På mina mattelektioner jobbar vi nästan alltid enligt EPA och APE. Vi börjar lektionen med en EPA vad det är vi jobbar med för något just nu, vilka mål vi jobbar för att lära oss och vad föregående lektioner har handlat om .  Detta får eleverna att vakna och skapar ett sammanhang och mening med lektionen. Vi blir medvetna om vilka mål vi strävar mot.

Därefter går vi över till APE. Jag har då först en genomgång tillsammans med ALLA. Jag modellerar och tänker högt och vi löser problem tillsammans.

Sedan är det dags att jobba med liknande problem i PAR. Jag vill att eleverna har stöd av varandra i uppgifterna och får tillfälle att prata matematik, använda sig av matematiska begrepp, framföra  åsikter, testa, diskutera och komma fram till en gemensam lösning. Eleverna har alltid tillgång till olika plockmaterial och uppgiften bygger på att eleverna ska lösa uppgiften med hjälp av materialet.

När paruppgiften är löst får eleverna jobba ENSKILT med liknande övningar i sin mattebok och sedan jobba vidare på individuell nivå i sina extraböcker. Detta är en modell som passar mig bra och som jag upplever gör eleverna aktiva på lektionerna och inte till tysta rutinuppgiftslösare.

Jag har svårt att komma ifrån matteboken och detta är ett sätt för mig att få in samtalen och pararbetet även på mattelektionerna. Två verktyg i undervisningen som vilar på Vygotskijs sociokulturella pedagogik som jag tror mycket på.