Kategoriarkiv: NO

Undersöka jord

Idag fick eleverna en bricka med jord framför sig, träpinnar och förstoringsglas. Jorden skulle undersökas och se vad de kunde hitta! Glädjen var total, hos både eleverna och mig! Jag tycker det är så roligt att höra glada tjut när de hittar något som rör sig och upptäckten av stenar, växtrester osv.

Gråsuggor, maskar, löv och rötter fanns det gott om i jorden.

Vi gjorde en sammanställning på tavlan av det vi hittade och pratade om hur jord blir till, både genom att berg och sten gnags sönder till mindre delar och att döda djur och växter blir till jord. Spännande att få veta mer om tycker alla barnen.

Detta hittade vi!

Undersöka jord

Idag fick eleverna en bricka med jord framför sig, träpinnar och förstoringsglas. Jorden skulle undersökas och se vad de kunde hitta! Glädjen var total, hos både eleverna och mig! Jag tycker det är så roligt att höra glada tjut när de hittar något som rör sig och upptäckten av stenar, växtrester osv.

Gråsuggor, maskar, löv och rötter fanns det gott om i jorden.

Vi gjorde en sammanställning på tavlan av det vi hittade och pratade om hur jord blir till, både genom att berg och sten gnags sönder till mindre delar och att döda djur och växter blir till jord. Spännande att få veta mer om tycker alla barnen.

Detta hittade vi!

Ge eleverna tillfälle att repetera, befästa och fördjupa kunskap

Mina elever går nu i åk 2. Under deras första skolår fick de lära sig om årstider, årstidsväxlingar och hur det påverkar vår natur och de djur som lever där. De fick säkert lära sig några vanliga vårblommor, några träd, några fåglar och andra vanliga svenska djur såsom ekorre, älg, rådjur och räv. Jag tror att många som undervisat en etta någon gång känner igen sig i detta no-område. Det är väl ungefär det som jag själv brukar se till att eleverna får med sig när de lämnar åk 1.

Under åk 2 har vi läst om material, blandningar och lösningar, solen, månen och stjärnorna, om vatten och kraft och rörelse i lek. Nu efter påsk är min tanke att gå tillbaka och repetera, befästa och fördjupa elevernas kunskaper kring djur och natur. Jag undervisade dem inte själv i åk 1 och jag har inte full koll på vad eleverna fått med sig under sitt första år i no-ämnet. Några av eleverna har svenska som andraspråk och jag känner att ämnesspecifika ord inom området inte sitter. Så min tanke är nu, med detta sista arbetsområde för året, att ge eleverna ännu ett tillfälle att befästa och förstärka den kunskap de tidigare nosat på.

För att göra arbetsområdet roligare än att ”bara” repetera tänker jag angripa det från ett litet annat håll, så idag har vi startat upp arbetsområdet ”JORD”.

Bara ordet ”jord” startade upp en rolig diskussion kring vad eleverna först kom att tänka på när jag sa och skrev ordet på tavlan. Några tänkte på jordklotet och några andra tänkte på det bruna som finns under gräset. När vi har no är klassen indelad i halvklass och jag gör därför samma sak två gånger, men med olika elevgrupper framför mig. I båda grupperna tänkte de exakt lika. I båda grupperna var det elever med svenska som andraspråk som tänkte på det bruna under gräset och beskrev det med just precis samma ord.

De fick sedan berätta för mig vad de redan kan om jord. Det såg väldigt olika ut i de båda grupperna. I den ena gruppen pratade vi mycket om de djur och växter som lever i jorden, medan den andra gruppen berättade mer om kompost och hur växter kunde bli jord igen.

Tillsammans skapade vi en tankekarta på tavlan utifrån det eleverna redan visste. Vi hamnade också i frågor där eleverna inte riktigt visst allt utan kände att de behövde lära sig mer. Vi skrev upp komposten, hur djur lever i jorden, hur det bildas jord, hur rötter fungerar och hur växter kan växa som områden vi måste utforska mer.

De två tankekartorna vi byggde tillsammans.

Eleverna fick även prata ihop sig kring HUR de vill lära sig. Film, läsa, skriva, göra undersökningar och måla blev deras önskan.

Då jag tycker väldigt mycket om att låta eleverna skriva blev uppgiften för lektionen att i par sätta sig vid en dator och skriva meningar om jord utifrån tankekartan. Detta blir ett avstamp där vi ser vad eleverna kunde innan vi påbörjar området. Hinner vi, så hoppas jag kunna skriva en liknande text i slutet av arbetsområdet då eleverna kan jämföra och se vad de lärt sig.

Två texter som eleverna skrivit om vad de kan om jord.

Med detta arbetsområde hoppas jag nu kunna repetera det eleverna lärde sig i ettan och ge del elever som inte befäst kunskaperna en ny chans. Vi ska undersöka jord och förhoppningsvis hitta lite djur. Djuren ska vi sortera, läsa och skriva fakta kring, lära oss deras livscykel och var de befinner sig i näringskedjor. Vi ska lära oss om hur jord blir till, bygga kompost, så ärtor i olika jordar för att se var de trivs bäst, lära oss om växtens delar, livscykel och vart de finns i näringskedjan. Egentligen samma saker som jag tror att de pratad om i ettan, men ur en annan synvinkel, i ett annat arbetsområde som inte tar sin utgångspunkt i årstiden och årstidsväxlingarna.

Jag hoppas detta ska väcka intresse och att eleverna kan hämta upp de kunskaper de fick med sig i ettan och befästa och fördjupa dem.

Fokus på Läsförståelse

Jag brukar för varje termin välja ett fokusområde. Hela detta läsår har jag fokuserat lite extra på läsförståelse. Jag väljer då att planera en lektion kring läsförståelse lite extra noga.

Jag följer en lektionsplaneringsmall som jag gjort själv utifrån olika mallar jag hittat på nätet. Jag har plockat godbitarna och gjort om till min egen. Planeringsmallen ska vara enkel, få in kunskapsmål, sociala mål, ord och begrepp, kooperativa inslag och stöttning och digitala resurser som används. Jag ska ha utrymme att planera min lektion in tydliga steg, men även kunna utvärdera hur lektionen fungerade i praktiken och vad som blir nästa steg i vårt arbete med läsförståelse i klassen, både på gruppnivå, men även på individnivå.

Jag försöker få in läsförståelselektioner i alla ämnen jag undervisar i, inte bara i svenska. I alla ämnen i skolan läser vi olika slags texter med olika slags innehåll och ämnesspecifika ord. Viktigt att vi jobbar med att eleverna får förståelse för dessa ord och texter i alla ämnen.

Tidigare har jag fokuserat på skrivandet några terminer och läsinlärning några terminer. Jag läser då in mig lite extra på ämnet, försöker hitta forskning och goda klassrumsexempel att ta del av. Jag grottar in mig i hur jag kan använda cirkelmodellen, före- under och efterövningar såväl som kooperativa inslag och stöttning kring just det jag fokuserar på just nu. Fokuserar jag under en längre tid, planerar grundligt och utvärderar mitt arbete hittar jag snart ett arbetssätt kring fokusområdet som funkar för mig och mina elever. Jag jobbar fram ett arbetssätt att luta mig mot. När jag känner att jag fått ut mitt max av arbetet är det dags att byta fokusområde.

Detta ger en lagom arbetsbelastning. Jag fokuserar på och utvecklar en liten del av min undervisning. Men jag försöker sprida den lilla delen ut i alla ämnen jag undervisar i. Jag väljer en lektion per vecka där jag dokumenterar och utvärderar extra noga. Detta orkar jag hålla i utan att arbete ihjäl mig.

Ett tips till dig som är sugen på utveckling!

Läsa faktatext!

Innan eleverna får sätta igång och jobba i sina par med sina egenvalda djur, gör vi ett djur tillsammans för att repetera och modellera hur arbetet ska fungera.

För att koppla på allas uppmärksamhet och aktivera förkunskaper eleverna redan har i ämnet börjar vi med att vara spågummor. Vi gör en tankekarta kring vad vi redan kan om brunbjörnen, som är djuret jag valt att arbeta gemensamt kring. Vad är anledningen till att jag väljer att använda mig av spågumman i förberedelser av läsning av faktatexter? Jo, precis som jag skrev innan för att väcka uppmärksamhet och intresse hos barnen, att aktivera förkunskaper, men även för att underlätta för elevernas läsförståelse då vi väl sätter tänderna i texten. I vårt samtal kring elevernas kunskaper kring björnen får jag chansen att reda ut oklarheter och förklara ord. Ex: någon i klassen säger att jag vet att björnen är brun. Ok. Vad är det som är brunt? Kroppen. Vad på kroppen? Håret. Vad kallas håret på kroppen? Päls. På detta sätt kan vi på ett enkelt sätt få in ämnesspecifika ord i samtalet och förklara den innan man läser texten.

(Här brukar jag plocka fram datorerna och låta eleverna skriva en text utifrån tankekarta och det de kan innan vi läst, sett film och osv. Ett bra sätt att se att senare text brukar bli längre, innehålla fler fakta och fler ämnesspecifika ord.)

Sedan läser vi texten högt tillsammans. Stannar och återkopplar till vår tankekarta och vårt tidigare samtal. Just det, det var ju precis det vi sa förut. Eller kolla, vi sa att björnen var brun, här står det brun-svart osv.

Vi läser flera gånger så alla som vill läsa högt i klassen får läsa en bit var. Slutligen läser jag hela texten sakta.

För att kolla vad vi lärt oss, hitta nyckelord eller fakta, se vad vi förstått, samla ihop texten plockar vi fram vår sexfältare. Vi skriver stödord i rutorna, inga hela meningar än.

Att skriva faktatext!

Vi har nu tittat på bilder av älgar, lärt oss nya ord och begrepp som hör till älgen, vi har läst  faktatext och plockat ut nyckelord, vi har sett film och bekantat oss med sexfältaren. Vi är nu framme vid skrivandet!

Redan förra lektionen förberedde vi detta genom att gå från ord till mening muntligt. Vi låter talet bli en bro över till skrivandet.

Jag har även idag sexfältaren uppsatt på tavlan och börjar med att ännu en gång moddelera hur man går från ord till mening, att varieta början av meningen och ibland ta två stödord i en längre mening. Med allt detta i bagaget får eleverna sätta sig i par vid datorerna och skriva sin faktatext. Och vilka texter det blev! På olika nivå, såklart, men alla har gjort sitt bästa!

Slutligen målar alla en bild till sin text!

  

Nyckelord, film och sexfältare!

När vi börjar lektionen idag har jag alla ord från gårdagen skrivna på skyltar på tavlan. Vi repeterar genom att minnas vad orden betyder och hur de hör samman.

Efter detta ser vi en film om älgen. Vi har nu massor med ord och begrepp i bagaget och eleverna har förförståelse för vad de ska lära sig om älgen. Det hoppas jag på ska göra att de kan lyssna och lära sig ännu bättre från filmen. Eleverna får ett uppdrag att lyssna och se om de får lära sig nått nytt om älgens utseende, föda osv som vi kan skriva till bland våra stödord. Eller om de faktiskt lär sig något helt annat som de tycker är spännande.

När filmen är slut återgår vi till våra nyckelord och fyller på med förslag som man senare ska kunna krydda sin egen text med. Jag ritar sedan en ram runt orden och vips har en sexfältare växt fram.

Vi pratar om skillnaden mellan sexfältare och faktatext och fyrfätare och berättelser. Vi pratar även om likheter: att de är ett stöd för skrivandet, att man går från ord till mening.

Det sista vi gör denna lektion är att jag modellerar hur jag går från ord till mening, muntligt. Jag visar hur jag varierar början sv meningen och att jag iblamd tar två stödord och på det sättet får ihop en längre mening. Tillsist får eleverna öva på detta två och två.

Att läsa en faktatext!

Vi börjar lektionen med att repetera tankekarta från gårdagen. Vad kunde vi om älgen redan?

Vi pratar sedan om vad det är man vill veta när man läser en faktatext. Barnen kommer med många förslag, vad det är för slags djur, hur den ser ut, vad den äter, hur den bor, fiender osv. Jag introducerar nya begrepp för dem under samtalet: klassificering, utseende, föda och livscykel. Vi tittar sedan på tankekartan och ser om vi redan pratat om detta under gårdagen. Vissa saker har vi ju med!

Jag tycker nu att jag förberett eleverna på vad de kommer möta i faktatexten och tar upp den på storbild. Vi läser den sakta och stryker under om vi upptäcker något som handlar om utseende, föda eller liknande.

Detta är ett första steg mot att så småningom kunna läsa och förstå en faktatext på egen hand. Att kunna plocka ut nyckelord och skriva en egen faktatext.

Beskrivande genre!

Denna vecka tar vi en paus från Diamantjakten och ska istället jobba med faktatext, att läsa, förstå och skriva.

Första lektionen utgick vi från en bild på en älg. Nu gällde det att väcka elevernas ordförråd och förförståelse. Vad kan vi redan om älgen? Elevernas kunskaper blev till en tankekarta med stödorden.

Stödorden gjorde jag sedan muntligt om till meningar. Samma sak fick sedan eleverna göra två och två.

Slutligen plockades datorerna fram och eleverna fick i par skriva en text om det de redan kunde om älgen.