Kategoriarkiv: Matte

Fokus på Läsförståelse

Jag brukar för varje termin välja ett fokusområde. Hela detta läsår har jag fokuserat lite extra på läsförståelse. Jag väljer då att planera en lektion kring läsförståelse lite extra noga.

Jag följer en lektionsplaneringsmall som jag gjort själv utifrån olika mallar jag hittat på nätet. Jag har plockat godbitarna och gjort om till min egen. Planeringsmallen ska vara enkel, få in kunskapsmål, sociala mål, ord och begrepp, kooperativa inslag och stöttning och digitala resurser som används. Jag ska ha utrymme att planera min lektion in tydliga steg, men även kunna utvärdera hur lektionen fungerade i praktiken och vad som blir nästa steg i vårt arbete med läsförståelse i klassen, både på gruppnivå, men även på individnivå.

Jag försöker få in läsförståelselektioner i alla ämnen jag undervisar i, inte bara i svenska. I alla ämnen i skolan läser vi olika slags texter med olika slags innehåll och ämnesspecifika ord. Viktigt att vi jobbar med att eleverna får förståelse för dessa ord och texter i alla ämnen.

Tidigare har jag fokuserat på skrivandet några terminer och läsinlärning några terminer. Jag läser då in mig lite extra på ämnet, försöker hitta forskning och goda klassrumsexempel att ta del av. Jag grottar in mig i hur jag kan använda cirkelmodellen, före- under och efterövningar såväl som kooperativa inslag och stöttning kring just det jag fokuserar på just nu. Fokuserar jag under en längre tid, planerar grundligt och utvärderar mitt arbete hittar jag snart ett arbetssätt kring fokusområdet som funkar för mig och mina elever. Jag jobbar fram ett arbetssätt att luta mig mot. När jag känner att jag fått ut mitt max av arbetet är det dags att byta fokusområde.

Detta ger en lagom arbetsbelastning. Jag fokuserar på och utvecklar en liten del av min undervisning. Men jag försöker sprida den lilla delen ut i alla ämnen jag undervisar i. Jag väljer en lektion per vecka där jag dokumenterar och utvärderar extra noga. Detta orkar jag hålla i utan att arbete ihjäl mig.

Ett tips till dig som är sugen på utveckling!

Fokus på Läsförståelse

Jag brukar för varje termin välja ett fokusområde. Hela detta läsår har jag fokuserat lite extra på läsförståelse. Jag väljer då att planera en lektion kring läsförståelse lite extra noga.

Jag följer en lektionsplaneringsmall som jag gjort själv utifrån olika mallar jag hittat på nätet. Jag har plockat godbitarna och gjort om till min egen. Planeringsmallen ska vara enkel, få in kunskapsmål, sociala mål, ord och begrepp, kooperativa inslag och stöttning och digitala resurser som används. Jag ska ha utrymme att planera min lektion in tydliga steg, men även kunna utvärdera hur lektionen fungerade i praktiken och vad som blir nästa steg i vårt arbete med läsförståelse i klassen, både på gruppnivå, men även på individnivå.

Jag försöker få in läsförståelselektioner i alla ämnen jag undervisar i, inte bara i svenska. I alla ämnen i skolan läser vi olika slags texter med olika slags innehåll och ämnesspecifika ord. Viktigt att vi jobbar med att eleverna får förståelse för dessa ord och texter i alla ämnen.

Tidigare har jag fokuserat på skrivandet några terminer och läsinlärning några terminer. Jag läser då in mig lite extra på ämnet, försöker hitta forskning och goda klassrumsexempel att ta del av. Jag grottar in mig i hur jag kan använda cirkelmodellen, före- under och efterövningar såväl som kooperativa inslag och stöttning kring just det jag fokuserar på just nu. Fokuserar jag under en längre tid, planerar grundligt och utvärderar mitt arbete hittar jag snart ett arbetssätt kring fokusområdet som funkar för mig och mina elever. Jag jobbar fram ett arbetssätt att luta mig mot. När jag känner att jag fått ut mitt max av arbetet är det dags att byta fokusområde.

Detta ger en lagom arbetsbelastning. Jag fokuserar på och utvecklar en liten del av min undervisning. Men jag försöker sprida den lilla delen ut i alla ämnen jag undervisar i. Jag väljer en lektion per vecka där jag dokumenterar och utvärderar extra noga. Detta orkar jag hålla i utan att arbete ihjäl mig.

Ett tips till dig som är sugen på utveckling!

Problem med många lösningar!

Vi har återigen tränat på att lösa problem i grupp. Denna gången med bara tre olika roller. Rollerna fick man denna gång byta runt så alla fick känna på att vara alla roller. Problemet denna gången gick att lösa på väldigt många sätt och eleverna kunde själva välja på vilken svårighetsnivå de ville lägga sig. Pengar till hjälp, papper och penna för att dokumentera. Slutligen fick grupperna presentera sina lösningar för varandra.

Grupparbete går bättre och bättre, men är fortfarande en utmaning. Problemlösning gör bättre och bättre, men är fortfarande svårt att visa hur man tänkt och skriva ett svar.

Lite bättre varje dag!

Grupparbete!

I min klass har vi redan från första dagen i ettan vant oss vid att ofta jobba två och två. På det sättet hamnar samtalet i centrum och eleverna tränar på att uttrycka sig, framföra åsikter, argumentera, lyssna och hitta lösningar. På detta sätt hoppas jag på att eleverna utvecklar sitt eget tänkande och lärande, både genom att få sätta ord på dina egna tankar och höra andras.

Nu när vi går i trean är det dags att ta detta samarbete ett steg längre och börja jobba tillsammans i grupp!

Det kan låta enkelt, men är mer invecklat än vad det låter, enligt mig! Det gäller att vi fortsätter ha struktur i våra samarbeten, att alla vet vad de ska göra och att ingen blir passiv. Det är nu flera som ska komma överens, lyssnas på och vara delaktiga!

För att få lite koll på hur jag kan börja har jag tagit hjälp av sidan kooperativt.se och deras roller. Jag har valt ut fyra roller: berättaren, sekreteraren, materialförvaltare och sammanfattaren. Desss fyra bildar en grupp med tydliga uppgifter.

Jag har valt att introducera dessa roller i grupparbeten på matten då vi löser problem. Vi har gjort det vid ett par tillfällen och detta är svårt!!! Det är lätt att någon blir sittandes passiv, lätt att någon upplever att msn onte lyssnas på, lätt att någon tar över… Kort sagt behöver vi träna på detta mycket mer!

Det är också svårt att lösa matteproblem! Jag anser att jag har en rätt stark mattegrupp… när det kommer till rutinuppgifter i matteboken. Men såhär i slutet av vårt tre år långa samarbete inser jag att vi lämnat matteboken för lite för att lösa problem. Matteboken vi använder är för platt. Vi är superduktiga rutinuppgiftslösare! Men behöver utsätta oss för problem i flera led för att bli problemlösare. Det har vi resten av trean på oss att bli!

Matematiska begrepp!

Jag har fått upp ögonen för denna fyrfältare från kooperativt.com och har använt den lite på svenskalektioner för att reda ut kluriga ord i veckans kapitel i läsläxan (inlägg kommer). Nu var det dags att ta med den i matteundervisningen för att se om den kunde funka för att befästa matematiska begrepp och skapa samtal kring dem.

Eftersom detta var ett litet test från min sida om det skulle funka valde jag fyra relativt grundläggande begrepp som hängt med sedan ettan, men som jag upplever som att alla elever inte har full koll på än. Jag valde därför hälften, dubbelt, lika med och mönster.

Eleverna har testat femfältaren innan och jag nöjde mig därför med en kort repetition av de olika fälten innan grupperna släpps lösa med sina begrepp. Alla i gruppen ska skriva på sitt egna papper. Inget får skrivas förrän alla är överens och förstår innebörden av det de skriver. Detta kräver samtal, argumentation och samarbete. Eleverna tvingas att använda sig av matematiska begrepp för att kunna övertyga sina gruppmedlemmar om att de förstår.

  

Då grupperna är klara gör vi nya grupper. Denna gången består grupperna av en elev med varje begrepp. I den nya gruppen får de presentera och visa sina tankar kring begreppen för varandra. Slutligen hamnar de i sin hemgrupp igen, nu med kunskap om fyra matematiska begrepp.

Jag valde sedan att låta gruppen jobba vidare med just sitt begrepp. Nästa uppgift blev att göra ett eget problem med mattebegreppet i fokus. Även detta är något som vi gjort för lite under åren känner jag. Det krävs mycket matematisk förmåga att kunna skriva ett eget problem. Grupperna löste det mycket olika.

   

Slutligen får eleverna i par lösa kompisarnas problem. Viktigt att visa hur man tänkt, med bilder och mattespråket.

Lyckad lektion som vi kommer återkomma till flera gånger framöver med nya begrepp i fokus!

Vi använde oss av ipaden och skolstil 3 där man kan infoga bilder på ett mycket enkelt sätt!

EPA och APE i matteundervisningen!

På mina mattelektioner jobbar vi nästan alltid enligt EPA och APE. Vi börjar lektionen med en EPA vad det är vi jobbar med för något just nu, vilka mål vi jobbar för att lära oss och vad föregående lektioner har handlat om .  Detta får eleverna att vakna och skapar ett sammanhang och mening med lektionen. Vi blir medvetna om vilka mål vi strävar mot.

Därefter går vi över till APE. Jag har då först en genomgång tillsammans med ALLA. Jag modellerar och tänker högt och vi löser problem tillsammans.

Sedan är det dags att jobba med liknande problem i PAR. Jag vill att eleverna har stöd av varandra i uppgifterna och får tillfälle att prata matematik, använda sig av matematiska begrepp, framföra  åsikter, testa, diskutera och komma fram till en gemensam lösning. Eleverna har alltid tillgång till olika plockmaterial och uppgiften bygger på att eleverna ska lösa uppgiften med hjälp av materialet.

När paruppgiften är löst får eleverna jobba ENSKILT med liknande övningar i sin mattebok och sedan jobba vidare på individuell nivå i sina extraböcker. Detta är en modell som passar mig bra och som jag upplever gör eleverna aktiva på lektionerna och inte till tysta rutinuppgiftslösare.

Jag har svårt att komma ifrån matteboken och detta är ett sätt för mig att få in samtalen och pararbetet även på mattelektionerna. Två verktyg i undervisningen som vilar på Vygotskijs sociokulturella pedagogik som jag tror mycket på.

Signalord i matteproblem!

För några veckor sedan kände jag behov av att prata ord och begrepp lite extra på mattelektionen. Vi har nu lärt oss räkna addition, subtraktion och multiplikation i klassen och i kapitlet i matteboken kom det ett avsnitt där eleverna ställdes in för olika läsuppgifter där de skulle ta ställning till vilket räknesätt som skulle användas för att lösa uppgiften. Inspirerad av Malin Carlssons lektion kring signalord gjorde jag något liknande i mitt klassrum.

Vi började med att repetera vilka tre räknesätt vi lärt oss och vad de heter även på mattespråket. Sedan fick eleverna prata sig samman två och två kring det första räknesättet addition. Vilka ord signalerar att det är just addition man ska använda när man löser ett mattetal? Tillsammans pratade vi sedan och diskuterade vilka ord som hörde ihop med räknesättet och listade dem på tavlan. Samma sak gjorde vi sedan med både subtraktion och multiplikation.

Något par kom på att för multiplikation gällde ju samma ord som för multiplikation. Då är man tvungen att undersöka om det är upprepad plus för att veta om det ska bli multiplikation.

Jag förklarade sedan att dessa kunskaper som vi nu hade listat på tavlan kring de tre räknesätten kunde man dra nytta av när man ska lösa en läsuppgift. Det gäller att leta efter ord som kan ge en ledtråd om vilket räknesätt man ska använda.

Vi gjorde ett exempel tillsammans. Sedan blev eleverna ihop parade två och två och fick i uppgift att lösa tre problem. Först skulle de läsa uppgiften, sedan leta efter signalord och välja räknesätt. Efter det skulle de lösa uppgiften tillsammans.

En lyckad lektion som vi kommer behöva göra fler gånger för att göra alla säkra på vilket räknesätt vi ska använda för att lösa en uppgift.

Malin har även gjort en fortsättning på detta arbete vilket jag hoppas komma till så småningom.

Utomhusdag!

Då var det äntligen dags för att sparka igång den här bloggen igen efter sommaren…

För några veckor sedan passade jag och mina kollegor på att ta med oss våra elever till skogen för en dag med lektioner utomhus. Det var eleverna i klass 2 och 3 som gick till skogen. Inte så långt från skolan ligger en sjö med en jättefin badstrand omgiven av skog. Där finns möjlighet till att grilla och ha lektioner både inne bland träden, men även på mer öppna platser. Kommer regnet kan man ta skydd i omklädningsrummen.

Vi planerade dagen med fyra stationer och lek medan eleverna väntade på att hamburgarna som vi hade med oss och grillade skulle blir klara.

Vi hade en no-station som handlade om mossor och lavar. En sv-station där vi jobbade med bokstäver och ord. En so-lektion där vi tränade på dagar, månader och året. På min station hade vi matte. Promenaden till och från sjön och leken i väntan på mat räknar vi som dagens idrottspass. Att röra sig i skog och mark tränar såväl motorik som kondition.

På min station hade vi som sagt matte. Jag hade hittat några bra exempel på lektion.se som hade matte och no sammankopplat och utgick ifrån det, men gjorde om det för att passa mig. Eleverna fick först i uppdrag att i grupp och på tid samla olika naturmaterial. När tiden var ute fick de reda på hur mycket poäng de olika naturmaterialen var värda. Deras uppgift blev att räkna ut deras sammanlagda summa.

 

 

Efter detta blev de tilldelade ett diagram där de skulle fylla i hur många de hade hittat av varje sort. Vi pratade om diagrammets uppbyggnad och hur man kan läsa av ett diagram.

Diagrammen sparade vi sedan för att kunna jobba vidare med i klassrummet. Jag kommer koppla ihop diagrammen med såväl svenskalektioner och mattelektioner framöver.