Elevinflytande om lärandet och lärmiljön

Elevinflytande-elevernas syn på lärandet och lärmiljön

  • Vad ska vi lära oss? Vad behöver vi kunna i framtiden? Vad vill vi lära oss?
  • Hur (på vilka sätt) lär vi oss?
  • Vilka arbetssätt kan vi använda?
  • Vilka tekniker kan vi använda oss av?
  • Vilken arbetsmiljö vill vi jobba i?
  • Vem kan vi samarbeta med?
  • Vad är bra nu och vad kan vi förbättra?
  • Hur kan vi jobba med elevdemokrati/värdegrundsfrågor/ute-pedagogik/praktiskt arbete/fältstudier/källkritik?

De här frågorna försöker jag ställa till mina elever ofta, eftersom det ger eleverna möjligheter att:

  • tänka på sitt eget lärande
  • reflektera över sitt eget ansvar
  • påverka och att ha inflytande

Titel: Elevinflytande i lärandet Författare: Selberg, Gunvor Datum: 1999-09-23

I den här studien av Gunvor Selberg visar resultatet att elevinflytande har betydelse för lärandet.

”Studiens resultat beskriver en läroprocess då elever har inflytande i lärandet. Analyserna visar, bland annat, att ju mer inflytande elever har i sitt eget lärande ju högre kvalitet uppnår de i lärandet i jämförelse med målen i den nationella läroplanen. En hög nivå av inflytande i skolarbetet resulterar i aktivt lärande som ger en djupare och bredare kunskap.”


Min erfarenhet säger att man behöver jobba regelbundet med olika former av elevinflytande, och att det är en process, det tar alltså tid att utveckla. Då det är verkligt elevinflytande ska eleverna känna att det har betydelse vad de säger, tycker och föreslår och att deras förslag är viktiga. Det handlar om att både eleverna och lärarna har ett demokratiskt synsätt, att kunna ta hänsyn och lyssna till olika argument.

Bild: https://pixabay.com/sv/val-demokrati-urna-r%C3%B6stsedlar-1496436/

Då jag presenterar min pedagogiska planering, eller då jag berättar om vad som ska läras enligt läroplanen, får oftast eleverna vara med att ge förslag på hur de vill jobba för att nå de mål jag satt upp. Det kräver att eleverna har fått prova många olika arbetssätt för att kunna välja ett som de gillar och anser att de lär sig av. Då de går i sexan har de det, men en del vill förstås prova något de aldrig provat förut, och det är ju bra.

Vi i klassen har våra ”klassens råd” som jag berättat om förut. Klassen är indelad i grupper (råd) som har ansvar för olika saker:

Undervisningsrådet, Miljörådet, Medierådet, Kulturrådet och Informationsrådet

Här kan man se vad råden innebär: Klassens råd ny

Det här jobbet med råden kräver sin tid, så periodvis har vi tagit pauser för att hinna med allt som ska hinnas med. Det bästa är förstås att jobba med råden regelbundet, då ger det eleverna känslan av att medverka och ha inflytande.

Nu är det snart dags igen så eleverna kan skriva lite inlägg här i bloggen!

Utvald bild: https://se.dreamstime.com/stock-illustrationer-demokrati-image53310295

 

 

Högläsningsboken

En mycket viktig bok är Eldens hemlighet av Henning Mankell. Den har vi som högläsningsbok nu i början av årskurs 6.

Det är en viktig bok eftersom den är verklighetsbaserad och handlar om Sofia och hennes syster Maria som lever i Moçambique. När Sofia var tolv år trampade hon på en landmina och miste båda sina ben. Minan dödade också hennes syster. Viktigt för oss är att försöka förstå hur andra barn i världen kan ha det, och lära oss vilken ofattbar styrka som Sofia haft trots olyckan och sorgen och saknaden efter sin älskade syster..

Henning Mankell som är författare till boken har träffat Sofia i verkligheten och följt henne genom åren, hur det gått för henne efter den otäcka olyckan

http://henningmankell.se/bocker/sofia/

”I dag har Sofia två barn. Hon är en mycket god sömmerska, hon studerar och vill bli lärare. Men hon är mer än så. Hon har blivit en symbol runt om i världen för motståndet mot användningen av landminor. För många ungdomar har hon blivit en hjältinna.” (citat från Henning Mankells hemsida)

ELDENS GÅTA

I den andra boken om Sofia får vi möta hennes äldre syster Rosa, som är svårt sjuk. Det är Sofia som berättar i form av en dagbok. Henning Mankell har tät kontakt med Sofia och har följt historien på nära håll. En berättelse som skakar om och berör.

Eldens gåta är den andra boken i serien om Sofia.

ELDENS VREDE

Den tredje boken om Sofia. Hon är nu ung trebarnsmor som drömmer om en egen symaskin, som skulle kunna bidra till ett bättre liv för barnen. Men hennes man kommer hem allt senare och gör av med alla pengar. Snart är sveket ett faktum och priset blir högt.

Eldens vrede är den tredje och sista boken i serien om Sofia.

Källa: http://henningmankell.se/bocker/sofia/eldens-vrede/

http://henningmankell.se/afrika/

Tyvärr avled Henning Mankell i oktober 2015, men eftersom han skrivit många bra böcker kan man säga att han lever vidare. Gå gärna in och läs om hur mycket han trivdes och gjorde nytta i Afrika.

Utvecklingssamtalen

Nu är vi mitt uppe i utvecklingssamtalen, som handlar om bedömningen av höstterminen i årskurs 6 och om betygen eleverna fick i julas 2016.

Eleven leder samtalet och börjar med att hälsa föräldrarna välkomna och berättar hur samtalet kommer att gå till.

Utvecklingssamtalet vt17

Eleven läser sina reflektioner utifrån några frågor som eleven svarat på och förberett före samtalet. (se nedan)

Reflektionsfrågor inför utvecklingssamtalet vt17

Sedan går vi in på InfoMentor, det bedömningsprogram vi använder, och visar omdömesblanketten, kunskapskraven och tittar på och resonerar om bedömningen i de olika ämnena eleven har, vad eleven behöver utveckla och hur det ska gå till. Vi pratar om vad som krävs för att eleven ska kunna behålla sitt betyg och hur det ska gå till för att kunna höja sitt betyg.

Sen får föräldrarna en egen punkt för att kunna ställa frågor och reflektera över vad som sagts.

Avslutningsvis sammanfattar eleven samtalet.

Att alla parter känner sig nöjda efter samtalet är så klart viktigt.

Min förhoppning är att samtalet har lett till att det varit en tydlig information från eleven och läraren till föräldrarna om hur det går med arbetet och lärandet för eleven  i skolan, och förstås tydligt för eleven vad som behöver utvecklas i det fortsatta skolarbetet.

 

Genrepedagogik- den narrativa genren

Vi har jobbat med den narrativa genren, eller den kan också kallas den berättande texttypen.

Vi använde planschen där jag sammanfattat det man behöver veta och förstå om den narrativa genren. Eftersom den alltid finns tillgänglig på väggen i klassrummet tittar vi ofta på den då vi läser skönlitteratur och skriver berättelser, dagboksanteckningar, sagor, fabler, och samtalar om syftet med dessa texter, strukturen, alltså hur texten är uppbyggd och om typiska språkliga drag.

Vi lärde oss att känna igen en berättande text, genom att förstå vilket syfte texten har. Syftet är att kunna roa och även förmedla kunskap,

Då man ska skriva en berättelse innebär det att det är viktigt att planera en berättelse innan man börjar skriva, det kan vara att ta reda på fakta om det man ska skriva om. I den narrativa genren får man hitta på och fantisera, men det är också viktigt att det är trovärdigt. Om man t.ex. skriver om en flicka som levde på stenåldern måste ju handlingen utspela sig i den miljön, annars kan det bli konstigt.

Vi lär oss om hur en berättande text är uppbyggd, alltså språkets struktur. Det behövs en rubrik som ger läsaren lite aningar om vad texten kan handla om. Inledningen av berättelsen ger svar på frågorna vem, var, när, vad och varför? Det gör vi för att ge läsaren lite information om vem eller vilka det handlar om, var och när händelserna utspelar sig och kanske också vad det kommer att handla om.

Dessutom lär vi oss om de språkliga drag en berättande text har. Berättelsens tempus är oftast i preteritum (dåtid), den berättas oftast i första eller tredje person alltså i jag-form och/eller berättar man om han eller hon. Det förekommer många beskrivande verb, och det är vanligt med dialoger, samtal mellan personer, och då gäller det att lära sig hur det skrivs i texten så det blir lätt att förstå vem som säger vad. Sambandsord är ord som sammanfogar satser och händelser i texten.

Vi brukar jobba efter arbetsmodellen ”Cirkelmodellen” och den här gången har vi främst jobbat med att titta på modelltexter, prata om den språkliga strukturen och om typiskt språkliga drag i den narrativa genren. Eleverna skrev sedan egna berättande texter som vi bearbetade och de skrevs på datorn och lästes upp inför klassen. De fick omdömen enligt ”Two stars and a wish” både vad som gällde berättelsernas struktur och språk och själva redovisningen (uppläsningen).


Det som återstår är att eleverna ska få göra en självbedömning av sin berättelse och ställa sig dessa frågor:

  • Har jag en rubrik som väcker läsarens intresse?
  • Har jag en inledning som ger bakgrund och talar om vem, när, var och varför?
  • Sker det någon form av komplikation där huvudpersonerna dras in i ett problem som ska försöka lösas?
  • Reagerar eller reflekterar huvudpersonerna över händelserna?
  • Talar jag om hur problemet blir löst?

Att reflektera över dessa frågor kan göra att man vill förbättra och utveckla sin skrivna text, och/eller att använda sina förbättringar till nästa gång man jobbar med den narrativa genren.

 

Teknik-bygga broar

Vad säger ni om den här?

I teknik har vi jobbat med BROAR, ett spännande ämne eftersom broar finns överallt i hela världen både gamla och nya, kända och okända och många olika typer av broar. Det mest intressanta är alla olika brokonstruktioner som finns.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bro

På wikipedia läste vi om olika brokonstruktioner för att få lite förståelse för hur de kan fungera och vilken konstruktion de har.

TEKNIK brokonstruktion Här kan instruktion och mål för arbetet ses.

Därefter fick eleverna två och två planera och göra en skiss på en egen brokonstruktion som kunde vara möjlig för dem att bygga själva med det ihopsamlade materialet vi hade att tillgå.

Det blev fullt engagemang, mycket tänkande och resonerande om hur bron skulle kunna konstrueras för att uppnå kraven för stabilitet och hållbarhet.

Då själva bron var byggd var det dags för testning, den skulle hålla för 2 kg. Ja, de flesta gjorde det, men en fick fortsätta att tänka och ändra sin konstruktion lite till.

Sedan var uppgiften att dokumentera hur bygget gått till, hur konstruktionen var och även att träna på att redovisa för övriga i klassen.

Redovisningens syfte var att berätta om hur bron  skulle kunna vara hållbar och förklara hur man tänkt då man byggde den.

Vi tyckte att det var spännande att veta mer om broar, så eleverna fick i uppgift att söka reda på kända broar i världen. Vi kom överens om att vi ville minst veta namnet på bron, vilket land den finns i, vilken typ av bro det är och en bild på bron. Det blev intressanta powerpointpresentationer och en hel del fakta om dessa broar.

Som sammanfattning av detta arbete var lärdomen att det ligger mycket arbete och kunskap bakom varje typ av brokonstruktion, och att det kräver en hel del av teknik- och matematikkunskaper för att klara det.

Elevengagemang- få syn på lärandet

ELEVENGAGEMANG

För mig är det viktigt att på olika sätt engagera alla elever i lärandet, få dem att vilja lära sig. Viktigt blir då att jag använder frågor som lockar fram det som eleverna redan vet och som jag bygger vidare på,  och använder tekniker som gör att alla kan och ges möjlighet att delta.

En bra regel som många lärare med mig använder är ”händer upp bara för att fråga”. Jag använder glasspinnar som jag skrivit elevernas namn på och har i en mugg, och drar slumpvis en pinne. Har också en korg med namnlappar som jag kan plocka fram ur korgen.

sep, okt 010

Det är inte alltid så lätt att följa denna regel, eftersom det är så inpräntat att man räcker upp handen också då man svarar på frågor. Men det ger den effekten att alla deltar mer aktivt i klassrumslärandet.

Här följer några strategier som går ut på att man som elev inte kan välja bort att delta.

  • Fråga-paus-nedslag-studs

Jag ställer en fråga , väntar minst fem sekunder, och väljer slumpvis ut en elev som ska svara, och studsar åter slumpvis den elevens svar till en annan och säger ”Vad tycker du om det svaret?”

  • Fråga 2 elever, sen klassen

Jag ställer frågan, väljer två elever slumpvis att svara, men för det tredje svaret frågar jag resten av klassen om någon annan vill bidra med något ytterligare.

  • -Ok, jag kommer tillbaka till dig. Frågar några andra i klassen och….

Om en elev vägrar att svara eller inte kan, kan jag säga ”Ok, jag kommer tillbaka till dig. Sedan tar jag en runda i klassen och får några svar, och återvänder till eleven och säger:

-Vilken av svaren gillade du bäst?

  • -Om du visste , vad skulle du säga då?

Ibland händer de att en elev säger ”Jag vet inte” för att slippa tänka, då kan jag säga: ”Om du visste vad skulle du säga då?”

  • ”Ringa en vän”

Jag kan låta eleven fråga en klasskamrat, och sen upprepa svaret,

Vid flervalsfrågor kan eleverna få använda sig av strategier som används i TV-programmet ”Vem vill bli miljonär?”

  • ”Fråga publiken” eller
  • ”Femtio-femtio”

 

Exempel på: Att få eleverna att diskutera ”Elever som deltar i klassrumsdiskussioner blir verkligen klokare.” (s.96 i Att följa lärandet av Dylan William)

  • Göra ett påstående

Jag ställer ett påstående t.ex. ”Alla fyrkanter är rektanglar” Det kan få eleverna att tänka efter då de inser att det inte räcker med att bara hålla med eller inte hålla med utan att de måste ge skäl.

  • ”tänk-i par-diskutera”

Kvalitén på diskussionen blir bättre om eleverna får tillfälle att diskutera sina svar i par eller smågrupper innan de svarar.

  • ”heta stolen-utfrågning”

Läraren ställer en fråga till eleven och därefter flera uppföljningsfrågor för att undersöka elevens kunskaper på djupet. De andra eleverna lyssnar intensivt, för att de vet att läraren vilken minut som helst kan vända sig från eleven i heta stolen till någon annan i klassen som väljs av en ”Glasspinne” och säga ”Nu är det din tur att sammanfatta vad Johan precis sa”.

Tekniker för svar från hela klassen

  • ”Tänkande tummar”

Om läraren vill få information från hela klassen på en gång kan eleverna visa hur väl de har förstått genom tummens riktning (uppåt: bra, horisontellt: inte säker, ner: fortfarande osäker)

  • ”Först till fem”

Eleverna visar hur väl de förstått genom att hålla upp en knuten näve för noll eller lämpligt antal fingrar.

  • Tummen upp – tummen ner

Om frågan handlar om tänkande, inte om att känna, kan jag som lärare fråga om det är rätt nu, och eleverna kan visa genom att visa tummen upp eller tummen ner.

  • ABCD-kort

Varje elev har kort märkta med bokstäver som eleverna kan använda vid t.ex. frågor som har mer än ett korrekt svar. De kan även användas när det inte finns några korrekta svar eller felaktiga svar utan olika synpunkter. Det kan vara till hjälp då eleverna ska diskutera känsliga frågor och ta ställning och framföra olika åsikter.

  • ”Bokstavshörn”

Läraren har fyra hörn i klassrummet märkta med A, B, C och D och läraren ställer flervalsfrågor med fyra möjligheter (A, B, C och D). Om varje möjlighet får minst tre elever går eleverna till de märkta hörnen. Uppgiften för varje hörn är att komma fram till hur de ska kunna övertyga eleverna i de andra hörnen om att deras val är det rätta. Viktigt är att läraren har planerat frågorna noga i förväg.

  • Skrivplattor

Vid mer spontana frågor för att snabbt få svar på frågor som läraren ställer till eleverna för att ha koll på vad eleverna lär sig är att använda skrivplattor. De passar bra för alla åldrar.

  • Utgångspass (exit tickets)

Efter en lektion kan eleverna svara på en fråga som läraren ställt för att kolla förståelsen av undervisningen, i syfte att läraren ska veta hur undervisningen bör fortsätta. Utgångspasset lämnas av eleverna vid utgången av klassrummet. Istället för en fråga kan det vara att eleverna skriver vad de lärt sig under lektionen.

ExitTicket 3-2-1

ExitTicket 2

Läraren kan få en snabb överblick över hur eleverna har förstått undervisningen under en lektion kan de fästa en post-it-lapp vid utgången.

  • ”Trafikljus”

augusti 15 020

Eleverna har kort eller muggar i tre färger, rött(förstår inte),  gult (är osäker) och grönt (förstår) på sin arbetsplats för att snabbt kunna visa läraren sin förståelse om det som undervisningen handlar om.

Alla dessa förslag ger tänkande och engagemang hos eleverna och ger läraren möjligheter att få syn på elevernas lärande. Läraren kan då bättre anpassa undervisningen efter elevernas lärbehov.

Källa: Att följa lärandet och Handbok i formativ bedömning av Dylan William

 

 

 

Att fundera och tänka ihop

Vi gör varandra bra
Vi lär av och med varandra

Att fundera och tänka ihop. Det är lagarbete att lära och utvecklas.

Jag har förut skrivit om uttrycket ”Vi gör varandra bra”, och då jag i början på höstterminen 2016 pratade med eleverna om hur vi kan göra varandra bra i klassen blev tavlan full med förslag och tankar. Naturligtvis blev det samtal och reflektioner omkring vad alla dessa tankar kunde innebära i praktiken.
img_0265

 Elevernas förslag

  • Vara snälla mot varandra.
  • Hjälpa och stötta varandra.
  • Jobba ihop.
  • Prata med varandra
  • Lyssna på varandra.
  • Göra roliga saker tillsammans.
  • Ställa upp då någon inte mår bra
  • Behandla andra som man vill bli behandlad själv
  • Vara tysta då vi jobbar enskilt
  • Inte mobba
  • Lyssna på varandra
  • Säga bra kommentarer till varandra
  • Respektera varandra
  • Uppmuntra varandra
  • För att vi ska trivas.
  • Ingen ska vara utanför
  • Vara uppmärksam så ingen är utanför vid grupparbete

För att vi ska lyckas med att göra varandra bra krävs att vi lärare är uppmärksamma på vad som händer i arbetet på lektionerna och då eleverna är ute på rasterna. Vi måste se till att det blir ett öppet klimat så alla vågar att berätta och samtala om det som sker som inte stämmer med elevernas tankar om hur vi gör varandra bra. Det kan vara då någon säger kommenterar eller använder ett kroppsspråk mot någon som upplevs som kränkande.

Vi behöver träna på att utveckla ett lagarbete, samarbete mellan eleverna i klassen för att klara av att göra varandra bra. Det kan vara:

  • att jobba med samarbetsövningar av olika slag t.ex. www.kooperativt.com
  • att använda redovisningsformer där alla i en grupp är lika viktiga och delaktiga, har olika roller.
  • att ge eleverna tillräckligt med tid till att både jobba och att få öva på redovisning.
  • att eleverna får möjlighet att redovisa sina arbeten för andra t.ex. i form av utställning på kommunbiblioteket, för sina föräldrar, för andra elever/klasser, insändare till en tidning eller spela in och skicka till en klass i ett annat land.
  • att eleverna blir uppmuntrade till att skapa egna idéer gällande arbetsformer, innehåll och redovisningsformer.
  • att öva på att ge positiv återkoppling till varandra som utvecklar var och en och som grupp. Det kan vara genom att använda ”Two stars and a wish” vilket innebär att ge två kommentarer om vad som varit bra och en önskan om vad som kan förbättras.
  • att jobba med www.vardeskapandelarande.se vilket innebär att ett arbete som eleverna jobbar med är till nytta för andra.
  • att verkligen använda elevernas egna förslag på hur vi kan göra varandra bra-ha deras förslag på en plansch på väggen väl synlig t.ex. och som vi ofta kan hänvisa till.
  • att respektera varandras olikheter och ta tillvara på det i undervisningen så alla i klassen kan bidra på sitt sätt och bli viktiga för varandra.

Nu är vi i början på vårterminen 2017 och jag kommer att ta upp det här med att göra varandra bra igen, så jag återkommer med elevernas tankar och utvärderingar.

Minoritetsspråk i Sverige

Ett av kunskapskraven i svenska handlar om minoritetsspråk i Sverige, därför har vi förstås arbetat med det.

Minoritetsspråk och språkliga skillnader i talad svenska

Följande centrala innehåll ska vi arbeta med:

Svenska

  •  Några varianter av regionala skillnader i talad svenska.
  • Vilka de nationella minoritetsspråken är.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap 

  • Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter

Följande kunskapskrav berörs:

Svenska 

  • Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk och föra resonemang om språkliga varianter (dialekter) inom svenskan.
  • Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter.
  • Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från olika källor och resonerar om informationens användbarhet.

Samhällskunskap

  • Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
  • Eleven kan undersöka samhällsfrågor och resonerar kring dem.

 

Vi har gjort så här:

  • Jag började med att skriva ordet MINORITET på tavlan, och undrade över vad det kan betyda. Eleverna fick en stunds betänketid var och en, diskuterade med lärkamraten och berättade sedan i helklass att det betydde ”en mindre del av något”.   Eleverna  resonerade om olika exempel.
  • Sedan byggde jag på ordet med  SPRÅK efter  MINORITET så det blev MINORITETSSPRÅK, och vi diskuterade innebörden av ordet. Eleverna fick berätta om vad de visste om minoritetsspråk, om det finns några i Sverige och vilka i så fall. Det visade sig att de inte visste så mycket om detta så det blev angeläget att ta reda på och lära sig.
  • Jag visade en powerpointpresentation från www.lektion.se som informerade om vilka minoritetsspråk som finns i Sverige och lite fakta om dem. Dessutom fakta om vad som krävs för att språket ska vara ett nationellt minoritetsspråk. En bra sida på internet är också

http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak.html

  • De övriga nordiska språken skulle vi även studera, så då kollade vi på denna sidan och läste tillsammans och jämförde språken med varandra, och lyssnade förstås. Alla var eniga om att det var lättast att förstå norska. Eleverna fick en ordlista med ord på norska, danska, isländska och svenska för att två och två studera, läsa och jämföra och se likheter och olikheter. Intressant! 

https://thereselinner.wordpress.com/2015/11/22/nordiska-sprak/

  • Vi förde också resonemang om olika dialekter i vårt land. Vi undrade vad dialekter egentligen är, varför de finns, hur de kom till och hur de låter, så vi lyssnade på en del av dem. http://swedia.ling.gu.se/
  • På tavlan växte det fram en tankekarta som vi sedan skrev på papper.

img_0388

  • Sedan delades klassen upp i grupper vilka ansvarade för att söka reda på fakta om varje språk, som efter hand skrevs som planscher för att fortsätta utveckla tankekartan.
  • Därefter redovisade varje grupp i syfte att lära de andra om de olika minoritetsspråken.

img_0440 img_0441

Då redovisningarna var färdiga utvärderade vi tillsammans temaarbetet genom att vi diskuterade vad som hade fungerat bra, vad eleverna tyckte att de lärt sig och vad vi kunde gjort bättre. Det blev ”Two stars and a wish” om vårt arbete. Eleverna ansåg att det hade varit en blandning av undervisningssätt eftersom vi både hade tittat på bildpresentation och filmer, skapat en tankekarta, läst in fakta från nätet, jobbat i grupp och redovisat kunskaperna för varandra.

Vi avslutade med frågor som vi hittat på www.lektion.se

”Minoritetsspråk och språkliga skillnader i svenska”

 

 

Bild-konstnärer

Vi har i bild jobbat med temat ”Konstnärer”. Eleverna har jobbat i smågrupper med olika kända konstnärer i syfte att känna till olika konstnärsnamn, vilken typ av konst de har skapat, och för att bli inspirerade att skapa egen konst i samma stil.

Uppgiften:

  • Sök reda på fakta om din konstnär och om konstnärens konst, och skriv ner det som är intressant att veta, gör en ”faktatavla”.
  • Sök också efter bilder (konstverk) som konstnären skapat.
  • Skapa en egen bild (konstverk) inspirerat av konstnären.
  • Välj en av konstnärens konstverk och gör en bildanalys utifrån de frågor du får av mig.
  • Gör dessutom en bildanalys av ditt eget konstverk.
  • Sammanställ en plansch av dina arbeten.
  • Träna på att redovisa!
  • Redovisa!

Här har arbetet kommit en bit på väg, och ligger och väntar på nästa bildlektion.

img_0342 img_0343 img_0344

Här har arbetsprocessen fortsatt lite till.

img_0384 img_0385 img_0386

Då arbetet med fakta om konstnärerna, sökandet efter deras konst och skapandet av egna konstverk redovisade eleverna sina arbeten inför klassen. Därefter hängdes allt upp på väggen i korridoren så även andra kan lära sig.

img_0403 img_0404

Nu återstår bildanalyserna, vi skriver mer om det snart.

Naturligtvis kommer vi att utvärdera jobbet, kolla att målen för arbetet nåtts och analysera vad som kan utvecklas till nästa bildprojekt.

Här bloggar Lind med elever om lärande