Fokusområde: Läsinlärning

Mitt första fokusområde hade jag för flera år sedan. Jag hade under min mammaledighet fått upp ögonen för ASL – att skriva sig till läsning. När jag sedan efter en tid fick erbjudandet om att ta emot en etta bestämde jag mig för att försöka mig på ett nytt arbetssätt kring läsinlärning. Jag ville samtidigt som jag testade mig fram fördjupa mig i hur jag planerade och genomförde min läsinlärning. Det blev mitt första fokusområde, även om jag inte tänkte på det på det sättet då.

Jag bestämde mig från allra första början att ändå hålla fast i de delar av ljudmetoden som jag tyckte mycket om: bokstavsanalysen, bokstavsordningen, ljudningen. Det jag egentligen plockade bort var formandet av bokstäver och ersatte det med skrivuppgifter vid datorn och det var här mitt fokus hamnade. Hur skulle jag utforma uppgifterna vid datorn så att eleverna tränade läsinlärning samtidigt som de fokuserade på att skriva? Hur kunde jag skapa övningar före, under och efter skrivandet som gagnade läsinlärningen?

Jag la mycket tid på att läsa litteratur och bloggar kring ASL. Framförallt inspirerades jag av Christer Friman. Han kom i samma veva ut med sin bok Bokstavsscheman, jag lyssnade på hans föreläsningar och lusläste hans blogg Tangentdansen. Här fanns massor med inspiration till skrivövningar som man kunde använda sig av i samband med bokstavsarbetet och som lätt gick att sammanfoga med de delar av ljudningsmetoden som jag bestämt mig för att hålla fast vid.

Det jag snabbt uppmärksammade var att mina genomgångar hade stor betydelse för hur eleverna senare skulle lyckas med skrivuppgifterna vid sina datorer. Ju noggrannare jag gick igenom skrivuppgifterna, modellerade och förberedde eleverna på vad de skulle göra, desto mer fokus kunde eleverna lägga på själva skrivuppgiften och därmed lästräningen då de letade efter ljud och bokstäver på tangentbordet. Desto mindre energi de behövde lägga på funderingar och frågor kring form och rutiner desto mer energi la de i uppgiften. Och desto mer läs och skrivinlärning gav lektionerna.

En annan upptäckt var också att ju mer eleverna fick tid för planering i form av olika samtal kring skrivuppgiften innan de fick tillgång till datorerna desto lättare gick skrivandet och formulerandet av meningar. La jag för lite tid på planeringen för eleverna märkte jag det när skrivandet skulle börja, eleverna hade svårare att formulera sig och komma på vad och hur de skulle skriva. Tiden gick då inte till läs och skrivinlärning utan till diskussioner och bråk vid datorerna. Längre fram i mitt arbetsliv skulle jag komma få många viktiga lärdomar kring just dessa förövningar genom Kooperativt lärande, men också genom boken ”Stärk språket stärk lärandet” som vi hade som kurslitteratur tillsammans med Nationellt språkcentrum.

En tredje lärdom var också att möjligheten att få läsa och och visa upp sina texter på olika sätt stärkte motivationen och glädjen att skriva. Jag fick viga tid till detta varje fredag då texter lästes upp och bilder visades. Innan dess behövde eleverna tid till att träna på att bli säkra på att läsa sin text. Ännu mer läsinlärning, blandat med stolthet och massa motivation att vilja läsa upp sin text för klasskamraterna.

För mig blev det viktigt att sprida dessa positiva delar av min undervisning till flera ämnen. Jag ville skapa läsinlärning genom enkla men ändå roliga skrivuppgifter i alla ämnen jag undervisade i. Detta skulle ge mina elever utökade chanser att träna läsinlärning, men även sprida den motivation och glädje jag upplevde att mina elever fått i svenskaämnet till andra ämnen. Därför skrev vi helt plötsligt räknesagor på mattelektionerna och faktatexter på nolektionerna. Plötsligt tränade mina elever läsning på ett lustfyllt sätt flera gånger varje vecka! Jag kände att jag började bygga en undervisning i alla ämnen grundad på forskning och beprövad erfarenhet, både andras och min egen.

Ett sådant här fokusområden ger absolut inga fakta kring om eleverna lärde sig läsa snabbare eller bättre med just den läsinlärningsmetod jag valt kontra om jag arbetat enligt en annan metod. Ett sådant här fokusområden ger mig kunskap kring min egen undervisning och hur jag ska planera annorlunda i fortsättningen för att nå ett bättre resultat med eleverna.

Ett sånt här fokusområden kan också ge uppslag till ett nytt fokusområden. Intresse för att dyka djupare ner inom ett nytt område inom sin undervisning. Och precis så blev det för mig!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *