Studiebesök i Kramfors hos Peyman Vahedi. Digitalisering på riktigt.

Det svåra i detta är att försöka låta bli att skriva en uppsats, men jag ska försöka. Vi var 50 personer från Småland upp till Norrland på plats.

En av våra verksamhetsutvecklare Jens hade vid ett tillfälle lyssnat på Peyman och hans digitaliseringsidéer och tyckte detta lät mycket intressant.

-Jag tycker det låter bra men jag skulle vilja att någon från skolan också får ta del av detta och hjälper mig reda ut om det är så bra som jag tror.

På Jens inrådan åkte jag alltså hela vägen till Kramfors för att lyssna på Peyman Vahedi, Rektor på Ådalskolan i Kramfors. Det man måste förstå här är att Peymans idéer inte alls är rocketscience, men det han har som gör honom ganska unik i det här fallet är att han är oerhört duktig och kunnig i arbetet som skolledare samtidigt som han har oerhört stor kunskap och förståelse för vad digitalisering egentligen innebär. Den här unika kombinationen gör att han på ett enkelt sätt kan förmedla sin vision till hur vi enligt honom bör digitalisera skolan. Vi pratar inte hur vi digitaliserar undervisningen här i första hand utan hur vi faktiskt låter tekniken sköta det den är bra på utan mänsklig inblandning i så många avseenden det bara är möjligt. Det vi vill är att tekniken ska hantera väldigt mycket av den administration skolan ska upprätthålla och uppvisa idag.

Peyman har en vision som sträcker sig låångt förbi det de byggt klart idag och just nu ligger den plattform de byggt hos Ådalskolan själva och håller just nu på att flytta in i Kramfors kommun. På sikt vill han att det inte alls ska ligga här utan någonstans så fler kan ta del av detta och att vi blir starka tillsammans.

Det de lyckats med är att de på något sätt grävt in sig hos IST och faktiskt utan att betala massa pengar nu har fri tillgång till sin egen data som våra två stora drakar i Sverige faktiskt i princip har kidnappat. Hela det här tänket bygger på att vi faktiskt måste ha fri tillgång till all vår data för utan det kan vi lägga ner.

Målsättningen med detta är att automatisera allt som går att automatisera, att all information om tex en elev finns samlad på ett ställe där vi inte behöver leta och att de som behöver kan komma åt den information just de behöver. De har en bas av denna plattform up and running idag, men detta är ju bara ett embryo.

Ett exempel på hur detta kan underlätta är all statistik vi ska skicka till SCB mfl som kräver en massa insamling och tid. Om all data redan fanns i ett system då? Där alla som behöver komma åt den kan göra just det utan vår inblandning sparar vi ju massor.

Ett annat exempel är att skolan blev anmäld till Skolinspektionen av en vårdnadshavare som hävdade att skolan inte gjort något överhuvudtaget för hens barn. Skolinspektionen kräver in all skolans dokumentation kring detta och skolan ber om att få en vecka på sig att samla ihop detta vilket man får avslag på. Det ska in direkt. Man lyckades samla in 62 dokument som visade att skolan faktiskt gjort det som stod i deras makt för att lösa detta, men den stress, jobbig ångest hos lärarna, den arbetsbördan för att samla in och redovisa detta, kunde helt undvikits med Peymans system. Då kunde skolinspektionen med en egen inloggning kommit åt dessa dokument.

Peyman ser ju detta som arbetsmiljöåtgärder och han har ju rätt. Lösningen är inte alls fler vuxna, lärarassistenter och annat trams som presenteras. Lösningen är digitalisering på riktigt.

IT-inspiratörer i Grundskolan

Efter ett lyckat införande med IT-inspiratörer i förskolan utökar vi nu konceptet med att införa IT-inspiratörer även i grundskolan F-6, fritidshem och särskolan.

Som IT-inspiratör…
• Är du villig att plocka in det moderna lärandet i ditt klassrum och dela med dig av dina erfarenheter till kollegor både på den egna skolan men även på andra enheter.
• Deltar du i regelbundna träffar med IT-pedagog samt övriga IT-inspiratörer 4-5 ggr/termin.
• Är du ett bollplank för IT-pedagog i utvecklingsarbetet med IT i grundskolan.
• Är du en viktig kugge i digitaliseringsarbetet i kommunen.
• Får du givetvis ta hjälp av IT-pedagog i alla sammanhang du behöver gällande det pedagogiska arbetet med IT i skolan.

Vi söker dig med stor pedagogisk förmåga. Ett teknikintresse är självklart bra men en bra pedagogisk förmåga är viktigare. Vi ser gärna sök från olika yrkeskategorier och stadier i grundskolan F-6.

Vid frågor om uppdraget går det bra att kontakta Johan Klavins på 40877 eller johan.klavins@hultsfred.se

Din skriftliga ansökan skickas via mail till din närmaste chef senast 10/9.

Programmering införs. Hur gör jag som pedagog nu?

Nu har regeringen tagit beslut på en del av det skolverket föreslagit nämligen att göra vissa läroplansförändringar kopplat till digital kompetens. Ändringarna rör rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen.

En av delarna som det pratats om väldigt länge är ju programmeringens intåg i skolan som nu faktiskt får utrymme i dessa förändringar.

Men förändringarna innefattar också att stärka elevernas källkritiska förmåga, att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer till handling med användning av digital teknik. Det blir tydligare att man ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg och man ska kunna använda och förstå digitala system och tjänster. En för mig övergripande och genomsyrande stor fråga som också lyfts är att man ska förstå digitaliseringens påverkan på individ och samhälle.

För mig låter detta överlag som väldigt bra saker och som man faktiskt kunnat koppla in i redan befintlig läroplan. Nu väljer man att förstärka detta och göra det tydligare. Dock finns ju många frågetecken. Ett ganska stort frågetecken är ju att eftersom programmering införs redan från årskurs 1 så kan man ju tänka att de elever som nu börjar i årskurs 7 och inte har fått med sig hela kedjan gällande programmering borde hamna på efterkälken. Detta är frågor som Skolverket inte har några tydliga svar på hur det ska lösas när jag frågar dem i alla fall.

Gällande digitaliseringen så finns redan nu olika ”lärmoduler” på Skolverkets Lärportal. De är uppbyggda som Mattelyftet och Läslyftet. Just nu finns 4 moduler utlagda kopplat till Lärare i grundskola och gymnasieskolan. I början av 2018 kommer även en modul kopplad till förskolan. För skolledarna finns just nu en halv modul kan man säga. Resterande halva kommer under sommaren är det tänkt.

Jag har inte kikat på riktigt allt i alla, men tycker generellt att det är väldigt bra innehåll i dessa som jag tycker att all personal och skolledning borde genomgå. Hos vår förvaltningsledning finns nu en ambition att alla skolledare ska börja genomgå den modulen som handlar om att leda digitaliseringen för att sedan bättre kunna leda förändringsarbetet ute på våra enheter.

Men ni som är sugna på att komma igång redan och känner att ni behöver lite input kring kanske flera av de saker som regeringen nu tagit beslut om. Vad kan ni göra under tiden?

Precis det ni alltid kan göra är mitt svar då. Hitta en eller flera tider, antingen med ditt arbetslag eller kanske hela er personalstyrka då ni bjuder in mig att dels kanske föreläsa om detta, men även hålla i olika workshops. Ni är ju redan ett helt gäng pedagoger som varit nyfikna på programmering där jag hjälpt er igång.

Vill ni veta hur ni skulle kunna börja jobba med programmering med era elever, eller hur ni kan jobba med MIK (medie och informationskunnighet), källkritik, sociala medier mm så hör av er så hittar vi ett upplägg tillsammans som funkar för er.

 

 

SETT-Syd 2016 Föreläsning om hur vi jobbar med 3D-printing

I eftermiddag åker jag till Malmö. Sveriges största mässa för det innovativa lärandet flyttade förra året ner en ”filial” till Malmö och då skapades SETT-Syd. I år har mässan tre temaområden. Lärprocesser för måluppfyllelse, Pedagogisk mångfald, Språket – språngbräda eller barriär. Jag ser oerhört mycket fram emot att få ta del av allt spännande som kommer presenteras på mässan.

Min egen föreläsning som heter ”Vad händer när 3D-printern kommer in i klassrummet” är en variant på Anna Josefssons och min föreläsning om Leksaksfabriken som vi gjort tidigare. Skillnaden nu är att jag inte har Anna med mig + att det faktiskt har hänt ganska mycket gällande 3D-printing och teknikutbyggnad hos oss sedan vi gjorde det här projektet. Jag kommer att ta upp hur det gick till när vi först fick köpa in en 3D-printer, hur det gick vidare in i Leksaksfabriken och vart det projektet tagit oss vidare in i andra pedagogiska lärmoment ända fram till där vi står idag med et helt nybyggt Makerspace med planer och framtidsvisioner som vi knappt sett början på än.

det ska bli oerhört inspirerande att få berätta om den resan jag inte bara åker med på nu utan också är medskapare till. Hoppas på många härliga möten i Malmö.

Vi ses!

3D-printing i förskolan fortsättning

I några veckor har förskolan jobbat vidare med barnens skapande i appen Tinkerplay och även med programmering med hjälp av BlueBots och lite även med Dash. Häromdagen var jag på besök för att hämta grejerna inför att nytt projekt och kikade lite på vad de gjort. En hel massa figurer var skapade i Tinkerplay och barnens ”robotar” fanns nu på en utställning, inte bara för barn och föräldrar i förskolan att beskåda utan även för elever, lärare och föräldrar i skolan.

IMG_1755

Alla barnen på avdelningen har fått göra en egen ”robot” och ni som har testat att 3D-printa vet att det inte alltid är helt smärtfritt att printa grejer. Ibland strular det mer än lovligt och då gäller det att kunna göra något kreativt av det som blir över. Pedagogerna samlade dessa delar i en burk. Det blev armar, ben med mera som nu helt plötsligt blev ett nytt byggmaterial. Strålande!

IMG_1763

Programmering och 3D-printing i förskolan

Idag har vi haft en härlig stund med barnen på Ekbackens förskola. Barnen där har tidigare byggt robotar i kartong och är intresserade av robotar. Idag fick de träffa Dash och gissa om han var poppis. Frågorna var många så klart och några kunde vi besvara ganska fort.

Hur funkar den? Dash och andra robotar funkar bara genom att någon/vi ger den kommandon att utföra saker. Det är vi som bestämmer hur Dash ska göra och bete sig. Så är det även med andra maskiner. Man använder ett särskilt sätt att få maskinerna och robotarna att bete sig som man vill. Det kallas att man programmerar maskinen/roboten. Man får den att bete sig så som man vill helt enkelt.

En konstig manick hade också flyttat in på förskolan. Barnen tyckte att det såg ut lite som en TV. Men vad kan den göra? Är det en maskin?IMG_1199

En 3D-printer var det som istället för att skriva ut papper som en vanlig skrivare gör, faktiskt skriver ut saker. Även här befäste vi att det var vi som bestämde vad den skulle skriva ut. Vi bestämmer vad maskinen ska göra.

Vad kan den bygga? Vad bygger den nu? Gissningarna var många men det jag hade bestämt skulle komma ur maskinen idag var ett litet hus.

Kan den bygga robotar? Ja kan den det? Hur ska vi göra då? Nya frågor kommer hela tiden som vi får försöka besvara. En härlig uppstart på ett spännande projekt i förskolan. Fortsättning följer.

En sida om IT och lärande i förskolan och grundskolan