Kategoriarkiv: Svenska

Writing power, ABC-klubben och berättelseskrivande

Efter höstlovet skiftade min svenskundervisning från fokus på läsning till fokus på skrivande. Innan höstlovet la vi mycket kraft på läsflyt genom att läsa samma text varje dag i en veckas tid. Vi använde oss då av ABC-klubbens ”Nyckeln till skatten”. Vi kämpade också med läsförståelsestrategier kopplat till kapitlet för att träna läsförståelse. Tre små korta stunder i veckan ägnade vi åt skrivande som du kan läsa om i tidigare inlägg. Vi skrev då utifrån våra egna erfarenheter och minnen. Efter höstlovet bytte vi fokus och stora delar av svenskundervisningen handlade om berättelseskrivande. En lektion i veckan fortsatte vi läsa och jobba med läsförståelse och en lektion i veckan läste vi gruppläsning för att inte släppa läsningen helt och hållet.

Mitt mål för denna periods skrivande är att börja knyta ihop säcken. Eleverna är snart framme vid nationella proven och slutet av trean och ska då kunna skriva en berättelse med tydlig inledning, händelse och avslut. Vi har tidigare använt oss av fyrfältaren och skrivit berättelser tillsammans, i par och enskilt enligt cirkelmodellen. Vi har jobbat med sekvenskort och testat på att skriva en kort dialog med talstreck. Jag tänker därför inte införa några nya moment i skrivande utan bara ge eleverna ett nytt träningstillfälle genom att skriva tillsammans med mig och enskilt. Under arbetet kommer eleverna få stöttning genom att jag modellerar, tankekartor, kooperativa övningar och bilder. Slutligen kommer eleverna få välja om de vill göra sin berättelse till en bok i Book creator eller till en film i iMovie. Båda program som eleverna är väl förtrogna med.

Då vi jobbar med detta arbetsområde kommer jag plocka tips och idéer från Adrienne Gears ”Writing power” och ABC-klubbens ”Språknycklar” i ”Nyckeln till skatten” arbetsbok. Med dessa övningar tar vi oss gemensamt och enskilt fram till en färdig berättelse med en inledning, handling med dialog och ett avslut.

Jag kommer göra två inlägg kring arbetet för att de inte ska bli för långa. Det första inlägget kommer handla om hur jag startar upp arbetet och hur vi jobbar med inledningen. Nästa inlägg kommer förklara hur vi sedan jobbar vidare med händelsen och lägger in en kortare dialog, samt avslutar berättelsen.

Fler texter från Erfarenhets- och minneslådan

I förra inlägget berättade jag om hur jag jobbat med tre olika texter där eleverna fått skriva från sin minneslåda. Jag beskrev hur jag jobbade med planering, utkast, redigering och publicering. I detta inlägg kommer jag beskriva hur jag gör om upplägget för första lektionen där eleverna blir introducerade i ämnet och får tillfället att vara muntliga kring ämnet för att aktivera ord och begrepp kring ämnet.

I denna muntliga del använder jag mig av en övning som jag kallar kuvertövning och som vi i kollegiet fick testa när vi jobbade med Friends och vår —-plan.

Övningen går ut på att jag skriver tre ord/begrepp på tre kuvert. Eleverna delas in i tre grupper och får börja med ett kuvert och ett begrepp. De får ett lösblad och en penna. Under några minuter ska de skriva ner allt de kommer på i gruppen kring begreppet. Detta gör att de introduceras i ämnet med hjälp av de tre begreppen. Pratar och funderar tillsammans med andra, aktiverar ord och begrepp kopplat till  uppgiften.

Vid första tillfället skulle texten handla om Mina vänner. Begreppen var då Vänksap, Vän och Trygg. Det gruppen samlade på sina lappar lades i kuverten och lämnades in till mig. Dagen efter hade jag sammanfattat allt det eleverna skrivit i en power point som fick vara kvar på tavlan under hela planeringsfasen då eleverna fick fylla i sina tankekartor.

Nästa text handlade om rasten. Begreppen var då skolgården, lekar och rast. Dessa gånger fanns det ingen malltext att läsa om mig innan. Nu blev minilektionen innan skrivande ännu viktigare hur man går från orden i tankekartan till meningar och text.

Jag tycker att båda dessa varianter av planeringar, utkast, redigering och publicering funkat väldigt bra. Kravet på texten har inte varit hög då tanken bara varit att de ska formulera korta texter. Fokus har istället legat på att lära sig planera och redigera. Eleverna har blivit säkra på att skriva uppgifter i Teams, hitta respons och lämna in sina uppgifter.

Efter höstlovet kommer skrivandet tar större fokus på mina svenska lektioner och läsflyt och läsförståelse mindre. Vi kommer då jobba med att skriva berättelser och jag hoppas på att kunna lägga upp fler inlägg kring vårt arbete med detta.

Erfarenhets- och Minneslådan

Efter sommarlovet ville jag komma igång med kortare texter som eleverna skriver och bearbetar innan de lämnas in. Jag valde att börja detta arbete med de texter som Adrienne Gear menar kommer från erfarenhets och minneslådan, alltså sådant vi minns, som vi varit med om och som ligger oss själva nära.

För mig var det nu viktigt att eleverna skulle skriva en text varje vecka som eleverna skulle planera, skriva ett utkast, redigera och publicera. I arbetet ville jag få med tillfällen då eleverna fick vara muntliga, att jag fick ha en kortare lektion kring skrivande och där eleverna fick ta emot respons och bearbeta.

Vid denna tidpunkt använde jag mig inte av bilden med minneslådorna som finns med i Writing Power, utan sparade den till längre in på terminen. Under denna perioden då dessa texter skrivs, från terminsstart och fram till höstlovet, ligger fokus i min svenskaundervisning egentligen på läsflyt och läsförståelse och dessa texter får bara en liten del av utrymmet.

lektion.se hittade jag ett material med idéer kring vad mina texter skulle kunna ha för ämne, rubriker. Jag har inte använt mig av alla, utan plockat och gjort om så de passade mig, min klass och det vi gjort innan.

Jag bestämde mig för att lägga upp arbetet i tre steg, tre dagar i veckan. På tisdagar skulle eleverna introduceras i vilket ämne texten skulle ha. Eleverna skulle få tillfälle att vara muntliga i olika kooperativa inslag innan de skriver sin tankekarta kring ämnet. Efter det ska de sedan få berätta för en kompis hur de planerat sin text med tankekartan som underlag.

På onsdagar var det dags för skrivandet. Jag har då planerat in en kort minilektion kring hur man går från stödorden i tankekartan till meningar i en text. Hur man varierar sitt skrivande med att ibland ta ett ord i tankekartan och göra till en mening, ibland två ord som man göra till en längre mening. Påminna om att alla meningar börjar med stor bokstav och slutar med punkt. Dubbelteckning, ruburik och att variera början på sina meningar så att inte alla meningar börjar med tex jag har… jag har… Efter det skriver alla elever sin egen text i Microsoft Teams där jag lagt in en skrivuppgift i förhand.

På fredagen får eleverna sedan öppna upp sin text i Teams och läsa responsen de fått av mig. Deras uppgift är sedan att förändra sin text utifrån den responsen och sedan lämna in uppgiften till mig eller skriva ut den och klistra in den i sin bok om det är en sådan text som ska sparas. Utgångspunkten för responsen har varit just de saker jag gått igenom på onsdagens lektion. Har de kommit ihåg rubrik, stor bokstav och punkt? Hur ser stavningen ut? Varierar de sitt skrivande? Är meningarna skrivna så att man förstår dem?

Jag valde ut fem olika rubriker som vi skulle skriva korta texter kring:

  • Min familj
  • Min fritid
  • Mitt hem
  • Mina kompisar
  • Min skolgård

På tisdagen har jag skapat en text om mig själv och min familj. Texten bestod av 5-6 meningar, inte längre än så. Texten var sönderklippt så varje mening var på en egen lapp. Eleverna fick börja med att läsa texten två och två. I texten fanns några meningar som var falska. Jag hade bytt ut min ålder och namnen på mina barn till exempel. Elevernas uppgift blev att två och två läsa och sortera meningarna i en hög med sanna meningar och en hög med falska meningar. När de var klara vände de sig till paret mitt emot och diskuterade om de lagt samma meningar i samma högar, annars fick de börja argumentera för varför de skulle vara på vilken plats. Detta är en variant på den kooperativa övningen ”Sant eller falskt.” Här få eleverna läsa en exempeltext och diskutera vilka detaljer i texten som är sanna eller falska. På detta sätt tränas ord och begrepp i ett meningsfullt sammanhang. Eleverna tycker det är kul att läsa om mig och min familj och klura på vad det är som är falskt i texten. Jag får ett tillfälle att vara personlig med eleverna då jag senare kommer kräva av dem att vara personliga och skriva och delge mig om deras familj.

Då paren är överens ska de vända på de falska lapparna och skriva meningarna så att de blir sanna. De är nu två och två och har stöd i varandra att formulera korrekta meningar. På detta sätt har jag introducerat ämnet för veckans text: Jag och min familj. Det är nu dags för eleverna att börja planera sin egen text. De får då en tankekarta av mig där de skriver ner stödord. Då de är klara berättar de sin text utifrån stödorden för sin kompis. Genom att få formulera sig muntligt kan de lägga till eller ta bort sådant som de glömt eller tycker inte blir bra. De har min text färskt i minnet och kan använda den som modell för sin egen text. Efter detta hamnar tankekartan i lådan och texten får vila till nästa dag.

På onsdagen följer en minilektion i skrivande. Vi funderar över vilken rubrik som skulle kunna passa till texten de läste igår om mig. Vi tar sedan fram en tankekarta som vi fyller i med stödord. Tillsammans tar vi en bubbla i taget, läser stödorden och skriver en mening där stödorden ingår. Hela tiden bollar jag mellan eleverna mina egna tankar kring texten och läser och upprepar det vi skriver tillsammans. Texten landar på 6-8 meningar. Det är inte mängden vi är ute efter utan en kort text med bra innehåll. Vid detta tillfälle rättar jag inga texter utan bara går runt och läser och hjälper de som kört fast. Mitt arbete börjar efter lektionen då jag läser igenom allas texter och lämnar respons digitalt.

På fredagen läser alla igenom sin respons och går in i sin text och ändrar utifrån sin förmåga. En del tycker detta är svårt och behöver hjälp, medan andra klarar det fint själva eller med kompisars hjälp. En del texter skrivs ut och klistras in i ”Boken om mig”, andra texter lämnas in i Microsoft Teams.

Jag kör samma upplägg med tre texter, tre veckor i rad. Eleverna vänjer sig vid arbetsgången och känner sig trygga i uppgiften. På detta sätt kan de lägga mer fokus på själva skrivandet och i sin kreativitet vid datorerna, än på nya arbetssätt och textformer. Efter tre veckor förändrar jag den muntliga förberedelsen men tankekartorna och uppgifterna vid datorn blir desamma. Detta skriver jag mer om i ett annat inlägg.

Mina tankar kring Writing Power

Adrienne Gear beskriver hur hjärnan lagrar idéer och tankar i tre olika lådor: erfarenhets och minneslådan, fakta och informationslådan och fantasilådan. Dessa tre lådor hjälper oss att förstå och göra kopplingar då vi läser nya texter eller i skrivundervisningen.

Adrienne Gears tankelådor

Denna illustration kan man använda sig av i sin undervisning för att göra eleverna uppmärksamma på var författare för sina idéer i från när de ska skriva, men också att ta till då man läser en ny text och funderar över vart det man läser kommer att lagras och så småningom kunna plockas fram då man diskuterar eller skriver en egen text.

Jag gillar hennes sätt att göra det väldigt konkret för barnen hur vår hjärna fungerar i läs och skrivsammanhang och hur vi har nytta av detta när vi läser och skriver. Adrienne ger flera tips på hur man kan jobba med dessa lådor i klassrummet och samla ord och begrepp, börjor och texter.

Adrienne beskriver också hur man kan jobba med skrivprocessen i flera steg för att eleverna ska bli bättre skribenter. Hon punktar upp den i fem olika steg.

  • planering
  • utkast
  • revidering
  • redigering
  • publicering

För min del stämmer hennes tankar väldigt väl tillsammans med mina egna och ger mig egentligen bara mer kött på benen att utveckla det arbetssätt jag redan har. I ett senare inlägg kommer jag beskriva mer hur jag jobbat med dessa steg i ett lite mindre skrivprojekt där eleverna fått skriva en text varje vecka i dessa steg.

Adrienne påpekar också hur viktigt det muntliga språket är och hur det påverkar skrivprocessen på ett tydligt sätt. Att få tillfälle att öva sig muntligt på att använda meningsbyggnader och vokabulär hjälper eleverna att formulera sig i skrift. Att öva sig muntligt ger eleverna även en möjlighet att motivera sina egna tankar. Detta går väl ihop med det arbete jag beskrivit i mina egna böcker ”Skriv i åk1 ” och ”Skriv i åk 2”. I den skrivundervisning jag utvecklar just nu försöker jag väva in kooperativa övningar för eleverna i planeringsstadiet för att de ska få möjlighet att träna sig muntligt och få tillfälle att lyssna till andras idéer och tankar.

Vad gäller revidering och redigering av texter tycker jag om att Adrienne påpekar att de yngre eleverna omöjligt kan rätta alla sina misstag i en text, utan att det viktigaste är att de i alla fall gör ett försök att redigera sina texter. För mig handlar själva redigeringen med mina elever om att lära dem att ta emot respons och göra sina ändringar digitalt i den plattform som vår kommun använder sig av, nämligen Microsoft Teams.

Detta är bara ett axplock av de idéer och tankar som växt då jag läst Writing Power. Adrienne ger massa handfasta tips och idéer på skrivsituationer och övningar att göra med barnen. Min förhoppning är att testa några av dem under året med min trea och dela med mig av min planering och mina erfarenheter här på bloggen.

Writing Power

Det är ju ingen hemlighet att jag älskar att undervisa mina elever i skrivande. I ettan jobbat jag med ASL, inte bara för att eleverna ska lära sig läsa, utan även mycket för att utveckla elevernas skrivande redan från start. När alla elever lärt sig läsa övergår jag från ASL till STL då skrivandet blir ett sätt för eleverna att befästa kunskap. Jag använder mig av skrivandet i alla ämnen inom alla områden, för att befästa fakta eller stavningsregler. Vill man läsa mer kring detta kan man leta runt här på bloggen, eller köpa mina böcker ”Skriv i åk 1” eller ”Skriv i åk 2”.

I somras fick jag boken Writing Power av Adrienne Gear som jag slukade på några dagar.

Jag har läst några av Adriennes tidigare böcker kring läsning och tycker att de är väldigt tänkvärda då man undervisar barn i läs och skriv. Så även denna bok. I några inlägg framöver ska jag försöka förklara i ord och bild hur jag tolkat Writing Power och hur jag gjort om Adriennes tips och idéer för att passa mig och mina elever i mitt klassrum. Hoppas ni kommer tycka om läsningen!

Faktatext

Vi har jobbat mycket med faktatexter under tvåan och försökt lära oss skillnaderna mellan de båda texterna. Jag tycker att eleverna blivit riktigt duktiga på detta.

Denna gången började vi med att skriva en gemensam text om daggmasken. Tillsammans läste vi en text och såg en film och utifrån dem gjorde vi en tankekarta. Med tankekartan som grund formulerade vi gemensamt en faktatext om daggmasken och infogade en bild. Vi tränade på att inte börja alla meningar lika, göra meningar utifrån stödorden och variera långa och korta meningar i texten. I bland kan man ju ta två ord från tankekartan och göra en längre mening.

Efter detta fick eleverna två och två eller enskilt välja ett av de djur vi hittade i jorden och läsa en faktatext. Utifrån det de lärt sig i faktatexten fyllde de i en sexfältare och skrev sedan en faktatext. Denna gången ritade vi inte en bild till utan tränade på att infoga en bild.

En faktatext om Myran.
Ännu en faktatext om snäckan.

Tema: Superhjältar

I år jobbar jag i en tvåa. När jag fick reda på att jag skulle jobba i denna klass började det snurra tankar i huvudet hur jag skulle fånga eleverna. Jag visste sedan innan att det var en klass som gick fram hårt ute på rasterna, att det var många konflikter och dålig respekt för vuxna såväl som barn. Klassen består till största delen av pojkar.

Jag fick då upp ögonen för ”Handboken för superhjältar” som jag inte läst tidigare. Min son hade läst dem i skolan och pratat mycket om dem hemma, så jag gjorde en chansning och beställde hem hela serien. Jag läste dem rätt så snabbt och insåg att detta var böcker som skulle kunna fånga såväl pojkar som flickor och även skulle kunna öppna upp för finfina samtal. På nätet lyckades jag även hitta lärarhandledningar med diskussionsfrågor till varje kapitel och bildserier att visa på storbild medan man läser. Bilderna i böckerna är fantastiska och att kunna visa dem på storbild har varit jättebra då jag slipper gå runt och visa och eleverna hinner tappa tråden, eller börja skruva på stolen medan de väntar.

I serien finns nu även bok fem: Försvunna och bok sex: Utan hopp.

Böckerna blev grunden för ett värdegrundsteam som följt oss under hela tvåan och som jag tänker göra några blogginlägg kring. Temat har gått ut på att lära känns sig själv och sina känslor, lära sig hur man pratar till och är mot andra människor. Vi har också lärt oss om superhjältar och kämpar för att själva bli en superhjälte. Tillsammans med mina kollegor i klassen har PP skrivits och aktiviteter, lektioner och ett intensivt arbete kring språkbruk och uppförande har fortlöpt.

Fokusområde skrivutveckling

Som förstelärare var ett av mina uppdrag att sprida framgångsfaktorer. Därav startade jag min blogg där jag la upp de delar av min undervisning jag tyckte fungerade extra bra. Ibland la jag även upp sådant jag misslyckades totalt med för att även vid dessa tillfällen analyser och försöka komma på hur man kan göra annorlunda för att lyckas bättre näst gång, eller helt plocka bort momentet i min undervisning.

Även under mitt arbete med skrivande som utvecklingsområde fortsatte jag med detta. Det blev många inlägg om hur jag arbetade med skrivandet i år 1. Någonstans under tiden blev jag kontaktad av Karin Shubert från Natur och Kultur och tillsammans utarbetade vi ett manus som senare blev en bok som handlar just om detta arbete.

Vill du läsa mer om mina lektioner kring skrivandet i år 1 finns denna bok att köpa, eller dyk in i bloggen och leta vidare där.

Jag började arbetet med mitt fokusområde med att bestämma mig för att jag skulle jobba enligt cirkelmodellen. Den skulle bli grunden för min planering av min undervisning om skrivandet.

Jag började också läsa på mer om genrepedagogik. Mitt fokus låg på den narrativa genren, den beskrivande genren och den återgivande genren. Under året skulle eleverna få möta dessa texter vid flera tillfällen, få lära sig deras byggstenar, bygga texterna tillsammans med mig och tillsammans i par. Redan i år 1.

Dessa två böcker har givit mig massor med kött på benen vad det gäller att jobba med genrepedagogik och cirkelmodellen.

Jag modellerade tillsammans med eleverna pratade kring form och innehåll. Berättade vad jag ville att eleverna skulle göra när de sedan fick testa att skriva texten i sitt par, men även berättade vilka utmaningar de kunde anta om de tyckte att mina ramar kändes enkla. På detta sätt kunde jag individualisera elevernas skrivande kring samma uppgift men med olika svårighetsgrad. Vi skrev ord, meningar, texter, berättelser, faktatexter och återberättande texter. Vi skrev tillsammans, eleverna skrev i par och ibland fick de tillfälle att skriva själva.

Jag planerade enligt cirkelmodellen, jobbade med eleverna enligt cirkelmodellen, utvärderade mitt arbete och elevernas texter för att kunna påbörja en ny cirkel med nya texter, nya ramar och nya utmaningar.

Varje vecka dokumenterade jag en skrivlektion extra noggrant och gick tillbaka och utvärderade för att förbättra och planera mitt arbete vidare. Jag såg vilka lektioner som gav resultat hos i elevernas texter och vilka som inte gjorde det. Vilka övningar som inte gav väntat resultat och vilka som fungerade bättre. Jag utvecklades som lärare, min undervisning utvecklades med mig och mina elever utvecklade sitt skrivande.

När det var dags att göra skolverkets bedömningsstöd kunde jag kryssa hela A delen och stora delar av B delen hos alla elever. För många elever var vi redan och nosade på C delen och för de eleverna behövdes utmaningar för att kunna förlänga sina texter. Jag tog arbetet vidare i år 2 och även detta kan du läsa mer om i min nästa bok.

Här finns flera lektionsförslag och hela temaarbeten där skrivandet står i fokus.

Jag skaffade mig fler och fler batterier och ess i rockärmen vad det gällde skrivandet. Jag utvecklades, men en sak höll jag fast i men saknade kunskap och motivation för att utveckla. De viktiga samtalen där eleverna fick prata, diskutera och aktivera sitt ordförråd innan de satte sig vid datorerna för att samla sina tankar i text. Här hade jag mycket att lära och mycket att utveckla.

Att hitta ett nytt fokus


Mitt nya fokusområde kom sig av flera olika händelser som råkade sammanfalla. Jag fick lite oväntat avsluta mitt arbete med den etta jag haft tidigare och ta emot en ny etta till hösten. Detta gav mig oväntade möjligheter att genast genomgång oblast med att utvärdera och utveckla mitt arbete med ASL så snabbt inpå det arbete jag just gjort. I vanliga fall går det ju tre år innan man tar emot en ny etta och kan göra saker annorlunda mot vad man gjort innan. Nu kunde jag genast samla ihop mina funderingar och erfarenheter och ta dem till nästa nivå. Samtidigt fick jag i mitt uppdrag som förstelärare att välja ut en del av min undervisning och titta närmare på, utvärdera och förbättra.

Summan av dessa två händelser blev att jag valde att lämna fokuset på läsningen och lägga det på skrivandet. Detta var inte på långa vägar självklart då jag var så fokuserad på att förbättra mitt arbete kring läsinlärningsmetoden ASL. Men när jag såg tillbaka på de resultat min elevgrupp i ettan hade levererat förundrades såväl jag som specialpedagoger runt omkring mig inte bara över elevernas läsförmåga utan framförallt över elevernas skrivförmåga. Mina ettor hade fått skriva mycket, i alla ämnen, för att befästa sambandet mellan ljud och bokstav. Det var det som hade varit mitt fokus, att skriva sig till läsning. Och där hade jag lyckats, tyckte jag, även om det fanns massor att finjustera och utveckla. Men under tiden hade ju eleverna fått öva massor på att skriva. Ord, meningar, texter. Och de skrivövningar vi gjorde i slutet av ettan visade på hög utveckling även inom detta område, något jag inte tänkt på förrän jag såg det svart på vitt.

Därför kom mitt nya fokusområde att bli skrivandet. Hur mycket skulle jag kunna utveckla elevernas skrivande redan i år ett om jag i mitt ASL-arbete verkligen även la fokus på själva skrivandet?

Fokusområde: Läsinlärning

Mitt första fokusområde hade jag för flera år sedan. Jag hade under min mammaledighet fått upp ögonen för ASL – att skriva sig till läsning. När jag sedan efter en tid fick erbjudandet om att ta emot en etta bestämde jag mig för att försöka mig på ett nytt arbetssätt kring läsinlärning. Jag ville samtidigt som jag testade mig fram fördjupa mig i hur jag planerade och genomförde min läsinlärning. Det blev mitt första fokusområde, även om jag inte tänkte på det på det sättet då.

Jag bestämde mig från allra första början att ändå hålla fast i de delar av ljudmetoden som jag tyckte mycket om: bokstavsanalysen, bokstavsordningen, ljudningen. Det jag egentligen plockade bort var formandet av bokstäver och ersatte det med skrivuppgifter vid datorn och det var här mitt fokus hamnade. Hur skulle jag utforma uppgifterna vid datorn så att eleverna tränade läsinlärning samtidigt som de fokuserade på att skriva? Hur kunde jag skapa övningar före, under och efter skrivandet som gagnade läsinlärningen?

Jag la mycket tid på att läsa litteratur och bloggar kring ASL. Framförallt inspirerades jag av Christer Friman. Han kom i samma veva ut med sin bok Bokstavsscheman, jag lyssnade på hans föreläsningar och lusläste hans blogg Tangentdansen. Här fanns massor med inspiration till skrivövningar som man kunde använda sig av i samband med bokstavsarbetet och som lätt gick att sammanfoga med de delar av ljudningsmetoden som jag bestämt mig för att hålla fast vid.

Det jag snabbt uppmärksammade var att mina genomgångar hade stor betydelse för hur eleverna senare skulle lyckas med skrivuppgifterna vid sina datorer. Ju noggrannare jag gick igenom skrivuppgifterna, modellerade och förberedde eleverna på vad de skulle göra, desto mer fokus kunde eleverna lägga på själva skrivuppgiften och därmed lästräningen då de letade efter ljud och bokstäver på tangentbordet. Desto mindre energi de behövde lägga på funderingar och frågor kring form och rutiner desto mer energi la de i uppgiften. Och desto mer läs och skrivinlärning gav lektionerna.

En annan upptäckt var också att ju mer eleverna fick tid för planering i form av olika samtal kring skrivuppgiften innan de fick tillgång till datorerna desto lättare gick skrivandet och formulerandet av meningar. La jag för lite tid på planeringen för eleverna märkte jag det när skrivandet skulle börja, eleverna hade svårare att formulera sig och komma på vad och hur de skulle skriva. Tiden gick då inte till läs och skrivinlärning utan till diskussioner och bråk vid datorerna. Längre fram i mitt arbetsliv skulle jag komma få många viktiga lärdomar kring just dessa förövningar genom Kooperativt lärande, men också genom boken ”Stärk språket stärk lärandet” som vi hade som kurslitteratur tillsammans med Nationellt språkcentrum.

En tredje lärdom var också att möjligheten att få läsa och och visa upp sina texter på olika sätt stärkte motivationen och glädjen att skriva. Jag fick viga tid till detta varje fredag då texter lästes upp och bilder visades. Innan dess behövde eleverna tid till att träna på att bli säkra på att läsa sin text. Ännu mer läsinlärning, blandat med stolthet och massa motivation att vilja läsa upp sin text för klasskamraterna.

För mig blev det viktigt att sprida dessa positiva delar av min undervisning till flera ämnen. Jag ville skapa läsinlärning genom enkla men ändå roliga skrivuppgifter i alla ämnen jag undervisade i. Detta skulle ge mina elever utökade chanser att träna läsinlärning, men även sprida den motivation och glädje jag upplevde att mina elever fått i svenskaämnet till andra ämnen. Därför skrev vi helt plötsligt räknesagor på mattelektionerna och faktatexter på nolektionerna. Plötsligt tränade mina elever läsning på ett lustfyllt sätt flera gånger varje vecka! Jag kände att jag började bygga en undervisning i alla ämnen grundad på forskning och beprövad erfarenhet, både andras och min egen.

Ett sådant här fokusområden ger absolut inga fakta kring om eleverna lärde sig läsa snabbare eller bättre med just den läsinlärningsmetod jag valt kontra om jag arbetat enligt en annan metod. Ett sådant här fokusområden ger mig kunskap kring min egen undervisning och hur jag ska planera annorlunda i fortsättningen för att nå ett bättre resultat med eleverna.

Ett sånt här fokusområden kan också ge uppslag till ett nytt fokusområden. Intresse för att dyka djupare ner inom ett nytt område inom sin undervisning. Och precis så blev det för mig!