Att bli ett fungerande team!

Idag var det dags för en väldigt viktig händelse i vår klass. Att byta plats! På klassrådet har eleverna bestämt att vi ska byta plats varje månad. En lagom period tycker jag. Jag har alltid kört på ca 3 veckor, men en månad ville barnen så då lyssnar vi på dem.

I klassrummet sitter vi i grupper. 4 elever i varje grupp. I vår klass behöver vi jobba mycket med vänskap och sammanhållning. Nu såg jag ett tillfälle att föra samman detta med våra placeringar i klassrummet. Jag har länge jobbat mycket med att eleverna ska jobba och samarbeta i par, men har haft svårt att ta det vidare till samarbete i grupp. För tillfället går jag en utbildning i min roll som arbetslagsledare där vi jobbar med teambuilding och ledarskap. Mycket av det vi lär oss kan man dra direkta paralleller till klassrummet. Det blir mer och mer tydligt för mig hur viktigt det är att stärka de små grupperna i klassen för att få till ett tryggt och bra klassrumsklimat och samarbetsförmåga.

I samband med detta hade vi också en studiedag kring kooperativt lärande och jag fick ännu en kick att dra igång mer samarbete i grupp. Under en intensiv vecka har allt detta virvlat runt i mitt huvud och sakteliga tagit form. Min klass, min undervisning, blandat med teambuilding och kooperativt lärande. Idag satte jag igång.

Eleverna fick reda på sina nya platser och vi flyttade runt i vanlig ordning. Idag tryckte jag lite extra på att detta var elevernas nya grupp, nya tillhörighet och att gruppen framöver skulle samarbeta och lära av varandra, med start idag.

Jag introducerade sedan en kooperativ struktur kallad: mötas på mitten. Eleverna fick i uppgift att själva fundera kring vilka färger, former och djur de tyckte om. Dessa skulle de skriva ner på en post-it. Nästa steg var att varje elev skulle få presentera vad den skrivit ner och de andra lyssnade. De skulle gå laget runt och sätta fast sin post-it på pappret de fått framför sig. På detta sätt blev alla elever delaktiga, fick taltid och blev lyssnade på. Allas post-it var viktig. Nästa led var att hitta likheter på sina post-it. Dessa skulle skrivas i mitten av pappret. Nu var det viktigt att samarbeta. Slutligen skulle de med hjälp av de ord som skrivits upp i mitten bilda ett namn till gruppen och utifrån det en symbol för gruppen.

Ett intensivt och engagerat arbete tog form i gruppen. Vi har nu fem samarbetsgrupper i klassrummet. Mitt mål är att skapa minst ett samarbetstillfälle i veckan då vi tar hjälp av kooperativa övningar. Utöver detta samarbetar vi med läsuppgifter och skrivuppgifter i par.

Book creator!

Eleverna har nu läst om sitt djur och fyllt i sin sexfältare. Nu ska de sammanställa det de lärt sig till en faktatext. Denna gången väljer jag att använda mig av appen Book creator. Där ska eleverna få göra en egen liten bok om sitt djur. De ska få söka bilder på nätet och skriva in text. De ska även få läsa in sina meningar. De elever som har svårt med att just skriva hoppar över det momentet och pratar bara in sin fakta. Vid senare tillfälle kan de lyssna på vad de talat in och sedan skriva meningarna.

Jag visar eleverna grunderna i appen. Hur de skapar en bok, lägger till bilder, text och ljud. Sedan får eleverna påbörja sitt jobb. Det blir ett väldigt kreativt arbete där eleverna tar stort ansvar för att skapa sina egna faktaböcker. De är väldigt noga med såväl innehållet som designen. De hittar funktioner som jag inte visste fanns och gör väldigt fina böcker.

Slutligen visar jag även hur de söker efter en film om sitt djur på youtube och länkar den i boken. Även detta klarar eleverna galant och väcker en stor entusiasm att hitta just den rätta filmen som visar något speciellt just om deras djur.

När böckerna är klara är inte bara jag väldigt nöjd med elevernas jobb utan även de själv. Därför bestämmer vi oss för att visa upp dem för förskoleklassen. Eleverna delas in i två grupper och visar upp sina böcker för sexåringarna som går ifrån lektionen med massa kunskap om svenska skogsdjur och förhoppningsvis en längtan efter att själva kunna läsa, skriva och skapa egna böcker!

Book creator är en väldigt rolig app och vi hoppas på att kunna använda den fler gånger under året.

Här kan ni se hur böckerna blev. Tyvärr kan jag inte fixa så elevernas filmer går att se, men arbetet om djuren i övrigt fungerar! Klicka på länkarna så ska böckerna visas som en liten film.

Räven
Vargen
Haren
Haren
Haren
Lodjuret
Räven
Haren

Qr-koder

När vi läs en fakta text och fyllt i en sexfältare tillsammans om brunbjörnen är det dags för eleverna att få börja jobba. Jag har valt att låta eleverna jobba två och två så de kan stötta och hjälpa varandra. Deras samtal blir på så sätt en stöttning för att lära sig och förstå texten, begrepp och ord.

Eleverna får välja ett svenskt skogsdjur. De ska sedan läsa två typer av faktatexter om djuret. Dels ska de leta och läsa en faktatext i någon av de faktaböcker jag plockat fram i klassrummet. De ska även läsa en faktatext på nätet. För att eleverna ska hamna på seriösa sidor med bra fakta och bilder på de djur de valt har jag förberett genom att själv söka och hitta bra sidor för barn. Jag har sedan länkat till dessa sidor med hjälp av qr-koder. Eleverna tar sina ipads och håller mot qr-koderna och hamnar genast på rätt plats. De får sedan leta efter just sitt djur och välja någon av sidorna att läsa på.

Därefter tar de fram sin sexfältare och fyller i stödord tillsammans.

Läsa faktatext!

Innan eleverna får sätta igång och jobba i sina par med sina egenvalda djur, gör vi ett djur tillsammans för att repetera och modellera hur arbetet ska fungera.

För att koppla på allas uppmärksamhet och aktivera förkunskaper eleverna redan har i ämnet börjar vi med att vara spågummor. Vi gör en tankekarta kring vad vi redan kan om brunbjörnen, som är djuret jag valt att arbeta gemensamt kring. Vad är anledningen till att jag väljer att använda mig av spågumman i förberedelser av läsning av faktatexter? Jo, precis som jag skrev innan för att väcka uppmärksamhet och intresse hos barnen, att aktivera förkunskaper, men även för att underlätta för elevernas läsförståelse då vi väl sätter tänderna i texten. I vårt samtal kring elevernas kunskaper kring björnen får jag chansen att reda ut oklarheter och förklara ord. Ex: någon i klassen säger att jag vet att björnen är brun. Ok. Vad är det som är brunt? Kroppen. Vad på kroppen? Håret. Vad kallas håret på kroppen? Päls. På detta sätt kan vi på ett enkelt sätt få in ämnesspecifika ord i samtalet och förklara den innan man läser texten.

(Här brukar jag plocka fram datorerna och låta eleverna skriva en text utifrån tankekarta och det de kan innan vi läst, sett film och osv. Ett bra sätt att se att senare text brukar bli längre, innehålla fler fakta och fler ämnesspecifika ord.)

Sedan läser vi texten högt tillsammans. Stannar och återkopplar till vår tankekarta och vårt tidigare samtal. Just det, det var ju precis det vi sa förut. Eller kolla, vi sa att björnen var brun, här står det brun-svart osv.

Vi läser flera gånger så alla som vill läsa högt i klassen får läsa en bit var. Slutligen läser jag hela texten sakta.

För att kolla vad vi lärt oss, hitta nyckelord eller fakta, se vad vi förstått, samla ihop texten plockar vi fram vår sexfältare. Vi skriver stödord i rutorna, inga hela meningar än.

Uppstart med faktatext!

I måndags började vi ett nytt litet arbete med faktatexter i tvåan. Vi började med att repetera och minnas vad en faktatext är, vem som skriver dem och varför man läser dem. För endel elever sitter detta, men för många känns det fortfarande väldigt nytt och de behöver repetition!

Efter detta gick vi över till att prata om vad en faktatext kan handla om. Många barns första tanke är att alla faktatexter handlar om djur och växter. Kanske för att detta ligger dem väldigt varmt om hjärtat, eller för att vi pedagoger är extra duktiga med att jobba med just dessa områden i skolan. Men vi behöver vidga elevernas tankar att en faktatext kan handla om så mycket mer: människor, länder, saker osv osv.

Vi landade ändå i att vi denna gång skulle läsa faktatexter om djur och funderade vidare kring vilket stöd vi brukar använda oss av då vi läser och skriver faktatexter. Vi repeterade sexfältaren och rubrikerna i den.

Bokstavsformer!

I min lilla läsgrupp  i år 2 har vi under terminen repeterat alla bokstavsljud kopplat till bokstavsformerna. Vi har mest fokuserat på att kunna koppla ljudet till rätt bokstav när vi läser och skriver vid datorn, alltså inte forma bokstaven med penna. Vi har fokuserat på att komma igång med ljudandet och läsningen med hjälp av ASL och ljudanalysövningar.

De allra flesta har fått en bra skjuts och kommit igång bra med läsningen och börjar få upp flyt. Men det finns fortfarande de som inte befäst alla bokstäver än…

Vi behöver ta nästa steg i gruppen nu och repetera formandet av bokstäverna med pennan. För de elever som inte kommit igång med ljudandet ännu och inte befäst bokstäverna blir detta ännu en repitition.

Jag inspireras av Erika Lövgren och hur hon introducerar bokstavsformerna. Eleverna jag har nu jobbade inte med ASL i ettan utan lärde sig läsa med hjälp av mer traditionell läsinlärning. De lärde sig skriva och forma bokstäverna i ettan . Men det finns flera som behöver en extra repetition av detta. Så jag började i veckan att introducera motsolsrörelser och de fyra första motsolsbokstäverna c a ä och å.

Vi började att prata om rörelsen och göra den med hela armen , sedan med handen och slutligen med fingret. Vi plockade sedan fram ipadsen och använde oss av appen skrivguiden.

Jag tycker den appen är helt fantastisk. Där kan eleverna träna olika former utan att förknippa det med bokstäver. Jag valde en symbol där formerna hela tiden startade med motsolar, stora och små. Sedan fick eleverna forma de fyra små bokstäverna jag hade bestämt samtidigt som de hörde bokstavsljuden från ipaden.

Slutligen fick de skriva bokstäverna med pennan på papper. Jsg använde mig då av kopieringsmaterialet i mon nya bok Skriv i åk 2.

Vi fortsätter med adjektiv!

Vi har nu jobbat med adjektiv ett tag. Vi har lärt oss att adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. Vi har även jobbat med adjektiv och motsatser. Som avslutning tog vi fram de meningar de skrev för någon vecka sedan. I sina par fick de sedan läsa en mening i taget, enas om vilket ord som var adjektivet och byta ut det mot ett motsatsord. Roligt och satte många färdigheter på prov samtidigt!

Mer Alfons!

Denna vecka har vi jobbat med att skriva enkla berättelser med inledning, handling och slut. Vi har fortsatt med vårt arbete om Alfons som vi påbörjade för några veckor sedan.

Vill man veta mer kring hur jag planerar upp arbetet med hjälp av cirkelmodellen kan man läsa mina böcker Skriv i åk 1 och Skriv i åk 2.

Denna vecka har vi läst Raska på Alfons Åberg och Listigt Alfons Åberg. Vi har varit spågummor, detektiver och cowboys. När vi sammanfattar boken gör vi det med hjälp av stödord i en fyrfältare. Detta jobb har vi gjort gemensamt. Vi har sedan skrivit berättelsen på dator, en slags sammanfattning av boken kan man säga, med inledning, problem lösning och slut. Detta har vi gjort gemensamt då jag skrivit och eleverna kommit med förslag på meningar. Detta ger ett fantastiskt tillfälle till att prata meningsbyggnad, variation i början av meningar, långa korta meningar, stor bokstav och punkt och stavning.

Men eleverna har även getts tillfälle att utifrån vår gemensamma fyrfältare fått skriva berättelsen två och två vid datorerna. Det är fantastiskt att gå runt och lyssna på elevernas samtal kring ord, meningar, stavning och innehåll!!!!

Slutligen fick eleverna även testa på att vara riktiga författare och skriva egna berättelser om Alfons. Detta självklart efter att de fått fylla i en egen fyrfältare som stöd för sitt skrivande. Innan detta stöttade jag genom ett långt samtal tillsammans med eleverna kring fyrfältaren där vi listade förslag på huvudpersoner och miljöer som kan passa i en Alfonsberättelse, problem som kan uppstå och lösningar som man kan använda sig av och vilka känslor huvudpersonerna går igenom.

 

För en del elever faller allt detta naturligt och deras fantasi och kreativitet öppnar upp för fantastiska små Alfonsberättelser, medan andra behöver få lite hjälp på traven, alternativ att välja på.

Alla har de skrivit, kämpat och målat denna vecka. Fantastiska sagor har matats ur skrivaren. Alls på sin egen nivå såklart!

Träna läsförståelsestrategier!

Läsfixarna är en av mina hörnstenar i min undervisning. Jag tycker de öppnar upp för underbara samtal där eleverna utvecklar sitt sätt att tänka, uttrycka sig och lyssna på andra i samtal kring text, som förhoppningsvis leder till egen läsförståelse i det långa loppet.

Idag tog vi som så många gånger utgångspunkten i en bild från veckans kapitel i läseboken. Vi började med att vara spågummor och tittade på bilden och satte ord på vad vi såg. Sedan pausade vi spågumman lite och blev reportrar. Vilka frågor framkallade bilden hos eleverna? Vad ville de få reda på när vi läste kapitlet? Detta upplevs svårt av många elever. Att ställa frågor. Därför blev jag så glad i hjärtat idag då en nyanländ elev som ofta har svårt att hänga med i samtal kring text räcker upp handen och ställer en klockren fråga!!

Vi gick sedan tillbaka till att vara spågummor och fundera kring vad vi trodde kapitlet skulle handla om. Efter detta läser jag kapitlet högt och visar bilderna på storskärm. Vi stannar och reder ut svåra ord på vägen och återkopplar till de frågor och förutsägelser vi gjort.

Avslutningsvis är vi cowboys och skriver gemensamt en sammanfattning av texten utifrån bilderna i kapitlet för att sedan vara konstnärer och rita en bild till texten.

En fantastisk lektion där vi tränat på fem olika läsförståelsestrategier, diskuterat olika nivåer på frågor (på mellan och bortom raderna) haft en trevlig läsupplevelse tillsammans, skrivit och diskuterat meningsbyggnad och stavning och avslutningsvis lästränat i våra läseböcker i läsgrupper!

Glänta gärna på dörren och ta del av tips och idéer från mitt klassrum!