Kan det finnas IT-pedagoger på andra ställen än i skolan?

I september ändrades min tjänst och jag kom att få nya utmaningar. Det är verkligen utmaningar för jag ska arbeta i verksamheter som jag inte alls är hemma och bekväm i. Det som dock är som vanligt är att jag kommer att arbeta där som IT-pedagog. Därav frågan i rubriken. Kan man arbeta som IT-pedagog i andra verksamheter än i skolan?

Min övertygelse är så klart att man kan det. Varför skulle man inte det? Om jag skulle definiera det jag gör i mitt jobb i vanliga fall i skola/förskola så skulle en ganska rimlig definition bli:
”Mitt jobb går ut på att få personal att känna sig bekväma med de digitala verktyg de behöver i sitt arbete”

Självklart kan man ta den definitionen djupare ändå inom skolan, men det är ju trots allt det jag gör. Om vi bestämmer oss för den definitionen skulle jag säga att mitt jobb funkar oavsett verksamhet. Oavsett kommunal verksamhet eller privat. Oavsett skola, industri, försäljning eller vad det än må vara. Alla behöver vara bekväm med de verktyg man behöver i sitt arbete oavsett vad det arbetet är.

Uppenbart är att fler än jag är övertygade om att det funkar med IT-pedagoger på fler ställen det eftersom jag nu får chansen. Mitt uppdrag, som till en början är ett projekt fram till jul är att jobba som IT-pedagog hos socialförvaltningen på halvtid. Den andra halvan håller jag kvar hos Barn-och utbildning för att försöka behålla det tempo vi byggt upp här. Känner mig mycket ödmjuk inför att gå in i ett uppdrag i en förvaltning jag inte har riktig koll på.

När vi först satte oss ner för att titta på behoven hos socialförvaltningen märkte jag ganska snart att det finns otroligt många områden här där vi behöver sätta in stöd, men eftersom projektet är begränsat, ville vi smala ner det lite. De två spår vi kom fram till var att digitalisera cheferna, samt att hjälpa sjuksköterskorna igång med sin mobila användning.

Det jag nu kan konstatera efter två månader är att om man i sin verksamhet inte är van att det finns någon som kan stötta och hjälpa till så blir det en ganska onaturlig grej att be om den hjälpen, varför jag tycker det går ganska trögt. Jag ser behovet. Jag ser möjligheterna och jag kan lätt se vad som behöver jobbas med, men där stannar det. Trots att jag ber dem sitta med mig, höra av sig när det strular mm så går det trögt.

Beror det på kultur eller varför är det så? Personligen hade jag kastat mig över någon som frivilligt erbjuder sig att ”Hör bara av dig till mig så bokar vi en tid så hjälper jag dig”. Hoppas så klart att det lossnar och jag får mer konkreta möjligheter att få vår organisation att ta många kliv framåt vad gäller digital mognad.

I vilket fall blir det ganska tydligt även med andra saker som måste jobbas med vad gäller digital kommunikation i organisationen och det ska bli spännande att göra utvärderingen i december och sedan få se vad det leder till på högre nivå.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *