi tillfället att lära oss kring hur djuren är indelade i olika grupper i naturen. Detta gjorde vi genom att först titta lite närmare på de djur vi själva hittade och fundera kring hur vi kunde dela in dem i olika grupper. Tidigare under året har vi jobbat mycket med sortering av olika föremål. Vi har då tittat på färg, form och material för att kunna sortera på olika sätt. Denna gången var det inte föremål utan djur som stod i fokus, men eleverna använde sina tidigare kunskaper kring sortering för att lösa uppgiften. I grupper fick de titta, diskutera och komma överens. Slutligen fick de klippa, klistra och anteckna sina tankar på ett färgat papper.
Här har några elever sorterat och skrivit ner hur de tänkt kring sin sortering.
Här är en annan grupps tankar.
En tredje grupps tankar.
Då alla grupperna var klara fick de presentera sina lösningar för varandra. Noga att inga tankar är fel, man har bara sorterat efter olika egenskaper hos djuren.
Vi såg sedan en film på sli.se som handlade om Karl von Linné och hur han delat in djuren i olika grupper.
En lärorik lektion där eleverna uppmärksammas på djurens olika delar och olikheter.
Idag fick eleverna en bricka med jord framför sig, träpinnar och förstoringsglas. Jorden skulle undersökas och se vad de kunde hitta! Glädjen var total, hos både eleverna och mig! Jag tycker det är så roligt att höra glada tjut när de hittar något som rör sig och upptäckten av stenar, växtrester osv.
Gråsuggor, maskar, löv och rötter fanns det gott om i jorden.
Vi gjorde en sammanställning på tavlan av det vi hittade och pratade om hur jord blir till, både genom att berg och sten gnags sönder till mindre delar och att döda djur och växter blir till jord. Spännande att få veta mer om tycker alla barnen.
Mina elever går nu i åk 2. Under deras första skolår fick de lära sig om årstider, årstidsväxlingar och hur det påverkar vår natur och de djur som lever där. De fick säkert lära sig några vanliga vårblommor, några träd, några fåglar och andra vanliga svenska djur såsom ekorre, älg, rådjur och räv. Jag tror att många som undervisat en etta någon gång känner igen sig i detta no-område. Det är väl ungefär det som jag själv brukar se till att eleverna får med sig när de lämnar åk 1.
Under åk 2 har vi läst om material, blandningar och lösningar, solen, månen och stjärnorna, om vatten och kraft och rörelse i lek. Nu efter påsk är min tanke att gå tillbaka och repetera, befästa och fördjupa elevernas kunskaper kring djur och natur. Jag undervisade dem inte själv i åk 1 och jag har inte full koll på vad eleverna fått med sig under sitt första år i no-ämnet. Några av eleverna har svenska som andraspråk och jag känner att ämnesspecifika ord inom området inte sitter. Så min tanke är nu, med detta sista arbetsområde för året, att ge eleverna ännu ett tillfälle att befästa och förstärka den kunskap de tidigare nosat på.
För att göra arbetsområdet roligare än att ”bara” repetera tänker jag angripa det från ett litet annat håll, så idag har vi startat upp arbetsområdet ”JORD”.
Bara ordet ”jord” startade upp en rolig diskussion kring vad eleverna först kom att tänka på när jag sa och skrev ordet på tavlan. Några tänkte på jordklotet och några andra tänkte på det bruna som finns under gräset. När vi har no är klassen indelad i halvklass och jag gör därför samma sak två gånger, men med olika elevgrupper framför mig. I båda grupperna tänkte de exakt lika. I båda grupperna var det elever med svenska som andraspråk som tänkte på det bruna under gräset och beskrev det med just precis samma ord.
De fick sedan berätta för mig vad de redan kan om jord. Det såg väldigt olika ut i de båda grupperna. I den ena gruppen pratade vi mycket om de djur och växter som lever i jorden, medan den andra gruppen berättade mer om kompost och hur växter kunde bli jord igen.
Tillsammans skapade vi en tankekarta på tavlan utifrån det eleverna redan visste. Vi hamnade också i frågor där eleverna inte riktigt visst allt utan kände att de behövde lära sig mer. Vi skrev upp komposten, hur djur lever i jorden, hur det bildas jord, hur rötter fungerar och hur växter kan växa som områden vi måste utforska mer.
De två tankekartorna vi byggde tillsammans.
Eleverna fick även prata ihop sig kring HUR de vill lära sig. Film, läsa, skriva, göra undersökningar och måla blev deras önskan.
Då jag tycker väldigt mycket om att låta eleverna skriva blev uppgiften för lektionen att i par sätta sig vid en dator och skriva meningar om jord utifrån tankekartan. Detta blir ett avstamp där vi ser vad eleverna kunde innan vi påbörjar området. Hinner vi, så hoppas jag kunna skriva en liknande text i slutet av arbetsområdet då eleverna kan jämföra och se vad de lärt sig.
Två texter som eleverna skrivit om vad de kan om jord.
Med detta arbetsområde hoppas jag nu kunna repetera det eleverna lärde sig i ettan och ge del elever som inte befäst kunskaperna en ny chans. Vi ska undersöka jord och förhoppningsvis hitta lite djur. Djuren ska vi sortera, läsa och skriva fakta kring, lära oss deras livscykel och var de befinner sig i näringskedjor. Vi ska lära oss om hur jord blir till, bygga kompost, så ärtor i olika jordar för att se var de trivs bäst, lära oss om växtens delar, livscykel och vart de finns i näringskedjan. Egentligen samma saker som jag tror att de pratad om i ettan, men ur en annan synvinkel, i ett annat arbetsområde som inte tar sin utgångspunkt i årstiden och årstidsväxlingarna.
Jag hoppas detta ska väcka intresse och att eleverna kan hämta upp de kunskaper de fick med sig i ettan och befästa och fördjupa dem.
Glänta gärna på dörren och ta del av tips och idéer från mitt klassrum!
