Dag om Pragmatisk Språkstörning i Alvesta

Idag har jag tillsammans med ett gäng från Albäcksskolan tagit mig till Alvesta för att få mer kunskap hur man hjälper barn med språkstörning på bästa sätt.

Först ut är Barbro Bruce som är leg logoped och lektor i utbildningsvetenskap på Malmö högskola.

20130411-095356.jpg

Barbro börjar med en introduktion om sig själv och vad hon har i ryggsäcken. Hon berättar att hon var med och startade språkinriktade förskolor på 90-talet där man arbetade mer inriktat språkligt.

Hennes forskning kring språkutveckling visar t ex på att barn som befinner sig i en miljö där andra barn är på ungefär samma nivå vågar prata mer, men utvecklingen i språket gick långsammare. Man behöver både vara med de som inte kommit mycket längre än en själv, men också i de grupper där andra kommit längre.

I en av sina studier har hon tittat på hur man tidigt kan upptäcka tidigt att barn har språksvårigheter. Vid kontakter med BVC/BHV har hon förspråkat att screena barnen tidigare. Då får man inte bara gå på hur barnen uttrycker sig utan också hur de förstår och kan ta instruktioner.

Hennes forskning visar också att ADHD och dyslexi många gånger överlappar varandra, något som många lärare som arbetar med dessa barn tänkt länge men inte haft svart på vitt på.

Många gånger tangerar språkstörning mot vissa spektran av tex autism. Det gör att det är väldigt viktigt att man samverkar kring de här barnen i team där psykolog ingår och det görs en ordentlig utredning.

Barbro går in på missförstånd som kan bli med barn med dessa svårigheter. En elev skrev detta på den uppmaning han fick från sin lärare.

20130411-103726.jpg

Vad menar vi med Pragmatik

# Hur språket används i sociala sammanhang, kontext och kroppsspråk kompletterar uttal och grammatik.

# Fokus på hur samtalspartnern uppfattar och förstår.

# Innefattar även det som inte sägs explicit: syftningar, antydningar kopplat till språk, situation och erfarenhet.

# Fokus på relevans, logik, och helhet, dvs ”make sence”

Talakt

Talakter i tal och skrift (ordet är handlingen) är svårt när man har pragmatisk språkstörning. ”jag påstår/frågar/uppmanar/lovar.

# Underförstådd mening, ”maten är på bordet”

# bildspråk, ”Äta som en gris”

# Ironi, ”vilket underbart väder” (när det ösregnar)

# dubbla budskap ”Åk du bara, jag kan avstå”

Genus
Jag ställer en fråga angående genus till Barbro. Hon menar att kollar man runt så kommer jag märka att det är fler pojkar som får dessa diagnoser. Det finns en aspekt i detta också och det är att flickor inte visar upp riktigt samma symptom i detta vilket kan luras en del.

Hur kan man studera Pragmatik?

# Turtagande i samtal

#Hierarki/dominansförhållande i samtal (talmängd, pauser, samtalsämne)

# Hur avsnitt uttrycks och tolkas (ironi, antydan, underförstådd betydelse, bildspråk)

# Hur budskap innehållsmässigt och språkligt sammanfogas.

20130411-123730.jpg

Digitala lärverktyg och arbetssätt för ökad måluppfyllelse och delaktighet – Gunilla Almgren Bäck

Gunilla Almgren Bäck är specialpedagog och IKT-utvecklare i Mölndal och vann Guldäpplets särskilda pris 2011 för insatser inom IKT och specialpedagogik.

http://gabspecikt.weebly.com
Här delar Gunilla med sig av länkar, tankar och tips.

Vi har många olika kompetenser och den digitala kompetensen är en av dem.
– Ämneskompetens
– Pedagogisk kompetens
– Relationell ledarskapskompetens
– Digital kompetens

Musik fångar uppmärksamheten och hjälper till att rikta och hålla fokus. I appen iMovie kan man skapa trailers som på ett proffsigt sätt fångar åhörarnas uppmärksamhet.

– ”Ju bredare pedagogiken är desto smalare behöver specialpedagogiken vara för att undanröja hinder för lärande.” – Jerry Rosenqvist, Professor Emiritus i Specialpedagogik
– ”…och för delaktighet.” – Gunilla Almgren Bäck

Fredrik Lundell har utvecklat en metod kring Peer Instruction. Visuell kommunikation och reflektion tillsammans öar delaktighet och lärande.
– Kort genomgång
– Fråga
– Tänka själv & ge svar (mentimeter.com) (appen Socrative är ett mer utvecklat verktyg där man kan se vilken elev som svarat på vilket sätt)
– Kamratdiskussion
– Svara igen (mentimeter.com)
– Resonemang

20130312-154315.jpg

Gemensamma arbetsytor
Samspelet driver lärande framåt och digitala lärmiljöer ökar delaktigheter.
– Google Drive: Där man kan ha gemensamma dokument, dela lärare emellan, elever emellan eller mellan elev-lärare (testa ritverktyget där man kan skriva mellan tankebubblor)
– Skype: Om elever nödvändigtvis måste sitta för sig själva så kan de ändå delta genomgångar och klassrumsdiskussioner.
– Google Hangouts: Som Skype fast med fler deltagare. Där kan man också dela dokument med varandra i realtid.

Hur kan vi använda dessa verktyg när det gäller modersmålsundervisning?

– popplet.com : en webbaserad tankekarta, finns även som app, där man kan arbeta flera med samma tankekarta. Man kan lägga in bilder och filmer, även länka in. I gratisversioner får man göra 5 st, men man kan ju alltid sudda gamla kartor eller skapa nya konton.
– linoit.com (appen lino): Digitala post-it-lappar där man även kan klistra in bilder och filmer
Fotofinnaren och pics4learning: Här finns fria bilder man kan använda i undervisningen!

Med ovanstående kan vi kompensera arbetsminne, perception, stödja samarbete och olika sätt att lära samt stärka relationer.

– meetingwords.com Här kan man skriva gemensamma dokument utan att behöva ha något konto. Man får istället en webadress.

Digitalt berättande och boksamtal (alla elever har varsitt verktyg)
I Mölndal åker Gunilla tillsammans med en skolbibliotekarien ut till alla åk 1 och 2 för att introducera talsyntesen och daisyböcker. Alla elever får testa på detta under ca en halvdag! Hon ber sedan elever berätta vad som varit positivt med detta och filmar dem. Dessa filmer visar hon sedan för politiker eller förvaltning för att visa på vad Skoldatateket jobbar med för verktyg.

– Skitch: Bildhanteringsprogram. Man kan ta kort (skärmdump) på en text och öppna denna bild i skitch för att sedan bearbeta den – ringa in etc.
– MyScriptCaclulator: Man skriver med fingret, appen omvandlar detta till digitala uträkningar och räknar ut dem. Typ som en miniräknare fast man skriver med fingret in siffrorna.
– ClaroSpeak & Pages: Oavsett vilket format man har på originaltexten kan man inifrån ClaroSpeak öppna texten, lyssna, bearbeta och följa med. Man kan även skriva i appen och sedan sms:a iväg texten om man är orolig för att stava fel.
– Read2Go: Bästa daisy-appen just nu. www.legimus.se Här finns det talböcker för personer med LoS-svårigheter.
– Bookshelf Say So: Daisyläsare för PC där man kan ladda ner böcker direkt i programmet.

20130312-212032.jpg

För en elev i åk 8 var favoritfunktionerna:
1. Att kunna läsa talböcker
2. SAOL: att kunna slå upp ord och få hjälp med stavningen
3. iTranslate: Översättningsapp där man kan skapa egna ordlistor (användbart för nyanlända)

– Ruzzle: ett spel där man ska hitta ord (ordigenkänning) på både svenska och engelska.

Läsförståelsestrategier

20130312-211933.jpg

Med visuellt stöd. Strategier för att aktivera eleverna i deras läsning. Ofta är elever i behov av särskilt stöd passiva läsare.
– educreation: Skärminspelningsverktyg även med ljud. (educreation.com)

Tillgängligt skriftspråk genom estetiska lärprocesser
Exempelvis genom iMovie göra en bokfilm där man berättar en början av en bok för att sedan låta eleverna skriva fortsättningen.

Språkutveckling och kunskapsutveckling – Läsa med olika medier
Film (se halva filmen)
Lyssna på del ljudboken
Boksamtal
Läsa själv
Under bearbetningen kan man låta eleverna för logg; videologg/ljudlogg.
Ett sätt att hjälpa eleverna att komma in i boken, få förförståelse och koll på begrepp, situationer och få hjälp med att skapa bilder av personer och miljöer.

– puffin: Ljudboksapp.
Skapa ljudböcker: Pages + Explain Everything + Dropbox

Nya sätt att möta elever med kognitiva svårigheter – Elisabeth Fock

20130312-145221.jpg

Elisabeth är rektor och projektledare för Teknikstöd i skolan i Halmstads kommun och ger ett skolledarperspektiv på detta projekt.

Inledande funderingar på rektorsexpeditionen:
Kognition – vad är det?
10% av våra elever – så många!
Sekretess och avtal
Nya aktörer för en rektor att samverka med (ex. Hjälpmedelsinstitutet)
Vad kommer föräldrarna att tycka om detta?
Vad kan vi förvänta oss av lärarna? Hur kommer de att reagera på att delta i ett nytt projekt?
Halmstads kommun har tre stora gymnasieskolor med sammanlagt ca 3000 elever, detta innebär att ca 300 elever skulle omfattas av detta. Rubriken på det avtal som gick hem till familjerna var typ ”För dig som har kognitiva svårigheter eller utvecklingsstörning”, detta gav upphov till diskussioner!

Viktigt att definiera vad kognitiva svårigheter är, hur elever med kognitiva svårigheter uppmärksammas och upplevs i skolan.

Framgångsfaktorer
lojala kollegor som tar sitt pedagogiska ledarskap på stort allvar
Mentorsskapet (viktiga för att hitta eleverna)
eleverna!
Projektgruppen: Vikten av att få välja sin personal!
IT-teknikerna, en på varje skola ger närhet och lokalkännedom!
Screeningsverktyget BAS som är vetenskapligt beprövat och skräddarsytt för skolan.

Arbetsterapeuten genomför tillsammans med eleven BAS där eleven skattar 16 olika moment i skolan, hur väl det fungerar/inte fungerar:
Skriva
Läsa
Tala
Komma ihåg
Räkna
Läxor
Prov
Sport
Praktiska moment
Delta
Umgås
Rastaktiviteter
Studiebesök
Assistans
Klassrum
Samarbeta

Arbetsterapeuterna arbetar utifrån att ”människan i grunden är aktiv” och tittar på olika moment i elevens miljö. De kompletterar specialpedagogerna mycket väl, fyller en lucka då de kan titta på aktiviteter. Man kan kanske anställa arbetsterapeuter för att förstärka elevhälsan!
De är vana att arbeta med individ och grupp samt framförallt uppföljning av insatta åtgärder.
I framtiden vill de använda arbetsterapeuterna för att dels BAS-screena (helst i åk 1), skicka ut dem i klass för att titta på arbetsmiljön och den pedagogiska situationen.
Studieteknik är ett annat moment som alla behöver ha mer undervisning i, i alla ämnen och återkommande!
Det verkar som om Elisabeth vill använda arbetsterapeuterna så som specialpedagogerna i Hultsfreds kommun till stora delar redan idag arbetar.

iPadsen utrustas från början med:
Pages, Keynote, Evernote
ClaroSpeak SE
Direktlänk till Fronter (lärplattformen)
Kamera (arbetsblad, tavla, experiment etc. Prizmo användes sällan…)
iMovie (redovisning)
NE och SAOL
Elevernas scheman
TimeTimer
Siri
Yatzy och enkla Soduko
Four InRow och Quizkampen
iPhoria (avslappning olika ljud)

Padda, eller något annat, för alla?
ersätta grafritare (TInspire)
som mikroskopbilder
lexikon (även för nyanlända elever)
flipped classroom
Youtube, Facebook etc.

Gymnasiesärskolan
Schema: Tasuc Scedule
Duka fram frukost: Choice Creator
QR-koder: duscha, skattjakt, adventskalender etc.
Dagbok: Dailybook
FirstVideo (låst Youtube
Sociala berättelser: Ritprata och Bookabi
Doodle DJ och Grid Player

IT måste vara en del av kärnverksamheten
Halmstad vill ha en IT-pedagog
De har sett behov av att skapa en IT-strategi
De vill ha 1-1 satsning på gymnasiet
Hultsfred har en IT-pedagog för grundskolan (Johan Klavins) och två på gymnasiet (Berthold Nilsson och Salim Saab). Vi håller på att ta fram en IT-strategi för hela skolan i Hultsfred. Vi har på gymnasiet 1-1.

Ökad kunskap hos personalen
Workshop
Föreläsning om IT i gymnasieskolan
Utrustat specialpedagogerna och bibliotekarierna med iPads
Föreläsningar om kognitiva svårigheter

Teknikstöd i skolan för elever med kognitiva svårigheter – Ann-Katrin Wijk

20130312-135227.jpg

Från Kalmarsunds gymnasieförbund kommer specialpedagog och projektledare Ann-Katrin Wijk för att berätta om ett projekt (Teknikstöd i skolan) där de har testat kognitiva verktyg för elever med behov av detta.

Hur ska skolan förbättra förutsättningarna för elever med kognitiva funktionsnedsättningar?
Upptäcka
Utreda
Åtgärda
Följa upp
Utvärdera
Alla elever ska ju ges det stöd och den stimulans som krävs för att utvecklas så långt som möjligt.

Gamla specialpedagogiska tips vid problem med:
Stavning: Bortse från stavningen vid bedömning. Hjälp eleven att planera skrivandet (mindmap).
Att skriva språkligt korrekt: Renskriva på dator. Ge eleven möjlighet att korrigera sitt språk före bedömning.
Hinna med eller förstå frågorna på provet: Ge en intriúktion i taler (inte i flera steg). Ge muntliga prov. Läs upp frågorna för eleven.
Läsa stora mängder text: Sammanfatta muntligt med god struktur. Låt eleven lyssna på texten (CD/MP3/Daisy).
Förstå text: Låt eleven läsa texten tillsammans med en kamrat. Läs och förklara texten för eleven.
Lyssna och anteckna samtidigt: Ge eleven en kopia av anteckningarna i början av lektionen. Låt en kamrat skriva ner anteckningar – kopiera.
Koncentration: Ge instruktioner en i taget. Tänk på miljön runt eleven. Gruppstorleken? Sitta ii gruppen eller ensam och arbeta?

Alla dessa tips kan vara användbara men hur utpekande är de? Hur stigmatiserande?
Det specialpedagogiska perspektivet lokaliserar svårigheterna till faktorer utanför eleven. Barns olikheter är ett grundläggande faktum som det pedagogiska arbetet måste anpassas till. Kategorisering och diagnosticering av individer uppfattas som stigmatiserande för dessa. Barns olikheter ska ses som en tillgång och som något som berikar skolan. Särlösningar ska undvikas och barns rätt till delaktighet ska betonas.

Kognition samlingsbegrepp
Minne
– Korttidsminne/arbetsminne
– Långtidsminne

Exekutiva funktioner
– Planera/organisera
– Skapa struktut – rutiner
– Starta – ta initiativ
– Hejda (oönskade) impulser
– Uppmärksamhet
– Tidsuppfattning
– Automatiskt fungerande

Perception – kroppsuppfattning
Abstrakt tänkande

Vilka är problemen?
– Starta, ta initiativ
– Planera – organisera
– Strukturera
– Tidsuppfattning
– Automatiskt fungerande
– Socialt samspel
– Uppmärksamhet
– Oro/ångest (de är ofta mycket väl medvetna om att de har det svårt)
– Sömn

Alla har vi ibland svårt med kognitionen men dessa elever har det hela tiden. Dessa funktioner krävs för att klara skolan och vardagen.
– Svårigheter att diskriminera viktig information från oviktig
– Kan inte bearbeta information lika snabbt som andra
– Svårigheter att fokusera i bruset från omvärlden, den egna kroppen och tankar
– Svårigheter att hålla fokus över tid
– Svårigheter att fokusera under stress eller på mer komplicerade uppgifter
– Fastnar lätt i detaljer. När man ej kan fokusera det väsentliga hugger man tag i något synligt eller emotionellt laddat
– Svårt att själv påbörja en arbetsuppgift, ta initiativ
– svårt att planera/organisera/strukturera
– Vill veta om en halv A4-sida är tillräckligt för en skriftlig redovisning
– Kommer för sent, på morgonen eller mellan lektioner
– ”Hoppar över” idrotten med eller utan orsak.
– Har dålig tidsuppfattning
– Har kort arbetsminne, glömmer instruktioner
– Klarar kortare arbetsuppgifter men inte inlämningsarbeten
– Vill inte gå på stödundervisning
– Kan ha svårigheter med det sociala samspelet
– Har ångest/oro
– Har sömnsvårigheter

Teknikstöd i skolan är ett projekt i Kalmar, Växjö och Halmstad. Ett regeringsuppdrag till Hjälpmedelsinstitutet, en försöksverksamhet mellan 2011-2013 som ska slutredovisas i september 2013. Projektet syftar till att se om teknikstöd kan hjälpa elever med kognitiva funktionsnedsättningar till högre måluppfyllelse i gymnasieskolan. Eleverna ska få tillgång till och få prova teknikstöd. Skolpersonal ska få ökad unskap om teknikstöd, kognitiva funktionsnedsättningar och dess konsekvenser. Arbetsterapeuter ska prövas i skolan, utvärdera roll och effekter av dem i skolan, eventuellt kan de bli en del av elevhälsan? Samverkan med andra aktörer – jobba med att ta fram en modell för samverkan och förtydliga ansvarsfördelning. Hjälpmedelsinstitutet ska dessutom ta fram ett pedagogiskt utbildningsmaterial.

Hur hittade de eleverna?
Först behövde de utbilda folk som kunde identifiera elever med kognitiva funktionsnedsättningar – nyckelpersoner. Eleverna behövde inte ha diagnoser av olika slag. Ofta behöver elever som klassas som ”lata”, ”kan om han vill” kognitivt stöd!
BAS – Behov av Anpassning i Skolans miljö (Ett screeningsvertyg som arbetsterapeuter använder). Detta blev urvalet. Kanske 10% av alla elever behöver kognitivt stöd!
Många har utbildats i vad kognitiva funktionsnedsättningar kan innebära. Projektet är kopplat till Linköpings Universitet som även gör sociaekonomiska studier utifrån BAS-resultaten.
Utbildningen riktades främst till specialpedagoger, speciallärare och bibliotekarier!

Framgångsfaktorer
Arbetsterapeuter i skolan, en ny profession med nya ögon!
Samordningsvinster med 1 till 1 satsning, IKT-pedagoger har samverkat med IT-pedagoger (oklart vad skillnaden mellan dem är).
Många elever vill vara med. De får ju i och för sig tekniska prylan men de blir ju även hjälpta. Om de tappat verktyget (vilket dessa elever ofta gör) så har de fått ett nytt!
Många lärare har fått upp ögonen för kognitiva funktionsnedsättningar!

Svårigheter
Arbetsterapeuten är en ny profession i skolan som kanske har haft svårt att komma in i skolans värld.
Elevens svårigheter = arbetsterapeuternas svårigheter (boka tid med en elev som har svårt att passa tider)
Fortbildning av lärare – planeras långt i förväg och det har varit svårt att få plats
Lärare har fullt upp!

Elevstatistik
49 kvinnor, 58 män
86 elever med svenska som modersmål
12 elever med annat modersmål än svenska
Ålder mellan 16 och >19 år
De flesta har ingen diagnos

De flesta elever hade inte åtgärdsprogram!
De flesta nationella gymnasieprogram finns faktiskt representerade, IM hade bara 5 elever med av drygt 200! Många elever på nationella program har alltså kognitiva svårigheter, de går inte bara på IM!

Hur vill de gå vidare med detta?
Projektgruppen med en specialpedagog/speciallärare från varje enhet cementeras och träffas ett par gånger per termin.
Utveckla ett samarbete med instanser runt om i samhället, Arbetsförmedling, Försäkringskassa.
Kunskapen finns i oorganisationen men måste erövras hela tiden framåt!
En IT-tekniker är önskvärt!

Kognitionssimulator
Gå in och testa vad det kan innebära att ha olika kognitiva svårigheter!

Är man intresserad av att komma i kontakt med Ann-Katrin kan man göra det på ann-katrin.wijk@ksgyf.se

Elever lär elever – så blir alternativa verktyg en naturlig del av vardagen – Kersin Broms och Kerstin Davidsson (Enköping)

20130312-124634.jpg

Skoldatateket i Enköpings kommun har dragit igång ett projekt som de kalla Elever lär elever. I Enköping finns 13 grundskolor och de har ca 40.000 invånare. Skoldatateket i Enköping har varit igång sedan 2008 och de valde att inte ha någon lokal. Varje grundskola har en egen specialpedagog och dessa blev från början utrustade med varsin bärbar dator och en scanner.

Till en början hade de väldigt mycket utbildning för specialpedagogerna och lärarna i bland annat talsynteser, Lexia och scanning. De hade till en början Alphasmart, läspennor, Daisyspelare, Audiofoner (ljudförstärkning för elever med uppmärksamhetssvårigheter) och nu har de en iPad…

Det blev inte som de trodde…
Specialpedagogerna kan inte klara allt.
Pedagogerna i klassrummen vet inte om vad som finns att tillgå.
Pedagogerna är ängsliga att de kan för lite.
Cheferna är inte med på tåget och trycker inte på.
Digitalt stöd finns sällan med i åtgärdsprogram eller i IUP för elever som behöver det.
Inkluderande anpassning ligger ganska långt bort.
Hur har vi det i Hultsfred? Vilka av ovanstående kan vara problematiska punkter?
Specialpedagogerna våra måste engageras som mellanhänder på våra skolor.
Alla våra pedagoger ska minsann veta vad som finns att tillgå!
Vi ska göra alla aktuella pedagoger stensäkra på de verktyg de har i klassrummen!
Cheferna ÄR med på tåget, de kör i princip loket och skyfflar in kol för fullt!
När vi har beslutat om att testa ett särskilt verktyg så vill vi naturligtvis att det skrivs in i ÅP och följs upp kontinuerligt.
Inkluderande anpassningar är relativt utvecklade i Hultsfreds kommun.

Projektet Elever lär elever
Syftet var att eleverna skulle bli oberoende av lärare när det gäller de alternativa verktygen. Det skulle bidra till ökad inkludering och de elever som skulle fungera som ambassadörer skulle få en statushöjning genom att kunna saker som de sedan kan lära sina kamrater.

Ett antal elever fick vid 2 halvdagars utbildningstillfällen med ett par veckors mellanrum och tillsammans med skolans specialpedagog komma till Skoldatateket som lånade en lokal på en central skola och gå igenom de program som hade valts ut: talsyntes, rättstavning, inlästa läromedel etc.

Innehåll i utbildningen för ambassadör-eleverna (6 elever i varje grupp, totalt 14 grupper på 12 skolor)
Talsyntes och anpassningar av texter för god läsbarhet
Talsyntes på nätet
Skanna med hjälp av talsyntes
Stavningsprogram för svenska och engelska
Göra egen ljudinspelning (Audacity)
Gustavas ordböcker för svenska och engelska (?)
Ambassadörerna fick som belöning ett diplom, ett USB-minne och en fika.

På en skola presenterades uppdraget i åk 4 och 5 och många elever ville vara med och bli ambassadörer. De som valdes ut hade LoS-svårigheter, dyslexi eller behövde lyftas. Det sågs av eleverna som ett hedersuppdrag. Specialpedagogerna på de olika skolorna blev mentorer för dessa elever i detta projekt.

Eleverna gick ut 2 och 2 i helklass och presenterade dessa program för alla. Eleverna satt då 2 och 2 vid en dator och provade programmen när de gicks igenom. Men ambassadörerna blev mentorer för elever som har en egen dator som kompensatoriskt hjälpmedel, hade introduktionskurser och stöttar i vardagen. Fortfarande är det många som vill vara och bli ambassadörer.

Efter projektet fick alla ambassadörerna utvärdera, liksom pedagogerna. Projektet pågick under HT-11 och resulterade i en projektrapport som förvaltningen fick del av. På vårterminen gjorde Skoldatateket besök på en skola för att se hur det blivit. Det hon såg var att inställningen hos lärarna behövde förändras, datorn ses inte som ett naturligt verktyg i undervisningen – eleverna skriver först på papper för att sedan ibland överföra det till datorn… Eleverna använde sig knappt av de program som de fick lära sig i projektet. (Kanske för att de blev ensamt ansvarig för dem?)

Nya elevkurser HT-12 för att fylla på med ambassadörer i skolorna. Men det finns ett behov av att följa upp med eleverna så att de inte lämnas ensamma med detta!!!

(Hur) Kan ett systematiskt användande av appar förbättra läs och skrivförmågan – Idor Svensson

Idag finns det inte en enda vetenskaplig artikel skriven om iPad, iPhone och appar som kompensatoriska hjälpmedel vid läs och skrivsvårigheter. Det är alltså ett väldigt nytt område…

Begreppsförvirring finns kring detta område. Vad använder vi för begrepp egentligen. Idor förespråkar begreppet Assistive Technology (AT).

Läs och skrivsvårigheter i Sverige (ca 15-20%) men bara 3-7% är dyslexi (fonologiska svårigheter som oftast inte förbättras av träning, ärftlighet etc.). För gruppen som har generella läs och skrivsvårigheter hjälper träning oftast mycket bra.

Med kompensation (glasögon) går man runt problemet och tränar inte förmågan (att se).
Hur är det med alternativa verktyg? Kompenserar vi utan att träna?

Vad är poängen med att använda alternativa verktyg?
Tillgänglighet
Lika villkor – Delaktighet, – Självständighet
Underlätta vardagen – Struktur, – Kulturell delaktighet (läsa böcker mm)
Stimulera till att våga – Söka den utbildning man vill, – Det arbete man vill.
Personer med LoS-svårigheter väljer systematiskt bort utbildningar, yrken och karriärer på grund av svårigheterna. Ofta sker detta omedvetet. På Linnéuniversitetets utredningsenhet är 60% av dyslektikerna som utreds kvinnor och detta beror enligt Idor på att pojkar/män ofta inte vågar gå vidare i utbildning.

Det cirkulerar en föreställning om att ungdomar idag läser mindre än förr men Idor är tveksam till ifall detta stämmer. De läser idag bara på ett annat sätt…

Det kommer inom en snar framtid att introduceras appar i läsinlärningen, generellt. För elever med LoS-svårigheter så kommer appar att fungera som en språngbräda in i läsande/skrivande. För dyslektiker är det en absolut nödvändighet för att bibehålla en god skolsjälvbild.

Träning ger resultat
Mycket forskning finns kring interventionsprogram där läsning tränas. Traditionell träning har så smått blivit digitaliserad (Lexia). Elever berättar att det är lättare att ta en tillsägelse av en dator än en människa vilket ju innebär att detta skulle kunna vara bättre för självbilden.

Vi vet att det är möjligt att träna upp fonologisk förmåga, att tidiga insatser ger störst effekt, små elevgrupper är effektiva och intensiva och systematiska insatser är effektiva.
Vi vet inte om alternativa verktyg förbättrar teknisk läsning, läsförståelse, literacy och ifall eleven kan ta till sig och förmedla text…

Idor har gjort studier på olika hem för ungdomar och vuxna.
Flera av bakgrundsfaktorerna hos personer som blir institutionaliserade är av relationell karaktär.
För de här personerna måste verktygen fungera direkt, eftersom de har låg uthållighet och en generell misstro… De som introducerar verktygen måste vara experter!

Idors studier på ungdomar (ca 130st) och bestod av 77% pojkar, 23% flickor med medelålder på 15,6 år. 70% av dessa hade någon form av svårigheter med att läsa och/eller skriva. Här har han definierat svårigheter om de inte nådde upp till normen för åk 6. Vissa påstår att man idag behöver ha en läsförmåga som normen i åk 9 för att kunna ta till sig allmän text i samhället, Idor hävdar att det räcker med norm för åk 6.
Av de med annan språklig bakgrund hade 50%/58% (en förälder/båda föräldrar från annat land) som låg under åk 4 på läsförståelse.
Tre olika grupper: alternativa verktyg, AV + miljö, ingen insats. Alla gick framåt men ingen grupp utmärkte sig!!! Detta berodde på att lärarna inte var tillräckligt utbildade/insatta i verktygen! Det var väldigt många verktyg inblandade!

I studien på vuxna:
Efter 12 timmars träning (Ordbygget 1 och 2, Lexia) och användning av kompensatoriska verktyg (talsyntes och rättstavning) hade männen (26 st) höjt sig 2 åk, kvinnorna (15 st) hade inte längre några LoS-svårigheter!!! (Kvinnorna låg innan träning på åk 5.)
Vad är viktigast – metod eller lärarens bemötande? Enligt Idor är de lika viktiga 50/50.

Appar som de använder i den pågående studien med elever i grund- och gymnasieskolan
SayHi: Taligenkänningsprogram som översätter det man säger till ett annat språk. (Alternativt verktyg)
Skolstil: Talsyntes med talande tangentbord. (träningsprogram)

Läsa och lyssna
Prizmo: fortfarande bäst för OCR-scanning.
Read2Go: Bra men krångligt eftersom man måste gå via iTunes…
Bab.la: Översättning
Ruzzle: Träna ordigenkänning. Motiverande.

Stabil uppkoppling krävs!
iPhone: Man kan stänga av funktionerna ringa och sms:a…

Resultat hittills:
Ännu inga tydliga förbättringar i läsningen…

Personalen måste vara insatta!
Inför tekniken tidigt!
Även hemma!
Rätt verktyg till rätt behov, inte nödvändigtvis dator som standardlösning!
Kombinera träning med alternativa verktyg!!!
Kvalité på apparna!
Fungerande uppkoppling!

Kompensera mera ju längre upp i skolan man kommer så att eleverna inte behöver tappa farten i undervisningen!

Mycket av det Idor nämnt idag är sådant som vi i Skoldatateket redan är i gång och tittar på. Speciellt när det gäller vikten av att lärarna är insatta och kan verktygen! Något som jag definitivt tar till mig är hur vi skulle kunna jobba mer systematiskt och långsiktigt med de insatser som vi genomför.

20130312-105628.jpg

Förväntningar

Då var det dags igen.

Idag är jag på konferensen ”Kompensatoriska verktyg i skolan” på Liljeholmen i Stockholm.
På programmet idag finns:
– Hur kan ett systematiskt användande av appar förbättra förmågan att läsa och skriva? – Med Idor Svensson från Linnéuniversitetet.
– Elever lär elever – så blir alternativa verktyg en naturlig del av vardagen – Med en specialpedagog – och föreståndaren för Skoldatateket i Enköping.
– Teknikstöd i skolan för elever med kognitiva svårigheter – Med specialpedagog från Kalmarsunds Gymnasieförbund.
– Nya sätt att möta elever med kognitiva svårigheter – Med rektor från Halmstads kommun.
– Digitala lärverktyg och arbetssätt för ökad måluppfyllelse och delaktighet – Med specialpedagog från Mölndals stad.

Jag är fantastiskt nyfiken på att få höra deras erfarenheter av att jobba med tekniska verktyg i skolan och förhoppningsvis kan jag komma hem med en kappsäck full med guld! Tyvärr är det ju så att allt som glimmar inte är guld men vi får helt klart göra det vi kan och vill utifrån våra förutsättningar. Det är sällan lyckat att köpa ett koncept rakt av utan att se till ens egna förutsättningar både när det gäller elevunderlag och personal. Vad av detta jag hör och ser idag skulle vi kunna använda oss av i Hultsfred och hur ska vi gå till väga för att göra det till vårt? Det är frågor som kommer följa mig idag.

Har ni funderingar kring ovanstående som ni vill att jag lyfter så hör gärna av er!

//Lizette

Uppmärksamhetsproblem

Har du en elev i din klass som inte alltid kan hålla fokus eller som ibland skulle kunna liknas vid en studsboll, larv eller parkour-artist? Oavsett hur mycket vi älskar alla dessa barn och elever som verkligen är unika och sätter guldkant på tillvaron så ligger ju kunskapskraven och skaver i bakhuvudet på oss pedagoger… Ja, eleven stormtrivs i skolan men hen får ju inget gjort…

Kanske kan en förklaring vara mognad, kanske är det ändå inte så allvarligt? Utvecklingspsykologen Gordon Neufeld ger oss nya perspektiv.

http://www.skoldatatek.se/laestips/396-gordon-neufeld

På länken ovan finns hans föreläsningar samlade från UR, men det finns även en sammanfattande version som jag starkt rekommenderar. Titta, lyssna, fundera och reagera! Skriv gärna era kommentarer på föreläsningarna här.

Bloggpris

Johan, jag och Martin Snickars fick ju i januari möjligheten att tillsammans med AV Media i Kalmar län åka på BETT-mässan i London. På denna resa intensifierades vårt bloggande på både denna, Skoldatatekets blogg som på AV Media i Kalmars blogg. Under denna resa pågick det tydligen en liten blogg-tävling som nu undertecknad har utsetts till vinnare av…

Det är med stor glädje och ödmjukhet jag mottar denna överväldigande ära och detta fantastiska pris. Stort tack till AV Media i Kalmar län som gjorde allt detta möjligt. Förhoppningsvis går ni även in på bloggarnas tidigare inlägg och tar del av våra inlägg från mässan.

//Lizette