Kategoriarkiv: Målmedveten undervisning

Lärar-återkoppling och elev-”återkoppling” i arbetet mot mål.

Vi fortsätter arbetet kring forntiden med att samla fakta kring järnåldern. Tillsammans antecknar vi allt vi lär oss allt eftersom. Vi har tittat på sammanlagt två filmer vid två olika tillfällen som vi antecknat på vårt gemensamma anteckningspapper.


Idag har vi läst i vår SO-bok och fortsatt att göra frågor till våra forntidsspel. Nu kompletterade vi alltså med frågor om järnåldern. Så spelade de igen så klart. De lär sig massor!!

Vid arbetet med bronsåldern så gjorde vi en gemensam 6-fältare som eleverna skrev texter själva utifrån. Den här gången ska vi ta nästa steg. Faktatexterna kring bronsåldern ligger på väntan för att bli återkopplade till eleverna så att de vet vad de ska tänka på tills den här gången. Nu är det tänkt att eleverna på egen hand ska fylla i en 6-fältare och kunna skriva sin faktatext.

För att ha en större chans att göra sitt bästa och komma ihåg allt som man ska tänka på när man skriver sin faktatext har jag gjort en checklista även för fakta texter. Har också en när vi skriver berättelser nämligen. Jag kollar själv av först och sedan ber jag också en kompis hjälpa till att ”rätta”. Har jag använt de ämnesspecifika begreppen? Hur är det med punkter och stora bokstäver? Stycken, tror du jag delat in dem rätt?

Checklista faktatext.

IMG_3448.JPG


Det återstår att se om de kan utveckla sitt faktaskrivande efter allt vårt arbete kring järnåldern. Eftersom vi även fördjupat oss i metallerna vi jobbat med blir utmaningen att även skriva några fakta kring det.

Tillsammans ska vi nå målen:

  • Kunna använda en tidslinje och kunna tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Även dåtid, nutid och framtid.
  • Beskriva hur olika människor levde under de olika tidsperioderna.
  • Beskriva hur man kan se spår av forntiden både i natur och i språk och litteratur. T.ex. ha kunskap om hur skriftspråket såg ut.
  • Söka information från olika källor. Fundera över källkritik.
  • Jämföra livet då och nu.
  • Skriva faktatexter och använda bilder till.

NC-dag med stöttning och strategier

Då var ännu en dag med Mecki och Nationellt centrum för andraspråk till ända.

Dagen handlade om genrepedagogik och cirkelmodell, att skriva i alla ämnen.

Dagen medför diskussioner om undervisning med kära kollegor vilket alltid ger mycket. Det är ju så roligt att diskutera undervisning och NC-satsningen ger oss utrymme för det. Idag hamnade vår diskussion om hur viktigt det är att tydliggöra mål och förväntningar för eleverna. Vad har vi för mål med våra aktiviteter och hur utmanar vi de som behöver utmanas? Härligt kollegialt lärande.

Att Sydneyskolan konstaterade att de i skolan uteslöt vissa grupper och funderade tillsammans med forskare på vad de skulle göra åt saken, har mynnat i mycket goda insikter om att jobba med genrer och indirekt då också tydliggöra mål och förväntningar för eleverna. Vilket jag tänker går att överföra till alla ämnen i skolan.

Följer nu SVTs nya serie Gympaläraren och tänker samma tanke där som jag gör när jag vill att eleverna ska prestera i övriga skolan. Vad är det viktiga? Vad är det viktigaste för att nå målen? Konkret vad är det kunskapskrav och centralt innehåll verkligen innebär KONKRET för eleverna? Om vi lärare har det klart för oss så tror jag att vi blir bättre på att omsätta det i undervisningen för eleverna på roliga och utmanande sätt. Vi får dock inte glömma att utmana de som måste få chansen att nå en högre nivå.

Två vägar mot samma mål, två spår!! Målmedvetet arbete.

Två vägar mot samma mål

Vi fick också titta på en filmsnutt som visade hur en mycket välplanerad lärare jobbade, som ligger på länken här nedan. Hon använde elever som lärresurser och stöttning för varandra, muntlig interaktion. Att synliggöra strategier för eleverna som att stanna upp i texten och reflektera, dra kopplingar och analysera. Alltid roligt att titta på hur andra undervisar och det slår mig hur lärorikt det är med det kollegiala lärandet. Det slår mig också hur lätt det borde vara att få till i vardagen på vår skola, men hur svårt det är att det blir av…

Bringing Close Reading and Accountable Talk into an Interactive Read Aloud of Gorillas

På tal om cirkelmodell så vill jag också bara tipsa om Anna Kayas film kring hur hon jobbat med cirkelmodellen i sin förberedelseklass 1-3. Även det tips på hur man kan jobba språkutvecklande i klassrummet.

Slippa stressen inför NP. Jag ska äga planeringen!

Jag försöker utveckla min undervisning och har jag nu landat  i att mitt sätt att undervisa är att jobba målmedvetet med mina elever. Jag jobbar också med två spår i klassrummet och försöker ha med det i planeringen så ofta som möjligt. Med två spår i undervisningen menar jag att vi i klassrummet jobbar mot samma mål men att den grupp av elever behöver stöd i form att språk, ord och begrepp. Det är också ett sätt att jobba målmedvetet, för jag gör klart för mig vad konkret som är en godkänd nivå och en mer än godtagbar nivå kring målet och försöker riktat leda lärandet mot de olika nivåerna för de olika grupperna. Samtidigt vet alla vart vi ska! Jag tycker om att jobba målmedvetet, jag tycker att det är ett bra sätt att jobba som gör att jag känner mig säkrare i min lärrarroll och som jag tycker ger eleverna mycket. Eleverna blir medvetna om sitt eget lärande och aktiva i sin lärprocess tycker jag. Jag läser också Dylan Williams och får mina tankar och idéer bekräftade. Men…

Två vägar mot samma mål

Nu funderar jag kring den här stressen som finns när det börjar närma sig nationella prov. På facebook i olika trådar kan jag läsa att det är fler än jag som känner sig stressade. När jag sätter mig ner och börjar analysera varför jag känner mig stressad för egentligen så kan jag bena ut att det är kring matten som jag främst är orolig. Har vi hunnit med alla moment? Är också ganska säker på att samma känsla infann sig för ungefär 3 år sedan. Jag måste göra något åt det här!

Varför är jag stressad just över matten? Jag är ganska säker på att det beror på att jag är allra mest läromedelstyrd i just matten. I alla andra ämnen jobbar jag med läromedel som en hjälp för att nå de mål som jag satt upp. I matten är det lite tvärt om. Vad ingår i nästa kapitel? Hur lägger jag upp arbetet kring det? För mig och min undervisning är det säkerligen källan till min oro. Jag har inte ägt ämnen och vägen mot målen. Så klart är jag orolig för om jag hunnit med alla moment för det är ju inte jag som gjort planeringen för att det verkligen ska ha hänt. Det är ju läromedelsförfattarna!

Mitt NP-löfte är att jag ska se till att jag äger undervisningen i matten i fortsättningen men för att göra det måste jag ha klart för mig vad vi ska gå igenom och gärna när och hur. Och det har jag ju redan gjort när jag skrivit mina alignmentmallar och pedagogiska planeringar men i just matten har jag inte använt dem på riktigt, som jag gör i andra ämnen. Istället för att utgå från vilka mål vi ska jobba mot just den här veckan/lektionen och plocka fram de målen från PP-väggen, som jag gör i andra ämnen, har jag kollat av matteboken och plockat fram mål som passar kring läromedlets tänk. Usch! Skämskudde!! Men nu vet jag iaf hur jag ska gå vidare…

IMG_2296-0.jpg

 

I min alignmentmall har jag utifrån kunskapskrav och centralt innehåll kommit fram att åk 3s matte ska leda till dessa konkretiserad mål:

Lösa problem:

  • Uppskatta och fundera över rimlighet.
  • Använda strategier när du räknar.
  • Skriva på mattespråk.

Begrepp:

  • Kunna matematiska begrepp bla lägesord. Begreppsväggen. Beskriva begreppens egenskaper.
  • Kunna jämföra begreppen.
  • Kunna dela upp tal t.ex. 10-kompisar, 100-kompisar. Förstå positionssystemet.
  • Kunna och förstå enkla bråk och kunna jämföra dem.
  • Kunna geometriska begrepp, beskriva och jämföra dem.

Metoder:

  • Kunna de 4 räknesätten och förstå när man ska använda vilket.
  • Förstå och kunna använda ”lika med”-tecknet.
  • Kunna använda olika metoder beroende på vad du ska räkna ut t.ex. huvudräkning, överslagsräkning, skriftliga metoder och använda miniräknare.
  • Rita och göra geometriska objekt.
  • Skala, förstoring, förminskning.
  • Uppskatta, mäta och jämföra längd, massa, volym och tid med rätt enhet.

Kommunicera:

  • Beskriva och samtala om hur du löst en uppgift och visa genom t.ex. bilder, symboler, plockisar.
  • Läsa av tabeller och diagram.
  • Resonera om val av metoder och räknesätt, rimlighetslumpmässiga händelser och mönster.

 

Om jag på riktigt vågar använda dessa och verkligen jobba med dem i vardagen. Släppa matteboken och istället välja mål som vi ska jobba mot under en period tror jag att jag kommer att känna mig lugn inför att ha hunnit med alla moment i matten. Så klart kan jag ta hjälp av boken som ett träningsredskap. Jag tror att mina elever klarar de nationella proven helt ok men för att själv slippa känna stressen tror jag att jag mår bättre om har kontroll.

Jag känner att jag har tagit några steg på vägen bl.a. genom skriv och matte-projektet I drömmarnas värld. Där vi riktat jobbar mot mål och strategier. På länken här under finns ett ex:

Problemlösning – I drömmarnas värld. Pröva först!, Utmaningar.

Ett annat steg är våra Fuskisar, strategier och Begreppsbilder. Vi tränar riktat in ett visst moment och tydliggör genom att sätta upp stöttningsbilder som vi kan återkomma till när det behövs.

IMG_2636-0.jpg

Men kanske måste jag ta steget ordentligt för att känna att jag har full koll… Det blir nästa steg i min undervisningsutveckling.

Jag ska äga matteplaneringen!!

Två vägar mot samma mål. Bråk #Idrömmarnasvärld

Ytterligare ett exempel på att arbeta med två vägar samtidigt i klassrummet, två undervisningsspår. I dag gällde det matten och bråk.

Två vägar mot samma mål
Vi hade en gemensam genomgång om bråk. Sedan fick majoriteten av klassen jobba med problemlösning kring bråk kopplat till vårt skrivprojekt I drömmarnas värld, medan jag samlade en grupp på mattan och jobbade med konkretmateriel och ord. Vi sorterade och upprepade begreppen och sedan fick de jobba vidare på egen hand, alt ta hjälp av varandra lösa lite uppgifter hittade på Lektion.se.

IMG_3415.JPG

Medan de jobbar vidare med det så går jag runt och stöttar mina problemlösare. De jobbar två och två och försöker i första läget ta hjälp av sin bordsgranne men de har också uppmaning PROVA! De måste ha ritat och gjort ett försök innan de kan få hjälp av mig. Syftet är att det gör inget att det är fel vi lär oss av det! Börja någonstans så kanske man kommer på lösningen på vägen.

Problemlösning bråk.


Tidigare i veckan har vi gjort ytterligare ett kapitel i skrivprojektet I drömmarnas värld. Den här gången tittade vi på Livet i bokstavslandet, avsnittet om kärlek. I kapitlet möter huvudpersonen brevskrivaren som behöver hjälp. De ska träna på att skriva en dialog. Jag vill att de ska använda talstreck och sägesprocesser när de skriver sina dialoger. Kanske får huvudpersonen känslor för brevskrivaren…

I drömmarnas värld.


Är ni intresserade av att läsa mer om Skriv- och matteprojektet I drömmarnas värld så klicka på fliken i menyraden längst upp.

Läs mitt förra inlägg om två vägar mot samma mål på länken här.

 

Två undervisningsvägar mot samma mål. Läsförståelse.

Idag jobbade jag med läsförståelse mha Lässugen och Reportern fast i min klass. Där jag försöker möta alla mina elever och utmana dem på deras nivå. För att detta ska gå måste jag synliggöra och tydliggöra målen. Vad förväntar jag mig att de ska klara? Vari ligger utmaningen för de som vill utmana sig och tycker att grunduppgiften är lätt. Samtidigt måste jag undervisa och stötta mina nyanlända som behöver stöd i att hitta ord och begrepp på svenska för att kunna uttrycka sig och förstå.

Två vägar mot samma mål, Lektionsupplägg:

Två vägar mot samma mål

Vi började med att se ett avsnitt ur Lässugen, den här gången om Sigrid och Natten. Jag hade förberett frågor på olika nivåer så att eleverna fick exempel på hur jag tänkte mig med frågorna. De fick titta på pappret och försöka svara på frågorna och hitta på andra frågor. Här finns dokumentet om du vill använda det.

Sigrid och Natten

Sedan var det dags för genomgång av nya läsläxan. Vi läste texten tillsammans i hela gruppen, pratade om texten. Sedan ville jag att eleverna skulle försöka skriva frågor på den texten.

Jag tänker att jag måste jobba på två vägar mot samma mål, eller i två spår i undervisningen! Idag ska vi nå målet att skriva frågor på en text. Att jobba med reportern som en lässtrategi. Grundnivån var att skriva frågor ”på ytan”. Dvs den som ska svara på frågorna måste kunna hitta svaret i texten. Utmaningen var att prova på även de två andra nivåerna. ”Under ytan” dvs man kan lista ut svaren utifrån texten och ”på djupet” ställa frågor som kopplar till personliga händelser eller andra upplevelser kanske från något man läst eller sett.


För att det ska vara möjligt för några av mina nyanlända att klara målet måste de få stöttning. Så dem samlade jag på mattan. Vi läste texten tillsammans en litet stycke i taget och mha frågeorden som start försökte vi formulera frågor. Så klart var det olika svårt för olika elever eftersom vi tack och lov är olika. Vi försökte hjälpas åt men fick också förenkla lite ytterligare med att titta på en bild och försöka ställa frågor till bilden. Vad ser vi på bilden? Kan vi forumlera frågor utifrån vad vi ser?


Jag släpper eleverna på mattan en stund och de får tillsammans försöka formulera frågor utifrån bilderna eller texten. Jag går runt och stöttar majoriteten av eleverna som i par sitter och klurar på sina frågor och försöker få till frågor på olika nivåer.

Vi sammanfattar lektionen. Hur är det att ställa frågor? Svårt lätt? Vad har vi lärt oss? Har vi kommit närmare att klara det?

En del visar att de antar utmaningen och funderar på frågor på flera nivåer. En del klarar att skriva frågor på ytan vilket var målet och nöjer sig med det för det är tillräckligt utmanande. En del jobbar med stöttning för att komma närmare målet. Förhoppningen är att de blir mer och mer självständiga och så småningom klarar att formulera frågor själva och nå målet, använda lässtrategier och förstå vad de läser.

Jag kan säga att det absolut inte är tyst i mitt klassrum. Vi tränar på att interagera, använda språket och att samarbeta. Vi jobbar för att hålla samtalstonen på en lagom nivå. Tyvärr är grupprum en bristvara på vår skola så det är svårt att sprida ut sig, det blir bubbligt men det är ett måste för att utvecklas kring alla förmågorna.

Min lilla film om mitt målmedvetna undervisningssätt:

Engelska, samma lektion, olika nivåer.

Att erbjuda en undervisning på flera nivåer gäller i alla ämnen i skolan. Den här lektionen har vi jobbat i engelskan och även där ligger vi på olika nivåer kring samma mål.

Just i engelska är ett ämne där jag är ganska styrd av läromedlet. Vi använder oss av Magic och i slutet av workbooken så ska eleverna, efter varje kapitel, självbedöma hur de tycker att det gått att nå målen för kapitlet. De målen har jag använt till min PP-vägg.


För att ge exempel på hur jag tänker så var målen för kapitel 7 att

  • kunna 5 insektsord
  • kunna säga något som man inte gillar.

Då är det fokus med lektionerna. Även om vi jobbar med textbook och workbook måste vi ha koll på målen och att vi verkligen tränar på dem också.

Den här lektionen så fick eleverna ett blad med bilder på insekterna från boken. De skulle rygg mot rygg beskriva insekterna för varandra. Innan vi drog igång så måste vi prata om vad man behöver för ord för att beskriva dem. Tillsammans resonerade vi kring att men kunde använda:

  • colours
  • wings
  • legs
  • what thy are doing
  • spell (vi har jobbat med alfabetet)


Full aktivitet! Inte ett dugg viktigt att det blir helt rätt bara man försöker prata engelskt, det kan vara lite svengelskt, bara man vågar prova.

IMG_3284.JPG
Sedan kan man träna insekterna, med ord och bild, på mattan. Bland andra saker som jag vill att de ska kunna även i andra ämnen. Vad är det jag inte är helt säker på? Det är det jag ska träna om jag får tid över. Ta ansvar för sitt lärande.



 En lektion där alla utmanas, vi jobbar mot samma mål på olika nivåer. 🙂

Problemlösning – I drömmarnas värld. Prova först!, Utmaningar.

Idag har vi jobbat med problemlösning i samband med vårt skrivprojekt I drömmarnas värld. I dag fantiserade vi kring att huvudpersonen skulle ha fest och bjuda kamrater på lite mat.

Det framkom från våra målböcker att flera elever kände sig osäkra på division, tabeller och bråk. Så idag hade vi en gemensam genomgång där vi repeterade och pratade om detta. Jag modellerade hur man kunde göra tabellen, hur jag skulle löst uppgiften och eftersom det är en problemlösning där lösningarna beror på eleverna själva så fantiserade de fritt men kunde ta hjälp av min struktur.

Problemlösning Multiplikation/Division.

Problemlösning Festen.

 

Många, om inte alla, antog idag utmaningarna och jag tänker att det är ett steg mot att det börjar gå lättare med problemlösningen. Utmaningarna idag handlade om att tänka om kring enheter, lösa problem i fler steg, förståelse för bråk. Utmaningarna finns med för att förtydliga progressionen för eleverna. Vart är det vi ska. Vad är nästa steg? Eleverna börjar komma på det roliga med att klura och lyckas! Jag hoppas iaf det. Flera moln var ifyllda till stor del också. (Elevernas självbedömning)

Det blir också snyggare och snyggare lösningar och eleverna visar nu tydligare hur de tänkt, till frökens stora glädje. Jag hjälper till här och där men det går åt rätt håll!

PROVA FÖRST! Återigen ville jag att eleverna skulle göra ett försök innan de bad om hjälp. Visste de inte hur de skulle göra så fick man läsa igen tillsammans med sin problemlösningskompis. Hjälpas åt! Göra ett försök och sedan kolla med mig om man gjort rätt. Förut har det varit lite svårt men idag gick var eleverna suveräna. De gjorde försök, räckte upp handen, berättade hur de hade tänkt. Det hjälpte för att föra tankarna vidare och lösa uppgiften om de inte redan löst det när jag kom.

Mitt andra spår av lektionen var att med de elever som är nyanlända så satt vi på mattan och delade klossar i olika högar. ”Vanliga divisionstal” bara med siffror alternativit enkla lästal med endast de siffror som skulle användas tydligt med i talet. Nyttig övning för att hitta siffrorna och att skriva svar med enhet för de eleverna. Lästalen hittade jag på lektion.se. Division, författare: Leila Zaker.

 

division lästal
Skärmklipp från lektion.se.

Elevex:

IMG_3270.JPG

IMG_3271.JPG

IMG_3272.JPG

 

 

6-fältare Forntiden

Utifrån mitt förra inlägg och konveration med Göran Svanelid på Facebooksidan The big five kom idén att ytterligare synliggöra de ämnesspecifika begreppen som vi jobbade med när vi jobbade med Stenåldern i mitt klassrum. Vi kommer att återkomma med begreppen för varje tidsperiod och vi ska kunna beskriva och jämföra perioderna. För att synliggöra de ämnesspecifika begreppen brukar jag göra 6-fältare. Vi gör 6-fältare som stödstruktur när vi ska skriva beskrivande texter, faktatexter. Det kan handa om djur eller växter eller som nu forntiden. En stödstruktur som vi använder för att synliggöra de ämnesspecifika begreppen som behövs för att kunna beskriva tidsperioderna , men som vi också kommer att använda för att jämföra. Eleverna som jag jobbar med för att nå mer än godtagbara kunskaper bör kunna använda dessa begrepp för att förklara, beskriva och jämföra tidsperioderna. Se en del av matrisen här under:

del av matris forntiden

Läs matrisen i sin helhet: Matris Forntiden.

Läs mitt förra inlägg: Stenåldern: jämföra, samarbeta, beskriva.

6-fältare forntiden

Fyllde i lite mest för att vara före i tänket inför att eleverna får prova på den.

Om någon har användning för den finns den på länken här:

6-fältare Forntiden.

Här är några sedan tidigare också:

6-fältare Djur.

6-fältare Växter.

Forntiden – Jordens historia

Då har vi dragit igång med forntiden. Första lektionen backade vi tillbaka till starten. Det vi också jobbade med under rymden – The big bang.

Vi tittade på filmen Trilobiten ur Magma-serien på UR.se.

Eleverna fick i uppdrag att titta efter olika delar i filmen vilket de sedan skulle måla om. Ett par fick The big bang, ett annat vatten, leddjur, fiskar, groddjur, insekter, reptiler osv. Man fick så klart ta hjälp an I-pads eller faktaböcker.



Så har vi stannat upp och pratat om Istiden. Vi tittade på en Power Point som vi hittat på Lektion.se författare: Linnéa Skogqvist-K. Fokus var målet att kunna några spår av istiden. Vi kommer att fortsätta jobba med det målet för det blev mest som introduktions lektioner. Vi måste ha lite förförståelse för forntiden innan vi börjar nöta mål på allvar ..

Vi har också snuddat vid människans utveckling. Då har vi tittat på Lucys mormor också det från UR.se. Eleverna har också fått lägga bilder i rätt ordning för att träna den muntliga interaktionen och resonera med varandra.

Vi har läst introduktionen i So-boken kring forntiden. Läst och svarat på frågor. Den strategin som jag vill att eleverna ska använda sig av när vi tränar läsförståelse av faktatexter är att läsa ett stycke och sedan berätta vad det stod. Vi brukar träna strategin i helklass. Eleverna som vill läsa högt räcker upp handen och läser ett stycke. Innan nästa tar vid läsningen så hjälps vi åt att berätta vad det var som lästes.

Nu har vi lite koll på vad forntiden är och hur det kopplar till arbetet med rymden. Så nu har vi också färdigställt PP-väggen. Bilder på ämnesspecifika begrepp kommer att fyllas på allt eftersom vi jobbar vidare.


I går var jag på NTA-utbildning kring temat Jord. Det skulle passa alldeles utmärkt att jobba med kring det här arbetsområdet! Så hade jag haft tillgång till den lådan på skolan skulle jag göra den nu.

För de elever som snabbt är klara. Har lätt för att läsa faktatexter och svara på frågorna har jag kopierat upp ett häfte som jag kallat Mer om forntiden. Häftet är dock helt tomt förutom att det är en ruta och rader på varje sida. Tanken är att de själva ska få välja det de vill veta mer om och leta information, skriva lite kring det och rita en tillhörande bild. Progressionen kring målet ”söka information” är att de ska vara mer självständiga i sitt sökande och då måste de få prova på det också tänker jag. Här tänker jag att hemsidan Unga fakta kan vara en tillgång.söka information formtiden


Vill du läsa mer om den pedagogiska planeringen, alignmentmallen och matrisen kring forntiden så kan ni läsa på förra inlägget kring forntiden.

 

 

 

James Nottingham. Ta er tid att titta! Målmedveten undervisning

Har ni inte tittat på James Nottinhams föreläsning från UR samtiden så är det verkligen ett tips.

Länk.

Han berättar så väldigt bra om hur viktigt det är att visa på målen och vad vi kommer att bedöma innan eleverna gör en uppgift. Det är precis det jag menar också, fast jag inte är lika bra på att berätta om det som James. Ge eleverna förutsättningar att lyckas.

motto

Det jag kommer att jobba vidare med i mitt klassrum efter att ha sett James föreläsning är bl.a. att träna eleverna, på ett tydligare sätt, att ge sig själva feedback. Jag måste också fundera på hur jag kan synliggöra progressionen för eleverna. Jag gör det bl.a. genom att vi tittar tillbaka på våra berättelser men det finns många fler områden i det vardagliga arbetet där jag säkert kan synliggöra det bättre. Krävs att fundera lite på.

Mitt tänk finns i filmen här.

Finns fler små givande filmer, kortare, av James Nottinghem på Youtube. Här är en: