Intervjua statsministern.

Första Val-lektionen är genomförd. Med mycket rösta- och intervju-fokus.

Vi började med att rösta om vi skulle ta nya skrivböcker i år eller fortsätta i de gamla. Majoriteten ville att vi skulle ta nya böcker så då fick alla nya böcker. Flest vinner ju i en omröstning.

Vi gick igenom begrepp som rösta, val och jag pratade om vem/vilka som vann förra valet. Vi pratade om statsminister och andra ministrar som bestämmer i regeringen, Lyckligt lottad, som jag var den här lektionen, så hade jag hjälp av en arabisktalande kollega som kunde förklara begreppen så fler förstod.

Uppgiften för dagen var att träna på att formulera frågor med tanke på intervjuer som många ministrar och politiker gör nu. Så vi började med att titta på en intervju, när Lucy intervjuar statsministern Stefan Löfven.

Se klippet här. https://www.metro.se/artikel/lucys-val-här-intervjuar-lucy-7-stefan-löfven-och-lär-honom-att-shuffla 

Vi pratade om Lucys frågor och tittade på några av dem med projektorns hjälp. Vad betyder orden, vad svarade han och hur skriver man en fråga?

Sedan skulle eleverna formulera frågor till statsministern. Då röstade vi igen. Penna eller dator? Med ena gruppen vann pennan och i den andra datorn.

När ett antal frågor var formulerade bröt jag och istället för att fråga statsministern så frågade vi varandra frågorna. En elev läste en fråga och kastade bollen till en kompis runt bordet som fick svara. Alla fick fråga och svara några gånger. Sedan bytte vi böcker och svarade på varandras frågor även skriftligt.

I klasserna har de nu varit ute på valpromenad och tittat på valaffischer och besökt förtids-vallokalen. Så nästa vecka väntar att skriva återberättande text om promenaden. 

 

Valet 2018 PP-vägg

Då var första PP-väggen på plats redo för eleverna på måndag. Eller tja… vi väntar väl någon dag innan vi börjar jobba ordentligt men redo för torsdag i alla fall.. 😉

Eleverna börjar nu åk 3 och första temaområdet blir det högaktuella valet. De tidigare molnen som vi använt för elevernas självskattning m.m. är ju ”utvecklade” till trappor. Där första trappsteget är en godkändnivå men där vi jobbar oss upp och utmanar oss vidare trappsteg för trappsteg. Trappan finns på PP-väggen som ni ser ovan,  men eleverna får också var sitt häfte där de kan självskatta sina kunskaper när vi jobbat ett tag.

 

Eftersom jag jobbar främst med flerspråkiga elever så har jag försökt att göra bildstöd till de begreppen som vi kommer jobba med. Så bad jag vår studiehandledare och modersmålspedagog i arabiska att hjälpa mig med översättningen. (Tyvärr har jag ingen som kan hjälpa mig med översättningen till de andra språken.) Några av våra arabisktalande elever kan läsa på arabiska så de får hjälpa mig i klassrummet.

Dessa blir nu underlag till memory, domino eller andra spel så att vi kan repetera dem enkelt i klassrummet när det blir tid över. Men också som stöd på väggen, helt enkelt.

Så roligt att vara igång! 🙂

Här finns materialet om någon vill använda det:

Valet – Ämnesspecifika ord och begrepp, svenska och arabiska.

Valet – Trappan

 

Är du fundersam på vad jag menar med min PP-vägg så finns här under ett litet filmklipp som sammanfattar mina tankar kring det.

Synliggöra samarbetet under nya läsåret.

Taggad inför nytt läsår och nya möjligheter att utveckla undervisningen tillsammans med elever.

Under sommaren har jag läst Grundbok i kooperativt lärande och inspirerats.

Nu är det dags att synliggöra och tydliggöra vad jag menar när jag vill att eleverna samarbetar! Jag har tidigare jobbat mycket för att synliggöra mål för eleverna kopplat till kunskapskrav genom mina PP-väggar och jag tänker att jag på samma sätt vill förklara och tydliggöra för eleverna vad samarbete innebär.

Samarbete och grupparbete är för mig en viktig del i undervisningen då jag vill att eleverna ska använda sitt språk så mycket som möjligt under mina lektioner, nu hoppas jag kunna ge eleverna redskap för att lyckas bättre med samarbetet.

I mitt lilla rum ska nu dessa planscher upp:

Länk till planscherna.

Jag har valt dessa samarbetsfärdigheter att börja med och de  ska plastas in så att de lätt kan plockas ner och läggas på bordet där eleverna sitter. Eleverna ska få varsin grön, gul och röd lapp. För jag tänker att de inte bara ska pryda min klassrumsvägg för att påminna, utan vi ska även kunna utvärdera hur samarbetet har fungerat under lektionen. Grön betyder att eleven tycker att den samarbetsfärdigheten har fungerat bra, gul – så där och röd att det inte fungerat. Så skapar vi möjligheter att fundera kring varför samarbetet har fungerat (feedup) och vi kan också diskutera hur vi kan göra för att det ska bli ännu bättre (feedforward).

Jag har också, efter att ha blivit inspirerad av boken, tänkt att utveckla mitt trafikljus inför läsårsstarten. Tanken med trafikljuset var att visa eleverna vilken röstvolym jag vill att de använder i klassrummet. Det funkar ganska bra men tänker att om jag förtydligar ytterligare a´la kooperativt så blir det ännu tydligare för eleverna. Så nu kommer trafikljuset att få lite bilder och ord…

 

Länk till Samtalsvolym-dokument.

En väldigt läsvärd bok som inspirerat mig mycket. Rekommenderas varmt. Under året kommer säkert fler inlägg på temat. 

 

”Vad har du tänkt lära dina elever idag? Varför?”

 

 

Ann S. Pihlgren

Tips om föreläsning från UR samtiden! 

Ann S. Pihlgren hänvisar i sin föreläsning, som jag blivit tipsad om, bl.a. till Neil Postman. Han menar att man ska titta sig i spegeln på morgonen och fråga sig – Vad har du tänkt lära dina elever idag? och sedan -Varför det? Kan man då inte svara på det så ska man låta bli att göra det. Föreläsningen riktar sig mot fritidshemmet men jag tänker i mitt egna utvecklingsarbete behöver jag kunna mer om fritids för att vi ska kunna samverka på riktigt. Men också mycket som jag kan ta till mig i mitt arbete som lärare i skolan. Hon säger många kloka saker så jag hoppas att många har tid att lyssna eller tar sig tid kanske… 😉

På länken här är ett klipp som jag på ca 1 min där hon just pratar om den didaktiska frågan ”varför” och kopplar till Postman.

Hon säger som sagt många kloka saker och lyfter bl.a. arbetet med förmågorna i skolan och på fritids. I skolan jobbar vi så mycket med ”The big five”, nästan så vi glömmer bort de övriga förmågorna sk icke-kognitiva förmågorna. Detta kan fritids och att det är ett exempel på något som samverkan skulle kunna formas runt. Hon tipsar om hur man kan använda dessa övriga förmågor som observationsunderlag, analysera utifrån och användas vid utvecklingssamtal. 

Jag hoppas så klart att alla hinner se hela föreläsningen så därför har jag länkat den här: Föreläsningen i sin helhet. 

 

En annan intressant del i föreläsningen är ”bak-exemplen”. Hur förhåller vi oss till lärande? Hur medvetna är vi kring lärandet? Tittar vi efter lärandet? ”Undervisning spelar roll!” De finns på ett klipp här om ni följer länken. 

 

Hon pratar också om att hitta former för att samverka genom att göra grovplaneringarna för läsåret och hitta gemensamma punkter där samverkan kan ske. Mycket intressant! Vi kanske kan konstatera att mer gemensam planeringstid är svårt att få till men kan vi hitta lösningar för det?

 

Sista träffen i SKUA-utbildningen kring planeringar och så reflektionssemenarium.

 

Då har jag genomfört en utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt här i kommunen. Tanken är att alla som jobbar i Hultsfreds kommun ska vara insatta i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi hade en stor satsning där all pedagogisk personal deltog läsåret 2014-15 i samarbete med Nationellt centrum för andraspråk, så har jag nu genomfört första uppsamlingsheatet för personal som blivit anställda i kommunen efter det eller av annan anledning inte deltog 14-15.

Det har varit ett spännande år och mycket lärorikt för mig och förhoppningsvis för deltagarna. När vi nu träffades för sista träffen så backade vi bandet…

Vi har haft 5 stora träffar med olika fokus. Mellan varje träff så har deltagarna fått uppgifter att genomföra och läsa i Gibbons Stärk språket stärk lärandet. Vid ett tillfälle mellan de stora träffarna, de sk mellanträffarna så har deltagarna i sina basgrupper träffat förstelärararna i kommunen. Där har de handletts eller redovisat någon uppgift med efterföljande diskussioner m.m.

För intresserade finns åhörarkopiorna på länken här. 

Power point för träff 5. 

Men så var det alltså nu den sista träffen. Till träffen hade deltagarna med sig lektions- aktivitetsplaneringar. Efter lite repetition så fick de nu kollegiehandleda själva, utan FL stöd. I förhoppning att de i sina arbetslag i framtiden tar sig tiden att diskutera kring upplägg av undervisning och planering. Av samma anledning valde jag den här gången att bryta de basgrupper som de under alla andra tillfällen samlats i, då med pedagoger från olika verksamheter och enheter. Nu satt de istället med pedagoger från samma enhet och samma stadie.

Till mellanträffen så hade deltagarna genomför elevintervjuer som de tillsammans med förstelärarna samtalade kring. Jag hade tills idag sammanställt intervjuerna och delgav mina tankar. En av de svåraste frågorna angående elevinflytande valde jag att lyfta och visa på hur jag jobbar kring det med mina sk. PP-väggar.

Nedan finns en liten film som förklarar hur jag jobbar med mina PP-väggar och målmedvetet med eleverna.

Sedan var det dags för reflektionsseminarium för deltagarna. 30 min individuellt skrivande utifrån frågeställningarna, sedan gruppsamtal kring det skrivna för att efter det fylla på med eventuella ytterligare tankar som dök upp under samtalet.

Nu väntar spännande läsning och sammanställning av hela SKUA-insatsen!

Sista dryga halvtimmen ägnade vi åt att blicka framåt. Deltagarna fick tillverka planscher med fokus på vilka modeller, aspekter och aktiviteter de kommer att använda i undervisningen?  Och vilka förändringar de kommer att göra? Planscherna ska sättas upp i personalrummen ute på enheterna så att kollegor som tidigare gått på SKUA-utbildning via NC påminns och förhoppningsvis inspireras.

Tack till alla deltagare som tålmodigt ställt upp i olika workshops, utmanat sig på olika sätt genom att filma och delge varandra och andra uppgifter som både har varit tidskrävande och ibland utanför bekvämlighetszonen. Och tack för att ni helt enkelt ibland bara suttit och lyssnat, vilket kan vara nog så krävande varma sena måndagseftermiddagar! Och så tack för många fina ord. Det här äventyret har varit utmanande även för mig, en helt ny erfarenhet som jag nu går stärkt ur mycket tack vare er!! Kramar!!

 

Som ett sista litet tips så har vi i utbildningen på en mellanträff och i andra SKUA-insatser i kommunen läst Glassexemplet: Skillnaden mellan traditionell undervisning och kooperativt lärande. Ett mycket bra exempel på elevaktiva arbetssätt i praktiken! Har ni inte läst det så gör det! 🙂

Det är skillnaden som räknas.

När vi har gjort bedömningsstödet från bedömningsportalen på våra elever har det visat sig att många fastnar på subtraktionstal som ligger nära varandra. Exemplet som finns i bedömningsstödet är 19-17. Vi måste helt enkelt påvisa för eleverna att ibland är det skillnaden som räknas. 🙂

Jag började med att lägga fram en rad klossar när eleverna kom in i klassrummet. De skulle jämföra klossraderna med bordskompisen. Vem hade längst, flest? Hur många fler/färre hade kompisen? Jag visade hur detta skrivs på mattespråk, som ett subtraktionstal helt enkelt. Vi kan ta bort men vi kan också jämföra skillnaden, det är också subtraktion.

De fick ett arbetsblad av mig och ett måttband. Vi gjorde de första tillsammans för att modellera hur de skulle tänka. Hitta talen på måttbandet och hoppa antalet steg som är emellan.

Här på länken finns arbetsbladet.

När de tränat på tanke sättet själva och svarat på resterande uppgifter så fick de hitta på liknande tal. De skulle titta på måttbandet och skriva egna subtraktionstal, men STÖRST FÖRST som alltid i subtraktion. De fick inte skriva svaret utan när de formulerat egna tal fick de byta med bordskompisen och lösa varandras. När de bytt papper och löst kompisens uppgift så fick de rätta, kontrollräkna så att kompisen skrivit rätt. Det är, om inte alltid, så ofta bra att eleverna hittar på liknande uppgifter tycker jag de får prova på och det är ofta motiverande att lösa varandras uppgifter. Flera av mina elever är arabisktalande och så klart får de hjälpas åt på arabiska om de vill och behöver men jag uppmanar till att använda svenskan så mycket de kan för att träna på den.

Hela tankestrukturen kring subtraktionstal nära varandra i talraden utmynnade som vanligt i ett nytt matteverktyg som de tar med till sina ordinarie klassrum så att de kan dra sig till minnes hur vi gjorde med just de här talen.

När det blir lite tid emellan då man kanske väntar på kompisen eller så använder jag mycket ”prick till prick”-papper. Poppis bland eleverna och tränar talraden på ett bra sätt tycker jag. Bildexemplet är upp till hundra men nu har vi också papper som tränar upp till 300 ungefär.

Spela tärning i sommar!

Dags att fundera på sommarpresent till eleverna. I år satsar vi på att ge eleverna tärningar och då även ett litet häfte med tärningsspel till.

 

Under året har vi jobbat med multiplikation och även på att bli säkrare på addition och subtraktion bland annat så klart. Då vi jobbade med multiplikation så spelade vi Yatzy men vi har också tränat talraden upp till 100 med just tärningsspelet 100. Nu finns de med i häftet och så ett par nya spel som vi kan prova på under de sista veckorna.

I häftet finns reglerna och så QR-koder med små filmsnuttar som visar hur spelen går till.

På länken här finns häftet för utskrift. 

Eftersom länken ovan inte fungerar för alla har jag försökt att lägga upp häftet på Google Drive. Tyvärr hoppar bilderna lite och jag har svårt att få till det jättebra men hoppas att det funkar.  Länk till Google Drive-versionen. 

Yatzyprotokollet finns inte med på länken ovan, dvs i häftet. (Det har jag klistrat dit i efterhand.) Men det är hämtat från mattebloggen Montisoriinspirerad matematik. (Följ länken för att skriva ut protokollet och bli inspirerad.)

 

 

 

Favorit i repris… Vi gör frågespel om forntiden.

Då har vi gått igenom alla åldrar inom forntiden som vi tänkt. Dags att börja repetera!  Min förra klass (då jag var klasslärare) ville, när vi pratade om hur de ville lära sig målen,  göra ”forntidsspel”. En superidé som jag nu anammar även med dessa gäng, som jag jobbar med nu. Dels tränar vi på att formulera frågor, dels våra kunskaper, dels hur regler och spel fungerar. En favoritlektion i repris som sagt.

Eleverna tittar på sina mindmaps som vi gjort under tidigare lektioner då vi berättat, skrivit, sorterat och berättat igen för att träna på svenskan och de svåra begreppen kring forntiden. Dessa mindmaps plockar vi nu fram och tittar på för att försöka att formulera frågor.

Exempelinlägg på hur vi jobbat kring de olika åldrarna.

Eleverna arbetar i grupper om 3. Så klart använder man sina språk på sitt bästa sätt för att kunna samarbeta tillsammans. Arabiskan kan vara bra ibland och svenskan ibland. Vi blandar språken för att även våra nyaste klasskompisar ska kunna vara delaktiga. Det ritas och målas spelplan och skrivs frågor som sagt.

Utdrag ur Anna Kayas bok. Här är rubrikerna kring SKUA ur hennes bok. Delar som hon tänker är viktiga att få med i det språkutvecklande arbetet. Jag tänker att vi i det här arbetssättet får med många delar och jobbar på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt. Tack Anna för en bra bok!

En elev som har Symwriter på sin elevdator fick också skriva frågor kring asagudarna, som var det sista vi gick igenom. Vi skrev ut dem och la korten med de frågorna i alla gruppernas spel.

 

Nästa vecka ska vi spela och skriva spelregler…

Inlägg från mitt förra gäng elever:

Elevinflytande blir verklighet. Hur vi började arbeta med spelen.

Läraråterkopplingoch elev”återkoppling” i arbete mot mål. (små filmer där eleverna spelar.

Bronsåldern. Men vad är brons?

Då var vi inne på bronsåldern i forntidsarbetet. Men vad är då brons? Av mina elever var det ett fåtal som kunde säga att det var en metall, men vad är en metall? Jag ville att eleverna skulle få lite erfarenheter av metall. Jag var och lånade lite olika metaller av slöjdlärar-Uffe och så skulle vi undersöka om olika ämnen ledde elektricitet och huruvida de var magnetiska. Eftersom järn och järnåldern står på tur så jämförde vi när vi sammanfattade lektionen. Varför bytte man? Varför började man använda järn istället för brons? Vi kände på hur mjukt tennet (en del av bronset) mot det hårda järnet.

Eftersom det finns en hel del svåra ord så använde vi google translate för att översätta till modersmålet. Superbra att man på bl.a. arabiska kan få ordet uppläst. Också bra att det arabiska ordet skrivs med arabisktext men även med våra bokstäver. Elevernas uppgift var att försöka skriva på modersmålet, kunde man inte på arabiska så kunde man skriva med de bokstäver som de nu är vana vid. Eftersom vi nu också läser engelska, och en del av eleverna även använder sin engelska mycket, så kunde man välja att även översätta till det eller såklart annat språk, eller rita en bild för att komma ihåg.

 

Nästa lektion handlade om bronsåldern. De har tidigare jobbat med bronsåldern i klasserna så vår uppgift är att sammanfatta och träna på att berätta och beskriva åldern.

Lektionen börjar med att de i par får 4 minuter att berätta om bronsåldern, de har då ett papper med bilder från åldern framför sig.

Sedan sammanfattar vi vad som sagts i paren gemensamt. Eleverna skriver det vi säger på sina papper.

Efter det sorterar vi orden med färger.

I klassrummen använder de rubrikerna för att skriva faktatexter men hos mig skriver vi inte under de här lektionerna utan tränar på att berätta på svenska helt enkelt. När vi sorterat orden i färger får de träna och spela in på i-Padsen. Tanken är att färgerna ska göra lättare att berätta med röd tråd. En del klarar att berätta och spela in allt kring bronsåldern. De klarar att berätta dvs inte bara läsa orden utan fylla ut meningarna. Medan andra spelar in en färg i taget. Vissa har svårt att uttrycka hela meningar utan det blir mest orden. Men vi utmanar och jobbar på våra nivåer för att hela tiden komma längre. Jag försöker pusha och stötta, utmana och modellera för att vi eleverna ska utvecklas på deras nivå. Filmerna är egentligen inte viktiga, det är processen. Dock ger de mig en bra chans att höra alla elevers språkutveckling i lugn och ro efter lektionen.

Jag vill också slå ett slag för Symwriter. I kommunen har vi ett fåtal licenser men verkligen ett bra verktyg. När eleven skriver så kommer bilder upp som stöd. En elev som jag möter har det på sin dator och skrev den här texten om bronsåldern.

 

Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar!