Rocka sockarna 21/3

Rocka sockarna! Så här gjorde vi i klass 4D.

Hur och varför?
Att rocka sockorna är enkelt. Det enda du behöver göra är att ta på dig två olika strumpor den 21/3. På så sätt är du med att hylla olikheter samt slå ett slag för alla människors lika värde och rättigheter. Men varför rockar vi sockorna just den 21/3? Jo, eftersom Downs syndrom innebär att man har 3 exemplar av kromosom nr 21. Och varför rockar vi just sockor? Jo, för att kromosomer ser ut som små kryss, precis som sockor som paras ihop med hälarna mot varandra. Att rocka sockorna innebär alltså att vi alla ”rockar våra kromosomer”. Med kraft och glädje lyfter vi fram våra unika förutsättningar, för att ge samhället en chans att se och stötta utvecklingen av alla människors fulla potential. (från Svenska Downföreningens hemsida)

Rocka sockorna

 

Hos konstnären Bo Lundwall

I Hultsfred har vi en känd konstnär som vi är väldigt stolta över, han heter Bo Lundwall, och är en natur och djurälskare. Han är otroligt duktig på att måla djur och den naturmiljö de lever i!

Alla elever i årskurs fyra i Hultsfreds kommun har möjlighet att besöka Bo Lundwall för att lyssna på honom. Han berättar om hur han blev en duktig konstnär och hur det fungerar att ha konstnärsyrket. Det krävs mycket arbete och ett stort intresse för naturen. Eleverna är förvånade över hur han kan skapa så fina bilder och blev nyfikna på hur han gör sina bilder, och Bo Lundwall berättar och svarar på elevernas frågor. Fint att få komma till hans hem och ateljé.

Innan vi traskade tillbaka till skolan denna vinterdag fick vi alla ett par vykort med hans fina bilder, och var inspirerade av denna fantastiska konst. Med mycket övning kan flera bli duktiga djur och naturkonstnärer, det tror jag på! Dessutom en duktig entreprenör!

 

TID

Vad är tid? Finns tid egentligen? Vem kom på tiden? Hur mäts tid? Varför är det så viktigt att komma i tid? Hur lång är en minut? Hur räknar man med tid?

Många frågor, spännande och intressanta att samtala om och ta reda på svaren på.

Det här området har vi jobbat med i matematiken och även i teknik. Den pedagogiska planeringen kan ses här:

Pp Ma Tid 2018

Vi använder bl.a. matteboken Matteborgen och där är målen uttryckta så här:

De här matteorden har vi tränat mycket på då vi vid varje lektion resonerat om betydelsen av orden, och använt dem då  vi jobbat med att lösa matematikproblem som har med tid att göra. Vi har haft orden synliga på ett blädderblock där vi samlar matematikens ord och begrepp.

Så här kan en uppgift i läroboken se ut som handlar om en skidtävling, det gällde att beräkna åktider och avgöra vem som vann och hur mycket det skilde mellan den bästa och sämsta tiden.

Vi har också sett filmer från AVMedia som handlar om TID:

  • Elias och de stora frågorna : Tid
  • En rolig historia : Tidens historia
  • Tiden, klockan och kalendern
  • Struten : Vad är klockan på Nordpolen?

Vi avslutade matematiklektionerna om TID med en diagnos som visar för mig och eleven själv om de förstått. Om inte så kan det bli aktuellt med repetition och mer träning. Dessutom kommer fler tillfällen att räkna med tid framöver.

I ett annat inlägg kommer jag att berätta om hur vi jobbar med klockor och tid i teknikämnet, vilket också ingår i den pedagogiska planeringen.

 

 

 

 

 

 

 

Schackfyran- första deltävlingen

Jättespännande!

Den första tävlingen efter allt tränande gick av stapeln på Metropol. Vi var fyra klasser från Lindblomskolan och en klass från Mariannelunds skola. Tyvärr kunde inte de andra klasserna från ytterskolorna och Vimmerby komma eftersom det var snöoväder. Eftersom den här första tävlingen egentligen mest var en träning, så har alla klasserna gått vidare till länsfinalen som sker den 13 april som också är på Metropol.

Det är så härligt att se så många elever som sitter och koncentrerar sig på detta fantastiska spel. Jag vill gärna berömma arrangörerna bl.a. Lennart Beijer som både har lärt våra elever att spela schack och ordnar så att allt fungerar en sån här dag. Det bjöds på frukt och vatten också.

Efter träningstävlingen åt vi lunch i skolmatsalen, och därefter hade vi en halvtimme i klassrummet, då vi utvärderade dagen och veckan som gått.

Ute- en idrottslektion i snön

Det har under flera dagar snöat otroligt mycket, så vi tyckte det var både kul och nyttigt att ge oss iväg ut i denna fantastiska snö. Vi tog en promenad upp till Dammen och besökte ”vårt träd” som vi följer under årstiderna, och njöt samtidigt  av all snö. Att vara ute i naturen under de olika årstiderna, att ta tillvara på den friska luften och att se vilka olika möjligheter det finns att röra sig utomhus är viktigt att göra för att må bra.

Så här härligt var det att slänga sig i snön:

Så här ser ”vårt” träd ut i vinterkylan.

10 goda vanor

I senaste numret av Pedagogiska magasinet nr1 2018 läste jag en artikel om 10 goda vanor.

På Haverdals byskola utanför Halmstad används kunskap om hjärnan både i skolan och förskolan. År 2011 utvecklade Ulrika Rudgard tillsammans med några andra lärare en modell för inlärning, Haverdalsmodellen. Den bygger på forskning som visar att inlärning gynnas av att kombinera samarbete, teoretiska, praktiska och fysiska moment. För drygt två år sedan inledde skolan ett samarbete med hjärnforskare från Göteborgs universitet, som de kom i kontakt med via Kattegattgymnasiet.

De tio goda vanorna – det är råd som ska främja hjärnhälsa och är framtagna från modern hjärnforskning. De tio vanorna handlar bland annat om att hjärnan behöver omväxling, repetition, vila, fysisk träning, undvika stress och lära sig nya saker för att fungera bra.

10 GODA VANOR FÖR HJÄRNHÄLSA:
Mat
Fysisk träning
Positiv tanke
Hantera stress
Lär nya saker
Repetition
Omväxling
Ta egna beslut
Vänner
Sömn
Källa: Rolf Ekman ( hjärnforskare vid Neurokemilaboratoriet vid Göteborgs universitet)

Jag tyckte det lät intressant och viktigt, eftersom jag redan på olika sätt jobbar med att förstärka de här ”vanorna” för både mig själv och för mina elever. De är liksom självklara, men att verkligen tänka till om hur vi kan göra och att få insikt i vad de verkligen innebär är kanske inte lika självklart.

Därför har jag startat upp med att ställa frågan till mina elever:

Vad behöver och kan du göra för att fungera bra?

Det blev en brainstorms-övning och jag skrev på tavlan.

Därefter fick eleverna två och två en lapp med en god vana, och fick i uppgift att samtala om vad ordet (vanan) innebar. De gick fram till tavlan och placerade in sin vana på lämpligt ställe efter deras tidigare förslag. Det blev en bra start på elevernas egna förslag på goda vanor jämfört med forskarnas förslag.

Jag har fått inspiration till att tänka vidare på hur vi kan jobba med dessa ”tio goda vanor”.

Väder och klimat, värme och kyla

Det här arbetsområdet har vi lärare i åk.4 planerat tillsammans, sen kan det bli lite olika från klass till klass beroende på hur mycket eleverna blir engagerade och hur mycket lärande samtal det blir mellan eleverna och mellan lärarna och eleverna m.m.

Vi började arbetsområdet med Väder o klimat och värme o kyla med att se en film om Väder från AV-Media.

Därefter fick alla elever en utskriven pedagogisk planering som jag även visade på Smartboarden, och vi läste inledningen och målen för arbetet. Vi diskuterade hur vi kan jobba för att lära oss, och var vi kan hämta  informationen och hur bedömningen kommer att gå till.

Pp Väder och klimat, värme och kyla

Eleverna delades in i grupper och fick var sitt textområde att ansvara för, att läsa igenom och bearbeta tillsammans. Instruktionen såg ut så här:

VÄDER OCH KLIMAT

Grupperna jobbade på med entusiasm och nyfikenhet genom att läsa texten och att tänka ut vad som var viktigast att lära sig, och vad som skulle skrivas ned, vilka bilder som passade in. Jag stöttade grupperna och självklart var det svårt att ta fram det viktigaste i redan komprimerade faktatexter. Efter att eleverna kommit så långt med sina skrivna texter var det dags att vika ”vikboken” och placera ut texter och bilder så det passade. Det viktigaste av allt var sedan att träna tillsammans i grupperna på redovisningen. Kravet var att verkligen förstå innehållet i sina texter så att det tydligt märktes att de förstod vad de redovisade då de berättade för sina klasskamrater. Grupperna skrev frågor på innehållet som ställdes till kamraterna efter redovisningen för att testa att kamraterna lyssnade, och att redovisningen var tydlig och bra gjord.

Redovisningen fick sedan av sina kamrater ”Two stars and a wish” (två stjärnor och en önskan) om redovisningen faktainnehåll, tydligheten av redovisningen och om det varit bra frågor.

Så här blev resultatet av de fina VIKBÖCKERNA fullspäckade med fakta om väder, klimat, värme och kyla. Den här idén bjöd vår nya lärare i årskursen på, Pia som kommer från Danmark, bra!

 

Vi fortsatte med att se flera filmer om väder och klimat och om värme och kyla.

Dessutom jobbade eleverna i sina aktiveringsböcker som tillhör läromedlet ”Koll på NO” för att repetera och lära sig mer.

Alla frågor som eleverna gjort i sina grupper använde vi sedan till frågesport, ännu mer repetition! Klassen delades in i två grupper som tävlade genom att svara på frågorna och samla poäng. Det blev väldigt jämt resultat mellan de två stora grupperna, mycket bra gjort!

Vi har kvar att diskutera en del viktiga frågor som handlar om människornas påverkan på klimatet, de s.k. klimatförändringarna. Då en del av filmerna vi sett tog upp detta väcktes nyfikenhet att lära mer. Vi har också en del försök som ska göras. Det återkommer vi med.

 

Geometrikonst – cirkelblommor och triangeltavlor

I matematiken är geometri ett område som är spännande, och i skolämnet bild är det roligt att skapa med geometriska former.

Vi har skapat cirkelblommor med hjälp av passare, det är rätt så klurigt men en bra övning i att använda passare. Se i dokumentet hur vi gjorde:

Maprojekt konstcirkel

Så här fina blev klassens cirkelblommor:

Därefter skapade vi tavlor av likbenta trianglar.

Vi har inspirerats av konstnären Piet Mondrians  verk som är uppbyggda av geometriska former och grundfärgerna. Här är några exempel som eleverna skapat.

Nästa bildlektion kommer vi att skapa en hel stad av geometriska figurer som klipps av papper i olika färger och av tapeter. Instruktionen finns här:

Maprojekt Den geometriska staden

Följande geometriprojekt handlar om att bygga ett hus. ( hämtat från www.lektion.se ) Det får bli nästa projekt på i ämnena teknik, matematik och bild.

Matematik Geometriprojekt

 

Kramar är bra!

Den fina halsduken som Ludde och Myris har på sig fick jag av några elever i klassen efter en slöjdlektion. Den passade ju perfekt till dem!

Fin bild då klasskamrater kramades, bättre än tjafs och bråk, tycker vi.

Veckan före sportlovet var VÄNLIGA VECKAN med Alla hjärtans dag. Som vanligt fick eleverna skapa kort i syfte att ge till någon man ville göra glad. Det blev också fler kramar!

Bättre att krama en jacka än ingen. Tror att Marcus tyckte jackan såg ensam ut.

 

SKOGEN-hur vi har jobbat.

Skogen i Sverige har varit ett stort och omfattande temaarbetet i klassen. Det handlar om så många olika delar som har stor betydelse för vårt land, och för människorna som bor här.

Vi började med att ta reda på vad eleverna i klassen redan kunde om skogen, om upplevelser och om vad de ville veta mer om. Det gjorde vi genom att skapa en gemensam tankekarta som jag sparade på datorn och som vi återkom till efter hand kunskaperna ökade.

Vi tittade på en film i syfte att inspirera till att dels känna igen de kunskaper som redan fanns och dels för att bli nyfiken på att lära mer om skogen.

Sedan  började vi med att använda vårt läromedel vi har i no som heter ”Koll på NO” och i geografi boken ”Koll på Sverige”, genom att dels läsa en del texter tillsammans och att jobba i pararbete och även enskilt arbete, svara på frågor, ta reda på-uppgifter, samtala och diskutera om viktig fakta och vad man behöver kunna för att nå de förut uppsatta målen.

Vi gav oss iväg regelbundet upp i skogen bakom skolan för att lära oss om olika träd, se och försöka förstå skogens ekosystem och näringskedjor.

Efter att vi förberett oss en del var det dags att göra ett studiebesök. Vi for till  gården  Tigerstad som jag berättat om i ett tidigare inlägg. Där lärde vi oss jättemycket om skogen och skogsbruk.

I klassrummet fortsatte vi att lära mer. Ur läroböckerna gjorde eleverna frågor med svar som klipptes ut och sparades i ”Frågelådan” för att användas till frågesport.

Vi tittade på flera filmer: AV-Media Kalmar har flera filmer som passar till temat om skogen, t.ex.

Livet i skogen (Vi lär oss om) och Det gröna guldet.

Mot slutet av arbetet med skogen hade vi frågesport då vi använde frågorna eleverna hade gjort. Klassen delades in i två grupper och en från varje grupp får en fråga, om den eleven kan svara får laget två poäng annars frågar eleven sin grupp och då får gruppen ett poäng.

Vi avslutade med ett skriftligt test och det visade att eleverna hade lärt sig det viktigaste, bra!

 

Här bloggar Lind med elever om lärande