Kategoriarkiv: Målmedveten undervisning

Kasino lär oss talkamrater upp till 14, strategi, ramsräkna, talkompisar, begrepp m.m.

Förbereder morgondagens mattelektion kring talet 14. Kortspel där ess räknas både som 1 och 14!


Vi ska spela kortspelet Kasino. Fast vi börjar med en förenklas variant.

Här kan ni se när jag och min dotter, 7 år, spelar.

Vi förenklar reglerna lite genom att nu i början ”bara” räkna vem som har flest kort när spelet är slut. Men fokus nu i klassen är att ramsräkna, addera, talkompisar, strategin: fortsätta ramsräkna/uppåträkning – vi använder knytnäven… (visas på nästa lilla film här nedan…) Allt detta tränar vi med den förenklade varianten av Kasino, + kortens värde.

Man får bara använda ett kort från handen och det måste vara summan eller ha lika värde med det/de kort man tar från bordet!

Här finns reglerna som de är egentligen… 😉

Kör man med de ”riktiga” reglerna så tränar vi också strategi… Lite mer att hålla reda på, vad är smart att samla på?

Här kan ni se när Elis och jag spelar med de riktiga reglerna, det fungerar också bra även om han här får lite hjälp av sin mamma.

Jag har gjort en lapp som lite stöd så det blir lite lättare att hålla reda på vad man ska samla på…


Vi kommer dock i skolan i morgon första gången spela den förenklade varianten. Spelet kommer dock att utökas med fler regler för att tillslut kunna spelet helt.

Skickar dock ett mail till föräldrarna med reglerna ifall de vill spela hemma.

Jag gillar att spela kort och blir lycklig när barnen på måndagen skriver i dagboken att de spelat kort i helgen. Härligt!!

Lärarmål: jobba varierat, aktiverande och stöttande i undervisning. Här So-tema.

Vi har under en tid jobbat kring ett tema om att flytta i världen. Vi startade temat genom att i grupper fundera på vad vi vet om världen. Eleverna skrev och vi funderade sedan tillsammans.

Utifrån vår pedagogiska planering så har jag jobbat fram en matris. Här har jag dock hoppat över nivå 2. En besparing i arbetsbelastning kan man säga för att jag främst använder mig av nivå 1 och nivå 3 i min bedömning, nivå 2 blir liksom vägen mot nivå 3. Matrisen är ett viktigt redskap för mig som lärare nr jag planerar min undervisning. Hur stöttar jag och hur utmanar jag eleverna? Hur ska jag lägga upp undervisningen för att leda lärandet mot nästa nivå?

Eleverna får också vara med och tänka till kring våra konkretiserade mål från PP-väggen kring hur vi ska jobba för att nå målen. Vi pratar också om att det är viktigt att visa sina kunskaper och hur man kan göra det.

Ett mål har varit att kunna beskriva varför människor flyttar och hur det kan påverka barn och familjer. Vi funderade tillsammans på varför man flyttar och många av oss i klassen hade erfarenheter av att flytta och kunde berätta om hur det var.

Vi läste berättelser om att flytta och vi skrev också egna berättelser där någon flytt skulle ingå.

Som läxa hade eleverna att intervjua en vuxen med frågor kring flyttande. Vilket också var ett mål, ”att göra enkla undersökningar”. Så här i efterhand har känner jag att jag skulle ha gett eleverna fler tillfällen att hitta på egna frågor t.ex. till varandra för att ge dem chansen att nå den högre nivån kring målet. I samtal kring våra erfarenheter kring att flytta blev det lite sporadiska frågor men är det något jag ska bedöma så borde jag ha undervisat kring det bättre tänker jag. Analys av min undervisning! Förändra för att förbättra.

Kring att känna till världskartan, världsdelar och väderstreck har vi bl.a. plockat med ett självrättande materiel. Placera världsdelarna rätt. Vänd och titta om du gjort rätt. Vi utvecklade också genom att när vi pratat om väderstrecken försöka beskriva för varandra var världsdelarna ligger. T.ex. jag tänker på världsdelen som ligger söder om Europa.

Vi har också pratat om vad färgerna på kartan betyder.

Vi har också tagit in modersmålet i undervisningen. Vad heter världsdelarna och väderstrecken på arabiska och albanska.

​​

Eleverna har gjort sina egna världskartor och placerat stjärnor på viktiga platser i världen för dem.

Så måste vi så klart veta var vi bor nu. Det här materialet hittade vi i någon facebookgrupp.

Vi har också fått reda på mer om världsdelarna genom djuren som bor där. Tittat på filmer och läst texter om djur i andra världsdelar.  Vi har skrivit faktatexter med stöttning av en 4-fältare och placerat ut dem i världen.


Efter det skrev vi argumenterande texter kring något favoritdjur i världen.

Det var allra första gången som vi skrev argumenterande texter så vi började med grunden. Jag visade en modelltext och så fick eleverna använda ”börjor”, klippa ut och klistra in eller skriva av.

Genreplansch

Modelltext

Lucktext som jag tagit ”börjorna” från.

Elevexempel.
Min elev som har albanska som modersmål fick, med stöd av vår modersmålspedagog, att skriva sin argumenterande text på albanska. Vi läste upp våra texter för varandra.

Nu har eleverna fått självbedöma sina kunskaper kring temat på målboksbladet.

Flytta-temat har varit en del av den pedagogiska planeringen kring Värdegrund.

Nu återstår för mig att gå igenom hur eleverna tyckt att det gått själva men vi gjorde också en liten kontroll genom en slags sittande tipspromenad med 1 x 2- frågor. Dessa ska jag så klart också titta på och så göra en bedömning i matriserna. Sedan ska jag analysera min undervisning. Vad kunde jag gjort bättre för att ha lyckats ännu bättre med mina elever?

Kamrat/självbedömning kring mattemål.

Den sista tiden har vi jobbat riktat mot tre mål kring matten. Efter att vi genomfört bedömningsstödet i matematik för åk 1 ht så uppmärksammade jag att ramsräkning uppåt och neråt var något vi behövde träna mer med speciellt i samband med att fingrarna nu inte räcker till när vi jobbar över 10.



Vi repeterade delar kring vad vi gjort för att lära oss:

  • Vi har kastat boll upp till hundra. Tagit tid och räknat uppåt och neråt tillsammans i klassen, med stöd av linjal och utan.
  • Vi har lagt patiens, pyramiden, för att lära oss 10-kompisarna och tränat på strategin att använda fingrarna för att ta reda på kompisen om man är osäker.
  • Vi har löst ekvationer, startat ramsräkningen på olika siffror mha strategin (fusket) att börja med knytnäven. För att kunna utvecklas vidare kring den här strategin så måste vi bli säkra på att ramsräkna uppåt och neråt.

Nu var det dags att kolla av hur vi ligger till. Eleverna fick två och två förklara för varandra hur man ska tänka när man räknar ekvationer mha knytnäve-fusket, ramsräkna uppåt och neråt för varandra och vilken strategi, ”fusk”, kan man använda om man är osäker på 10-kompisarna. Sedan fundera kring hur det gick. Lite samlade exittickets.

Lagom är bäst?

Vi har delvis kört ASL, att skriva sig till läsning, kanske är det just det som är problemet.

I alla fall tycker jag att det nu är begränsande för några av eleverna att de inte skriver läsligt och något som vi måste börja jobba med på mer riktat nu. Kanske beror det på att vi just inte kör ASL hela vägen utan att vi har lite arbetsböcker t.ex. till Livet i bokstavlandet men också ”extraböcker” så som Ärtan, Pärtan m.fl. Så skriver vi dagbok för hand varje måndag. Det blir svårt att få plats på raderna för bokstäverna de skriver är så stora och meningarna är svåra att läsa för det är för små mellanrum när nu uppgifterna kräver lite mer skrivande än tidigare. Så nu kör vi lite hårdare med att skriva mindre och dessutom börja träna på formandet av de små bokstäverna och mellanrum mellan orden.


Jag är absolut ingen motståndare till ASL utan tycker verkligen att tankesättet lyfter undervisningen. In med andra motorikövningar i skolan än skrivande, in med mer IT på alla sätt och vis (vilken stöttning talsyntes är), in med undervisning i grupper/stationer/spår, in med samarbetsövningar på olika sätt. Allt är superviktigt för att utveckla skolan till det bättre! Tankesättet kring ASL bör in i fler ämnen i skolan. Jag själv har försökt överföra det t.ex. i matten.

Men nu anser jag att mina elever behöver börja träna på att forma för att ta nästa steg. Vi har snart jobbat igenom alla bokstäver. Vi har format lite kring varje bokstav, mycket mindre än kring tidigare årskullar i ettan, och istället jobbat med motorikskåpet bl.a. Nu tycker jag att det är lagom att börja få ordning på formandet mer riktat. Jag känner också att nu är eleverna motiverade och själva vill lära sig att skriva fint. De flesta klarar att skriva berättelser med inledning, problem, lösning och slut. De flesta klarar också att skriva faktatexter med en 4-fältare som stöttning. Detta har vi gjort på datorn. Vi ska förstås jobba vidare och utveckla texterna till att bli fylligare men en utmaning kan också vara att kunna skriva för hand, tänker jag. Just faktatexter och berättelser är ju superbra att skriva på datorn för det går ju så lätt att gå in och redigera, ändra och förbättra utan att pappret går sönder och det blir kladdigt. Så jag kräver inga långa texter för hand men ändå lite att kunna hålla sig på raderna och ha mellanrum mellan orden tänker jag är rimligt att kunna efter 1:an.


Så kring arbetet med Livet i bokstavslandet i samband med att öka läsflyt så skriver vi ord på bokstäverna vi jobbar med. Förra veckan listade vi z och c- ord. Nu då inte på datorn utan för hand. Likadant veckan innan det då vi jobbade med bokstaven P. Eleverna har då fått välja mellan papper med stödlinjer och papper med breda ränder. Idag när vi introducerade J och D så fick alla skriva ”ordväggsorden” på papper med stödlinjer. Dels för att träna orden så att de känner igen dem när de tränar sin läsläxa men också för att försöka skriva med småbokstäver.

Eleverna strök under ord med P i.
De listade sedan orden de strykt under.

Nästa uppgift att berätta om problemet i berättelsen. Då fick de välja vilket papper de villa använda… Innehållet viktigare!


Hade jag kört ASL fullt ut utan läromedel hade förmodligen inte behovet uppstått på samma sätt tänker jag. Jag ångrar absolut inte att vi inte lagt ner mindre tid på formandet tidigare under ettan utan tycker helt enkelt att det är lagom nu när behovet uppstått och även motivationen hos eleverna.

Appropå arbetet med bokstäverna C och Z så gjorde vi i samband med det zantangel-målning av tjock bokstäver. Vi klippte isär orden vi listade för hand och klistrade upp med tillhörande miniatyrbilder. Så skrev vi orden i meningar, på datorn!

Lagom är bäst!  I alla fall i mitt klassrum… 😉

Mattestrategi: uppåträkning/neråträkning.

Snart räcker fingrarna inte till!! Vi måste hitta andra strategier för att räkna. Det blir också viktigt för att lösa de enkla ekvationerna. ”Vilken term fattas?” Jag vill att eleverna ska lära sig att de kan använda strategin uppåträkning eller neråträkning. Utifrån bedömningsstödet var inte alla elever säkra på neråträkning från 20 och heller inte den högre nivån med uppåträkning till 115, så vi ska nöta det lite.


Jag vill visa eleverna strategin att börja med knytnäven och sedan räkna uppåt eller neråt beroende på räknesätt. Min dotter har fått visa på en filmsnutt här under hur jag menar.

Men för att kunna använda strategin på lite högre tal måste man vara säker på talraden! Träning pågår…

  • Vi jobbade med prick till prick. Uppåt och neråt i olika svårighetsgrader.
  • Motorikövning: Kasta boll eller hoppa rep.
  • Hela klassen tävlar tillsammans för att slå sin egen tid i neråträkning från 30. Som stöttning använder vi linjalen.
  • Lösa ekvationer i boken.
  • Utmaning: Problemlösningen för de som är klara blev nu lästal där man använder strategin.


Tidigare har vi också jobbat med att gömma ett antal. Mha sina lådor med mattematerial så fick försöka förklara likamedtecknet för kompisen bredvid. Hur är det man tänker med likamedtecknet? Så fick de använda det de hade i lådorna. Med pluttar och pengar utmanade de varandra att räkna. Jag tipsade också om att när man la ett tal med plus- eller minustecken så kunde man ta bort så att det blev en ekvation. Vilken term fattas? Det blev mycket räknande i klassen. Alla gjorde inte precis som det var tänkt men alla räknade på massor med olika sätt! Vi sammanfattade och tipsade varandra om hur man kunde göra det klurigt för kompisen bredvid.

Jag fick en fråga om det blir rörigt i mitt klassrum och visst blir det det ibland. Men vi har också tysta jobbstunder i boken. Målet är nu att alla ska kunna talraden uppåt och neråt och det kan man göra på så många roliga sätt och vet eleverna att de ska kunna det och träna på det och hjälper dem lite på vägen genom att tipsa om aktiviteter så som kasta boll och hoppa rep så kommer de på egna sätt att träna även utanför skolan. Vi hade t.ex. brandövning mitt under den här lektionen och för att hålla värmen när vi väntade ute utan jackor så hoppade några 100 hopp. Men jag tar också hjälp av mitt trafikljus. Grönt = fritt fram att prata till rött= tyst jobb.

Det är så viktigt att få lära sig att tala, lyssna, kommunicera och interagera med andra så vi måste hitta vägar att få det att fungera i klassrummen.

Kommer vår skola någonsin att kunna ha tillräckligt med studiehandledare? Hur gör vi annars…

Lindblomskolan som jag jobbar på är en skola med 565 elever, varav 34% är nyanlända. Vi har ca 30 olika språk och dialekter på skolan. Vi har studiehandledare i några av språken, men för få speciellt i arabsika. Vi är igång med diskussioner kring studiehandledning i förstelärargruppen, hur kan vi utveckla undervisningen kring studiehandledning? Så har vi pedagoger som går en utbildning kring studiehandledning, ”Att undervisa nyanlända elever – för modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla ämnen”. Så det är ett spännande arbete som är igång. Vi är en skola på landsbygden vilket gör att det är svårt att rekrytera studiehandledare som jag förstår.

Kommer vår skola någonsin att kunna ha tillräckligt med studiehandledare? Hur gör vi annars…

Vi lyssnade på Didaktorns intervju med Nihad Bunar.

Han pratar om att hitta kompensatoriska vägar. Jag tror att det är viktigt för just vår skola. Vi kommer att ha svårt att hitta tillräckligt många studiehandledare helt enkelt, hur kan vi göra då??

Jag har läst stödmaterialet från skolverket, Studiehandledning på modersmålet.

Mina tankar efter det är bl.a.:

  • Vi måste använda kartläggningen som en grund för hur studiehandledningen ska läggas upp, mer än vi gör idag. Behövs studiehandledningen före, under och/eller efter lektionen för just eleven ifråga? Hur ska vi lägga upp en stöttande undervisning för eleven som individ?
  • Vi alla pedagoger behöver samverka! Vilka förväntningar har vi, vad tänker vi kring t.ex. kunskapskraven. Vad konkret är det som är en godkänd nivå i ett tema? Vet studiehandledaren om vad vi har tänkt? Har vi kommunicerat syftet med lektionen? Kanske kan matriser vara ett sätt att räta ut frågetecken som kan uppstå.
  • Jag tror också på att samverka kring ämnet modersmål. Att jag i klassrummet erbjuder eleverna att skriva, berätta på sitt modersmål så ofta som möjligt men absolut vid bedömningstillfällen! Ta hjälp av digitala verktyg. Så att vi inte bedömer svenska-kunskaperna istället för ämneskunskaperna!!
Både användandet och nyttan av att jobba med matriser och vikten av att samarbeta med studiehandledare och modesmålspedagoger var något som vi jobbat med kring vårt prioriterade mål i årskursen.

Kring vårt prioriterade mål på skolan, Eleverna ska utveckla en högre måluppfyllelse i kommunikativ förmåga i både tal och skrift., så utarbetade vi en matris i varje årskurs kring kommunikation kring ett tema som vi skulle jobba med. Vår blev så här:

Vi har också, i våra arbetslag, gjort våra egna HUR ska vi arbeta för att nå målen? Det kursiva är tankar under vår delanalys nu efter jul. Har vi gjort det vi sagt? :

·       Vi ska genomföra muntliga interaktionsövningar. Eleverna ska i grupper mha bilder och ord träna på att förklara, beskriva, berätta, resonera m.m. genom att kommunicera muntligt. Minst en gång varje dag. Det har vi verkligen gjort och det har blivit en del av vår vardagliga planering.

·       Skriva texter och i större utsträckning kunna visa sina kunskaper även på sitt modersmål i de språk där vi har modersmålspedagoger. Vi har gjort det 5-6 gånger under höstterminen.

·       Samverka med modersmålspedagoger kring texter och arbeten som eleverna gör i klasserna. Någon enstaka gång men vi kan bli bättre. Vi samplanerade t.ex. kring vårt upplägg kring 4-rutan med Amina. Vi ska försöka få igång planeringarna tillsammans med Amina och Dinore till att börja med. Malin vill att Dinore är med i klassrummet vid något skriv tillfälle för att stötta en elev att komma igång med skrivandet på albanska.

·       Använda digitala verktyg för att stärka den muntliga kommunikationen. Sätta ord på det vi gör t.ex. genom återberättande. Vi har gjort det någon enstaka gång under terminen men kan bli bättre.

·       Sambedöma tillsammans med modersmålspedagogerna kring SvA och ämnet modersmål. Samla dokumentation (både skriftlig och muntlig mha I-pad eller dator) i klasserna som vi kan använda till sambedömningen där eleverna i klassrummen jobbat med både svenska A och modersmålet parallellt. I slutet av varje termin. Vi har gjort bedömningsstödet och då har de arabisktalande eleverna fått göra det tillsammans med Amina. Cissi och Amina bedömer eleverna i No och So under studiehandledningslektionerna.

·       Använda bildstöd för att förstärka språket. Det är vi bra på. Vi använder mycket bilder. Vi arbetar språkutvecklande och har fokus på att underlätta språkligt för eleverna mha bilder och ord.

 

Vi har också delutvärderat matrisen och funderat kring hur vi har lyckats. Här är en del av utvärderingen.

Allt är inte perfekt och vi kan bli bättre på flera punkter men det som är bra är att vi har sett det nu. Vi vet vad som är bra och vad som kan bli bättre. Diskussionerna vi hade kring vår delutvärdering gör att vi tar steg i vår egen utveckling som lärare och hur vi kan skapa bättre förutsättningar för att möta våra elever på ett bättre sätt. Förändra för att förbättra..

(Jag menar inte här att visa något slags facit! Vi kan säkert bli bättre på att utvärdera. Jag har bara lagt med urklippet för att visa något kring de diskussioner vi hade och menar inte att vi är klara, det är ett arbete under utveckling, men jag ser vilka vinster det ger vår verksamhet. Man måste våga försöka och träna för att bli bättre! det här är ett utvecklingssteg som vi tagit och som jag är mycket stolt över att vi tagit)

Analysera mera i vardagen!!

 

Jag har också analyserat andra matriser…

I svenska och svenska som andraspråk upptäckte jag där att jag inte mötte mina flerspråkiga elever på ett bra sätt för att nå målet kring tala:

”Jag tänker att jag också kring tala skulle behöva modersmålspedagoger som hjälp. Det är främst eleverna som läser utifrån SVA som inte når målen kring tala och det beror på att de inte kan svenska tillräckligt bra dels för att tillgodogöra sig högläsningen men också att kunna och fråga, kommentera, berätta och följa instruktioner. Jag tänker också att det ofta sker i helklass. Där kanske inte dessa elever känner sig bekväma pga sina språkförbistringar. Tror att fler skulle klara sig bättre om man satt i en mindre grupp ev utifrån språkkunskaper till att börja med och läste och talade om bilder och text tillsammans. Kan vara svårt att få till i en klassrumsmiljö där elever har så olika förförståelse och det krävs en lärare för att leda samtalet. Kanske är dessa mål viktiga att jobba med just i våra FBK-verksamheter. Jag tänker att genom att läsa och resonera kring olika texter och bilder i grupper tillsammans med lärare kan lära sig mycket av det svenska språket.” (utdrag ur mina anteckningar från min analys av matrisen i svenska och svenska som andraspråk)

Jag kan sätta fingret på vad jag behöver hjälp med och kan gå och be om hjälp från andra pedagoger så vi kan göra en omfördelning av resurser. Jag kan prata med lärarna i förberedelseklassen då ett par av mina elever gick delvis i fbk.

Kanske gör analyserandet och utvärderandet att vi hittar våra kompensatoriska vägar i våra egna verksamheter.

Kanske kan vi iaf så syn på vad vi skulle behöva och lättare kan sätta fingret på att just det här behöver vi för att lyckas bättre.

Jobbar för att få flyt i Bokstavslandet. Lektionsplaneringar…

Framme vid bokstaven Pp i Bokstavslandet. Förrförra veckan jobbade vi med förförståelsen inför läxan med lite teaterspelande. Den här veckan jobbar vi för att få upp flytet. För att få upp läsflytet måste man känna igen och känna till flera ord i texten.

Här nedan finns min förenklade planering. Jag har haft många tankar kring ”snygga” lektionsplaneringar men svårt att få dem att funka i den stressiga verkligheten vilket har utmynnat i ett kort och koncist kollegieblocksblad. En blandning av de ”snygga” planeringarna som ni kan se ett urval av längre ner, vilket som sagt mynnat i  mål, undervisning i två spår, elevaktiva gruppövningar för träning i muntlig interaktion, sammanfattningar tillsammans med mig, analys i vardagen.

”Snygga” varianter som jag indirekt använt:

Sida 1
Sida 2
Lektionsplanering till Livet i mattelandet.

Så här gick det…

Jag började med att läsa läsläxan för eleverna högt. Båda böckerna och eleverna försökte hänga med i sina böcker.

Efter det tittade vi  på Livet i bokstavlandet avsnittet om pirater. Jättebra att se innan läsningen i boken den här gången för de tog upp både pirat som inte alla visste vad det var och även lapa som ännu fler inte visste. Vi pratade också om att plundra och röva.

Efter det skuggläste vi kapitlet tillsammans. Jag har boken så alla ser mha dokumentkameran. Först läser jag ett stycke och sedan läser alla tillsammans samma stycke. Så jobbar vi igenom hela kapitlet. Först i den gröna boken sedan i den röda. Då har barnen hört texterna sammanlagt 4 gånger dessutom fått lite förförståelse i samband med filmen.

Sedan hade jag kopierat upp kapitlet och eleverna skulle i par stryka över alla P-ord. Ord med P i sig. Var sitt papper och var sin penna men kontrollera så de hittat alla tillsammans. Det blir då att de läser orden för varandra. – Har du strykt över pirat? osv.

När det var klart skulle de lista orden på papper. De fick nu välja mellan ett glest randigt papper eller ett papper med stödlinjer där man samtidigt som man läser och stavar tränar på att få rätt höjd på bokstäverna och skriva med små bokstäver. En utmaning helt enkelt.

Jag kan gå runt och ställa frågor som varför heter kaptenen Tapper? Vad är en skeppskatt?

Sedan parläste dem. En del hann börja jobba med läsförståelsesidan i arbetsboken.

Vi hann inte riktigt klart med hela planeringen men vi fortsätter på måndag…

När jag analyserar lektionen tänker jag att det blev en ganska lycka lektion. Jag lyckades utmana nästan alla som jag hade tänkt till att välja pappret med stödlinjer även om det blir lite jobbigare. Jag kände det som det flöt ganska bra när de gruppläste även för de som kämpar lite med läsningen.

Allt för att fler ska nå en högre nivå enligt vår matris och bedömningsstödet.

Självskattning kring mattemålen inför utvecklingssamtal. Och så siffran 9… :-)

Då var vi igång igen… 🙂

Vi började veckan med att spela lite spel som vi jobbat med innan lovet.

I matten innan lovet jobbade vi med att addera flera termer därför spelade vi Yatzy, den övre delen. Eleverna fick använda miniräknare för första gången för att räkna ihop poängen. Så småningom kan vi lägga på tretal, kåk, stege m.m. men vi började med den övre den som sagt.

Idag var det siffran 9 som stod på schemat. Vi tittade som vanlig på Livet i mattelandet. Där handlar det också om lång, längre, längst och kort, kortare, kortast. Så i klassen jobbade vi med det och provade också på att mäta med linjal. Vi mätte dels givna figurer som jag bestämt så jag kan kolla om de mätte rätt men de fick också gå runt i klassrummet och mäta valfria saker och föra in i en tabell.

Vi började med att ha 9 klossar i par och eleverna fick turas om att gömma ett antal bakom ryggen. Kompisen skulle lista ut hur många hen gömt utifrån de som låg kvar på bordet. Vi tränade strategin uppåt-räkning. 4 ligger på bordet, upp med ett finger tills du kommer till 9. 5 fingrar, 5 har kompisen gömt.

I Favoritmatematik fanns problemlösningstips på att lösa ett slags soduko där summan skulle bli 9 på varje rad. Man kunde här fortsätta att använda sina 9 klossar och lägga i rutorna.


Det börjar också närma sig utvecklingssamtal så idag fick eleverna självskatta sina kunskaper i just matten. De fick fylla i molen på mattebladet som tillhör målboken. Är jag säker på siffrorna och symbolerna som vi pratat om? Hur tycker jag det är att skriva på mattespråk, lätt eller svårt? Fylla i molnen helt så som de själva tycker. Vi har hjälp av vår PP-vägg för att reda ut begreppen och vad vi har gjort. Vad var mönster nu igen och vad jobbade vi med då? Hur var det med tabeller och diagram? Vi tittar på väggen och eleverna kan sedan lättare komma ihåg och fundera kring sina kunskaper.

Om vi lär barnen att självskatta sina kunskaper säger ju Hattie att det de skulle lärt sig på 3 år lär de sig på 1, så då börjar vi redan i ettan så klart!

Målboksmoln.
PP-vägg i matematik

På samtalet får eleverna plocka fram målboken/pärmen och berätta hur de känner inför kunskapskraven (molnen) och jag berättar hur jag tänker. Nu har vi ju också stor hjälp av bedömningsstödet för en likvärdigare bedömning. 🙂

På Lärlabbet från förra året, på länken här under, kan ni se lite av hur jag lägger upp arbetet kring mina pedagogiska planeringar där målbokens självskattning är en del.

Lärlabbet Malin

Det är viktigt att också fråga eleverna om deras åsikt… 🙂

På den här länken hör ni hur min elev Saga funderar kring vårt arbete med målboken m.m.

Lärlabbet Saga.

Samband och interaktion i fokus när vi arbetar med siffran 7

Efter att ha introducerat siffran sju genom att som vanligt titta på Livet i mattelandet, visa hur sjuan skrivs och jobbat med några sidor i matteboken så var det dags att kolla av lite hur vi låg till.

Vi har under arbetet med 7:an också jobbat med sambandet mellan addition och subtraktion. Vi har delat upp 7 kulor på olika sätt i muggar och skrivit på mattespråk vad vi gjort när vi gömt och tagit fram igen. Vi hade också lite problemlösning nästa lektion med talfamiljerna där barnen bara fick använda de siffror som ”bor” i huset. De fick klura ihop med bordsgrannen på hur det kunde lösas.

img_4815.jpg

Vad vet ni och siffran 7?

Eleverna fick 2 och 2 resonera kring vad de visste och skriva en mindmap på ett papper. (Nu börjar vi komma igång med bikupe-pratet två och två vilket var lite trögt i början av skolgången.) Att vi jobbat med talfamiljerna märktes men man hade också möjlighet att utmana sig själv och visa att man kunde svårare mattetal som blev sju.

img_4813.jpg

Efter en tid så avbröt jag och vi samlade tankarna gemensamt på tavlan.

img_4812.jpg

När vi jobbade med siffran 6 byggde vi kuber eftersom de har 6 sidor. Mallen för kuben hittade jag på nätet och finns här på länken. Dessa kuber skulle vi idag plocka fram och jobba vidare med. Jag tog fram en stor tärning och berättade att jag kunde se genom bordsskivan. Jag slog tärningen, en femma, och kunde berätta för barnen att mot bordet låg en 2:a. Så fortsatte jag att slå. Varför gör jag det här just idag? När vi pratar om siffran 7? Till slut var det några barn son såg sambandet och kunde avslöja min hemlighet.

img_4814.jpg

Nu var det dags att göra våra egna tärningar av kuberna vi gjort tidigare. Men de skulle nu göra ”riktiga” tärningar där motsatta sidor tillsammans skulle bli sju. Nu kunde de ta med tärningarna hem och trolla för dina föräldrar och syskon.

img_4811.jpg

Efter det så var det dags att spela 7:an. Ett kortspel som går ut på att bli av med  sina kort. Egentligen räknar man poäng och korten är värda olika mycket men det väntar vi lite med. Jag har också valt att ta bort knäckt, dam och kung för de är lite svåra att hålla ordning på. Hjärter 7 börjar och sedan kan nästa person lägga hjärter 6 eller 8 eller någon annan sjua. Spelet fortsätter med att man lägger kortet innan på sexan och kortet efter på åttan tills man når ess eller tio då. Dels tränar vi begreppen innan och efter men också att sortera korten efter färg och i nummerordning. Så småningom kan vi lägga till alla korten, poäng och strategier… Än så länge hjälps vi åt och klurar på vilka kort som man kan lägga, vad kommer innan 5 eller efter 9? Var ska man lägga klöver 6? osv.

Planera med språkliga mål

Efter att för säkert femhundraelfte gången tittat på Anna Kayas 3 filmer om språkliga mål, som är så himla bra och som innehåller så mycket, var jag tvungen att samla ihop mina tankar. Vad är det hon säger egentligen och hur ska jag göra för att komma ihåg allt och få med alla delar i min undervisning?

Språkliga mål – vad och varför?

Hur sätter jag tydliga och begripliga språkliga mål?

Språkliga mål – hur börjar man?

Vad är det hon säger och hur gör jag detta konkret på ett smidigt sätt i min undervisning? Jag kom fram till att jag behövde bena ner hennes tankar till en tankestruktur, som jag kallar det när jag har liknande på eleverna. Hur ska jag tänka? Så måste alla delar vara med…

Efter många filmtittningar, pausande, antecknande och repriser så gjorde jag en tankestruktur kring planering av språkliga mål. Jag tänker att jag i samband med mina pedagogiska planeringar och arbetet kring dem med alignmentplanering och matris arbete också kan fylla i min planering kring språkliga mål.

planering-sprakliga-mal

Delen kring ord och begrepp har jag nog lyckats få in i mina ”vanliga” PP:er men känner att min undervisning kan utvecklas om jag lyfter de andra delarna för tanke när jag drar igång ett arbete.

Ska prova och se…

Vill ni också testa så finns dokumentet här:

Planering språkliga mål

Skriv gärna till mig hur ni tycker att det funkat om ni provar.