Kategoriarkiv: Forskning

Dag 2 BETT 2016

Ännu en inspirerande dag på BETT. Första passet på förmiddagen lyssnade vi på Dan Haesler. En mycket bra föreläsning om bland annat att få känna tillhörighet och att känna sig så trygg att man vågar vara sig själv som elev något som är essentiellt för ett optimalt lärande. IMG_0809Han sa många kloka saker som att man skulle ta in de saker som eleverna anser är viktiga för dem i undervisningen för att göra den relevant för dem. Självklart kan tyckas men funkar det verkligen så överallt. Han sa också något oerhört intressant om tiden ungdomar tillbringar i skolan. Forskning visar att ju längre elever studerar desto mindre relevant upplever de skolan. Mycket tänkvärt.

Även idag har vi hängt hos Microsoft så klart för att försöka få lite kläm på deras nyheter. Egentligen var det inte så mycket som var nytt för mig under de första passen. Vi fick genomgångar av OneNote och OneNote class Notebook och det känner jag att jag kan. Sedan fick vi en genomgång av Grupper i Outlook i O365. En smart grej där i är att man kan lägga till Twitter hashtags och få dem uppsamlade i sin grupp vilket underlättar om man är intresserad av olika ämnen. Tänk till exempel att få alla tweets samlade från hastagen #skolchatt som varje torsdag på Twitter diskuterar olika ämnen som rör skolan.IMG_0813

Sway som man kan säga är ett slags presentationsverktyg med andra egenskaper än tex Powerpoint testade jag ju redan förra året men fastnade inte riktigt för det. Efter att ha fått en genomgång idag inser jag ju att jag borde lägga lite mer tid för att förstå det ordentligt. Det kanske är bra 😉 En annan branyhet är att Office forms är på gång. Efter en snabb visning ser det mycket spännande ut och mycket bättre än undersökningsmöjligheten man har i Excell-online.

Efter lunch var vi på Nordic @ BETT. Ett event som bland annat stiftelsen Datorn i utbildningen och skolverket står bakom. Där fick vi först lyssna på Ole Sejer Iversen som berättade om sin forskning kring hur långt de nordiska länderna kommit med att undervisa med hjälp av IKT. En viktig frågeställning från honom var hur vi säkerställer att alla barn i de nordiska länderna få en likvärdig utbildning i 21st century skills. En oerhört befogad fråga.IMG_0819

Efter det var det dags för skolpresentationer från de nordiska länderna. Årstaskolan var den skola som fick representera Sverige och Josef Sahlin inledde kort för att därefter låta sina elever ta över presentationen kring hur de jobbar på Årstaskolan.
Jag har ju hört Josef förut och vet ju lite vad de gör på Årstaskolan och det är ju då en fröjd att få höra eleverna berätta om projektet #Livsviktigpoesi till exempel. De gör ju mycket härligt och en stor framgångsfaktor tror jag också är att de delar allt fritt till alla att ta del av. IMG_0822Deras egna Bibliotek Bibblis till exempel är ju underbart och projektet #talasomTed är ju ett annat. Härligt helt enkelt. Av de övriga Nordiska länderna imponerades jag av eleverna från Finland som tio år gamla höll föredrag på engelska för flera hundra personer utan problem. Dagens höjdpunkt och proffsighet stod en norsk flicka på 12 år för som under sin presentation, även den på engeska, fick teknikstrul och tappade internet. Ett problem som kan få även den mest luttrade föreläsare att tappa fattningen inför ett par hundra åhörare. Inte hon inte. Hon fortsatte utan problem och berättade istället helt sonika om vad hon hade tänkt visa som vi inte fick se. Bekväm i rollen helt enkelt.

Sammanfattningsvis en mycket bra dag även idag.

Vilken värld ska våra barn ut till efter skolan?

Jag nördar ju ner mig så klart eftersom detta är en del av vad jag gör på mitt jobb, men detta angår oss alla.

Vi vill alla att våra barn ska ha det bra, utbilda sig och få bra jobb. Det tror jag människor har tänkt väldigt länge. Kanske inte i bondesamhället då det istället var viktigt att man kunde föräldrarnas yrke för att äldste sonen sedan skulle ta över gården, flickorna fick hoppas på att bli bortgifta till nån rik godsägare och de andra sönerna fick ta dränganställning någonstans.

Idag förvärvsarbetar alla. Vi utför ett arbete och får eller tar ut en lön för det beroende på om vi är egenföretagare eller anställda.

När jag var liten var det så att mina föräldrar hade ett jobb och det tänkte de nog att de skulle ha tills de gick i pension. Ju äldre jag blev insåg nog både jag och de att så funkar inte världen längre. Jag har svårt att se någon här ha ett jobb och sedan vara kvar på det i 40 år för att sedan gå i pension.

Utbildade man sig förr, utbildade man sig till ett yrke. Skomakare, tapetserare och det mesta var hantverksbetonat eller industribetonat. Det finns ju fortfarande naturligtvis, men vi har lämnat industrisamhället och är nu i Kunskapssamhället. Jag spetsar till det så klart för det är klart att folk fortfarande anställs för sin yrkesutbildning, Lärare, läkare mm, men även deras yrkesroller ändras ju hela tiden.

Lärare måste vara väldigt innovativa och framtidsmedvetna för att kunna möta barn som i princip har hela världens faktalexikon i fickan.  Läkare som utbildat sig i en fruktansvärt massa år för att få ge en second opinion eftersom alla som söker vård har googlat och letat och själva har en uppfattning vad de lider av.

Det här är en spaning in i framtiden. Eller är det framtiden? Det kanske faktiskt är nutid, åtminstone en del.

Stiftelsen för Strategisk forskning har kommit med en rapport

Stiftelsen SSFSSF (Stiftelsen för strategisk forskning) har gjort en undersökning av hur våra jobb kommer att förändras i framtiden. Rapporten som kom 2015 baseras på undersökningar gjorda 2014 och den säger att 53% av de jobb som finns idag i Sverige finns i yrken som kan automatiseras inom 20 år. Det betyder inte att 53% kommer att vara arbetslösa för det skapas nya jobb hela tiden och det har ända sedan den industriella revolutionen skapats nya jobb snabbare än vad yrken har försvunnit. Däremot finns dåligt med undersökningar på vilka nya jobb som kommer skapas. Och det är nog inte alltid så lätt att förutspå. Vem av oss kunde tex under vår tid i skolan förutspå att man kunde bli miljonär på att spela TV-spel, vilket vi nog alla vet är en realitet idag. Spelföretag växer. Datoriserade prylar och lösningar säljer. Volvo såldes till kinesiska Geely för 13 miljarder och hade då 29000 anställda. Volvo grundades 1927. Spelföretaget Mojang skapades 2009 såldes för 18 miljarder 2014 och hade då 39 anställda.

Men forskning säger ändå att 53% av våra jobb kommer att automatiseras och inte behöva göras av människor. Flera saker kanske ni redan har koll på som händer just nu. Företaget Amazon har fått tillstånd att testa människolösa paketleveranser. Man beställer en sak online och 30 minuter senare levererar en drönare paketet till din dörr. När deras reklamfilm kring detta gjordes, var det en önskan, nu är det verklighet. Förarlösa bilar är inte framtid. Alla de stora bilmärkena har sådana projekt igång och Volvos förarlösa bilar börjar rulla på Göteborgs gator 2017.

Vilka jobb är mest hotade då enligt rapporten?

Flest jobb i vårt land Sverige förväntas automatiseras inom yrkesgruppen, försäljare, detaljhandel och demonstratörer.

Jobb som automatiseras

Utifrån åtta faktorer som ni kan läsa om själva i rapporten har man gjort en lista som bedömer risken för yrken att automatiseras. Denna lista bekräftar en trend man sett under många år. En hel del yrken med kortare utbildningskrav har högre sannolikhet att automatiseras, medan flera av av de yrken som redan idag har längre utbildningskrav och högre löner inte påverkas så mycket eller rent av gynnas av datoriseringen. Undantag finns dock.

Utvecklare och programmerare är den snabbast växande yrkeskategorin i Sverige enligt rapporten.

Sååå…

För att knyta ihop detta. De yrken våra barn ska ut till finns troligtvis inte än. Hur förbereder vi dem för det? Vi bor just nu i en värld där Facebook är världens tredje största land. Hade jag förutspått det till min lärare i grundskolan hade hon undrat om jag gick på droger. Ungdomar dömer redan idag ut e-post som förlegat. 2013 handlade vi virtuella varor till tex spel för 6 miljarder dollar. D.v.s saker som egentligen inte finns på riktigt. Eller vad är på riktigt om 20 år? Internet of things kommer då vara jättestort om ni frågar mig. Eller så är även det redan förlegat 😉

Vi har alla ett ansvar. Ett ansvar att lotsa våra barn in i den värld de ska bo, leva och arbeta i. Detta är inget vi kan slå ifrån oss och säga att det inte rör oss. Det rör oss alla. Vi måste alla förhålla oss till detta. Hur vi förhåller oss till detta är vårt eget val, men var så säkra…framtiden är redan här.

 

 

Det händer mycket nu

Digitaliseringen i Sveriges skolor går för högtryck. Vi har den senaste månaden läst artikel på artikel kring detta. Digitaliseringskommisisonen har kommit med sitt andra delbetänkande kring IT-minister Anna-Karin Hatts skötebarn ”IT i människans tjänst”. Delbetänkandena har till avsikt att ta fram hur vi rent praktiskt ska genomföra det som Står i IT i människans tjänst. Där kan man läsa att vi är ett av de bästa länderna på att dela ut datorer men ett av de sämsta på att använda dem. Ingen munter läsning kanske. Digitaliseringskommissionen ger nu skolverket i uppdrag att:

Förslag skolverket

Har för några veckor sedan lyssnat på en livesändning från SKL där forskningsprojektet UnosUno, som har följt ett antal skolor som haft 1-1, presenterades. En bok som sammanfattar det arbetet är ”Att förändra skolan med teknik-bortom 1-1” av Åke Grönlund som är forskare på Örebros Universitet. En mycket läsvärd bok som lyfter framgångsfaktorer för att lyckas med implementeringen av en 1-1-satsning.

Jag har också varit i Lund på konferensen Framtidens läromedel och även på SETT-mässan där jag fått lyssna till en rad intressanta föreläsare just kring ämnen som hur man lyckas med 1-1, och hur man kan digitalisera undervisningen.

Vart befinner vi oss då i den Svenska skolan? Självklart så befinner vi oss i hela spektrat. Vi har alla kommit olika lång både med själva digitaliseringen och med tänket kring den.

Just tänket kring användandet av teknik i undervisningen är ju det som är nyckeln här. Ingen ska ju tro att vi vill föra in datorer (jag kommer använda mig av ordet datorer, fast jag menar förstås även surfplattor och mobiltelefoner och annat man kan ta sig ut på internet med) för att det är ”häftigt”. Det här arbetet har många målsättningar längs vägen, men den yttersta målsättningen vi alla måste ha när vi gör förändringar i skolan oavsett om det är av digital natur eller något annat måste ju vara att öka elevernas måluppfyllelse. Detta är det slutliga målet. Vi vill att måluppfyllelsen bland våra elever ska öka.

Gör den det då om vi inför datorer till varje elev i skolan? Absolut inte, är mitt definitiva svar om det bara är det som görs. Vi kan föra in hur mycket teknik som helst utan att det kommer att hända något överhuvudtaget. Ingen dator, surfplatta eller mobiltelefon är bättre än den pedagog som handskas med verktygen. Men det är också min absoluta övertygelse att vi måste ha in datorer i skolan om vi vill att pedagogerna ska kunna göra ”magiska saker” med tekniken i undervisningen. Kan tyckas som något av ett moment 22 ur ett politikerperspektiv då det handlar om pengar kanske.

Det finns några saker vi måste jobba extra hårt med för att få det här att fungera tillfredsställande. Det första är att ledningen måste ha en klar och tydlig bild om vad man vill uppnå med att tekniken finns tillgänglig för varje elev. Det handlar alltså om att förändra undervisningen i grunden, inte att lägga till datorn till den undervisning som bedrivs på många (inte alla) håll idag. Vi måste se vilka möjligheter som öppnar sig när varje elev har tillgång till tekniken. Ledningen måste ha ett tydligt mål med detta som är känt bland personalen och som också kommuniceras regelbundet med personalen.

Personalen måste då självklart få rätt kompetens för att ha möjligheten att nå dit där ledningen vill. Därför tror jag det är viktigt att börja jobba med detta tidigt inför ett införande av 1-1. Det ska inte behöva komma som en chock för pedagogerna att ”nu blir vi en 1-1-skola, deal with it”. Ledningen behöver överbrygga det tankeglapp som finns mellan deras tankar och visioner och pedagogernas tankar kring detta och det tar lite tid. Det betyder alltså att vi ska gräva där vi står. Vi måste möta pedagogerna där de befinner sig idag, därför tar det tid att nå dit vi vill, men vi kommer aldrig nå dit vi vill om vi hoppar över dessa steg. Därför måste vi börja detta jobb nu även om vi inte har 1-1 än.

Någon har ju i alla fall äntligen ruskat om Utbildningsminister Jan Björklund vad gäller IT-strategi för skolan. Han har ju hela tiden sagt att det inte behövs, men nu har han gjort en kovändning och menar att det ska tas fram en sådan. Ett steg i rätt riktning, även om han har många steg på sin lista som går i väldigt konstiga riktningar.

 

EU kids online

Ny forskning visar att sociala kontakter via nätet är precis lika bra som att sitta öga mot öga och umgås. Föräldrar brottas idag med att försöka sitta med sina barn när de sitter vid datorn för att se vad de gör, vilket den här undersökningen visar är ganska bortkastad tid. Barnen kommer antagligen ändå inte bete sig som de gör i normala fall vid nätet då. Här uppmanar man istället föräldrarna, som uppger att det finns så lite tid att umgås med sina barn, att faktiskt prata med dem istället den tid de träffas och inte också försöka pressa in tid för att lyckas sitta vid datorn med dem.

En av slutsatserna i undersökningen är att det inte handlar bara om tiden barnen sitter vid datorn som gör att vissa får ett problematiskt förhållande till Internet utan en rad andra faktorer som hur barnet mår förövrigt. Tiden är inte faktorn som gör det problematiskt.

En spännande läsning tycker jag. har inte läst själva rapporten men här är två länkar till artiklar om forskningen.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/fel-rad-till-foraldrar-om-internetanvandande

http://www.kulturer.net/2012/11/13/tid-ar-inte-problemet/