Beskriva i berättelser. Självrättning – kamraträttning.

Vi börjar komma till slutet för vår PP kring Hembygdens historia. Vi har tagit modersmålspedagoger till hjälp för att prata om hembygden från förr för så många elever som möjligt i klassen.

Det här målet jobbade vi bl.a. för att nå idag från PP-väggen för Hultsfreds historia men vi jobbad också för att nå målet i stavning, ”skriva med inledning, problem, lösning och slut” och ”använda stor bokstav, punkt och frågetecken” från vår PP-vägg i svenska:


Idag var det dags att skriva berättelser där handlingen skulle utspela sig för hundra år sedan ungefär. För att alla ska veta ungefär hur det såg ut i Sverige för 100 år sedan har vi tittat på små filmer om Emil, när Madicken gick i skolan och när barnen i Bullerbyn gick till affären. Vi har målat vad vi kom ihåg från filmerna. Det blev bl.a. när Lasse sitter i bäcken och lurar de andra barnen att han är näcken.

IMG_2941.JPG

EPA och muntlig interaktion.
Till att börja med i dag fick de enskilt välja en av miljöerna och försöka beskriva hur det såg ut. Sedan fick de i par berätta för varandra vad de skrivit och fundera kring om de kunde komma på något mer. Till sist tog vi det alla tillsammans. Vi resonerade oss fram till:

  • Vanligast med , röda hus.
  • De rika hade stora, vita hus.
  • Det var grusvägar med grindar.
  • Det var allvarligt och strängt i skolan och i kyrkan.
  • Man åkte mest häst och vagn.
  • Man tände ljus på kvällen.
  • Det var utedass.
  • Man var mycket ute och lekte.

IMG_2939.JPGJag hade skrivit dit några av de ord som vi pratat  om i samband med filmerna som man kanske kan utmana sig att försöka ha med i sin berättelse sedan.
IMG_2942.JPGJag läste inledningen ur Vår i Bullerbyn där Astrid beskriver miljön och personerna i byn på ett så härligt sätt.
Efter det var det dags att skriva sin berättelse. Jag hjälpte till och gjorde planering mha 4-rutan där det behövdes lite. Frågade hur de hade planerat sin berättelse. -Vad är problemet och vad är lösningen i din berättelse? Vi försöker jobba bort stöttningsrutorna nu, men stödet behövs lite fortfarande. En del som inte varit i klassen så länge jobbade med 4-rutan och deras utmaning var sedan att öka på med någon eller några meningar för varje ruta när de sedan skriver på datorn. Medan utmaningen för flertalet alltså var att beskriva mycket, få med ett ämnesspecifikt ord (vilket också innebar väsnen som vi jobbat med tidigare).

Vi jobbar också mycket med stavning nu. Vi gjorde ett test häromdagen från Tummen upp-materialet. Det handlade om vanliga ord. Jag vill nu att eleverna börjar rätta sig själva på de här vanliga orden och jag hade därför tills idag gjort en checklista där stavning var en del. Jag har tagit några av orden från testet och blandat med ord som jag anser att eleverna använder mycket. Jag tänker mig att vi ska göra om samma test i slutet på vårterminen och se om arbetet gett resultat.


Checklistan innehåller också annat som vi har jobbat med under textskrivande. Jag stryker vissa rader för de som inte varit i klassen så länga och hunnit jobba sig igenom alla moment, men de ser ändå vad de ska sträva mot tänker jag. Jag tänker att eleverna rättar själva först och sedan också ber en kompis rätta sin text innan den lämnas in till mig.

Tack till Linda och Carolina från Rinkabyholmskolan som var på studiebesök i mitt klassrum idag!

En reaktion på “Beskriva i berättelser. Självrättning – kamraträttning.”

  1. Tack för en givande dag med mycket inspiration. Vilken härlig klass du har!
    Vi hörs säkert framöver!

    Linda

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.