Kategoriarkiv: Svenska

ParIntervju

Vi har nu fått ihop våra samarbetsgrupper och satt upp regler för vårt samarbete. Nu är det dags att samla ihop samarbetsövningarna med vårt priomål, läsförståelse.

För att börja nosa på ämnet väljer jag att använda mig av strategin: intervju. Med övningen ville jag att de skulle ta sig tid att lära sig mer om varandra, fråga och faktiskt lyssna på svaret. Därför fick de 5 enkla frågor kring läsning. Vad tycker du om läsning? Vad tycker du om att läsa för något? Har du tips på någon bra bok du tycker om? Vad är svårt med läsning? Vad är bra med läsning?

Eleverna ställde en fråga i taget i sitt par och skrev ner svaren. När de var klara fick de träna på att berätta om sin kompis. På så vis fick de träna på att göra om svaren till ett berättande. Sedan vände de sig till sin ”ögonkompis” och berättade. På detta sätt fick de lära sig mer om varandra i gruppen.

Under övningen tränade eleverna på att ta hjälp av varandra för att kunna lösa uppgiften. Ingen kunde genomföra den utan sin kompis. De var även tvungna att lyssna aktivt på sin kompis, annars skulle de senare inte kunna berätta för ögonkompisen. Alla var aktiva!

Att bli ett fungerande team!

Idag var det dags för en väldigt viktig händelse i vår klass. Att byta plats! På klassrådet har eleverna bestämt att vi ska byta plats varje månad. En lagom period tycker jag. Jag har alltid kört på ca 3 veckor, men en månad ville barnen så då lyssnar vi på dem.

I klassrummet sitter vi i grupper. 4 elever i varje grupp. I vår klass behöver vi jobba mycket med vänskap och sammanhållning. Nu såg jag ett tillfälle att föra samman detta med våra placeringar i klassrummet. Jag har länge jobbat mycket med att eleverna ska jobba och samarbeta i par, men har haft svårt att ta det vidare till samarbete i grupp. För tillfället går jag en utbildning i min roll som arbetslagsledare där vi jobbar med teambuilding och ledarskap. Mycket av det vi lär oss kan man dra direkta paralleller till klassrummet. Det blir mer och mer tydligt för mig hur viktigt det är att stärka de små grupperna i klassen för att få till ett tryggt och bra klassrumsklimat och samarbetsförmåga.

I samband med detta hade vi också en studiedag kring kooperativt lärande och jag fick ännu en kick att dra igång mer samarbete i grupp. Under en intensiv vecka har allt detta virvlat runt i mitt huvud och sakteliga tagit form. Min klass, min undervisning, blandat med teambuilding och kooperativt lärande. Idag satte jag igång.

Eleverna fick reda på sina nya platser och vi flyttade runt i vanlig ordning. Idag tryckte jag lite extra på att detta var elevernas nya grupp, nya tillhörighet och att gruppen framöver skulle samarbeta och lära av varandra, med start idag.

Jag introducerade sedan en kooperativ struktur kallad: mötas på mitten. Eleverna fick i uppgift att själva fundera kring vilka färger, former och djur de tyckte om. Dessa skulle de skriva ner på en post-it. Nästa steg var att varje elev skulle få presentera vad den skrivit ner och de andra lyssnade. De skulle gå laget runt och sätta fast sin post-it på pappret de fått framför sig. På detta sätt blev alla elever delaktiga, fick taltid och blev lyssnade på. Allas post-it var viktig. Nästa led var att hitta likheter på sina post-it. Dessa skulle skrivas i mitten av pappret. Nu var det viktigt att samarbeta. Slutligen skulle de med hjälp av de ord som skrivits upp i mitten bilda ett namn till gruppen och utifrån det en symbol för gruppen.

Ett intensivt och engagerat arbete tog form i gruppen. Vi har nu fem samarbetsgrupper i klassrummet. Mitt mål är att skapa minst ett samarbetstillfälle i veckan då vi tar hjälp av kooperativa övningar. Utöver detta samarbetar vi med läsuppgifter och skrivuppgifter i par.

Läsa faktatext!

Innan eleverna får sätta igång och jobba i sina par med sina egenvalda djur, gör vi ett djur tillsammans för att repetera och modellera hur arbetet ska fungera.

För att koppla på allas uppmärksamhet och aktivera förkunskaper eleverna redan har i ämnet börjar vi med att vara spågummor. Vi gör en tankekarta kring vad vi redan kan om brunbjörnen, som är djuret jag valt att arbeta gemensamt kring. Vad är anledningen till att jag väljer att använda mig av spågumman i förberedelser av läsning av faktatexter? Jo, precis som jag skrev innan för att väcka uppmärksamhet och intresse hos barnen, att aktivera förkunskaper, men även för att underlätta för elevernas läsförståelse då vi väl sätter tänderna i texten. I vårt samtal kring elevernas kunskaper kring björnen får jag chansen att reda ut oklarheter och förklara ord. Ex: någon i klassen säger att jag vet att björnen är brun. Ok. Vad är det som är brunt? Kroppen. Vad på kroppen? Håret. Vad kallas håret på kroppen? Päls. På detta sätt kan vi på ett enkelt sätt få in ämnesspecifika ord i samtalet och förklara den innan man läser texten.

(Här brukar jag plocka fram datorerna och låta eleverna skriva en text utifrån tankekarta och det de kan innan vi läst, sett film och osv. Ett bra sätt att se att senare text brukar bli längre, innehålla fler fakta och fler ämnesspecifika ord.)

Sedan läser vi texten högt tillsammans. Stannar och återkopplar till vår tankekarta och vårt tidigare samtal. Just det, det var ju precis det vi sa förut. Eller kolla, vi sa att björnen var brun, här står det brun-svart osv.

Vi läser flera gånger så alla som vill läsa högt i klassen får läsa en bit var. Slutligen läser jag hela texten sakta.

För att kolla vad vi lärt oss, hitta nyckelord eller fakta, se vad vi förstått, samla ihop texten plockar vi fram vår sexfältare. Vi skriver stödord i rutorna, inga hela meningar än.

Bokstavsformer!

I min lilla läsgrupp  i år 2 har vi under terminen repeterat alla bokstavsljud kopplat till bokstavsformerna. Vi har mest fokuserat på att kunna koppla ljudet till rätt bokstav när vi läser och skriver vid datorn, alltså inte forma bokstaven med penna. Vi har fokuserat på att komma igång med ljudandet och läsningen med hjälp av ASL och ljudanalysövningar.

De allra flesta har fått en bra skjuts och kommit igång bra med läsningen och börjar få upp flyt. Men det finns fortfarande de som inte befäst alla bokstäver än…

Vi behöver ta nästa steg i gruppen nu och repetera formandet av bokstäverna med pennan. För de elever som inte kommit igång med ljudandet ännu och inte befäst bokstäverna blir detta ännu en repitition.

Jag inspireras av Erika Lövgren och hur hon introducerar bokstavsformerna. Eleverna jag har nu jobbade inte med ASL i ettan utan lärde sig läsa med hjälp av mer traditionell läsinlärning. De lärde sig skriva och forma bokstäverna i ettan . Men det finns flera som behöver en extra repetition av detta. Så jag började i veckan att introducera motsolsrörelser och de fyra första motsolsbokstäverna c a ä och å.

Vi började att prata om rörelsen och göra den med hela armen , sedan med handen och slutligen med fingret. Vi plockade sedan fram ipadsen och använde oss av appen skrivguiden.

Jag tycker den appen är helt fantastisk. Där kan eleverna träna olika former utan att förknippa det med bokstäver. Jag valde en symbol där formerna hela tiden startade med motsolar, stora och små. Sedan fick eleverna forma de fyra små bokstäverna jag hade bestämt samtidigt som de hörde bokstavsljuden från ipaden.

Slutligen fick de skriva bokstäverna med pennan på papper. Jsg använde mig då av kopieringsmaterialet i mon nya bok Skriv i åk 2.

Mer Alfons!

Denna vecka har vi jobbat med att skriva enkla berättelser med inledning, handling och slut. Vi har fortsatt med vårt arbete om Alfons som vi påbörjade för några veckor sedan.

Vill man veta mer kring hur jag planerar upp arbetet med hjälp av cirkelmodellen kan man läsa mina böcker Skriv i åk 1 och Skriv i åk 2.

Denna vecka har vi läst Raska på Alfons Åberg och Listigt Alfons Åberg. Vi har varit spågummor, detektiver och cowboys. När vi sammanfattar boken gör vi det med hjälp av stödord i en fyrfältare. Detta jobb har vi gjort gemensamt. Vi har sedan skrivit berättelsen på dator, en slags sammanfattning av boken kan man säga, med inledning, problem lösning och slut. Detta har vi gjort gemensamt då jag skrivit och eleverna kommit med förslag på meningar. Detta ger ett fantastiskt tillfälle till att prata meningsbyggnad, variation i början av meningar, långa korta meningar, stor bokstav och punkt och stavning.

Men eleverna har även getts tillfälle att utifrån vår gemensamma fyrfältare fått skriva berättelsen två och två vid datorerna. Det är fantastiskt att gå runt och lyssna på elevernas samtal kring ord, meningar, stavning och innehåll!!!!

Slutligen fick eleverna även testa på att vara riktiga författare och skriva egna berättelser om Alfons. Detta självklart efter att de fått fylla i en egen fyrfältare som stöd för sitt skrivande. Innan detta stöttade jag genom ett långt samtal tillsammans med eleverna kring fyrfältaren där vi listade förslag på huvudpersoner och miljöer som kan passa i en Alfonsberättelse, problem som kan uppstå och lösningar som man kan använda sig av och vilka känslor huvudpersonerna går igenom.

 

För en del elever faller allt detta naturligt och deras fantasi och kreativitet öppnar upp för fantastiska små Alfonsberättelser, medan andra behöver få lite hjälp på traven, alternativ att välja på.

Alla har de skrivit, kämpat och målat denna vecka. Fantastiska sagor har matats ur skrivaren. Alls på sin egen nivå såklart!

Träna läsförståelsestrategier!

Läsfixarna är en av mina hörnstenar i min undervisning. Jag tycker de öppnar upp för underbara samtal där eleverna utvecklar sitt sätt att tänka, uttrycka sig och lyssna på andra i samtal kring text, som förhoppningsvis leder till egen läsförståelse i det långa loppet.

Idag tog vi som så många gånger utgångspunkten i en bild från veckans kapitel i läseboken. Vi började med att vara spågummor och tittade på bilden och satte ord på vad vi såg. Sedan pausade vi spågumman lite och blev reportrar. Vilka frågor framkallade bilden hos eleverna? Vad ville de få reda på när vi läste kapitlet? Detta upplevs svårt av många elever. Att ställa frågor. Därför blev jag så glad i hjärtat idag då en nyanländ elev som ofta har svårt att hänga med i samtal kring text räcker upp handen och ställer en klockren fråga!!

Vi gick sedan tillbaka till att vara spågummor och fundera kring vad vi trodde kapitlet skulle handla om. Efter detta läser jag kapitlet högt och visar bilderna på storskärm. Vi stannar och reder ut svåra ord på vägen och återkopplar till de frågor och förutsägelser vi gjort.

Avslutningsvis är vi cowboys och skriver gemensamt en sammanfattning av texten utifrån bilderna i kapitlet för att sedan vara konstnärer och rita en bild till texten.

En fantastisk lektion där vi tränat på fem olika läsförståelsestrategier, diskuterat olika nivåer på frågor (på mellan och bortom raderna) haft en trevlig läsupplevelse tillsammans, skrivit och diskuterat meningsbyggnad och stavning och avslutningsvis lästränat i våra läseböcker i läsgrupper!

Adjektiv!

I nästa kapitel i Diamantjaktens arbetsbok tar de upp adjektiv. Därför började vi redan denna vecka introducera adjektiv. Jag tycker ju om att göra allt vi jobbar med till olika skrivövningar vid datorerna. Då tränar vi läsning, skrivande och grammatik samtidigt!

Jag tycker väldigt mycket om Natur och Kulturs serie Glad svenska. Jag har alla språkläror, men beställer inte arbetsböckerna då jag vill jobba med det på mitt sätt.

Denna gången utgick jag från en av bilderna i språkläran. Tillsammans skrev vi meningar på tavlan där vi beskrev sakerna på bilden. Efter detta berättade jag att man delar in orden i olika grupper, ordklasser och att ord som beskriver något är ADJEKTIV.

 

Efter detta tog jag upp även nästa bild på från språkläran på storbild.  Tillsammans gjorde vi muntligt några liknande meningar till bilderna. Eleverna fick sedan två och två skriva meningar vid datorerna om minst tre bilder. Detta ska vi sedan jobba vidare med efter lovet.

Vill man läsa mer om hur jag jobbar med grammatik och digitala verktyg kan man snart beställa Skriv i åk 2!

Läsförståelse!

Idag började vi med att repetera vem reporten är, att han ställer frågor på texten. Jag förklarar också att han kan ställa tre olika sorters frågor: på, mellan och bortom raderna. Detta tycker eleverna till en början är konstigt, men det brukar gå rätt fort till de börjar få koll upplever jag det som.

Eleverna har sedan fått frågorna vi skrev på tavlan i måndags utskrivna på papper. Idag ska vi försöka skriva svar på frågorna. För varje fråga diskuterar vi vilken sorts fråga det är, på, mellan eller bortom raderna. Sedan pratar vi om hur man skriver ett korrekt svar med hel mening. Allt detta gör vi tillsammans idag, för att senare kunna göra det med stöttning av en vän för att till sist kunna klara det själv.

En läsande, skrivande, diskuternade och reflekterande lektion.

Frågor, på, mellan och bortom raderna!

Idag påbörjade vi ett nytt kapitel av Diamantjakten. Detta kapitel tränar läsförståelse på och mellan raderna. Men jag gör inte riktigt så som läsläran utan på mitt eget sätt.

Innan vi satt igång att läsa kapitlet vill jag som vanligt göra lite förövningar för att väcka förförståelse och ordförråd. Vi har jobbat mycket med att titta på en bild och vara spågummor och försöka förutspå med hjälp av bilden vad vi tror att kapitlet kommer handla om. Denna gången gjorde vi på ett annorlunda sätt. Jag skrev upp en kort bit från en händelse i kapitlet. Sedan lästa vi den flera gånger tillsammans med betoning och olika röstlägen. Därefter introducerade jag reportern. Han som ställer frågor. Jag frågade eleverna vilka frågor som dök upp i deras huvuden när de läste meningarna på tavlan? I början gick det trögt, men så småningom kom vi igång och kunde samla ihop några frågor på tavlan.

Elevernas uppgift blev sedan att försöka lyssna efter svaren när jag läste kapitlet. Vi stannade flera gånger, gick tillbaka till frågorna och funderade över vilka vi hittade svaren på.  Orden bredsida och tåfjutt var ord vi inte förstod och då fick vi med hjälp av detektiven reda ut vad de betyder.

Nästa tillfälle kommer eleverna få frågorna utskrivna på papper och tillsammans ska vi svara på frågorna med hela meningar. Jag kommer då introducera termerna på raderna, mellan raderna och bortom raderna.