(Hur) Kan ett systematiskt användande av appar förbättra läs och skrivförmågan – Idor Svensson

Idag finns det inte en enda vetenskaplig artikel skriven om iPad, iPhone och appar som kompensatoriska hjälpmedel vid läs och skrivsvårigheter. Det är alltså ett väldigt nytt område…

Begreppsförvirring finns kring detta område. Vad använder vi för begrepp egentligen. Idor förespråkar begreppet Assistive Technology (AT).

Läs och skrivsvårigheter i Sverige (ca 15-20%) men bara 3-7% är dyslexi (fonologiska svårigheter som oftast inte förbättras av träning, ärftlighet etc.). För gruppen som har generella läs och skrivsvårigheter hjälper träning oftast mycket bra.

Med kompensation (glasögon) går man runt problemet och tränar inte förmågan (att se).
Hur är det med alternativa verktyg? Kompenserar vi utan att träna?

Vad är poängen med att använda alternativa verktyg?
Tillgänglighet
Lika villkor – Delaktighet, – Självständighet
Underlätta vardagen – Struktur, – Kulturell delaktighet (läsa böcker mm)
Stimulera till att våga – Söka den utbildning man vill, – Det arbete man vill.
Personer med LoS-svårigheter väljer systematiskt bort utbildningar, yrken och karriärer på grund av svårigheterna. Ofta sker detta omedvetet. På Linnéuniversitetets utredningsenhet är 60% av dyslektikerna som utreds kvinnor och detta beror enligt Idor på att pojkar/män ofta inte vågar gå vidare i utbildning.

Det cirkulerar en föreställning om att ungdomar idag läser mindre än förr men Idor är tveksam till ifall detta stämmer. De läser idag bara på ett annat sätt…

Det kommer inom en snar framtid att introduceras appar i läsinlärningen, generellt. För elever med LoS-svårigheter så kommer appar att fungera som en språngbräda in i läsande/skrivande. För dyslektiker är det en absolut nödvändighet för att bibehålla en god skolsjälvbild.

Träning ger resultat
Mycket forskning finns kring interventionsprogram där läsning tränas. Traditionell träning har så smått blivit digitaliserad (Lexia). Elever berättar att det är lättare att ta en tillsägelse av en dator än en människa vilket ju innebär att detta skulle kunna vara bättre för självbilden.

Vi vet att det är möjligt att träna upp fonologisk förmåga, att tidiga insatser ger störst effekt, små elevgrupper är effektiva och intensiva och systematiska insatser är effektiva.
Vi vet inte om alternativa verktyg förbättrar teknisk läsning, läsförståelse, literacy och ifall eleven kan ta till sig och förmedla text…

Idor har gjort studier på olika hem för ungdomar och vuxna.
Flera av bakgrundsfaktorerna hos personer som blir institutionaliserade är av relationell karaktär.
För de här personerna måste verktygen fungera direkt, eftersom de har låg uthållighet och en generell misstro… De som introducerar verktygen måste vara experter!

Idors studier på ungdomar (ca 130st) och bestod av 77% pojkar, 23% flickor med medelålder på 15,6 år. 70% av dessa hade någon form av svårigheter med att läsa och/eller skriva. Här har han definierat svårigheter om de inte nådde upp till normen för åk 6. Vissa påstår att man idag behöver ha en läsförmåga som normen i åk 9 för att kunna ta till sig allmän text i samhället, Idor hävdar att det räcker med norm för åk 6.
Av de med annan språklig bakgrund hade 50%/58% (en förälder/båda föräldrar från annat land) som låg under åk 4 på läsförståelse.
Tre olika grupper: alternativa verktyg, AV + miljö, ingen insats. Alla gick framåt men ingen grupp utmärkte sig!!! Detta berodde på att lärarna inte var tillräckligt utbildade/insatta i verktygen! Det var väldigt många verktyg inblandade!

I studien på vuxna:
Efter 12 timmars träning (Ordbygget 1 och 2, Lexia) och användning av kompensatoriska verktyg (talsyntes och rättstavning) hade männen (26 st) höjt sig 2 åk, kvinnorna (15 st) hade inte längre några LoS-svårigheter!!! (Kvinnorna låg innan träning på åk 5.)
Vad är viktigast – metod eller lärarens bemötande? Enligt Idor är de lika viktiga 50/50.

Appar som de använder i den pågående studien med elever i grund- och gymnasieskolan
SayHi: Taligenkänningsprogram som översätter det man säger till ett annat språk. (Alternativt verktyg)
Skolstil: Talsyntes med talande tangentbord. (träningsprogram)

Läsa och lyssna
Prizmo: fortfarande bäst för OCR-scanning.
Read2Go: Bra men krångligt eftersom man måste gå via iTunes…
Bab.la: Översättning
Ruzzle: Träna ordigenkänning. Motiverande.

Stabil uppkoppling krävs!
iPhone: Man kan stänga av funktionerna ringa och sms:a…

Resultat hittills:
Ännu inga tydliga förbättringar i läsningen…

Personalen måste vara insatta!
Inför tekniken tidigt!
Även hemma!
Rätt verktyg till rätt behov, inte nödvändigtvis dator som standardlösning!
Kombinera träning med alternativa verktyg!!!
Kvalité på apparna!
Fungerande uppkoppling!

Kompensera mera ju längre upp i skolan man kommer så att eleverna inte behöver tappa farten i undervisningen!

Mycket av det Idor nämnt idag är sådant som vi i Skoldatateket redan är i gång och tittar på. Speciellt när det gäller vikten av att lärarna är insatta och kan verktygen! Något som jag definitivt tar till mig är hur vi skulle kunna jobba mer systematiskt och långsiktigt med de insatser som vi genomför.

20130312-105628.jpg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *