Kategoriarkiv: Svenska

Fokusområde skrivutveckling

Som förstelärare var ett av mina uppdrag att sprida framgångsfaktorer. Därav startade jag min blogg där jag la upp de delar av min undervisning jag tyckte fungerade extra bra. Ibland la jag även upp sådant jag misslyckades totalt med för att även vid dessa tillfällen analyser och försöka komma på hur man kan göra annorlunda för att lyckas bättre näst gång, eller helt plocka bort momentet i min undervisning.

Även under mitt arbete med skrivande som utvecklingsområde fortsatte jag med detta. Det blev många inlägg om hur jag arbetade med skrivandet i år 1. Någonstans under tiden blev jag kontaktad av Karin Shubert från Natur och Kultur och tillsammans utarbetade vi ett manus som senare blev en bok som handlar just om detta arbete.

Vill du läsa mer om mina lektioner kring skrivandet i år 1 finns denna bok att köpa, eller dyk in i bloggen och leta vidare där.

Jag började arbetet med mitt fokusområde med att bestämma mig för att jag skulle jobba enligt cirkelmodellen. Den skulle bli grunden för min planering av min undervisning om skrivandet.

Jag började också läsa på mer om genrepedagogik. Mitt fokus låg på den narrativa genren, den beskrivande genren och den återgivande genren. Under året skulle eleverna få möta dessa texter vid flera tillfällen, få lära sig deras byggstenar, bygga texterna tillsammans med mig och tillsammans i par. Redan i år 1.

Dessa två böcker har givit mig massor med kött på benen vad det gäller att jobba med genrepedagogik och cirkelmodellen.

Jag modellerade tillsammans med eleverna pratade kring form och innehåll. Berättade vad jag ville att eleverna skulle göra när de sedan fick testa att skriva texten i sitt par, men även berättade vilka utmaningar de kunde anta om de tyckte att mina ramar kändes enkla. På detta sätt kunde jag individualisera elevernas skrivande kring samma uppgift men med olika svårighetsgrad. Vi skrev ord, meningar, texter, berättelser, faktatexter och återberättande texter. Vi skrev tillsammans, eleverna skrev i par och ibland fick de tillfälle att skriva själva.

Jag planerade enligt cirkelmodellen, jobbade med eleverna enligt cirkelmodellen, utvärderade mitt arbete och elevernas texter för att kunna påbörja en ny cirkel med nya texter, nya ramar och nya utmaningar.

Varje vecka dokumenterade jag en skrivlektion extra noggrant och gick tillbaka och utvärderade för att förbättra och planera mitt arbete vidare. Jag såg vilka lektioner som gav resultat hos i elevernas texter och vilka som inte gjorde det. Vilka övningar som inte gav väntat resultat och vilka som fungerade bättre. Jag utvecklades som lärare, min undervisning utvecklades med mig och mina elever utvecklade sitt skrivande.

När det var dags att göra skolverkets bedömningsstöd kunde jag kryssa hela A delen och stora delar av B delen hos alla elever. För många elever var vi redan och nosade på C delen och för de eleverna behövdes utmaningar för att kunna förlänga sina texter. Jag tog arbetet vidare i år 2 och även detta kan du läsa mer om i min nästa bok.

Här finns flera lektionsförslag och hela temaarbeten där skrivandet står i fokus.

Jag skaffade mig fler och fler batterier och ess i rockärmen vad det gällde skrivandet. Jag utvecklades, men en sak höll jag fast i men saknade kunskap och motivation för att utveckla. De viktiga samtalen där eleverna fick prata, diskutera och aktivera sitt ordförråd innan de satte sig vid datorerna för att samla sina tankar i text. Här hade jag mycket att lära och mycket att utveckla.

Att hitta ett nytt fokus


Mitt nya fokusområde kom sig av flera olika händelser som råkade sammanfalla. Jag fick lite oväntat avsluta mitt arbete med den etta jag haft tidigare och ta emot en ny etta till hösten. Detta gav mig oväntade möjligheter att genast genomgång oblast med att utvärdera och utveckla mitt arbete med ASL så snabbt inpå det arbete jag just gjort. I vanliga fall går det ju tre år innan man tar emot en ny etta och kan göra saker annorlunda mot vad man gjort innan. Nu kunde jag genast samla ihop mina funderingar och erfarenheter och ta dem till nästa nivå. Samtidigt fick jag i mitt uppdrag som förstelärare att välja ut en del av min undervisning och titta närmare på, utvärdera och förbättra.

Summan av dessa två händelser blev att jag valde att lämna fokuset på läsningen och lägga det på skrivandet. Detta var inte på långa vägar självklart då jag var så fokuserad på att förbättra mitt arbete kring läsinlärningsmetoden ASL. Men när jag såg tillbaka på de resultat min elevgrupp i ettan hade levererat förundrades såväl jag som specialpedagoger runt omkring mig inte bara över elevernas läsförmåga utan framförallt över elevernas skrivförmåga. Mina ettor hade fått skriva mycket, i alla ämnen, för att befästa sambandet mellan ljud och bokstav. Det var det som hade varit mitt fokus, att skriva sig till läsning. Och där hade jag lyckats, tyckte jag, även om det fanns massor att finjustera och utveckla. Men under tiden hade ju eleverna fått öva massor på att skriva. Ord, meningar, texter. Och de skrivövningar vi gjorde i slutet av ettan visade på hög utveckling även inom detta område, något jag inte tänkt på förrän jag såg det svart på vitt.

Därför kom mitt nya fokusområde att bli skrivandet. Hur mycket skulle jag kunna utveckla elevernas skrivande redan i år ett om jag i mitt ASL-arbete verkligen även la fokus på själva skrivandet?

Fokusområde: Läsinlärning

Mitt första fokusområde hade jag för flera år sedan. Jag hade under min mammaledighet fått upp ögonen för ASL – att skriva sig till läsning. När jag sedan efter en tid fick erbjudandet om att ta emot en etta bestämde jag mig för att försöka mig på ett nytt arbetssätt kring läsinlärning. Jag ville samtidigt som jag testade mig fram fördjupa mig i hur jag planerade och genomförde min läsinlärning. Det blev mitt första fokusområde, även om jag inte tänkte på det på det sättet då.

Jag bestämde mig från allra första början att ändå hålla fast i de delar av ljudmetoden som jag tyckte mycket om: bokstavsanalysen, bokstavsordningen, ljudningen. Det jag egentligen plockade bort var formandet av bokstäver och ersatte det med skrivuppgifter vid datorn och det var här mitt fokus hamnade. Hur skulle jag utforma uppgifterna vid datorn så att eleverna tränade läsinlärning samtidigt som de fokuserade på att skriva? Hur kunde jag skapa övningar före, under och efter skrivandet som gagnade läsinlärningen?

Jag la mycket tid på att läsa litteratur och bloggar kring ASL. Framförallt inspirerades jag av Christer Friman. Han kom i samma veva ut med sin bok Bokstavsscheman, jag lyssnade på hans föreläsningar och lusläste hans blogg Tangentdansen. Här fanns massor med inspiration till skrivövningar som man kunde använda sig av i samband med bokstavsarbetet och som lätt gick att sammanfoga med de delar av ljudningsmetoden som jag bestämt mig för att hålla fast vid.

Det jag snabbt uppmärksammade var att mina genomgångar hade stor betydelse för hur eleverna senare skulle lyckas med skrivuppgifterna vid sina datorer. Ju noggrannare jag gick igenom skrivuppgifterna, modellerade och förberedde eleverna på vad de skulle göra, desto mer fokus kunde eleverna lägga på själva skrivuppgiften och därmed lästräningen då de letade efter ljud och bokstäver på tangentbordet. Desto mindre energi de behövde lägga på funderingar och frågor kring form och rutiner desto mer energi la de i uppgiften. Och desto mer läs och skrivinlärning gav lektionerna.

En annan upptäckt var också att ju mer eleverna fick tid för planering i form av olika samtal kring skrivuppgiften innan de fick tillgång till datorerna desto lättare gick skrivandet och formulerandet av meningar. La jag för lite tid på planeringen för eleverna märkte jag det när skrivandet skulle börja, eleverna hade svårare att formulera sig och komma på vad och hur de skulle skriva. Tiden gick då inte till läs och skrivinlärning utan till diskussioner och bråk vid datorerna. Längre fram i mitt arbetsliv skulle jag komma få många viktiga lärdomar kring just dessa förövningar genom Kooperativt lärande, men också genom boken “Stärk språket stärk lärandet” som vi hade som kurslitteratur tillsammans med Nationellt språkcentrum.

En tredje lärdom var också att möjligheten att få läsa och och visa upp sina texter på olika sätt stärkte motivationen och glädjen att skriva. Jag fick viga tid till detta varje fredag då texter lästes upp och bilder visades. Innan dess behövde eleverna tid till att träna på att bli säkra på att läsa sin text. Ännu mer läsinlärning, blandat med stolthet och massa motivation att vilja läsa upp sin text för klasskamraterna.

För mig blev det viktigt att sprida dessa positiva delar av min undervisning till flera ämnen. Jag ville skapa läsinlärning genom enkla men ändå roliga skrivuppgifter i alla ämnen jag undervisade i. Detta skulle ge mina elever utökade chanser att träna läsinlärning, men även sprida den motivation och glädje jag upplevde att mina elever fått i svenskaämnet till andra ämnen. Därför skrev vi helt plötsligt räknesagor på mattelektionerna och faktatexter på nolektionerna. Plötsligt tränade mina elever läsning på ett lustfyllt sätt flera gånger varje vecka! Jag kände att jag började bygga en undervisning i alla ämnen grundad på forskning och beprövad erfarenhet, både andras och min egen.

Ett sådant här fokusområden ger absolut inga fakta kring om eleverna lärde sig läsa snabbare eller bättre med just den läsinlärningsmetod jag valt kontra om jag arbetat enligt en annan metod. Ett sådant här fokusområden ger mig kunskap kring min egen undervisning och hur jag ska planera annorlunda i fortsättningen för att nå ett bättre resultat med eleverna.

Ett sånt här fokusområden kan också ge uppslag till ett nytt fokusområden. Intresse för att dyka djupare ner inom ett nytt område inom sin undervisning. Och precis så blev det för mig!

Fokus på Läsförståelse

Jag brukar för varje termin välja ett fokusområde. Hela detta läsår har jag fokuserat lite extra på läsförståelse. Jag väljer då att planera en lektion kring läsförståelse lite extra noga.

Jag följer en lektionsplaneringsmall som jag gjort själv utifrån olika mallar jag hittat på nätet. Jag har plockat godbitarna och gjort om till min egen. Planeringsmallen ska vara enkel, få in kunskapsmål, sociala mål, ord och begrepp, kooperativa inslag och stöttning och digitala resurser som används. Jag ska ha utrymme att planera min lektion in tydliga steg, men även kunna utvärdera hur lektionen fungerade i praktiken och vad som blir nästa steg i vårt arbete med läsförståelse i klassen, både på gruppnivå, men även på individnivå.

Jag försöker få in läsförståelselektioner i alla ämnen jag undervisar i, inte bara i svenska. I alla ämnen i skolan läser vi olika slags texter med olika slags innehåll och ämnesspecifika ord. Viktigt att vi jobbar med att eleverna får förståelse för dessa ord och texter i alla ämnen.

Tidigare har jag fokuserat på skrivandet några terminer och läsinlärning några terminer. Jag läser då in mig lite extra på ämnet, försöker hitta forskning och goda klassrumsexempel att ta del av. Jag grottar in mig i hur jag kan använda cirkelmodellen, före- under och efterövningar såväl som kooperativa inslag och stöttning kring just det jag fokuserar på just nu. Fokuserar jag under en längre tid, planerar grundligt och utvärderar mitt arbete hittar jag snart ett arbetssätt kring fokusområdet som funkar för mig och mina elever. Jag jobbar fram ett arbetssätt att luta mig mot. När jag känner att jag fått ut mitt max av arbetet är det dags att byta fokusområde.

Detta ger en lagom arbetsbelastning. Jag fokuserar på och utvecklar en liten del av min undervisning. Men jag försöker sprida den lilla delen ut i alla ämnen jag undervisar i. Jag väljer en lektion per vecka där jag dokumenterar och utvärderar extra noga. Detta orkar jag hålla i utan att arbete ihjäl mig.

Ett tips till dig som är sugen på utveckling!

Cowboy

För några veckor framåt fokuserar vi på att vara cowboys. Även om det är där fokuset ligger just nu när vi jobbar med vår läslära glömmer vi inte bort att vara spågummor, detektiver, reportrar och konstnärer. Vi lägger bara mer vikt vid cowboyens arbete just nu.

Denna vecka började vi med en kooperativ struktur som kallas sortering. Denna kan man variera och göra på en mängd olika sätt. Vi började med att varje axelpar denna veckan fick fyra delar av en text. Tillsammans skulle de läsa och diskutera sig fram till i vilken ordning texten skulle komma. När paren fått arbeta en stund gjorde jag dem uppmärksamma på de tidsord som fanns i början av varje text del. Till att börja med… Sedan… Då… Slutligen… Början och slutet av texten blev då lätt att hitta. För att få till texterna i mitten var de tvungna att läsa innehållet noga och tänka på den kronologiska ordningen i händelsen. Vilket hände först, vad var nästa steg osv.

De fick sedan bilder. Nu gällde det att koppla rätt bild till rätt text. När paren kände sig färdiga fick de ta hjälp av det andra paret i basgruppen. De skulle nu jämföra sina resultat och se om de satt texterna i samma ordning och kopplat samma text till samma bild. Om inte var det dags att argumentera och diskutera sig fram till rätt lösning.

Bilder och text kommer från den kompletterande lärarhandledningen för språkstödjande undervisning till Nyckeln till skatten.

När alla basgrupper var klara gick vi igenom uppgiften tillsammans. Vi tittade extra noga på tidsorden. Vad signalerar de? Ska de vara först eller sist eller mitt i mellan? Vad händer först? Kan ma öppna locket innan man vridit om nyckeln. Till slut fick vi texter och bilder i rätt ordning. Vi hade nu ägnat en lång stund att att prata kring det nya kapitlet vi skulle ge oss in i tillsammans. På detta sätt hade jag skapat förförståelse för eleverna vad kapitlet skulle komma att handla om, men även gett eleverna tillfälle att sätta ord på det de såg på bilderna och läste i små delar av texten.

Efter detta läste vi kapitlet högt tillsammans och stannade vid konstiga ord och uttryck. Sedan läste eleverna texten 2 och 2. Det gör de varje dag i skolan. Vi skickar inte hem läsläxa. Detta ger alla elever samma förutsättningar till upprepad lästräning. Jag kan sitta tillsammans med de elever som behöver extra stöd i sin läsning och lägger inte detta på föräldrarna. Det funkar bra för mig!

Cowboyen samlar ihop texten med sitt lasso.

Vid ett senare tillfälle i veckan när vi läst texten flera gånger skriver vi upp tidsorden igen på tavlan och sätter upp bilderna som hörde till. Muntligt modellerar jag för eleverna hur jag sammanfattar kapitlet med hjälp av tidsord och bilder. Eleverna får sedan göra detsamma med sin axelkompis. Efteråt hämtar de en dator och skriver ner sin sammanfattning. Alla tidsord ska finnas med och man ska skriva ca tre-fyra meningar för varje bild. Det blir bra sammanfattningar av texten, men såklart varierande längd på texterna.

En längre sammanfattning
En kortare sammanfattning

Detektiver

En av mina viktiga och ständigt återkommande inslag i min undervisning oavsett ämne är läsförståelsestrategier. Jag använder dem ofta. Nu jobbar jag i en år 3 och vi nöter fortfarande läsförståelsestrategier varje vecka och har gjort sedan jag började jobba i klassen i år två. Jag ser tydliga framsteg i läsförståelsen! Klassens resultat i kommunens screeningar går rakt uppåt och det gör all möda väl värt.

Just nu jobbar vi intensivt med att vara detektiver. Att förstå ord och begrepp i de texter vi läser.

Detektiven från En läsande klass.

Framförallt jobbar vi med detta när vi bearbetar ett nytt kapitel i vår läslära. I fyra veckor har jag plockat ut ca 16 ord och begrepp från texten som jag tänker kan vara svåra för eleverna och som kan bereda dem svårigheter att förstå texten om de inte förstår orden eller talesätten. Jag tar sedan till även en kooperativ struktur som heter Huvudena ihop. Den bygger på att eleverna ska tänka tillsammans och att alla elever ska kunna svara på “frågan”. Det bidrar i sin tur till att alla elever tvingas att vara aktiva. Eleverna får en lapp med fyra av de ord/begrepp som jag valt ut. Olika ord/begrepp i alla grupper. De utrustas även med en ipad. Gruppens uppgift är nu att slå sina huvuden ihop och ta reda på en förklaring på alla orden de har. Kanske kan någon i gruppen förklara ordet för de andra, kanske måste de googla. När eleverna är klara ska de försäkra sig om att alla i gruppen kan förklara alla begrepp. Inte förrän alla kan det är de klara med uppgiften.

När alla grupper är klara går vi laget runt och grupperna får skriva upp sina begrepp på tavlan och förklara orden. Ofta har grupperna även hittat en bild som förklarar ordet eller talesättet och som de visar på storskärm för klassen. Viktigt även här att alla i gruppen är delaktiga i presentationen. Ibland drar jag lott om vem som ska få prata i vilken ordning osv, ibland får gruppen styra upp det hela själva. Ju mer vi jobbat med denna övning desto större inverkan på presentationen för eleverna.

När vi sedan läser kapitlet tillsammans kopplar vi texten till orden på tavlan och elevernas förklaringar. Detta hoppas jag ger eleverna verktyg både för att så småningom själva lära sig hur man kan ta reda på vad ett ord eller en fras som man inte förstår betyder och för att förstå texten vi läser.

För de elever som jag vet med mig har extra svårt med ordförståelse och läsförståelse har jag även gjort en hjälpande lapp på widgitonline.com som eleverna kan ha bredvid sig när de läser. Denna lapp visar jag och går igenom med hela klassen efter elevernas redovisningar av sina ord.

Skapat i widgitonline.com

Varför gör jag samma övning flera gånger på precis samma sätt, men med nya ord och nya kapitel? För att eleverna ska få en chans att lära sig ett arbetssätt, en arbetsgång. Kunna känna igen sig och veta vad som förväntas av dem. Inte förrän tredje fjärde gången känner jag att arbetet rullar på och eleverna kan göra sitt allra bästa ifrån sig hela övningen igenom.

ParIntervju

Vi har nu fått ihop våra samarbetsgrupper och satt upp regler för vårt samarbete. Nu är det dags att samla ihop samarbetsövningarna med vårt priomål, läsförståelse.

För att börja nosa på ämnet väljer jag att använda mig av strategin: intervju. Med övningen ville jag att de skulle ta sig tid att lära sig mer om varandra, fråga och faktiskt lyssna på svaret. Därför fick de 5 enkla frågor kring läsning. Vad tycker du om läsning? Vad tycker du om att läsa för något? Har du tips på någon bra bok du tycker om? Vad är svårt med läsning? Vad är bra med läsning?

Eleverna ställde en fråga i taget i sitt par och skrev ner svaren. När de var klara fick de träna på att berätta om sin kompis. På så vis fick de träna på att göra om svaren till ett berättande. Sedan vände de sig till sin “ögonkompis” och berättade. På detta sätt fick de lära sig mer om varandra i gruppen.

Under övningen tränade eleverna på att ta hjälp av varandra för att kunna lösa uppgiften. Ingen kunde genomföra den utan sin kompis. De var även tvungna att lyssna aktivt på sin kompis, annars skulle de senare inte kunna berätta för ögonkompisen. Alla var aktiva!

Att bli ett fungerande team!

Idag var det dags för en väldigt viktig händelse i vår klass. Att byta plats! På klassrådet har eleverna bestämt att vi ska byta plats varje månad. En lagom period tycker jag. Jag har alltid kört på ca 3 veckor, men en månad ville barnen så då lyssnar vi på dem.

I klassrummet sitter vi i grupper. 4 elever i varje grupp. I vår klass behöver vi jobba mycket med vänskap och sammanhållning. Nu såg jag ett tillfälle att föra samman detta med våra placeringar i klassrummet. Jag har länge jobbat mycket med att eleverna ska jobba och samarbeta i par, men har haft svårt att ta det vidare till samarbete i grupp. För tillfället går jag en utbildning i min roll som arbetslagsledare där vi jobbar med teambuilding och ledarskap. Mycket av det vi lär oss kan man dra direkta paralleller till klassrummet. Det blir mer och mer tydligt för mig hur viktigt det är att stärka de små grupperna i klassen för att få till ett tryggt och bra klassrumsklimat och samarbetsförmåga.

I samband med detta hade vi också en studiedag kring kooperativt lärande och jag fick ännu en kick att dra igång mer samarbete i grupp. Under en intensiv vecka har allt detta virvlat runt i mitt huvud och sakteliga tagit form. Min klass, min undervisning, blandat med teambuilding och kooperativt lärande. Idag satte jag igång.

Eleverna fick reda på sina nya platser och vi flyttade runt i vanlig ordning. Idag tryckte jag lite extra på att detta var elevernas nya grupp, nya tillhörighet och att gruppen framöver skulle samarbeta och lära av varandra, med start idag.

Jag introducerade sedan en kooperativ struktur kallad: mötas på mitten. Eleverna fick i uppgift att själva fundera kring vilka färger, former och djur de tyckte om. Dessa skulle de skriva ner på en post-it. Nästa steg var att varje elev skulle få presentera vad den skrivit ner och de andra lyssnade. De skulle gå laget runt och sätta fast sin post-it på pappret de fått framför sig. På detta sätt blev alla elever delaktiga, fick taltid och blev lyssnade på. Allas post-it var viktig. Nästa led var att hitta likheter på sina post-it. Dessa skulle skrivas i mitten av pappret. Nu var det viktigt att samarbeta. Slutligen skulle de med hjälp av de ord som skrivits upp i mitten bilda ett namn till gruppen och utifrån det en symbol för gruppen.

Ett intensivt och engagerat arbete tog form i gruppen. Vi har nu fem samarbetsgrupper i klassrummet. Mitt mål är att skapa minst ett samarbetstillfälle i veckan då vi tar hjälp av kooperativa övningar. Utöver detta samarbetar vi med läsuppgifter och skrivuppgifter i par.

Läsa faktatext!

Innan eleverna får sätta igång och jobba i sina par med sina egenvalda djur, gör vi ett djur tillsammans för att repetera och modellera hur arbetet ska fungera.

För att koppla på allas uppmärksamhet och aktivera förkunskaper eleverna redan har i ämnet börjar vi med att vara spågummor. Vi gör en tankekarta kring vad vi redan kan om brunbjörnen, som är djuret jag valt att arbeta gemensamt kring. Vad är anledningen till att jag väljer att använda mig av spågumman i förberedelser av läsning av faktatexter? Jo, precis som jag skrev innan för att väcka uppmärksamhet och intresse hos barnen, att aktivera förkunskaper, men även för att underlätta för elevernas läsförståelse då vi väl sätter tänderna i texten. I vårt samtal kring elevernas kunskaper kring björnen får jag chansen att reda ut oklarheter och förklara ord. Ex: någon i klassen säger att jag vet att björnen är brun. Ok. Vad är det som är brunt? Kroppen. Vad på kroppen? Håret. Vad kallas håret på kroppen? Päls. På detta sätt kan vi på ett enkelt sätt få in ämnesspecifika ord i samtalet och förklara den innan man läser texten.

(Här brukar jag plocka fram datorerna och låta eleverna skriva en text utifrån tankekarta och det de kan innan vi läst, sett film och osv. Ett bra sätt att se att senare text brukar bli längre, innehålla fler fakta och fler ämnesspecifika ord.)

Sedan läser vi texten högt tillsammans. Stannar och återkopplar till vår tankekarta och vårt tidigare samtal. Just det, det var ju precis det vi sa förut. Eller kolla, vi sa att björnen var brun, här står det brun-svart osv.

Vi läser flera gånger så alla som vill läsa högt i klassen får läsa en bit var. Slutligen läser jag hela texten sakta.

För att kolla vad vi lärt oss, hitta nyckelord eller fakta, se vad vi förstått, samla ihop texten plockar vi fram vår sexfältare. Vi skriver stödord i rutorna, inga hela meningar än.

Bokstavsformer!

I min lilla läsgrupp  i år 2 har vi under terminen repeterat alla bokstavsljud kopplat till bokstavsformerna. Vi har mest fokuserat på att kunna koppla ljudet till rätt bokstav när vi läser och skriver vid datorn, alltså inte forma bokstaven med penna. Vi har fokuserat på att komma igång med ljudandet och läsningen med hjälp av ASL och ljudanalysövningar.

De allra flesta har fått en bra skjuts och kommit igång bra med läsningen och börjar få upp flyt. Men det finns fortfarande de som inte befäst alla bokstäver än…

Vi behöver ta nästa steg i gruppen nu och repetera formandet av bokstäverna med pennan. För de elever som inte kommit igång med ljudandet ännu och inte befäst bokstäverna blir detta ännu en repitition.

Jag inspireras av Erika Lövgren och hur hon introducerar bokstavsformerna. Eleverna jag har nu jobbade inte med ASL i ettan utan lärde sig läsa med hjälp av mer traditionell läsinlärning. De lärde sig skriva och forma bokstäverna i ettan . Men det finns flera som behöver en extra repetition av detta. Så jag började i veckan att introducera motsolsrörelser och de fyra första motsolsbokstäverna c a ä och å.

Vi började att prata om rörelsen och göra den med hela armen , sedan med handen och slutligen med fingret. Vi plockade sedan fram ipadsen och använde oss av appen skrivguiden.

Jag tycker den appen är helt fantastisk. Där kan eleverna träna olika former utan att förknippa det med bokstäver. Jag valde en symbol där formerna hela tiden startade med motsolar, stora och små. Sedan fick eleverna forma de fyra små bokstäverna jag hade bestämt samtidigt som de hörde bokstavsljuden från ipaden.

Slutligen fick de skriva bokstäverna med pennan på papper. Jsg använde mig då av kopieringsmaterialet i mon nya bok Skriv i åk 2.