Bilderböcker är toppen!! Boktips för högläsning av bilderböcker.

9789185845583_large_varfor-grater-pappan mamma mu pricken vem räddar Alfons

En idé för att diskutera litteratur. ”Det är när olika uppfattningar och tolkningar möts, som eleverna utvecklas som aktiva skapare av kunskap och då kan också motbilder mot rasism och fördomar formas”  Barbro Westlund.

Vi kan lära oss mycket om att vara bra medmänniskor och kompisar av våra böcker. Här är några som jag har jobbat med. Förutom lista med titlar finns kommentarer med vilka ämnen och frågor böckerna väcker så klicka på länken här under… 🙂

Boklista

 

En läsande klass

Till hösten kommer jag att fortsätta att jobba med läsfixarna och då mha En läsande klass. Har ni inte sett den hemsidan ännu så rekommenderar jag den verkligen! Här finns färdiga lektionsplaneringar för hela läsåret med texter och frågor på texten, läsloggar och genomtänkta planeringar om man vill och om man inte vill kan man plocka det som man tycker är bra. På Lindblomskolan finns en bok per årskurs på lågstadiet men som sagt ALLT finns på hemsidan.

Bilden är en länk till hemsidan och det finns också alltid en länk till hemsidan längst ner på bloggen.

20140630-181420-65660555.jpg 

Under länken här under finns en kort film där läsfixarna förklaras och som man kan visa för föräldrarna på t.ex. föräldramötet till hösten… 🙂

Film 

Men så finns det fler filmer från UR om lässtrategierna:

Introduktion

Högläsning i förskolan

Sammanfatta

Inre bilder

Utreda oklarheter

Ställa frågor

Förutspå

20140630-182852-66532788.jpg

 

Elevstyrda utv.samtal i år ett.

Det här tyckte jag var ett bra exempel på elevstyrda utvecklingssamtal i årskurs ett eller lågstadiet kanske. Något jag tänker använda och göra om så det passar mig inför utvecklingssamtalen i höst.

Länk till Sara Perssons blogg:

blogg-tips

Hennes idé:
”Vi började med att prata om vad ett utvecklingssamtal är och varför man har det. Det var inga konstigheter, eleverna var ju vana sedan förskoleklassen. Sedan berättade vi att de skulle få ta hand om sitt möte själv, att det var de som skulle visa och berätta. Detta rönte inte några särskilda reaktioner mer än; Visa för mamma eller pappa – kul!

Nästa steg var att eleverna fick skriva en egen inbjudning till utvecklingssamtalet. Vi jobbar med Att Skriva sig till Läsning (ASL), så i all korthet gick det till så här:
1 Samtal i hela gruppen om vad en inbjudan är och vad som är bra att ha med i den.
2 Skrivkompisarna (vi har fasta par som samarbetar vid skrivarbeten) pratade om vad just de ville ha med i sina inbjudningar.
3 Skrivparen hjälptes åt att skriva inbjudningar vid datorn.
4 Sedan läste de, som vi gör i ASL, sina inbjudningar för varandra.
Elevernas inbjudningar bifogades en kort information från oss vuxna om upplägget. Vårdnadshavarna till våra 25 elever fick välja på fyra datum och ange vilken tid mellan 14-16 de ville komma. Spännande – hur många skulle komma samtidigt?

Efter detta var det dags att skriva dagordning för utvecklingssamtalet. Äldre elever har jag låtit göra egna dagordningar, men med 1:orna valde att göra en gemensamt. Vi samlades vid smartboarden och med hjälp av gemensam diskussion kom vi fram till en dagordning som ser ut ungefär så här:
Dagordning
1 Hej och välkommen
2 Vad jag kan i matte
3 Vad jag kan i svenska
4 Vad jag kan om andra saker
5 Lådan
6 Visa runt
7 Min egen sak *
8 Vad mamma eller pappa vill prata om
9 IUP
10 Tack och hej då
* Något valfritt som eleven gärna vill visa, t ex att skriva på datorn med talsyntes, en ramsa, en teckning, läsa upp en text.

När det bara var några få dagar kvar tills de första eleverna skulle ha sina samtal körde jag ett litet rollspel med en elev inför de andra där jag låtsades att vara elev och eleven min förälder. Så körde jag igenom dagordningen ganska snabbt, lite lättsamt och med syfte att avdramatisera och visa att det inte är svårt. Vi skrattade och hade kul! Sedan fick barnen träna på samtalen i sina skrivpar och jag gick runt och stöttade där det behövdes.

Inför själva samtalen dukar Jeanette och jag upp så många bord som behövs i klassrummet med elevens låda med arbeten, 2 dagordningar och de självbedömningar som behövs. Vid fler än fyra samtal samtidigt använder vi även det klassrum som vi delar med fritids.

Elever och vårdnadshavare kommer in efter hand och sätter sig och börjar. Varje elev väljer själv vilket språk hen vill berätta på. En del elever vill läsa dagordningen helt själv, medan andra tar lite hjälp av mamma eller pappa. Samtalen flyter på och vi lärare rör oss runt i rummen och samtalar lite vid varje bord. När det är dags att skriva IUP så tar vi lärare ansvar för den punkten, förklarar syftet och dokumenterar vad vi bestämmer. Vi använder oss av den nya mallen från Skolverket.

Ja, så gör vi alltså just nu. Det ska bli spännande att läsa föräldrarnas utvärderingar sedan, men eleverna är i alla fall nöjda så långt. Kom gärna med synpunkter och frågor, eller berätta om dina egna erfarenheter!

Lycka till med elevstyrda utvecklingssamtal önskar:
@frksarapersson ”

The big five. Varför djuren?!

Kommunikativ förmåga: Elefanten har god förmåga att lyssna och kommunicera över långa avstånd. Symbolen för kommunikation, @, förknippas med detta djur!

Analys förmåga:  Leopardens förmåga att klättra gör att den kan växla mellan olika perspektiv. Den ser mönster både hos sig själv och sin
omgivning. Analyserar och bedömer för/nackdelar i olika val.

Metakognitiv: Lejonhannen växlar mellan olika strategier och låter honorna jaga så han själv kan reflektera och avgöra rimligheten i om han ska resa sig och ta över bytet eller ej.

Förmåga att hantera information: Buffeln betar av och smälter stora informationsmängder tack vare sina 4 magar. Skicklig på att använda ”källor” även om de kan vara svåra att hitta.

Begrepp: Noshörningen är stabil, hårdhudad och har en spetskompetens. Jordnära begrepp som fram, bak, upp och ner m.fl. behärskar den med lätthet .

IMG_0941.JPG

 

 

Saga om The Big Five.

Hittade en saga angående The Big Five. Tänker mig att man kan använda den som en introduktion och något att utgå ifrån när man pratar om förmågorna och vad alla orden innebär.

Kvällarna på savannen

Elefanten levde på savannen i Afrika tillsammans med sina vänner noshörningen, buffeln, leoparden och lejonet. Varje kväll när solen gått ner samlades de vid vattenhålet för att lyssna till elefantens berättelser och dela med sig av vad de varit med om under dagen. Det var ofta elefanten som ledde samtalen och han diskuterade och argumenterade med sina vänner i timmar.

Ibland hände det att de fem vännerna inte förstod varandra riktigt. De tillhörde olika arter och hade olika språk. De använde ord som de andra inte alltid förstod. Då var det noshörningen som hjälpte dem att förstå varandra. Han var äldst och mycket klok och hade genom åren lärt sig flera olika språk och många svåra ord som han kunde förklara för sina vänner.

De fem vännerna lärde sig mycket av varandra under kvällarna på savannen. Lejonet och leoparden, som båda var rovdjur, diskuterade olika sätt att jaga med varandra. Lejonet prövade nya jaktsätt och prövade sen igen om hon inte tyckte att det gick bra. Hon diskuterade med leoparden hur det gått och funderade mycket på vilken metod som var mest effektiv. Leoparden i sin tur jämförde olika metoder och kunde se likheter och skillnader, fördelar och nackdelar med dem. Leoparden kom ofta med förslag på lösningar när de stötte på problem.

Elefanten, noshörningen och buffeln deltog inte i jaktdiskussionerna eftersom de alla var växtätare. De pratade istället om var man kunde hitta goda växter och jämförde smaker på olika sorters gräs. Buffeln som var mycket noggrann lyssnade intresserat på sina vänner som hade så mycket kunskap om växter. Buffeln samlade in informationen och sorterade det han fick veta efter smak, utseende och växtplats. Han var noga med att skilja på fakta och sina egna och vännernas åsikter. All kunskap han fick samlade han in för att kunna berätta vidare för sina barn och barnbarn.

Så här fortsatte kvällarna vid vattenhålet på savannen. Vad jag vet träffas de fem vännerna där fortfarande och kanske kommer även deras barn att göra det i framtiden.

Camilla Allequist – Svärtingehus skola, Norrköping

 

 

IMG_0926.JPG

Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar!