Nya klassen och nya klassrummet

Nu har det gått några veckor på den nya höstterminen, och jag har en ny klass, en årskurs 4. Min nya klass består av 17 elever, 11 pojkar och 6 flickor och heter 4D. Jag gillar dem alla redan och jag är övertygad om att det kommer att bli en jättebra klass.

Den första skoldagen var spännande eftersom  det var mycket nytt, det var en ny klass, nya lokaler, nya böcker, nytt schema som ska följas och nya lärare.  Dessutom är det en del nya rutiner att lära sig. Det bästa med dagen var säkert att få träffa både gamla och nya kompisar, och glassen förstås! Glass delades ut efter välkomsttal av rektorerna och lite sång av alla skolans elever och lärare på skolgården. Därefter var det dags att få komma in i klassrummet, att leta reda på sin plats och få läsa sitt välkomstkort som jag lagt på deras bänkar.

Vi pratade om vilka förväntningar eleverna hade på mellanstadiet, vad de ville lära sig, vilka ämnen de kommer att ha, vad som är nytt, vilka lärare de kommer att ha, om schemat och hur vi ska jobba för att bli en bra klass. Ja, det fanns mycket att prata om.

En fråga som jag ställde till eleverna var:

-Vad har du lärt dig i sommar?

– Jag har ju inte gått i skolan i sommar, sa en av eleverna. Men då vi började prata om att man faktiskt lär sig hela tiden, då man är med kompisar, åker på utflykter, besöker en stad, på resvägen till sina släktingar, vid badstranden, på fisketuren och när man handlar. Ja, listan kan bli lång på vad man lär sig under ett sommarlov, spännande tankar.

De första veckorna jobbade vi i Lilla Li som är modulen vid gamla parkeringen och det kunde se ut så här under en av lektionerna.

Det blev sedan beslutat att vi skulle flytta till ett annat klassrum, så vi har nu flyttat upp till Stora Li till ett klassrum med ljudslinga, vilket vi behöver ha till en elev med hörselnedsättning. Vi har tillgång till mikrofoner som eleverna använder då de ska prata, och lärarmikrofoner. Allt detta är väldigt bra för alla eftersom det skapar en arbetsro och en lugn klassrumsmiljö. Vi tränar just nu på hur det fungerar med tekniken, packar upp saker ur flyttlådor, planerar klassrummet så det blir fint och bra att arbeta i och försöker få ordning på allt…..!

Så här långt har vi kommit, men det ska bli bättre.

Vi återkommer!

Gemenskap

Då jag och min nya klass hade gått i skolan några dagar gav jag dem var sitt gem, och bad dem att till nästa dag fundera på varför de hade fått dem.

Gemen låg och väntade på dem nästa dag, och eleverna satte på sig gemet, och fick berätta om vad de kommit fram till. Någon trodde att vi skulle använda dem till att sätta ihop saker med, någon hade funderat på att vi skulle veckla ut gemet för att se hur det var konstruerat och någon föreslog att vi skulle spela med dem.

Då jag sa att g:et kunde uttalas som j blev det inte så svårt att lista ut att ordet var GEMENSKAP. Vi kom överens om att bära gemen på tröjan eller blusen några dagar för att tänka extra mycket på att vi är en klass som ska jobba för att vi alla ska känna en gemenskap tillsammans.

Den här lilla tavlan är uppsatt vid ingången till klassrummet, vilket också ska symbolisera gemenskap, och den vill tala om att klassen består av 17 stjärnor (och jag fick vara med också). Varje elev är förstås en stjärna!

Här är Ludde som har hängt med i många år, han har varit maskot för flera klasser, och han vill fortsätta med det, så nu är Ludde den nya klassens maskot. Till sin hjälp har han Myris. De kommer att hjälpa oss att komma ihåg att hålla ihop gemenskapen och bry oss om varandra.

En fin dag tillsammans

Alla sexor som nu börjat sjuan samlades vid Hulingsstranden före sommarlovet, för att ha en dag tillsammans, och det blev verkligen en fin dag med vackert väder, flera som badade, en del spelade brännboll, lite fotboll, några spelade kubb eller bara satt och pratade. När man är ute är det extra gott att fika och att äta pannkakor med glass. Ja, det blev verkligen mysigt men lite sorgligt att behöva skiljas från de här härliga ungdomarna. Samtidigt tror jag att de såg fram emot att få börja sjuan.

Studieresa till Kalmar

Den här resan som vi gjorde med våra sexor vt-17 blev en både  rolig och lärorik resa.

Vi besökte Kronan först och fick en rundvandring med en jätteduktig guide. Att få reda på så mycket spännande fakta om skeppet Kronan, hur det gick till då det sjönk på grund av en för skarp gir och alla otroligt tunga kanonerna for över till ena sidan av skeppet och vatten strömmade in…

Så här står det i början av ett informationshäfte som kan köpas på museet:

Ljudet kommer rullande över vattnet. Dånet av kanonsalvorna blandas med skriken. Krutröken draperar skeppen i slöjor. Så plötsligt kantrar det stora skeppet. Kort därefter skakas det av en kraftig explosion och himlen färgas blodröd. Skeppsvirke slungas som tändstickor, och människor som lealösa dockor, upp mot skyn, för att kort därefter falla ned mot den stormfrästa vattenytan. Regalskeppet går till botten!

Regalskeppet Kronans undergång den 1 juni 1676 skedde under det Skånska kriget (1675-1679). I centrum för striden mellan Sverige och ärkefienden Danmark stod kampen om Östersjöherraväldet.

Att få möjlighet att beskåda vaxdockorna som skulle föreställa olika besättningsmän och skeppare som varit ombord på skeppet var ett bra sätt att försöka sätta sig in i hur hemskt det måste ha varit att vara ombord då skeppet gick under på det här tragiska och onödiga sättet.

Att gå runt och se hur mycket man har bärgat från Kronan var otroligt! Där fanns allt möjligt som kläder, krukor, smycken, köksredskap, tunnor, kanoner, silver och guldmynt, fantastiskt fint bevarat! Ja, det finns massor att lära sig så vi rekommenderar ett besök. Eleverna fick faktiskt en gratisbiljett till en vuxen, just för att locka dit familjer under sommaren, hoppas att några verkligen tog till vara på möjligheten.

Läs mer om denna spännande historia här:

http://www.regalskeppetkronan.se/

Efter det här besöket vandrade vi iväg till Kalmar slott för att först äta den medtagna matsäcken i den fina slottsparken.

Så var det dags! Vi möttes upp av en guide som visade oss runt i slottet och som berättade mycket om de olika rummen och om kungarna m.m.

http://www.kalmarslott.se/besoek-oss/om-kalmar-slott/

Sen var det dags att äta lunch, vilket vi gjorde utanför slottsbyggnaden men innanför muren. Det blåste oerhört mycket där! Eleverna var lite otåliga och ville iväg till affärsområdet Baronen, så vi promenerade dit. Där var vi i drygt en timma och sen var det hemfärd med ett ganska trött gäng.

Ut i skogen ska vi gå

 

I läroplanen för grundskolan står det (Lgr11):

Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser ….

Ur centralt innehåll i Lgr11

Natur och samhälle

  • Ekosystem i närmiljön, …..

• Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Biologins metoder och arbetssätt

• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.

• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.

• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter.

Det blev en fin promenad i naturområdet och ett bra ställe att jobba på, alla verkade trivas och utvecklade lite mer kunskaper än innan vi gick ut.

Det här gjordes i våras med klassen som nu går på högstadiet.

 

Lite tankar om lärandet under en engelskalektion.

Som lärare tycker jag om att se mina elever jobba på ett sådant sätt som visar att de vill lära sig, de är så inne i sin bubbla av koncentration att de störs inte av något annat.

På de här bilderna jobbar eleverna med att ta reda på ord på engelska för att kunna lösa korsord bl.a.

Jag tycker också om att se  mina elever lära sig av varandra då de jobbar tillsammans med sina kamrater.

Jag blir glad då jag lyssnar på mina elever då de resonerar om hur de kan göra för att lära sig mer, hur de tänker, hur de planerar ett arbete så de lär sig, hur de kan redovisa sina arbeten så kamrater lär sig.

Jag känner mig väldigt nöjd då mina elever tar egna initiativ, ger förslag på förbättringar vill utveckla nya idéer och ibland t.o.m. glömmer att de ska ha rast.

När jag tillsammans med mina elever känner stämningen av arbetsro och samhörighet i klassrummet då är det lätt att lära sig, och härligt att vara lärare.

 

Teknik-förr och nu

Så här står det i läroplanen, Lgr11:

”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen.”

Det finns otroligt mycket att lära sig om hur tekniken har utvecklats från förr till nu. Viktigt och intressant är att förstå att människor alltid har försökt att utveckla och förbättra. Tänkande, finurliga och påhittiga människor har det alltid funnits!

I undervisningen fick eleverna fundera över detta och tänka till speciellt om:

  • Hur man gjorde förr då man skulle förflytta sig och
  • Hur man meddelade sig till andra.

Eleverna jobbade med en uppgift ur Teknik Tummen upp där det gällde att jämföra förr och nu. De skulle tänka till själva först och sen jobbade de två och två (i lärparen).

Vi diskuterade sedan tillsammans vad de kommit fram till.

Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.

EGEN UPPFINNING Nästa steg för oss blev att fundera ut en egen uppfinning.

Funderingar som vi diskuterade innan vi satte igång med jobbet:

  • Behöver vi verkligen fler uppfinningar, är inte allt redan uppfunnet?
  • Vad lär vi oss? Vilka mål ska vi uppnå?
  • Vilka förmågor utvecklar vi?
  • Hur ska vi jobba?

Så här blev uppgiften:

Vi repeterade Teknikspanarnas tankemodell gällande produktutveckling (produktutvecklingscykeln):

Den är indelad i fem steg: BEHOV, FUNKTION, DESIGN, PRODUKTION och FÖRSÄLJNING.

För att tydliggöra uppgiften skrev jag följande frågeställningar på tavlan som jag ville att eleverna skulle fundera över under tiden de kommer på idéer på nya prylar eller uppfinningar och att även använda vid redovisningen av sin uppfinning.

  1. Vilket behov uppfyller din uppfinning?
  2. Vilka funktioner måste uppfinningen ha för att fylla behovet?
  3. Hur påverkas din uppfinnings funktion av designen?
  4. Hur kan din uppfinning tillverkas? Vilka material ska användas?
  5. Vem köper din uppfinning?
  6. Hur fungerade det förr jämfört med nu med din uppfinning?

Vi jobbade enligt EPA-metoden:

E: Eleverna började med att tänka själva, anteckna och skissa .

P: Eleverna fick berätta, lyssna och resonera med sin arbetskompis.

A: Till sist var det redovisning inför alla i klassen.

Det tog ett tag innan det var dags för själva redovisningen eftersom de även fick bygga sina uppfinningar efter skisserna om det var möjligt.

Utvärdering: Bra och kloka idéer fanns det många hos eleverna, och vi skulle kunnat lagt ner mer tid på att konstruera de olika uppfinningarna. Det viktigaste blev ändå resonemanget mellan eleverna om framtidens behov av olika prylar.

 

 

Väder och klimat och Karusellen

Vi har jobbat med ett stort och viktigt arbetsområde i biologin som handlar om väder och klimat. Det har vi gjort på olika sätt genom att läsa in fakta i vår lärobok som heter Koll på NO, resonerat om kunskaperna, svarat på frågor, gjort frågor som vi använt till frågesport, lyssnat och sett på flera bra och lärorika filmer genom AV-media för att lära oss mer.

För att repetera gjorde vi den s.k. KARUSELLEN som man kan variera på olika sätt. Den finns på  https://kooperativt.com  där man kan hitta många bra samarbetsmodeller.

Vi gjorde så här: Jag delade upp eleverna i fyra grupper, varje grupp fick en tuschpenna i olika färger så det blev en blå, en grön, en röd och en svart grupp. Jag hade lagt fram blädderblocks-papper på fyra ställen i klassrummet och vid varje ställe fanns dessa skyltar där det stod att de skulle skriva så mycket de kunde om VÄXTHUSEFFEKTEN, KLIMATZONER i EUROPA,  VINDAR och om VAD SOM PÅVERKAR KLIMATET.

Grupperna fick ca 10 minuter på sig att skriva vid varje station och  jag sa till då de skulle byta. Det resulterade i en hel del fakta, pappren fylldes (tyvärr hittade jag inte bilderna på detta) och allt lästes upp av grupperna. Det föll sig så att grupperna läste upp det skrivna från det pappret de senast skrev på. Så det innebar att det var lite svårt ibland att se vad det stod på grund av tidspressen. Men det funkade och alla fick lyssna på vad alla kommit ihåg så det blev en ordentlig repetition.

Som avslutning hade vi en utvärdering för att det var viktigt för mig att höra vad vi kan göra bättre till nästa gång, och om eleverna tyckte om att repetera i form av att samarbeta på det här sättet.

UTVÄRDERINGEN:

  • Man fick träna på att tänka snabbt.
  • Se vad man kommer ihåg.
  • Man blev pigg
  • Det var roligt.
  • Bra att jobba i grupp och att samarbeta.
  • Man fick kommunicera med varandra, hjälpa varandra.
  • Man lärde sig.
  • Kul då det blev lite tävling.
  • Det tog längre tid än att repetera mer vanligt, men roligare.

Teknik-framtidens mobil

Den är ju verkligen fantastisk på många sätt! Ja, det gäller förstås mobiltelefonen.

Då vi tränade på den argumenterande texttypen debatterade vi just om mobiltelefonens vara eller icke vara på lektionerna. Det blev  intressanta diskussioner och flertal vettiga och kloka argument både för och emot.

Den här lektionen handlade om framtidens mobil med inspiration från Teknikspanarnas lektionsmateriel.

  1. Vi började med att resonera om vad vi har mobilen till, om fördelar och nackdelar med användandet, hur vi använder den och vilka finesser som finns att tillgå.
  2. Vi diskuterade utifrån Teknikspanarnas modell gällande tekniska produkter

Den första delen i modellen är att tänka till om vilka behov vi människor har som mobiltelefonen kan hjälpa oss med. Nu uppfyller den redan flera behov såsom att ha koll på tiden, att kunna snabbt ringa, att veta var vi befinner oss, att få snabb information om vädret och om allt vi vill och behöver veta m.m. Så här blev uppgiften: Vilka behov kan mobiltelefonen uppfylla i framtiden?

Nästa del handlar om funktion, alltså om hur den ska fungera tekniskt. Uppgiften blev: Hur kan tekniken utvecklas på mobiltelefonen?

Den tredje delen handlar om mobilens nya design. Då blev uppgiften: Hur vill vi att framtidens mobil ska se ut?

Den fjärde delen i modellen är nog den knepigaste, om hur produktionen ska gå till, vilket företag kan tänkas producera den nya mobilen, hur mycket får det kosta o.s.v. Uppgiften:  Hur ska produktionen av mobilen fungera?

Till sist ska det ske en försäljning av mobilen, och då måste det diskuteras om ur det ska gå till. Här blev uppgiften på följande sätt: Hur ska marknadsföring och försäljning av mobilen gå till?

  • Sen var det dags för var och en att fundera och tänka till och skriva ner sina egna idéer. (Enskilt jobb)
  • Efter det fick de visa sina förslag för varandra och  diskutera och utveckla varandras idéer. (Parjobb)
  • Till sist redovisades förslagen inför alla i klassen. (Alla gemensamt)

Det kan vara svårt att läsa anteckningarna, men det viktigaste i det här jobbet var att fundera över mobilens användande nu och i framtiden, och hur långt tekniken kan gå. Diskussionerna blev intressanta och det framkom seriösa förslag som var till nytta för människor med hörselskada och bättre skydd på telefonen då den t.ex. tappas. Ett förslag var att mobilen kunde vikas ihop och bli mindre för att kunna ha i fickan,  och bli större då man behövde läsa på den. Ett annat förslag var att kunna befalla mobilen att sjunga och att prata coolt.

Ja, det ena förslaget efter det andra framkom under tiden. det är så nya och bra idéer kommer fram och utvecklas.

 

 

 

 

Här bloggar Lind med elever om lärande