Teknikstöd i skolan för elever med kognitiva svårigheter – Ann-Katrin Wijk

20130312-135227.jpg

Från Kalmarsunds gymnasieförbund kommer specialpedagog och projektledare Ann-Katrin Wijk för att berätta om ett projekt (Teknikstöd i skolan) där de har testat kognitiva verktyg för elever med behov av detta.

Hur ska skolan förbättra förutsättningarna för elever med kognitiva funktionsnedsättningar?
Upptäcka
Utreda
Åtgärda
Följa upp
Utvärdera
Alla elever ska ju ges det stöd och den stimulans som krävs för att utvecklas så långt som möjligt.

Gamla specialpedagogiska tips vid problem med:
Stavning: Bortse från stavningen vid bedömning. Hjälp eleven att planera skrivandet (mindmap).
Att skriva språkligt korrekt: Renskriva på dator. Ge eleven möjlighet att korrigera sitt språk före bedömning.
Hinna med eller förstå frågorna på provet: Ge en intriúktion i taler (inte i flera steg). Ge muntliga prov. Läs upp frågorna för eleven.
Läsa stora mängder text: Sammanfatta muntligt med god struktur. Låt eleven lyssna på texten (CD/MP3/Daisy).
Förstå text: Låt eleven läsa texten tillsammans med en kamrat. Läs och förklara texten för eleven.
Lyssna och anteckna samtidigt: Ge eleven en kopia av anteckningarna i början av lektionen. Låt en kamrat skriva ner anteckningar – kopiera.
Koncentration: Ge instruktioner en i taget. Tänk på miljön runt eleven. Gruppstorleken? Sitta ii gruppen eller ensam och arbeta?

Alla dessa tips kan vara användbara men hur utpekande är de? Hur stigmatiserande?
Det specialpedagogiska perspektivet lokaliserar svårigheterna till faktorer utanför eleven. Barns olikheter är ett grundläggande faktum som det pedagogiska arbetet måste anpassas till. Kategorisering och diagnosticering av individer uppfattas som stigmatiserande för dessa. Barns olikheter ska ses som en tillgång och som något som berikar skolan. Särlösningar ska undvikas och barns rätt till delaktighet ska betonas.

Kognition samlingsbegrepp
Minne
– Korttidsminne/arbetsminne
– Långtidsminne

Exekutiva funktioner
– Planera/organisera
– Skapa struktut – rutiner
– Starta – ta initiativ
– Hejda (oönskade) impulser
– Uppmärksamhet
– Tidsuppfattning
– Automatiskt fungerande

Perception – kroppsuppfattning
Abstrakt tänkande

Vilka är problemen?
– Starta, ta initiativ
– Planera – organisera
– Strukturera
– Tidsuppfattning
– Automatiskt fungerande
– Socialt samspel
– Uppmärksamhet
– Oro/ångest (de är ofta mycket väl medvetna om att de har det svårt)
– Sömn

Alla har vi ibland svårt med kognitionen men dessa elever har det hela tiden. Dessa funktioner krävs för att klara skolan och vardagen.
– Svårigheter att diskriminera viktig information från oviktig
– Kan inte bearbeta information lika snabbt som andra
– Svårigheter att fokusera i bruset från omvärlden, den egna kroppen och tankar
– Svårigheter att hålla fokus över tid
– Svårigheter att fokusera under stress eller på mer komplicerade uppgifter
– Fastnar lätt i detaljer. När man ej kan fokusera det väsentliga hugger man tag i något synligt eller emotionellt laddat
– Svårt att själv påbörja en arbetsuppgift, ta initiativ
– svårt att planera/organisera/strukturera
– Vill veta om en halv A4-sida är tillräckligt för en skriftlig redovisning
– Kommer för sent, på morgonen eller mellan lektioner
– ”Hoppar över” idrotten med eller utan orsak.
– Har dålig tidsuppfattning
– Har kort arbetsminne, glömmer instruktioner
– Klarar kortare arbetsuppgifter men inte inlämningsarbeten
– Vill inte gå på stödundervisning
– Kan ha svårigheter med det sociala samspelet
– Har ångest/oro
– Har sömnsvårigheter

Teknikstöd i skolan är ett projekt i Kalmar, Växjö och Halmstad. Ett regeringsuppdrag till Hjälpmedelsinstitutet, en försöksverksamhet mellan 2011-2013 som ska slutredovisas i september 2013. Projektet syftar till att se om teknikstöd kan hjälpa elever med kognitiva funktionsnedsättningar till högre måluppfyllelse i gymnasieskolan. Eleverna ska få tillgång till och få prova teknikstöd. Skolpersonal ska få ökad unskap om teknikstöd, kognitiva funktionsnedsättningar och dess konsekvenser. Arbetsterapeuter ska prövas i skolan, utvärdera roll och effekter av dem i skolan, eventuellt kan de bli en del av elevhälsan? Samverkan med andra aktörer – jobba med att ta fram en modell för samverkan och förtydliga ansvarsfördelning. Hjälpmedelsinstitutet ska dessutom ta fram ett pedagogiskt utbildningsmaterial.

Hur hittade de eleverna?
Först behövde de utbilda folk som kunde identifiera elever med kognitiva funktionsnedsättningar – nyckelpersoner. Eleverna behövde inte ha diagnoser av olika slag. Ofta behöver elever som klassas som ”lata”, ”kan om han vill” kognitivt stöd!
BAS – Behov av Anpassning i Skolans miljö (Ett screeningsvertyg som arbetsterapeuter använder). Detta blev urvalet. Kanske 10% av alla elever behöver kognitivt stöd!
Många har utbildats i vad kognitiva funktionsnedsättningar kan innebära. Projektet är kopplat till Linköpings Universitet som även gör sociaekonomiska studier utifrån BAS-resultaten.
Utbildningen riktades främst till specialpedagoger, speciallärare och bibliotekarier!

Framgångsfaktorer
Arbetsterapeuter i skolan, en ny profession med nya ögon!
Samordningsvinster med 1 till 1 satsning, IKT-pedagoger har samverkat med IT-pedagoger (oklart vad skillnaden mellan dem är).
Många elever vill vara med. De får ju i och för sig tekniska prylan men de blir ju även hjälpta. Om de tappat verktyget (vilket dessa elever ofta gör) så har de fått ett nytt!
Många lärare har fått upp ögonen för kognitiva funktionsnedsättningar!

Svårigheter
Arbetsterapeuten är en ny profession i skolan som kanske har haft svårt att komma in i skolans värld.
Elevens svårigheter = arbetsterapeuternas svårigheter (boka tid med en elev som har svårt att passa tider)
Fortbildning av lärare – planeras långt i förväg och det har varit svårt att få plats
Lärare har fullt upp!

Elevstatistik
49 kvinnor, 58 män
86 elever med svenska som modersmål
12 elever med annat modersmål än svenska
Ålder mellan 16 och >19 år
De flesta har ingen diagnos

De flesta elever hade inte åtgärdsprogram!
De flesta nationella gymnasieprogram finns faktiskt representerade, IM hade bara 5 elever med av drygt 200! Många elever på nationella program har alltså kognitiva svårigheter, de går inte bara på IM!

Hur vill de gå vidare med detta?
Projektgruppen med en specialpedagog/speciallärare från varje enhet cementeras och träffas ett par gånger per termin.
Utveckla ett samarbete med instanser runt om i samhället, Arbetsförmedling, Försäkringskassa.
Kunskapen finns i oorganisationen men måste erövras hela tiden framåt!
En IT-tekniker är önskvärt!

Kognitionssimulator
Gå in och testa vad det kan innebära att ha olika kognitiva svårigheter!

Är man intresserad av att komma i kontakt med Ann-Katrin kan man göra det på ann-katrin.wijk@ksgyf.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *