Samma lärprocesser för elever som lärare och människor i stort?

Efter att ha läst Dylan Wiliams bok nu det sista så blev jag sugen på att bläddra tillbaka i min gamla litteratur och märker att det finns många tankar som hänger ihop med de tankar som jag reflekterade kring när jag läst Att följa lärande.  Säkert självklarheter för många men för mig är det viktigt att få sätta egna ord på mina tankar. Samla det jag läst, sett och hört och sammanfatta mina tankar.

Slutpoängen i förra inlägget var att kanske fungerar de 5 nyckelstrategierna lika bra på oss lärare, för att höja lärarkvaliteten. Att höja lärarkvaliten var en viktig poäng av Dylans inledning ”vi måste hjälpa de lärare som redan tjänstgör i våra skolor att bli bättre om vi vill säkra vårt framtida ekonomiska välstånd”.

Utdrag från mitt förra inlägg:

”Jag tror på att Dylans 5 nyckelstrategier även fungerar för att förbättra lärarkvaliteten och kvaliteten på undervisningen i våra klassrum genom att använda dem på lärare också:

  1. Att klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg.
  2. Att åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter som visar att lärande skett.
  3. Att ge feedback som för lärande framåt.
  4. Att aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra.
  5. Att aktivera eleverna till att äga sitt eget lärande.

Om lärarna vet vart vi ska och vilka mål vi ska nå, och några kriterier för framsteg, hur ska vi nå dit. Om vi diskuterar och genomför aktiviteter och uppgifter för att nå närmare målen. Om vi får feedback på hur vi ligger till och hur vi kan göra för att utvecklas vidare. Om vi lärare aktiveras som läranderesurser för varandra (kollegialt lärande) och att vi lärare är aktiva i våra utvecklingssteg och själva är aktiva för att utvecklas vidare. Då blir vi tillsammans starkare och bättre. ”

När jag bläddrar i Timperlyes bok, Det proffesionella lärandets inneboende kraft, hittar jag likande tankar. Helen skriver i sitt förord: ” En viktig fråga med hänsyn till detta område är huruvida professionella lärandeprocesser i grunden skiljer sig från elevers lärandeprocesser. Mitt svar är att de är väldigt lika varandra.”

Hon vill poängtera hur viktigt det är att aktivt undersökande, lärande och experimenterande blir en del av lärarnas kärnverksamhet. Lärarna måste dock få stöttning kring det. För samma lärandeprocess som lärarna ska jobba med gentemot eleverna ska skoledarna jobba med gentemot lärarna.

Hon skriver om vikten av att ha system för att kontrollera om förändringar är effektiva för att hela tiden uppnå förbättringar(kunskapsbildande och undersökande cykler). Har vi provat ett undervisningssätt i flera år och märker  ingen förbättring så kanske vi behöver prova något nytt… Analysera och förändra för att förbättra.

timperleys cykler

 

Eva Minten berättar här i filmen om forskning i klassrummet, beprövad erfarenhet och vetenskapliggrund.

måste identifiera vad man tror leder till vad och testa huruvida allas ansträngningar drar i rätt riktning medan de äger rum. ” skriver Timperley.

Jag tänker då återigen på de Smarta målen:

SMARTAmål

Vilken forskning ska vi satsa på på vår skola? Varför den? Hur gör vi konkret i klassrummet för att nå resultat? Uttala konkreta mål som jag som lärare kan påverka. Hur, när och på vilket sätt ska vi träna i klassrummet för att det ska ge det resultatet vi har tänkt? Förhoppningsvis avspeglar det sig på elevresultaten. Gör det inte det måste vi analysera varför! Gick det som vi tänkte? Varför gjorde det det? Något jag anser, och forskare med mig, är otroligt viktigt oavsett om vi pratar prioriterade mål, nationella prov eller måluppfyllelse i den pedagogiska planeringen Frontiden. Analys!

Jag kopplar också slutligen tillbaka Timperleys tankar på hur vi ska jobba i lärargruppen, till Hatties forskning och jobbet med eleverna.

Tiplerley skriver att en kontrollprocess där vi analyserar effekterna och den praktiska undervisningen är en central del av att utveckla professionellt självlärande – den viktigaste faktorn för att verkligen lära på djupet. Det står ju faktiskt i läroplanen, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (filmen).

Hon skriver också om att lärarna ska vara huvudpersonerna i sitt eget lärande. Jag tänker då som sagt på Hattie som skriver om vikten att hjälpa eleverna att bli sina egna lärare. James Nottingham kopplar till Hatties forskning i en föreläsning från 2014  och säger där att  om eleverna inte vet vad vi efterfrågar tar vi bort deras möjlighet till självskattning som enligt Hatties metaanalys är det som ger mest effekt i undervisning och resultat. Lär vi eleverna att själva skatta sina kunskaper och ge sig själva feedback, så enligt Hattie, det de skulle lära på 3 år lär de på 1. Vi måste berätta för eleverna vad vi bedömer och tittar efter ifall de ska ha en chans! James Nottingham pratar också mycket om vikten av att ge feedback under arbetes gång inte när arbetet är avslutat och klart. Att aktivera eleverna som läranderesuser för varandra och kanske till och med för sig själva poängterar alla bokförfattarna som en av de största framgångsfaktorerna i utbildningsforskningens historia. Vi lär våra elever att analysera sitt eget och sina kompisars arbete på samma sätt som att det är viktigt att vi lärare analyserar vårt och våra kollegors arbete.

Så sammanfattningsvis tänker jag min att utvecklande lärande av alla slag bygger på tre byggstenar:

Byggstenar för utveckling

Jag sätter mål längst ner och tänker att annars faller de andra två. Det är mycket svårt att ge bra feedback, återkoppling om jag inte vet vad målet är och vad jag jobbar mot. Det är mycket svårt att analysera och självskatta mitt arbete om jag inte vet vad jag ska analysera mot. Men jag tänker att alla byggstenar är grundläggande för att utvecklas oavsett vem man är.

Målen tänker jag gärna får vara smarta-mål. Mål som jag kan påverka, känns rimliga och uppnåerliga. Mål som jag kan känna mig nöjd med att ha nått oavsett om någon elev inte har ätit frukost, haft en bråkig start på morgonen eller vad det kan bero på att eleven inte lyckas prestera sitt allra yttersta. Målen ska vi sätta grundade på forskning. Vilken väg ska vi välja för att nå det övergripande målet? Kanske en satsning på  bedömning för lärande som enligt Wiliams dubblerade hastigheten på elevers lärande? Vad finns det för verktyg att jobba med i klassrummen kring det? Vi grundar våra smarta mål i forskning och beprövad erfarenhet som vi är övertygade om ger resultat för elevernas mål uppfyllelse i förlängningen. Jag tror att det ger tryggare och bättre lärare. Jag tror att det är en väg man kan gå för att öka lärarkvaliten. Men man får inte glömma att analysera för att hela tiden utvecklas vidare…

Helen Timperley har upptäckt i en studie att lärarnas motivation ökade i takt med att deras elever gjorde framsteg. Kanske är det samma sak med eleverna som vi människor i stort…

One thought on “Samma lärprocesser för elever som lärare och människor i stort?”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.