Kategoriarkiv: Skoldatateket

(Hur) Kan ett systematiskt användande av appar förbättra läs och skrivförmågan – Idor Svensson

Idag finns det inte en enda vetenskaplig artikel skriven om iPad, iPhone och appar som kompensatoriska hjälpmedel vid läs och skrivsvårigheter. Det är alltså ett väldigt nytt område…

Begreppsförvirring finns kring detta område. Vad använder vi för begrepp egentligen. Idor förespråkar begreppet Assistive Technology (AT).

Läs och skrivsvårigheter i Sverige (ca 15-20%) men bara 3-7% är dyslexi (fonologiska svårigheter som oftast inte förbättras av träning, ärftlighet etc.). För gruppen som har generella läs och skrivsvårigheter hjälper träning oftast mycket bra.

Med kompensation (glasögon) går man runt problemet och tränar inte förmågan (att se).
Hur är det med alternativa verktyg? Kompenserar vi utan att träna?

Vad är poängen med att använda alternativa verktyg?
Tillgänglighet
Lika villkor – Delaktighet, – Självständighet
Underlätta vardagen – Struktur, – Kulturell delaktighet (läsa böcker mm)
Stimulera till att våga – Söka den utbildning man vill, – Det arbete man vill.
Personer med LoS-svårigheter väljer systematiskt bort utbildningar, yrken och karriärer på grund av svårigheterna. Ofta sker detta omedvetet. På Linnéuniversitetets utredningsenhet är 60% av dyslektikerna som utreds kvinnor och detta beror enligt Idor på att pojkar/män ofta inte vågar gå vidare i utbildning.

Det cirkulerar en föreställning om att ungdomar idag läser mindre än förr men Idor är tveksam till ifall detta stämmer. De läser idag bara på ett annat sätt…

Det kommer inom en snar framtid att introduceras appar i läsinlärningen, generellt. För elever med LoS-svårigheter så kommer appar att fungera som en språngbräda in i läsande/skrivande. För dyslektiker är det en absolut nödvändighet för att bibehålla en god skolsjälvbild.

Träning ger resultat
Mycket forskning finns kring interventionsprogram där läsning tränas. Traditionell träning har så smått blivit digitaliserad (Lexia). Elever berättar att det är lättare att ta en tillsägelse av en dator än en människa vilket ju innebär att detta skulle kunna vara bättre för självbilden.

Vi vet att det är möjligt att träna upp fonologisk förmåga, att tidiga insatser ger störst effekt, små elevgrupper är effektiva och intensiva och systematiska insatser är effektiva.
Vi vet inte om alternativa verktyg förbättrar teknisk läsning, läsförståelse, literacy och ifall eleven kan ta till sig och förmedla text…

Idor har gjort studier på olika hem för ungdomar och vuxna.
Flera av bakgrundsfaktorerna hos personer som blir institutionaliserade är av relationell karaktär.
För de här personerna måste verktygen fungera direkt, eftersom de har låg uthållighet och en generell misstro… De som introducerar verktygen måste vara experter!

Idors studier på ungdomar (ca 130st) och bestod av 77% pojkar, 23% flickor med medelålder på 15,6 år. 70% av dessa hade någon form av svårigheter med att läsa och/eller skriva. Här har han definierat svårigheter om de inte nådde upp till normen för åk 6. Vissa påstår att man idag behöver ha en läsförmåga som normen i åk 9 för att kunna ta till sig allmän text i samhället, Idor hävdar att det räcker med norm för åk 6.
Av de med annan språklig bakgrund hade 50%/58% (en förälder/båda föräldrar från annat land) som låg under åk 4 på läsförståelse.
Tre olika grupper: alternativa verktyg, AV + miljö, ingen insats. Alla gick framåt men ingen grupp utmärkte sig!!! Detta berodde på att lärarna inte var tillräckligt utbildade/insatta i verktygen! Det var väldigt många verktyg inblandade!

I studien på vuxna:
Efter 12 timmars träning (Ordbygget 1 och 2, Lexia) och användning av kompensatoriska verktyg (talsyntes och rättstavning) hade männen (26 st) höjt sig 2 åk, kvinnorna (15 st) hade inte längre några LoS-svårigheter!!! (Kvinnorna låg innan träning på åk 5.)
Vad är viktigast – metod eller lärarens bemötande? Enligt Idor är de lika viktiga 50/50.

Appar som de använder i den pågående studien med elever i grund- och gymnasieskolan
SayHi: Taligenkänningsprogram som översätter det man säger till ett annat språk. (Alternativt verktyg)
Skolstil: Talsyntes med talande tangentbord. (träningsprogram)

Läsa och lyssna
Prizmo: fortfarande bäst för OCR-scanning.
Read2Go: Bra men krångligt eftersom man måste gå via iTunes…
Bab.la: Översättning
Ruzzle: Träna ordigenkänning. Motiverande.

Stabil uppkoppling krävs!
iPhone: Man kan stänga av funktionerna ringa och sms:a…

Resultat hittills:
Ännu inga tydliga förbättringar i läsningen…

Personalen måste vara insatta!
Inför tekniken tidigt!
Även hemma!
Rätt verktyg till rätt behov, inte nödvändigtvis dator som standardlösning!
Kombinera träning med alternativa verktyg!!!
Kvalité på apparna!
Fungerande uppkoppling!

Kompensera mera ju längre upp i skolan man kommer så att eleverna inte behöver tappa farten i undervisningen!

Mycket av det Idor nämnt idag är sådant som vi i Skoldatateket redan är i gång och tittar på. Speciellt när det gäller vikten av att lärarna är insatta och kan verktygen! Något som jag definitivt tar till mig är hur vi skulle kunna jobba mer systematiskt och långsiktigt med de insatser som vi genomför.

20130312-105628.jpg

Uppmärksamhetsproblem

Har du en elev i din klass som inte alltid kan hålla fokus eller som ibland skulle kunna liknas vid en studsboll, larv eller parkour-artist? Oavsett hur mycket vi älskar alla dessa barn och elever som verkligen är unika och sätter guldkant på tillvaron så ligger ju kunskapskraven och skaver i bakhuvudet på oss pedagoger… Ja, eleven stormtrivs i skolan men hen får ju inget gjort…

Kanske kan en förklaring vara mognad, kanske är det ändå inte så allvarligt? Utvecklingspsykologen Gordon Neufeld ger oss nya perspektiv.

http://www.skoldatatek.se/laestips/396-gordon-neufeld

På länken ovan finns hans föreläsningar samlade från UR, men det finns även en sammanfattande version som jag starkt rekommenderar. Titta, lyssna, fundera och reagera! Skriv gärna era kommentarer på föreläsningarna här.

Bloggpris

Johan, jag och Martin Snickars fick ju i januari möjligheten att tillsammans med AV Media i Kalmar län åka på BETT-mässan i London. På denna resa intensifierades vårt bloggande på både denna, Skoldatatekets blogg som på AV Media i Kalmars blogg. Under denna resa pågick det tydligen en liten blogg-tävling som nu undertecknad har utsetts till vinnare av…

Det är med stor glädje och ödmjukhet jag mottar denna överväldigande ära och detta fantastiska pris. Stort tack till AV Media i Kalmar län som gjorde allt detta möjligt. Förhoppningsvis går ni även in på bloggarnas tidigare inlägg och tar del av våra inlägg från mässan.

//Lizette

Förväntningar på BETT-resan

Om 11 timmar kommer Johan och hämtar mig och sedan bär det iväg till London och BETT-mässan 2013. Eftersom jag tror på att tydliggöra förväntningar för att undvika missförstånd och komma längre i en gemensam utveckling vill jag här sätta mina förväntningar på resan på pränt.
Jag förväntar mig att få se nya möjligheter i form av tekniska verktyg och implementeringsstrategier men också att få tillfälle att diskutera, stöta och blöta mina tankar och funderingar mot likasinnades. Jag förväntar mig att jag blir bekräftad i några av mina tankar, få upptäcka andras tankar och få ytterligare några andra tankar bortsållade.
Jag förväntar mig att få lära mig hur man videobloggar live, vem vet jag kanske blir årets utrikeskorrespondent?
Jag förväntar mig att komma hem med en kappsäck full med goda och genomförbara idéer som pedagogerna i Hultsfreds Kommun skulle vilja testa på för såväl elevernas skull som deras egen. Jag tror ju verkligen på att teknik, rätt tillämpad, kan vara en förenklande faktor i skolans verksamhet. Vi ska bara lösa det där med rätt tillämpad… Förlegad teknik har kanske en plats i skolan, men ska inte ta all plats! Det är dags för lite systematisk kvalitetskontroll av de verktyg vi introducerar i klassrummen.
Jag förväntar mig slutligen en trevlig och utvecklande resa.
//Lizette

Skoldatateket i Hultsfred bloggar

Nu är Skoldatateket i Hultsfred igång med sin blogg. Här kommer det dyka upp spännande, nyttiga och intressanta inlägg kring pedagogik, IT och tillgänglighet.

Vi befinner oss rent fysiskt på Albäcksskolan i Hultsfred men servar alla kommunala grundskolor för att med hjälp av tekniska verktyg göra undervisningen tillgänglig för fler elever.

Vi finns till för elever, pedagoger och vårdnadshavare men det är de lokala elevhälsateamen som är våra uppdragsgivare. För mer info vänd er till den Specialpedagog som är knuten till din skola eller till oss på Skoldatateket.