Vi tränar den viktiga strategin att SÖKLÄSA

För att öka läsförståelse och kunna svara på frågor på text i olika sammanhang inte minst t.ex. i bedömningsstödet och nationella prov så småningom… är det viktigt att kunna sökläsa. Lista ut vilka som är nyckelord ur en fråga och kunna leta upp dem i en text för att kunna hitta och svara på en fråga. Jag kopplar sökläsandet till reportern


Dagens NO-lektion handlade om att sökläsa. Vi jobbar med vårblommor och djupdyker, i varje fält i vår förenklade variant av 6-fältare, 4-fältaren. Den här gången handlade det om FÖREKOMST. Vad betyder det? Går det att lista ut med detektiven genom att dela på ordet? Nja… Vad som kommer först, var en idé från en elev som vi jobbade vidare kring. Vi tänkte om lite till NÄR blomman blommar först. Och VAR blomman blommar helst.



Eleverna skulle fylla i månadernas namn på blombladen. Sökläsa för att hitta när blomman blommar först och måla månaden. Sökläsa vidare för att hitta var blomman blommar helst och skriva det i en hel mening på raderna. Eleverna behöver här inte läsa hela texten utan försöka hitta någon månads namn och så tipsade jag om att försöka hitta ordet växer för att hitta var blomman just växer.

Imorgon fortsätter sökläsandet kring läsläxan men då vill jag att de läser och försöker komma ihåg ordet de letar efter. Först läsa ett ord på pappret. Försöka hålla ordet i minnet och stanna när man hittar ordet. Då försöka återberätta vad man läst för kompisen. Sedan byter man och kompisen läser till nästa ord och försöker återberätta. Jag tänker lite som strukturen Turas omkooperativt.com eller Rally coach som det heter på engelska.

Den som inte läser och återberättar. Stöttar, uppmuntrar och hjälper till om det behövs.

Jag kanske då får läge att introducera ännu en roll i grupparbeten i klassen nämligen UPPMUNTRAREN.

Bilden hämtad från kooperativt.com

 

Jag är noga med att eleverna tränar på att berätta och inte läsa igen. Något som jag ofta också använder till lästal i matten när en elev ber om hjälp. Läs för mig. Bra. Berätta vad det stod. Vad ska vi göra?

Återstår att se hur det går! 🙂

 

Nytt fusk i matten! (Ny strategi)

Då går vi mot att släppa fingerräknandet och använda oss av huvudräkning men då måste vi ha koll på fusken, eller strategierna. Eleverna tycker att de är lite fusk-lika så det passar bra att kalla dem. 😉

Vi har Fusk 1 som är 10-kompisarna, idag har vi fyllt på den fusklappen med en pratbubbla om att fyll att fylla ut till 10. Fusk 2 som är ”börja med knytnäven. Se filmsnutt som förtydligar vad jag menar.

Och så nu alltså Fusk 3 som är ”vik över-fusket”.

Vi jobbar med additionstal över tiotalsövergång just nu och då använder vi dem alla tre, näst intill. Vi måste ha koll på 10-kopmpisarna för att veta hur många vi ska ”fylla ut” med. Vi använder ”vika över-fusket” för att slippa räkna det nya talet vi får när vi fyller ut. Blir man osäker om man räknat rätt kan man kontrollera med knytnäve-fusket.

Kopieringsmateriel i lärarhandledningen till Första och Andra räkneboken. (Lite osäker på om det är Första och andra eller Tredje och fjärde, men taget ur det materialet iaf.)


För att automatisera ”vika över-fusket” så tillverkade jag en matteord på temat. Barnet som får kortet med hjärtat på kommer att börja och även sluta. Det barnet börjar med att säga talet som står på ena sidan av kortet. Alla andra barn ska ha summan uppåt och vara beredda när talet som passar just deras summa sägs. Säga summan och sedan vända på kortet och säga talet och så fortsätter det till man kommit till barnet med hjärtat på kortet svar. Vi tar tid så vi är motiverade att slå rekordet nästa gång.

Till vårt läromedel finns bra kopieringmaterial som tränar just detta jättebra. Jag gillar dessa när eleverna får skriva alla mellanled. Det är viktigt att visa hur man tänkt i matten och då är det lika bra att träna in det redan nu.

För att börja släppa fingerräknandet så är det bra om man kan komma ihåg fusken i huvudet, därför påminner jag om konstnären som hjälper oss att se inre bilder. Att försöka se ”vika över-fusken” utan att egentligen plocka fram dem…

Läsfixarna i alla ämnen. Vi jobbar med strategier.

Dagen idag fylldes av läsfixarna. Vi pratar om att använda oss av strategier och läsfixarna synliggör strategier på ett bra sätt. Men de behöver inte ”bara” användas vid läsning!

Vi började dagen med att jag läste högt nästa kapitel i vår högläsningsbok Pippi Långstrump. Dagen kapitel heter Pippi är sakletare och hamnar i slagsmål. Under tiden som jag läser vill jag att barnen försöker se inre bilder av hur det skulle kunna se ut när Pippi är sakletare och annat som händer i kapitlet. Men då fick vi också reda ut vad sakletare kan vara och vad är slagsmål? Vi använde detektiven och delade upp ordet!

När jag läst klart tränar vi på att ”dra kopplingar” mha olika frågeställningar som jag ställer. Till första kapitel så fick eleverna fundera kring hur det kan vara att bo ensam så som Pippi gör. Hur skulle det vara?

Den här gången ville jag att de skulle fundera kring när man får ta något som man hittar och när man inte får det. Vi hade en givande diskussion innan vi började skriva. Vi hade lite olika åsikter om när man får ta och inte? Får man ta pengar man hittar t.ex. ? Jag försöker modellera hur jag tänker och vilka kopplingar som jag drar. Har jag varit med om något eller påminner det här mig om något?

 

Nästa lektion var matte. Då handlade det också om strategier! Addition över 10-tals övergång. Vi har tidigare jobbat med strategin ”Börja med knytnäven”. Se min lilla filmsnutt här under.

Men nu introducerade jag en ny strategi där man ska använda 10-kompisarna och fylla ut till 10 och sedan lägga på resten. Båda sätten funkar bra och vi är olika och måste träna på flera strategier för att upptäcka vilken som funkar bäst för mig, pratade vi om.

Vi pratade också då om att försöka se 20-rutan som en inre bild eller fingrarna med 10-kompisarna för att kunna använda strategin utan att använda fingrarna. Även om vi inte målar egna bilder så använder vi strategin att se bilder. Den här gången la vi bilderna med vårt plockmateriel. Vi plockade med våra 20-rutor som finns med till vårt läromedel Favoritmatematik och la pluttar och skrev på mattespråk tillsammans på tavlan.

 
Sista lektionen var idag NO. Vi skulle djupdyka i 4-fältarens första ruta – Utseende. Vad betyder det? Kan vi ta detektiven till hjälp för att förstå? Vi delar på ordet igen!

 

Barnen fick sedan meningar där de olika vårblommornas blad beskrivs, bilder på vårblommorna och blommornas namn på lappar. De skulle i par sortera dem rätt. Vilken blomma kan det vara som har rosettlika blad som växer direkt från marken? Vilken blomma har flikiga 3-delade blad? osv.

Den här gången fick barnen rollerna Berättare och Materialförvaltare från kooperativt.com. Berättaren läste och såg till att båda förstod vad det stod på lappen och materialförvaltaren hade ordning på lapparna.

När grupperna började bli klara sammanfattade vi tillsammans. Vi började med att skriva vad blommorna heter och använde då igen detektiven. Varför heter snödroppe snödroppe? Kan man lista ut vilken som är pärlhyacint? Men det funkar inte på alla t.ex. krokus… och resonemang kring det. Sedan hjälptes vi åt att sätta meningarna rätt. Därefter listade vi ord som beskriver bladen.

När bladen var klara gick vi över till kronbladen. Eleverna skulle nu försöka hitta på beskrivande meningar för kronbladen. Tidigare har de näst intill bara beskrivit vilken färg kronbladen har nu fick de försöka hitta någon liknelse eller på något annat sätt beskriva även formen av kronbladen.

De skrev sina beskrivande meningar och kalkylerade sedan av en bild på en blomma. Den skulle vara så exakt som det bara gick.

Observation talutrymme. Träff 2. Kollegial handledning av planeringar.

Vårt fortsatta utvecklingsarbete för att fördjupa och hålla i vårt språk – och kunskapsutvecklande arbete i kommunen innebär att vi nu genomför klassrumsobservationer med fokus på talutrymme. Vi har nu haft vår andra av 3 träffar.

Se inlägg om första träffen nedan:

Observation talutrymme. Träff 1.

Till den här andra träffen ska deltagarna ha med en lektionsplanering. Vilken som!

Vi ska lära av varandra under dagens träff, bolla tankar, sprida goda exempel och idéer så att vi tillsammans kan utvecklas för att bli bättre. Vi har så mycket kunskap i huset, vi ska bara få syn på det!

Vi började med att reda ut vad kollegialt lärande är och innebär:

Nationellt centrum för andra språk finns lite samlade länkar.

Skolverket skriver enligt hemsidan:

Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter.

En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning.

Vi ska göra en MÅLINRIKTAD handledning. Vi har som mål att utveckla språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i undervisningen.

Deltagarna kommer att ha olika roller under tillfället:

Handledare– yttre ramar, hålla ihop gruppen

Medhandledare – övriga deltagare

Sakägare –den vars exempel är i fokus

 

Sedan ska vi jobba enligt arbetsgången här nedan:

Arbetsgången är något omarbetad från Cederberg-Sheike s. 96-101 via Nationellt centrum för andraspråk.

Till vår hjälp kan vi använda oss av:

Det var dock inte alls svårt att få igång diskussionerna i grupperna, vi behövde inte använda oss av exempel-frågorna. Först listade vi alltså stöttning som vi såg i planeringen vi valde efter presentationsrundan. Det kunde vara filmvisning, förtydligande av ord, bilder, tecken, modellering osv.

Efter det listade vi tillsammans den utvidgade stöttningen. Hur skulle vi kunna stötta på ett ännu bättre sätt? I de bästa av världar hur skulle vi kunna stötta eleverna så att de lyckas ännu bättre under lektionen?

Uppskattat av pedagogerna som i reflektionerna skriver om hur roligt det är att få sitta och prata undervisning tillsammans. Att få grotta ner sig i undervisningen och få bolla tankar och idéer med sina kollegor.

Nu återstår det sista tillfället då vi ska dra lärdomar av våra observationer! Återkommer på bloggen om det. 🙂

Vi utökar rollerna i grupparbeten.

Jag har blivit inspirerad av hemsidan Kooperativt lärande. I min klass jobbar vi ofta och mycket i grupper. Vi har försökt att ha en muntlig interaktionsövning minst varje dag för att träna samarbete och den språkliga förmågan ofta och mycket. Jag tycker att det har gått ganska bra men har ändå funderat kring att alla inte alltid kommer till tals. Vem gör vad i grupparbetena? Är alla aktiva?

Via Facebook kom jag i kontakt med kooperativt lärande och kollegor till mig provade några övningar och jag blev så klart också sugen på att testa. Det finns många bra grupparbetes-strukturer som man kan använda sig av i olika ämnen på sidan. Vi har läst och jobbat med Gibbons bok Stärk språket Stärk lärandet där det också finns liknande övningar. Hemsidan anger också Gibbons som källa.

Nu har jag också provat på kooperativt lärandes tankar om roller kring grupparbeten.

Vi har tidigare provat ordfördelare, vars uppgift var att fördela ordet och se till att alla i gruppen fick talutrymme. Nu valde jag att också ha en berättare som hjälpte till att läsa och se till att alla förstod. Så även en materialförvaltare som skulle ha koll på lapparna och skulle sorteras.

Själva uppgiften var kopplat till ett tidigare arbete när vi gick in i ett årstidstema med fokus på våren. Eleverna har tidigare jobbat med årstiderna genom sin förskolegång så jag ville ta reda på vad de kunde. Vi gjorde då progressiv brainstorming eller karusellen som den heter på kooperativt.

Här finns inlägget om hur vi jobbade vid det tillfället:

Progressiv brainstorming för att reda ut elevernas förkunskaper.

Jag såg att flera av meningarna eleverna skrivit kunde läggas på flera av årstiderna och vill lyfta den diskussionen i klassen. Jag renskrev deras meningar och gjorde lappar av dem som nu alltså skulle sorteras i grupperna. Av tidsbrist hann vi inte med att jämföra hur grupperna sorterat  men det är dokumenterat så att vi kan ta upp diskussionen vid nästa tillfälle.

I ett par av grupperna blev det 2 Berättare. En reflektion utifrån det är att grupperna då delades upp så de istället jobbade 2 och 2. Nästa gång ska jag istället ha 4 roller olika roller i de grupperna. Jag har förberett lite roller som jag kommer att jobba vidare i kring i det närmsta. Så att jag lättare kan fördela fler roller om det behövs.

Bilderna är från kooperativt.com

Observation talutrymme, kollegialt lärande

Hela Hultsfreds kommun har haft en stor fortbildning insats kring nyanländas lärande mha Nationellt centrum för andra språk. All pedagogisk personal i kommunen har fått gå utbildning där NC kom ner till oss och höll utbildningsdagar och mellan dem skulle vi läsa Gibbons och göra uppgifter i våra grupper.

Nu är jag en av 4 som i kommunen utbildar oss till kursledare genom NC för att kunna föra det språk- och kunskapsutvecklande arbetet vidare i kommunen. Jag riktar mig mot fsk- 6.

Vårt priomål är:

Övergripande mål: Eleverna ska utveckla en högre måluppfyllelse i kommunikativ förmåga i både tal och skrift.

 Utifrån resultatet prioriterar varje årskurs/verksamhet  ett ämne/område där den kommunikativa förmågan är i fokus.

 

Nu blir det fokus på talutrymmet. Tillsammans med förstelärarna på skolan har vi resonerat oss fram till att observationer hos varandra är nästa steg för oss.

Mitt upplägg är att förstelärarna ansvarar för var sin verksamhet på skolan och att de ska ha minst 3 träffar. Inför, under och efter observationerna. Vi har valt att man den här första gången ska besöka pedagoger som man jobbar ganska nära. Det ska inte kännas för jobbigt den här första gången. Det ska gå så smidigt som möjligt och kännas så bekvämt som möjligt. Jag tänker att det här arbetssättet kommer att fortsätta i samband med priomålet varje år. Beroende på vilket priomål vi väljer så sätter vi tillsammans kriterierna för hur just det utvecklingsarbetet kan synas konkret i klassrummen och sedan går vi ut och undersöker hur det kan fungera. Vi inspireras och lära av varandra – kollegialt lärande! Vi har så mycket kunskap i huset, vi ska bara få syn på det!!

”Inför-träffen” handlar om att sätta ramarna. Reda ut vad det är vi ska göra när och hur, sätta organisationen kring observationerna. Men så klart reder vi också ut varför! Vi ska nu gå från teori till praktik!

Jag länkar till ett par artiklar:

Lärarbesök i klassrummet bästa fortbildningen.

Undersökande lektionsobservationer.

Vi återkopplar till Gibbons boken:

Hur lär man ett nytt språk? Man måste få använda det!

Uppgiften är två delad:

Observera en lektion. Observera med fokus på interaktionen.

  1. Rita upp klassrummet du ska besöka och markera P för pojke och F för flicka. Dra streck/pilar mellan vilka som pratar under lektionen.
  2. Kom överens med pedagogen vars klassrum du ska besöka om något fokus som du som observatör ska titta lite närmare på. Dra streck staket eller på något annat sätt dokumentera vad du ser. Det kan vara kring frågor, vilken typ av frågor ställs, vem ställer frågor, tanketid, uppföljande frågor osv. Eller kring vilka för talan är drivande i grupparbete. Eller pratar eleverna om det de ska?

Exempel på observations protokoll:

Under den här lektionen drog jag streck för när eleverna valde att svara på arabiska. Det fanns en resurs på plats som kunde översätta om eleverna valde det.

Arbetsgången i paren:

  • Gör lektionsplaneringar som gäller för besöket.
  • Träffas och titta på planeringarna och upplägget för lektionen. Syfte och tankar med lektionen!
  • Genomför undervisning resp observation.
  • Byt uppgifter alt rotera.
  • Träffas kort för att titta på varandras resultat.

Vid nästa tillfälle då förstelärarna träffar sina verksamheter igen ska alla pedagoger ha med var sin planering men det är inget måste att det ska vara just den planering som tillhör lektionen som ska besökas utan kan vara vilken planering som helst.

Vid sista tillfället så träffas vi och drar slutsatser och lärdomar utifrån våra lektionsobservationer. Då ska observationsprotokollen vara med och klara!

Vi kommer att observera utan att värdera så därför tittar vi också in i ett klassrum i Angered när de jobbar med ett tema som heter Abrahams barn. Som en workshop under första tillfället så tittar vi alltså in i det här klassrummet och efter det så får deltagarna ett par minuter på sig att skriva ner vad de såg. Individuellt! Efter det listar deltagarna begrepp utifrån vad de såg, även det individuellt. Därefter så pratar vi i helgrupp om vad vi såg. Just att lista begreppen gör att vi inte värderar på samma sätt som när vi pratar fritt om vad vi såg. Vi såg kanske: interaktion, lyssnande, skrivande osv… Istället för: – Det var bra att han hade pararbeten…                       Det blir ett mer professionellt samtal.

Klippet: Abrahams barn.    Klippet börjar 4.12 in i programmet.

Vi är i full fart med observationerna på skolan nu och jag är mycket glad över att höra positiva tongångar från de som är igång! 🙂

 

Återkommer om ”Under-träffen”.

Progressiv brainstorming för att reda ut elevernas förkunskaper

Inför att repetera årstider när vi bytte årstid för ett tag sedan så villa jag kolla av vad eleverna kan. Jag vet att de jobbat med årstiderna även i förskoleklassen, men vad kommer de ihåg?

Jag delade in eleverna i 4 grupper med varsin penna i handen men alla i gruppen hade samma färg på pennan. Varje grupp hade alltså sin egen färg att skriva med. Inspirerad av facebooksidan Kooperativt lärande, så fördelade jag ut roller till gruppdeltagarna. En försågs med ett lekband och var då ordfördelare (ordförande) och fördelade ordet i gruppen. Alla andra var den här första gången sekreterare och skrev på deras gemensamma papper.

I varje grupp fick de ett A3-papper med en årstid på. De fick 5 minuter på sig att tillsammans skriva vad de visste om den årstiden som de hade framför sig.


När tiden var ute. Bytte man ordfördelare och tog också ett skutt till nästa papper men behöll pennorna, hade man varit på höst så skulle man till vinter-pappret. Då fick man börja med att läsa vad den tidigare gruppen skrivit och sedan 5 nya minuter att skriva dit med sin grupps färg vad de mer kunde komma på kring årstiden.

Så byter man roll och årstid tills alla varit på alla papper.


Jag gick förstås runt och lyssnade på diskussionerna i grupperna och kunde ställa lite frågor till eleverna för att kolla av deras kunskaper.

Det här med att ge roller i gruppen var toppen, det skapar också en förståelse för våra klassråd och rollerna där som de lite känner till sen innan. Jag anser dock att det blev tydligare när vi nu arbetade med den här strukturen.

Jag tänker mig att vi vidare ska ren skriva meningarna, klippa isär dem och sedan sortera meningarna som ett nytt grupparbete. Vi ska se om de kan fundera kring vilken av deras meningar som tillhör vilken årstid. Jag tänker mig att samtalet ska hamna i resonemang kring ändelsen -are. t.ex. varmare, kallare. Jag upptäcker nämligen att de skrivit det är varmt resp kallt på flera årstider och även ljust och mörkt.

Detta resonemang tillhör också våra språkliga mål kring temat. De ska kunna jämföra årstiderna och då behöver vi reda ut dessa begrepp.

Translanguaging med QR-koders hjälp.

Kommer vi någonsin att ha tillräckligt med studiehandledning på vår skola? Förmodligen inte! Nihad Bunar pratar om att hitta kompensatoriska vägar när han intervjuas i Didaktorn…

Didaktorn – kunskapsbryggorna.

Jag var och blev inspirerad av förskolorna och har nu dragit igång att använda QR-koder på ett språkutvecklande sätt i min undervisning. Jag tänker att de ämnesspecifika begreppen som jag kräver att eleverna ska kunna använda sig av för att nå mål ska kunna finnas i klassrummet. Även för att göra modersmålen som finns i klassen viktiga och som en möjlighet för oss alla att lära sig.

Min egen dotter funderar inför sitt framtida språkval och undrar varför man inte får välja arabiska. ”Det har jag ju användning av”. Det finns intresse bland våra elever att lära sig kompisarnas språk. Bara för oss pedagoger att ta tag i saken och erbjuda det vi kan.

Vi precis gått in i tema ”Våren”. Så nu gjorde jag slag i saken och fångade de modersmålspedagoger som har språk i min klass. Albanska och arabiska. Så på stöttningsplanscherna på PP-väggen sitter det nu också QR-koder där man kan höra blommans delar på svenska – arabiska, svenska – albanska.

Det här med vårblommorna är lite klurigare eftersom det inte är självklart med vitsippa på alla modersmål och heller kanske inte de viktigaste att kunna. Men vår modersmålslärare i albanska fixade det och vi kunde i klassen idag lyssna på likheter mellan albanskan och svenskan. t.ex. krokus- ”saffran”, tulpan – ”tulipan”. Vi kunde dra kopplingar och se likheter mellan språken.

Delar av vår PP-vägg.


Göra QR-koder:

Jag filmar med kameran på I-paden och eftersom vi i kommunen har OneDrive tillgängligt så har jag laddat ner den appen. När jag då har filmat och klickar på ”dela-knappen” så har jag då OneDrive som val. Jag väljer den och väljer i vilken mapp jag vill lägga filmen så jag hittar den lätt.

Efter det använder jag datorn och letar reda på filmen i OneDriven. Jag trycker igång filmen och klickar sedan på hämta länk. Kopierar länken och klistrar in på hemsidan: SkapaQR-kod. Sedan är det helt enkel att klistra in länken där och så har du din kod som kan användas som vilken bild som helst.

På I-paden som vi har i klassen så har jag laddat ner en gratisapp som heter QR-Reader.

Fortsättning på signalord. Vi skriver räknehändelser med genretänk.

Idag kom fortsättningen på signalordslektionerna.

Blogg inlägg:

Genretänk i matten… Vilka ord signalerar vilket räknesätt?

Vi har haft två signalordslektioner, även om jag bara bloggat om ett.

Bedömningsstödet, som vi gör nu i åk 1, visade att vi inte jobbat tillräckligt mycket med räknehändelser. Det måste vi ändra på!

Idag började vi med att repetera signalorden. Eleverna skulle markera genom att dra streck vilket ord som signalerade vilket räknesätt.

Vi jobbade enligt EPA. Först tänkte eleverna själva. Sedan fick de förklara hur de tänkt i paren. Till sist tog vi det alla tillsammans. Mycket nyttigt för vi hamnade i diskussioner kring att några av orden kunde signalera båda räknesätten. Vi pratade också om skillnaden mellan ger och får, vem är det addition för och vem är det subtraktion för?

Som extra, i väntan på att alla skulle bli klara, försökte eleverna hitta på fler signalord. Klurigt, men sammanlagt var ett ord de kom på i alla fall.

Under signalordslektionerna har eleverna löst olika textuppgifter där orden ingår så alla har löst räknehändelser eller textuppgifter inför den här lektionen då vi ska skriva egna uppgifter. Så jag tänker att vi har förberett oss både genom att läsa modelltexter och hitta viktiga ord för just genren räknehändelser…

Sedan gick vi på huvuduppgiften för dagen. Att skriva egna räknehändelser.

Jag hade gjort en mall som vi först hjälptes åt att fylla i. Alla tillsammans.

I ovalen klistrade vi in ett tal, 5+7.

Jag ritade och vi pratade lite extra om hur man ritar i matten. Tydligt men inte jättenoga…

Sedan skrev vi en händelse kring talet tillsammans och tillslut skulle vi formulera en fråga. Vilket är ganska svårt i 7-års åldern. Jag bestämde ett startord för att hjälpa till.

HUR…

(Dokumentkameran är ett superbra verktyg i mitt klassrum.)


Efter att vi gjort en räknehändelse tillsammans så fick de göra en liknande uppgift i paren. Istället för 5+7 fick de nu 6+6.


Lite allteftersom blev eleverna klara och då gjorde vi den sista räknehändelsen för dagen. De fick då fundera kring ett subtraktionstal. Här fick jag gå runt och hjälpa till lite speciellt kring hur man skulle rita när det var subtraktion.

Vi hoppade sedan fram lite i Favoritmatematikboken och gjorde ett par sidor problemlösning.

Vill också tipsa om dessa kort. Rita – Räkna heter dem. Är osäker på tillverkar i skrivande stund men finns i olika nivåer och var perfekta som fortsättning för de snabba.


Dagen fortsatte på fråge-temat när vi jobbade med vårblommorna och eleverna fick då ställa ja- och nej-frågor för att lista ut vilken blomma som kompisen tänkte på. De hade bilder på blommorna på bänken framför sig.


Och vi fortsätter också i morgon med att skriva frågor på bilderna som hör till läsläxan.

Nu hänger vi i med reportern…

 

 

Inspirerade av förskolan provar jag QR-koder…

Igår var jag på studiebesök på en förskola här i Hultsfred. Imponerade av deras arbete gick jag hem och var mycket sugen på att prova på dessa QR-koder som de använder så bra som stöd för barnen.

Jag ser många vägar att använda QR-koder till det språkutvecklande arbetet vilket jag kommer att spåna vidare på men så här en lördag provade jag med mina kära kortspel.


Eleverna har lite svårt att komma ihåg våra kortspel och hålla isär dem. Jag tänkte att QR-koderna kunde hjälpa oss med det nu.

Nu har jag gjort planscher med QR-koder där finns en bild och ev några regler, det står också vad vi kan lära av spelet. Genom QR-koden visas en liten film om hur man spelar kortspelet eller lägger patiensen.

Är det någon mer som vill använda dem så finns de på länkarna här under:
Pyramiden.

Kungen.

Kasino.

7:an.

Jag använde appen Youtube Capture för att göra filmklippen sedan kopierade jag länken som blir till filmen och använde hemsidan SkapaQRkod.se för att skapa en QR-kod till filmen. Sean klippte jag och klistrade ihop på ett worddokument. Och så en QR-läsare till I-paden. Jag valde QR Reader.

Lätt när man fått snurr på det! 🙂 Det här ska vi göra mer!!

 

Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar!