Kategoriarkiv: Uncategorized

Vad har vi lärt oss egentligen? Progressiv brainstorming/karusellen

Som lite utvärdering nu sista dagarna så gjorde vi progressiv brainstorming, eller karusellen som den kallas i kooperativt lärande, kring några av våra ämnen i skolan. 

Vad har vi lärt oss? 

Vi delar upp oss i fyra olika grupper. Varje grupp har en speciell färg på pennan som de hela tiden tar med sig. Roller fördelas. Vi hade bara ordfördelare och sekreterare, en var ordfördelare och de andra sekreterare. Papyrerna med ämnet på fördelas på fyra olika platser i rummet. T.ex. gruppen med den röda pennan börjar att skriva vad de lärt sig i svenskan, de med gröna pennan på matte, bruna på engelska osv. När 5 minuter har gått så säger jag byte. Grupperna tar med sig pennorna och roterar medsols. Läser vad den tidigare gruppen skrivit och fyller på mer. 

Det är lite klurigt att hålla isär de olika ämnena men det spelar ju mindre roll. Mycket har vi lärt oss iaf. 😊

På hemmaplan Hultsfred!

Måste skryta med mina kollegor i kommunen!! Vilket upplägg och vilken dag alla pedagoger i kommunen har varit med om idag.


Ett kollegialt lärande av stora mått. Att dra nytta av kompetens och erfarenheter på ett mycket proffsigt sätt!

Idag har några av oss föreläst om olika saker som vi gör bra. Allt från IT-strategier, internationalisering, skolutveckling, lärmiljöer i förskolan, ASL, tecken som kompletterande kommunikation till skolverkets satsning på nyanländas lärande m.m. Vilken kunskap det finns hos oss!!
En mässdel och snicksnackande med kollegor och AV-media, biblioteket, svenskt rockarkiv, makerspace, återbruket, campus och skolverket. Härligt sorl. 🙂

Dagen avslutades med en mycket känslofylld föreläsning av Leo Razzak. Har ni inte lyssnat på hans erfarenheter så hoppas jag verkligen att ni också får möjlighet till det vid något tillfälle. Allt annat blev plötsligt lite oviktigare… Mod, mål och mening var ledorden. ”Det tragiska i livet är att inte ha några mål” var tankar som han förmedlade.

Min föreläsnings Power Point finns på Slideshare.

 

Sommarlov! Ni ska ta över världen! Lyckat till i framtiden. <3

Då var det dags att säga hejdå, glad sommar och lycka till i framtiden till mina kära elever. Alltid lika känslosamt att ta farväl till sina treor…

Hoppas de kommer att minnas oss…

Men för att försäkra oss lite extra så fick de såklart med sig lite presenter:

img_3856.jpg

 

Klubban som minne av vår gemensamma resa till underbara Astrid Lindgrens värld och armbandet som minne efter deras fantastiska sång i kyrkan.

Världens bästa sommar önskar jag er alla!!

Samma lärprocesser för elever som lärare och människor i stort?

Efter att ha läst Dylan Wiliams bok nu det sista så blev jag sugen på att bläddra tillbaka i min gamla litteratur och märker att det finns många tankar som hänger ihop med de tankar som jag reflekterade kring när jag läst Att följa lärande.  Säkert självklarheter för många men för mig är det viktigt att få sätta egna ord på mina tankar. Samla det jag läst, sett och hört och sammanfatta mina tankar.

Slutpoängen i förra inlägget var att kanske fungerar de 5 nyckelstrategierna lika bra på oss lärare, för att höja lärarkvaliteten. Att höja lärarkvaliten var en viktig poäng av Dylans inledning ”vi måste hjälpa de lärare som redan tjänstgör i våra skolor att bli bättre om vi vill säkra vårt framtida ekonomiska välstånd”.

Utdrag från mitt förra inlägg:

”Jag tror på att Dylans 5 nyckelstrategier även fungerar för att förbättra lärarkvaliteten och kvaliteten på undervisningen i våra klassrum genom att använda dem på lärare också:

  1. Att klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg.
  2. Att åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter som visar att lärande skett.
  3. Att ge feedback som för lärande framåt.
  4. Att aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra.
  5. Att aktivera eleverna till att äga sitt eget lärande.

Om lärarna vet vart vi ska och vilka mål vi ska nå, och några kriterier för framsteg, hur ska vi nå dit. Om vi diskuterar och genomför aktiviteter och uppgifter för att nå närmare målen. Om vi får feedback på hur vi ligger till och hur vi kan göra för att utvecklas vidare. Om vi lärare aktiveras som läranderesurser för varandra (kollegialt lärande) och att vi lärare är aktiva i våra utvecklingssteg och själva är aktiva för att utvecklas vidare. Då blir vi tillsammans starkare och bättre. ”

När jag bläddrar i Timperlyes bok, Det proffesionella lärandets inneboende kraft, hittar jag likande tankar. Helen skriver i sitt förord: ” En viktig fråga med hänsyn till detta område är huruvida professionella lärandeprocesser i grunden skiljer sig från elevers lärandeprocesser. Mitt svar är att de är väldigt lika varandra.”

Hon vill poängtera hur viktigt det är att aktivt undersökande, lärande och experimenterande blir en del av lärarnas kärnverksamhet. Lärarna måste dock få stöttning kring det. För samma lärandeprocess som lärarna ska jobba med gentemot eleverna ska skoledarna jobba med gentemot lärarna.

Hon skriver om vikten av att ha system för att kontrollera om förändringar är effektiva för att hela tiden uppnå förbättringar(kunskapsbildande och undersökande cykler). Har vi provat ett undervisningssätt i flera år och märker  ingen förbättring så kanske vi behöver prova något nytt… Analysera och förändra för att förbättra.

timperleys cykler

 

Eva Minten berättar här i filmen om forskning i klassrummet, beprövad erfarenhet och vetenskapliggrund.

måste identifiera vad man tror leder till vad och testa huruvida allas ansträngningar drar i rätt riktning medan de äger rum. ” skriver Timperley.

Jag tänker då återigen på de Smarta målen:

SMARTAmål

Vilken forskning ska vi satsa på på vår skola? Varför den? Hur gör vi konkret i klassrummet för att nå resultat? Uttala konkreta mål som jag som lärare kan påverka. Hur, när och på vilket sätt ska vi träna i klassrummet för att det ska ge det resultatet vi har tänkt? Förhoppningsvis avspeglar det sig på elevresultaten. Gör det inte det måste vi analysera varför! Gick det som vi tänkte? Varför gjorde det det? Något jag anser, och forskare med mig, är otroligt viktigt oavsett om vi pratar prioriterade mål, nationella prov eller måluppfyllelse i den pedagogiska planeringen Frontiden. Analys!

Jag kopplar också slutligen tillbaka Timperleys tankar på hur vi ska jobba i lärargruppen, till Hatties forskning och jobbet med eleverna.

Tiplerley skriver att en kontrollprocess där vi analyserar effekterna och den praktiska undervisningen är en central del av att utveckla professionellt självlärande – den viktigaste faktorn för att verkligen lära på djupet. Det står ju faktiskt i läroplanen, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (filmen).

Hon skriver också om att lärarna ska vara huvudpersonerna i sitt eget lärande. Jag tänker då som sagt på Hattie som skriver om vikten att hjälpa eleverna att bli sina egna lärare. James Nottingham kopplar till Hatties forskning i en föreläsning från 2014  och säger där att  om eleverna inte vet vad vi efterfrågar tar vi bort deras möjlighet till självskattning som enligt Hatties metaanalys är det som ger mest effekt i undervisning och resultat. Lär vi eleverna att själva skatta sina kunskaper och ge sig själva feedback, så enligt Hattie, det de skulle lära på 3 år lär de på 1. Vi måste berätta för eleverna vad vi bedömer och tittar efter ifall de ska ha en chans! James Nottingham pratar också mycket om vikten av att ge feedback under arbetes gång inte när arbetet är avslutat och klart. Att aktivera eleverna som läranderesuser för varandra och kanske till och med för sig själva poängterar alla bokförfattarna som en av de största framgångsfaktorerna i utbildningsforskningens historia. Vi lär våra elever att analysera sitt eget och sina kompisars arbete på samma sätt som att det är viktigt att vi lärare analyserar vårt och våra kollegors arbete.

Så sammanfattningsvis tänker jag min att utvecklande lärande av alla slag bygger på tre byggstenar:

Byggstenar för utveckling

Jag sätter mål längst ner och tänker att annars faller de andra två. Det är mycket svårt att ge bra feedback, återkoppling om jag inte vet vad målet är och vad jag jobbar mot. Det är mycket svårt att analysera och självskatta mitt arbete om jag inte vet vad jag ska analysera mot. Men jag tänker att alla byggstenar är grundläggande för att utvecklas oavsett vem man är.

Målen tänker jag gärna får vara smarta-mål. Mål som jag kan påverka, känns rimliga och uppnåerliga. Mål som jag kan känna mig nöjd med att ha nått oavsett om någon elev inte har ätit frukost, haft en bråkig start på morgonen eller vad det kan bero på att eleven inte lyckas prestera sitt allra yttersta. Målen ska vi sätta grundade på forskning. Vilken väg ska vi välja för att nå det övergripande målet? Kanske en satsning på  bedömning för lärande som enligt Wiliams dubblerade hastigheten på elevers lärande? Vad finns det för verktyg att jobba med i klassrummen kring det? Vi grundar våra smarta mål i forskning och beprövad erfarenhet som vi är övertygade om ger resultat för elevernas mål uppfyllelse i förlängningen. Jag tror att det ger tryggare och bättre lärare. Jag tror att det är en väg man kan gå för att öka lärarkvaliten. Men man får inte glömma att analysera för att hela tiden utvecklas vidare…

Helen Timperley har upptäckt i en studie att lärarnas motivation ökade i takt med att deras elever gjorde framsteg. Kanske är det samma sak med eleverna som vi människor i stort…

5 nyckelstrategier även för att utveckla lärarkvalitet?

Att följa lärande

 

Förstelärarna i vår kommun har fått boken Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken, av Dylan Wiliam. Jag skriver nu lite tankar som boken väckt hos mig.

I första kapitlet skriver Dylan om hur stor roll lärarens kvalitet har för eleverna. ”Det spelar inte så stor roll vilken skolan de går i, det spelar mycket större roll i vilket klassrum de går.” Den viktigaste skillnaden är helt enkelt lärarens kvalitet. Det har lite att göra med klasstorlek eller grupperingar av olika slag. Men hur ökar vi lärarkvaliteten?

Jag tycker att han sammanfattar det bra i epilogen av boken: ”Om alla lärare inser att de måste förbättra sin metodik för att de ständigt kan bli bättre, och inte för att de inte är bra nog, och fokusera på de saker som enligt forskningen innebär störst skillnad för eleverna, så kan vi förbererda våra unga att utvecklas framgångsrikt i 2000-talets oerhört komplexa och oförutsägbara värld.”

Han skriver också i kap 7  ”Att kontinuerligt utveckla sin undervisning är utomordentligt svårt. Den goda nyheten är att man inte behöver börja på noll. Man kan bygga på andra lärares erfarenheter och redan utvecklade tekniker.”

Jag tänker att lärare måste hjälpas åt och våga ta hjälp av varandra. Vi måste också förlika oss med att samhället förändras och vi måste därför också förändras, då vi är en så viktig del av samhället. Det betyder inte att vi har gjort fel i alla tidigare år. Då passade kanske den sortens undervisning. Men vi måste ta del av ny forskning och använda den nya forskningen i våra klassrum. Tack vare all ny teknik och sociala medier har vi all möjlighet i världen att ta del av andra lärares tekniker och erfarenheter, inte bara på vår egen skola utan över hela Sverige, eller världen… Vi måste skapa forum och situationer där vi i vardagen pratar undervisning. I lärarbristens tid är metodik och undervisningstips oerhört viktigt tänker jag. Att stötta varandra så att vi tillsammans är starka.

Alla elever har rätt till den allra bästa läraren.

”Ingen lärare är så bra eller dålig att hon inte kan bli bättre!”

Dylan skriver sedan om att arbeta med formativ bedömning. De drog slutsatsen att ”forskningen antydde att användningen av bedömning för att anpassa undervisningen, särskilt på klassrumsnivå, i många fall faktiskt dubblerade hastigheten i elevers lärande.” En forskning som vi behöver ta del av i alla klassrum i alla skolor i Sverige. Hur hjälps vi åt på skolorna att få ut forskningen till alla klassrum?  Jag tror vi måste försöka skapa naturliga och vardagliga forum och tillfällen på skolorna att diskutera hur vi ska jobba med formativ bedömning (eller vilken forskning man nu vill satsa på) på skolorna och i våra klassrum. Dylan skriver ju som sagt att det spelar stor roll i vilket klassrum eleverna går.

Jag tror också på att sätta ”smarta  mål” så att lärarna får känna sig nöjda med sitt arbete, känna att de lyckats och gjort ett gott arbete.

SMARTAmål
Bilden är tagen från ledarna.se.

På vår skola kollade vi lite på smarta mål inför att vi skulle sätta våra prioriterade mål. Det mynnade i att vi satte mätbara mål. När vi nu delutvärderade våra mål måste jag säga att det är lite härligt att se att vi kommit närmare målet. Fler elever på skolan når ett högre resultat i svenska och svenska som andraspråk. Vi har jobbat med bedömning och i  verksamheterna satt upp smarta mål kring hur vi ska jobba för att eleverna ska nå ett högre resultat. De smarta målen måste vara mätbara mål som vi kan påverka. Det ska inte bero på om eleverna haft en bra start på dagen eller om de ätit frukost och därför gör ett gott skolarbete, utan det ska vara att vi tränat och jobbat på ett visst sätt ett visst antal gånger. Ett arbetssätt som vi, grundat på forskning eller beprövad erfarenhet, tror på. Då har vi gjort det vi kunnat påverka och kan känna glädje med det, jag tror att det i längden syns på elevresultaten också.

Jag tror på att Dylans 5 nyckelstrategier även fungerar för att förbättra lärarkvaliteten och kvaliteten på undervisningen i våra klassrum genom att använda dem på lärare också:

  1. Att klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg.
  2. Att åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter som visar att lärande skett.
  3. Att ge feedback som för lärande framåt.
  4. Att aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra.
  5. Att aktivera eleverna till att äga sitt eget lärande.

Om lärarna vet vart vi ska och vilka mål vi ska nå, och några kriterier för framsteg, hur ska vi nå dit. Om vi diskuterar och genomför aktiviteter och uppgifter för att nå närmare målen. Om vi får feedback på hur vi ligger till och hur vi kan göra för att utvecklas vidare. Om vi lärare aktiveras som läranderesurser för varandra (kollegialt lärande) och att vi lärare är aktiva i våra utvecklingssteg och själva är aktiva för att utvecklas vidare. Då blir vi tillsammans starkare och bättre. 🙂

Varför gör jag som jag gör? Varför sätter vi in papper i pärmar?

Innan jag gick hem på jullov funderade jag på dessa eländiga pärmar. Varför sätter vi in våra papper i pärmarna? Ingen tittar på dem och vi har ingen användning av det direkt förrän allt skickas hem i ett enda stort packe i slutet på läsåret. Egentligen har jag inte använt pärmarna under hösten utan hellre skickat hem papper som vi jobbat med. Flera elever har önskat att få med sig hem och det har de då fått. Om bara en enda elev visar hemma det pappret vi jobbat med i skolan så är det till större vinst än när det sitter i pärmen i skolan där absolut ingen tittar på det. Är det dessutom en flerspråkig elev som kan prata om pappret och få begreppen till sig på modersmålet också är det dubbelvinst, tänker jag.

T.ex. sådana här papper. Inte i pärmen! HEM!!

IMG_3031.JPG

IMG_3032.JPG

Så från och med nu har jag tänkt om. Hem med papper! Skulle det vara så att något papper ändå kan få sitta i pärmen så finns nu plats bakom det färgade pappret. Framför det färgade pappret sätter vi bedömningstillfällespapper. Hur har det gått för mig och hur har jag visat mina kunskaper? Vi kan plocka fram pärmen till samtalet och visa hur det gått. Inte bara självbedömningen i målboken utan också underlag för bedömningen. Längst fram satte jag elevernas förväntningar på årskurs 3 som de skrev vid skolstarten. De har sedan de tagits ner från väggen legat i en av mina lådor. Bättre nytta i pärmen tycker jag. Då kan vi kika till det då och då… 🙂

IMG_3033.JPG
Bedömningspapper
Förväntningar på årskurs 3.
Förväntningar på årskurs 3.

 

Språkliga mål – beskriv. Kopplat till förmågor och kunskapskrav i matematik.

Idag har vi påbörjat vår uppgift inför nästa NC-träff.  Att jobba med språkliga mål i klassen. De språkliga mål som vi hade i tanke var att kunna beskriva och använda sig av de ämnesspecifika begreppen. Vi jobbar som vanligt med de ”vanliga” målen och idag handlade det om de geometriska figurerna:

  • Kunna geometriska begrepp, beskriva och jämföra dem.

För att kolla av vad eleverna kunde och kom ihåg från tidigare lektioner så fick de göra en mindmap. Först enskilt, sedan i par och till sist gjorde vi det alla tillsammans. EPA.

Vi jobbar med den begreppsliga förmågan.


IMG_3002.JPG

Vid ”par”  så hade de i uppdrag att, förutom att berätta för varandra, kategorisera dvs hitta likheter och skillnader mellan objekten. Förklara för varandra hur de tänkt. Vi kopplade då på ett nytt mål nämligen:

  • Kunna jämföra begrepp.

Vi jobbar nu också med analysförmågan.

När vi sedan gjorde det ALLA så försökte jag kategorisera på tavlan. Eleverna fick försöka förklara vilka likheter de hittade. De fick beskriva hur figurerna var lika eller olika. Vi pratade då om viktiga begrepp för att kunna beskriva de geometriska objekten .

Vi kopplar på ytterligare ett mål:

  • Kunna matematiska begrepp bl.a. lägesord. Begreppsväggen. Beskriva begreppens egenskaper.

 

(Vi pratade om räta, trubbiga och spetsiga vinklar även om det inte syns på anteckningarna på tavlan.)

Nu var det dags för alla att träna på att förklara och beskriva och att  använda begreppen. Det fick jobba i par och en fick titta på korten och försöka beskriva det geometriska objektet som fanns där för sin kompis utan att använda dess riktiga namn. Så byter man…

Kommunikativa förmågan!

Mycket uppskattat. 🙂
  

Är du intresserad av språkliga mål så kika på Anna Kayas filmer. Det finns 3 stycken, här ligger den första:

 

Här är en bild från filmen om språkliga uttrycksformerna som återfinns i kursplanen:

språkliga mål

Idag handlade som sagt vårt språkliga mål om att kunna beskriva och att kunna använda de ämnesspecifika begreppen främst muntligt. Men även att kunna jämföra de olika begreppen och resonera kring likheter och olikheter.

Ledarskap – tydliga mål. SMARTA mål!

Jag har i helgen varit på julklappsresa med min syster och mamma. Min syster Linda har jobbat som ledare i näringslivet i många år för att nu, sedan en tid, ha tagit sig an att vara ledare i den kommunala verksamheten istället. Eftersom mål och att jobba målmedvetet är en gemensam nämnare och ett stort intresse för oss båda i våra yrken så har vi pratat en del om det i helgen.

Hon tipsade mig om något som hon jobbar mycket för under åren som heter SMARTA-mål. Jag googlade och hittade vad jag sökte på ledarnas hemsida.

SMARTAmål

Jag googlade vidare och läste om effektmål och SMARTA-mål.

Effektmål: ”Ett mål som till exempel siktar mot att få 300 besökare på ett arrangemang, eller en vinst på 100 000 kronor för en tjänst, skulle vi kunna kalla för effektmål. Det är inga mål du har full kontroll över, men det är något du vill uppnå.”

Medan SMARTA mål är mål som man kontrollerar. Man kan sätta upp SMARTA mål för att nå effekt-målen. ”Till exempel: Det är omöjligt att styra över hur mycket du säljer, däremot kan du styra över hur många säljsamtal du har, eller hur du ska kommunicera med dina kunder.”

Jag funderar kring om vi nu skulle tänka så här kring vår verksamhet i skolans värld med både elever men kanske framförallt med oss pedagoger.

T.ex. om vi har som prioriteratmål att ”Eleverna ska utveckla en högre måluppfyllelse i svenska och svenska som andraspråk”. Så är det vårt effektmål. För att alla sedan ska äga målet så kanske varje lärare själv ska sätta sina SMARTA-mål för att nå dit. Hur tänker jag att jag ska jobba i mitt klassrum för att någon/några elever ska nå en högre nivå? Sätt upp mål som är specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbundna. T.ex. i mitt klassrum för att nå det prioriterade målet ska jag ha genomfört 10 övningar i muntliginteraktion med mina elever innan den 18/12. Och /eller jag ska ha genomfört 2 grupparbeten innan den 18/12. Jobba med kamratbedömningar vid 3 tillfällen innan jullovet för att öka elevernas förståelse för målen och kravnivåerna. Mål som jag kan checka av och känna mig nöjd med att ha klarat. Det är realistiskt att jag klarar att göra det och jag tänker att det leder till att mina elever att utvecklar sin muntliga interaktion vilket i sin tur leder till att fler elever kan nå högre i svenska och svenska som andraspråk.

Funderar också på om vi kan jobba liknande med t.ex. nationella prov, screeningar och andra test situationer. Effektmål – Att fler ska klara kravnivåerna. Hur jobbar jag i klassrummet tillsammans med mina elever för att fler ska klara det? – SMARTAmål.

Lyckas vi också med att mäta och göra det prioriterade målet delvis som ett SMART-mål vore det ju toppen. Locka fram lite vinnarskallar och ”jävlaranamma” hos pedagogerna. Det är inspirerande och roligt att nå mål. Det är ju lite av mitt motto med eleverna, det måste också funka på pedagogerna! Kanske kan det bjudas på lite fikafest när mål nås.

Jag tror att vi kan lära en hel del från näringslivet och förhoppningsvis är det tvärtom också… 😉

 

Skolforum 2015


Tänk att lilla jag fick den stora äran att delta som föreläsare på Skolforum. Det kändes fantastiskt redan från början. Hedrande, spännande och roligt! När jag sedan också fick jobba med sådana härliga tjejer som Cecilia Bergentz och Johanna Ingmarsdotter Lundmark så var det hela fulländat! Tack för ett gott samarbete! Och tack Michael Karlsson för att just vi fick chansen!

Vi pratade om tre case, ett var. Mitt case handlade om hur jag gör för att möta mina 20 elever med olika bakgrund och förutsättningar på ett så bra sätt som möjligt. Hur jag försöker skapa en undervisning som alla kan tillgodogöra sig. Mitt sätt har varit att försöka göra eleverna så delaktiga i arbetet mot målen som det är möjligt. Det gör vi bl.a. med hjälp av arbetet kring PP-väggen, med matriser och med självbedömning i målboken. Jag försöker också utmana mina elever under vardagen i klassrummet med att även ha utmaningar kring lektionen. ”Om man tycker grund uppgiften är lätt så kan man utmana sig med att…” Det ska inte vara en slump om eleverna lyckas nå mål utan det ska vara ett målmedvetet arbete som vi gör tillsammans. Och inte bara för att nå kunskapskravet utan för att nå nästa nivå för just mig som elev.

Är du intresserad av att se mer av hur jag jobbar kan du kika in på min föreläsning som handlar om just detta på länken här.

Det vi diskuterade kring mitt case var vad omdömesblanketten innebär för oss som jobbar med år 1-3. Vad innebär mer än godtagbara kunskaper i jämförelse med godtagbara kunskaper? Hur gör vi kring bedömningen, eventuellt dokumentationen för att komma ifrån ”magkänslan”?

Det blev många givande diskussioner och det är en fråga som finns på fler skolor och klassrum fick jag en känsla av.

Skolforum bild 1

Skolforum bild 2

Cecilia pratade om vikten av motivation bland eleverna och även hur vi kan jobba med kollegiala observationer. Hur avdramatiserar vi ordet betyg? Cecilia visade sin motivationstrappa som hon använde i sitt klassrum som hjälp för eleverna att sätta ord på hur de känner och även för att synliggöra vikten av att själva ta nästa steg. Kika in på hennes blogg.

Johanna var inne på problemet med att jobba tematiskt men sedan bedöma ämnesseparerat när det gäller No-ämnena i åk 4-6. Johanna som har ett stort interesse för ämnet vill gärna jobba ämnesövergripande för att hon tycker att det skapar en större motivation hos eleverna dessutom känner hon att det blir ett måste för att hinna med det centrala innehållet. Hon har förståelse för att ämnet är uppdelat just för att säkerställa att eleverna får undervisning i alla NO-ämnena men tycker ändå att det är svårt att få till bedömningen på ett bra sätt.


Det vi tillsammans kom fram till under våra diskussioner var bl.a.  vikten av att jobba med de nationella proven som riktlinje för hur undervisningen ligger till i förhållande till LGR11. Men även vikten av motivation. Att motivera eleverna på olika sätt i undervisningen.

 

Men jag hann också med att gå på några andra föreläsningar. Bl.a. Barbro Westlund som pratade om sin nya bokserie Aktiv läskraft. Hon pratade om att använda sig av bilderböcker i undervisningen oavsett ålder på eleverna och att undervisa i att resonera eftersom det är något vi bedömer eleverna i. Helt i linje med mina egna tankar om att t.ex. undervisa i att förklara och stöttningsplanscherna därtill. Bilderna nedan är från mitt klassrum.

IMG_1483.JPGIMG_1491.JPG

Så var jag på medlingscentrums föreläsning om att bråka smartare. Vi vuxna ska ge eleverna verktyg att lösa sina konflikter. Oskar menade att det ofta är svårt för barn att kontrollera sina känslor och att vi vuxna ska hjälpa till att lugna ner och pausa konflikten för att senare hjälpa till att reda ut konflikten. Han poängterade också vikten av att vara opartisk! Medlingscentrum hade sedan olika lathundar att följa beroende på hur stor konflikten var. ”Undvik inte konflikter, möt dem rätt istället!”

För att koppla till en annan föreläsning jag var på, där specialpedagoger från Sigtuna föreläste om sitt arbetssätt, så pratade de om vikten av att ha ett lågaffektivt bemötande mot elever med problemskapande beteende. De menade att affekter smittar. ”Det är lättare att vara lugn om man är bland lugna personer precis som det är lättare att vara arg om man är bland arga personer.”

Så lite hastigt var jag och lyssnade på Daniel Barker som funderade kring vad vi kräver och tänker kring digitala läromedel. Vad det är, innebär och hur de ska fungera? ”Om digitala läromedel är svaret, vad är då frågan?”

Anna Ekström från skolverket var också och blev utfrågad. Hon uppmanade alla att höra av sig kring vad vi lärare hade för onödiga administrativa uppgifter. Hon var nyfiken eftersom hon nu skulle jobba med skolkommissionen. Oftast var svaret att det står i lagen menade hon men iaf.

Mycket givande dagar som sagt!! 🙂