Kategoriarkiv: BETT

Bloggpris

Johan, jag och Martin Snickars fick ju i januari möjligheten att tillsammans med AV Media i Kalmar län åka på BETT-mässan i London. På denna resa intensifierades vårt bloggande på både denna, Skoldatatekets blogg som på AV Media i Kalmars blogg. Under denna resa pågick det tydligen en liten blogg-tävling som nu undertecknad har utsetts till vinnare av…

Det är med stor glädje och ödmjukhet jag mottar denna överväldigande ära och detta fantastiska pris. Stort tack till AV Media i Kalmar län som gjorde allt detta möjligt. Förhoppningsvis går ni även in på bloggarnas tidigare inlägg och tar del av våra inlägg från mässan.

//Lizette

Sverige = England?

Nu vet jag att en ansenlig grupp matematiklärare kanske reagerade på min användning av =-tecknet i rubriken, men förhoppningsvis klarnar det…

Efter två dagar på BETT-mässan i London och ett antal föreläsningar, samtal och seminarium så är mitt största intryck ändå att vi nog är ganska lika – England och Sverige. Sett ur ett specialpedagogiskt perspektiv så har våra båda länder just nu ungefär samma fokus. Sm jag förstår det så definieras elever i behov av särskilt stöd i England av just det faktum att de inte följer förväntade resultat. Vår definition handlar ju också om elever som befaras inte nå kunskapskraven men i Sverige brukar man räkna med att ca 25% av eleverna hör till denna grupp medan de i England räknar med ca 17%. Vad innebär egentligen detta? Har England en mer flexibel norm eller har de räknat bort någon elevgrupp? Eller är vi för försiktiga i Sverige och räknar för högt? Om jag inte missminner min så har antalet elever i behov av särskilt stöd på Albäcksskolan minskat de senaste åren, förmodligen för att vi blivit bättre på att erbjuda allmänt stöd inom ordinarie undervisning och därmed renodlat det särskilda stödet. Hur många elever befaras inte nå kunskapskraven på er skola?

Lorraine Petersen från det rikstäckande NASEN berättade om de nya reformerna som förväntas gå igenom i parlamentet under året. Det handlade främst om ett nytt resursfördelningssystem som ställde krav på de enskilda skolorna att uppvisa egna satsade medel på SEN (Special Educational Needs) för att de skulle få del av extra statliga medel. Något Petersen betonade under sitt föredrag var att det i de nya reformerna blir ännu mer fokus på att det är den enskilda läraren som har ansvar för sina elevers kunskapsutveckling. Hon menade även att barn som diagnosticeras med språk- och kommunikationssvårigheter i yngre år ofta tenderar att bli definierade som elever med beteendestörningar längre upp i skolan. Skolan och dess lärare behöver vara förberedda på att utbilda 2000-talets elever, enligt Petersen och hon fortsätter med att det i detta läge inte kan vara tal om att fortbilda enskilda lärare utan insatserna måste ske på skolnivå, för alla lärare för att det ska ske någon märkbar förbättring på området. Hur skiljer sig 2000-talets elever mot 1900-talets? Vad innebär det på våra skolor?

Enligt Malcolm Litten pågår det ett arbete i de engelska skolorna med att implementera kompensatoriska verktyg såsom talsyntes och rättstavningsprogram. Det finns tydligen relativt god tillgång till verktygen men de används av någon anledning inte. I Skoldatatekets regi vill jag och Johan lägga den största tiden på utbildningsinsatser och på implementering av de tekniska verktygen ute i verksamheterna. Vi tror att det måste satsas på såväl breda som på riktade utbildningsinsatser och vår ambition är att dessa ska vara likvärdiga oberoende vilken kommunal skola man arbetar på inom Hultsfreds kommun. Vad ser ni att det finns för utbildningsbehov i er verksamhet och hur kan vi bäst möta dessa behov?

David Ryan guidade oss igenom hur arbete med iPads i skolan skulle kunna se ut. Johan har tidigare i bloggen kommenterat detta med att vi faktiskt hade ganska bra koll på iPadens möjligheter. Något som Ryan dock poängterade var vikten av att inte ha en fast lista på vilka appar som ska finnas på en skolas iPads då detta ofta ledde till att man slutade leta efter nya appar, nya lösningar. Vi har hittat några bra appar för kommunikation, för att hålla ordning på sitt skolarbete och för att kompensera läsning och skrivning men vilka andra behov behöver mötas? Vad är det ni därute har saknat? Har ni hittat bra appar som ni vill tipsa om? Är vi för insnöade på just iPads? Finns det en mening att även pröva andra surfplattor? Har ni erfarenheter av olika plattor ni vill dela med er av?

Trots en del språkliga förbistringar har resan varit en ögonöppnare för mig. Jag har blivit bekant med ett skolland, inte helt olikt vårt eget, som ligger i ungefär samma utvecklingsfas som vi när det gäller arbetet med elever i behov av särskilt stöd och IT-verktyg för att tillgängliggöra utbildningen. Jag har en hel del nya begrepp att googla; SEN och NASEN exempelvis, som jag hoppas och tror kommer leda mig vidare till en helt nya värld av lösningar och möjligheter för att skapa en skola för alla.

Sist men inte minst vill jag nämna det stora mervärdet av att åka iväg med ett gemensamt mål. De möjligheter till samtal, erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande som uppstår på dessa resor är ovärderliga. Ett stort tack riktar jag till våra fantastiska samordnare och inspiratörer på AV-Media Kalmar, Mia, Peter och Max. Men även ett stort tack till medresenärerna och IT-entusiasterna från Emmaboda, Mörbylånga och Södermöre. Förhoppningsvis på återseende snart!

//Lizette

Sverige igen och internet finns igen

Det kommer nog bli lite inlägg så här i efterhand när man fått samla sig lite igen.

Det jag tänkte skriva om nu är ett program vi redan har i vårt skolavtal. Programmet heter Little bridge och är tänkt för engelskaundervisning. I den version vi har är det ett program som läggs in på datorn. Det finns även som ett webb-baserat program och som app. I nuläget vet jag inte helt säkert hur man får tag i detta men ryktet säger att vi behöver ett tillägg i skolavtalet. (Ska kollas upp förstås). Det som var lite spännande var att de körde detta på Smartboards på mässan vilket gjorde att det fick en annan effekt än när varje elev ska sitta och arbeta själv. Möjligheten till diskussioner läggs ju till när man jobbar på det viset. Programmet är ju i sig uppbyggt som ett dataspel vilket gör att det nog tilltalar många elever.

20130201-162630.jpg

20130201-162638.jpg

Sista inlägget direkt från mässan

Sammanfattningsvis är ju den här upplevelsen enorm. Det svåra är att sålla i denna stora massa av olika prylar, program, system, förvaringar och appar.

Idag har vi varit och lyssnat på lite föreläsningar som varit ganska bra faktiskt. Det jag tar med mig från dessa är att jag faktiskt har väldigt bra koll på appar som hjälpmedel. Jag känner att jag kände igen väldigt mycket av det som sades och det känns mycket bra faktiskt.

Nu lämnar vi mässan trötta men nöjda. Detta blir det sista till vi kommer till Sverige då England är ett U-land vad gäller internet.

20130131-160409.jpg

Interaktiva lektioner med SmartBoard

De som gör är de som lär. Detta är några av de inledande orden från en snabbtalande kanadensare som sedan 2005 har jobbat med SmardBoards. Bara för att man har en SmartBoard innebär det inte att lektionerna blir interaktiva, ofta är det bara läraren som interagerar med tavlan. Med 1:1 satsning blir eleverna väl interaktiva? Nu interagerar eleverna med varsin dator/iPad men fortfarande inte med varandra eller med läraren. Om man grupperar eleverna tre/dator så borde man väl få dem att interagera med varandra? Men den som styr musen styr arbetet, och interaktionen mellan eleverna blir minimal… Grupperar man däremot tre elever med en SmartBoard så kan alla vara med och interagera. de interagerar med tavlan och varandra, alla har kontroll, kan styra och får plats.

Vi har förutsättningar att skapa lärandesituationer där eleverna interagerar med varandra och verktygen och därmed skapar kunskap genom interaktionen. Föreläsaren visar på en signifikant skillnad i resultat för elever som jobbar i grupp vid SmartBoardtavlan och i grupp vid en dator.

Those who are doing are those who are learning – Harry Wong

Föreläsaren lät oss få agera elever och vi fick jobba i grupp vid en SmartBoard. Efter följde en hel del följdaktiviteter som fick oss att komma till insikt snarare än att memorera kunskap.

Individuella tekniska verktyg är till för individuellt lärande. Gemensamma verktyg är till för gemensamt lärande.

Föreläsaren nås på
ifoggs@gmail.com
@ifoggs

20130131-143353.jpg

Specialappar för iPad för elever i behov av särskilt stöd

Rummet är fyllt till bristningsgränsen och fler intresserade väller in. David Ryan väntar tålmodigt och de sista motas i dörren. Men skickar man ett mail till David.ryan@belb.co.uk så kan man få länken till podcasten (inspelningen) som kommer att finnas på box.com.

Majoriteten av åhörarna har en iPad eller en iPhone och David Ryan konstaterar att han predikar för kören. Han menar inledningsvis att en iPad skulle kunna motverka att särskilda stödbehov uppkommer till att börja med.

I iTunes finns en kategori som heter Special Education där man kan hitta relevanta appar. I App Store behöver man oftast veta namnet för att hitta rätt app. Just nu finns det totalt ca 750.000 appar så det kan bli knepigt att hitta rätt på egen hand…

Ställ gärna frågan på kafferasten; Vilka bra appar har du hittat på senaste tiden? Testa apparna lite mer systematiskt, ställ fördelar mot nackdelar och fråga er vilka behov just denna app möter. Många appar finns i en gratis lite-version vilket innebär att man kan testa delar av appen utan att behöva betala något. Gillar man inte appen så är det bara att ta bort den men om man gillar den kan man ju uppgradera till den fulla versionen. Min erfarenhet är att man behöver testa apparna IRL (In Real Life) tillsammans med eleverna i verksamheten för att de ifall de fyller elevens behov.

David Ryan varnar för att upprätta listor med vilka appar som ska användas av skolans elever vilket skulle kunna innebära att man låser in sig och inte ser alla nya appar som finns därute.

Åhörarna fick lämna förslag på bra appar som de anser ha fungerat bra i skolan, efter en kort bikupediskussion. Det finns faktisk ett par bra inbyggda funktioner i en iPad som kan vara till hjälp. De hittar man under Inställningar-Allmänt-Hjälpmedel. VoiceOver läser upp allt som finns på skärmen, Zoom förstorar skärmen, invertera skärmen för annan kontrast.

Book Creator är den största bokskapar-appen i 54 länder. Detta är en app som man skulle kunna dokumentera barnens/elevernas kunskapsutveckling på ett enkelt sätt med. En typ av portfolio-app där man kan visa såväl text och bilder som film och bildspel.

Puppet PALs är en app där man kan skapa sin egen dockteater. Eleverna kan själva vara med som figurer och kan göra framställningar för att visa på olika förmågor och ämneskunskaper.

iTunesU och Creator är appar där lärare eller elever(?!) kan skapa kurser som sedan delas med berörda. En sådan kurs kanske gör elevens fysiska närvaro minde nödvändig? Alla behöver kanske inte sitta i en bänk och titta åt samma håll vid samma tidpunkt? Vad skulle ett sådant flexibelt lärande innebära i din undervisning?

Efter ytterligare en bikupediskussion fick åhörare berätta i vilket sammanhang de arbetar, vad de söker i en app och vad de har hittat för bra appar. En kvinna berättade om hur dyslektiker i hennes skola filmar genomgångar för att kunna repetera lektionens innehåll. Skulle vi också kunna höra så? Vad skulle det kunna innebära för lärarrollen?

20130131-135704.jpg

Nuvarande arbete med kompensatoriska verktyg för läsning – Malcolm Litten

Malcolm Litten har besökt 42 olika skolor för att få en överblick av hur man arbetar med kompensatoriska verktyg för elever med lässvårigheter (literacy difficulties). På 31 av de besökta skolorna finns inte talsyntes över huvud taget. På en del skolor finns verktygen men de är undanstoppade i något skåp hos någon speciallärare och används således inte.

Inför föreläsningen fick åhörarna ett formulär där vi kunde fylla i hur läget är på vår egen skola när det gäller tillgången till kompensatoriska verktyg. Förmodligen som en del i deras fortsatta undersökningsarbete. Vi fyllde aldrig i detta formulär eftersom vi inte trodde att våra data skulle hjälpa dem i deras kartläggningsarbete.

Det finns ett antal gratis talsynteser på engelska (Ivona Minireader, Natural Reader, Balabolka) så det finns egentligen ingen anledning till att skolorna inte har det, enligt Malcolm Litten. Kanske tillgången till datorer kan vara en bromsande faktor?

Talsynteser bör innehålla möjlighet att förändra en del saker: hastighet, accent, manlig/kvinnlig röst, markering av text och möjlighet att läsa olika/valfria delar av texten. Man kan ha i åtanke att all text som kan markeras, kan läsas av talsyntes. Detta innebär att internetsidor också kan läsas av talsynteser.

Dragon Naturally Speaking är ett taligenkänningsprogram (tal-till-text) som jag tror att Malcolm Litten rekommenderade. han var i alla fall på det klara med att det är PC som fungerar bäst med denna typ v program, inte Mac. När man jobbar med taligenkänningsprogram måste man träna eleverna i användningen av programmen, det tar tid och engagemang, enligt Malcolm Litten, men det är värt det! Han trycker också på att man ska investera i den fulla versionen snarare än lightversionen eftersom den fulla versionen har vitala funktioner för att programmet ska fungera optimalt.

Malcolm Litten avslutade med att trycka på att texter som eleverna förvändas ta till sig borde vara digitala från början. Att digitalisera undervisningen är en grundläggande förutsättning för att göra utbildningen tillgänglig för fler. Dessutom borde eleverna självklart, enligt Malcolm Litten, få använda sina verktyg även vid testtillfällen och bedömningar. Det märks att han brinner för det han sysslar med, för de elever som får dras med sina lässvårigheter och för de lösningar som faktiskt redan finns tillgängliga för de allra flesta.

På www.bdatech.org finns mer information kring projektet, och på mail@mlitten.wanadoo.co.uk kan man nå Malcolm Litten själv.

I Hultsfred har vi kommunlicens på en talsyntes som heter CD-ord. Detta program är en del av Elevdatas Skolavtal och ska finnas i den mappen som heter Skolavtal. Programmet har dock en uppdatering som innebär att det måste ominstalleras. Om programmet inte startar så ta kontakt med IT-enheten så hjälper de er med detta. När de nya lärardatorerna kommer i mitten av februari finns den senaste versionen av CD-ord med från början så då borde det fungera smärtfritt.

20130131-115823.jpg

Torsdag på mässan

Torsdag idag och vi började där vi slutade igår. Display note var vi och fick en demonstration av. Det är ett annat system att dela med sig av sin skär, Samarbeta med eleverna och låta dem visa vad de gjort på sina surfplattor. Läraren kan styra elevernas plattor och bestämma vad de ska se och vad de kan visa. Ett lite annat system än vad vi såg igår medlare andra fördelar och en del andra nackdelar som Smart Class inte hade. Ändå värt att kolla upp.

20130131-102909.jpg