Vid nästa vattenlektion började vi med att repetera vad vi hade gjort förra lektionen. Först fick alla tänka själva efter att jag hade satt upp ordet egenskaper på tavlan igen. Sedan fick de prata med grannen och tillsammans försöka minnas vad vi hade gjort och tillslut samtalade vi alla i klassen och redde ut vad vi hade gjort på lektionen. Ordet undersökning kom upp på tavlan igen och likaså dokumentation. Vi hade undersökt vatten och is och tagit reda på deras egenskaper. Egenskaperna hade vi dokumenterat på vårt papper.

Jag gjorde eleverna uppmärksamma på att det vi hade ägnat början av denna lektionen till var en sätt att återberätta vad vi hade gjort på förra lektionen och även det ordet fick komma upp på tavlan igen.

Dagen lektion skulle även den handla om en undersökning till elevernas glädje. Jag återkopplade till det vi slutade med förra lektionen nämligen temperatur. Behövde temperaturen höjas eller sjunka för att vattnet skulle bli is? Sjunka. Om vi vill att is ska bli vatten då? Vad behöver hända med temperaturen då? Höjas. Ja isen måste bli varmare. Och det var just det som skulle bli undersökningen. Hur smälter vi en isbit snabbast? Hur får vi den att bli så varm så den smälter?

Alla fick en isbit i en påse och sedan fick kreativiteten ta vid. En del höll sin isbit mot elementet, andra gnuggade den mellan händerna, krossade den eller sprang ut i korridoren och spolade varmt vatten på den. Det sistnämnda visade sig vara det som var mest framgångsrikt.

Vi avslutade lektionen med att repetera vad som måste hända med temperaturen på vatten för att det ska frysa till is, respektive smälta till vatten. Två nya begrepp kom upp på tavlan. Frysa och smälta. Alla fick även rita eller skriva hur de smälte sin isbit och hur lång tid det tog.