Kategoriarkiv: Genrepedagogik

Genrepedagogik- den narrativa genren

Vi har jobbat med den narrativa genren, eller den kan också kallas den berättande texttypen.

Vi använde planschen där jag sammanfattat det man behöver veta och förstå om den narrativa genren. Eftersom den alltid finns tillgänglig på väggen i klassrummet tittar vi ofta på den då vi läser skönlitteratur och skriver berättelser, dagboksanteckningar, sagor, fabler, och samtalar om syftet med dessa texter, strukturen, alltså hur texten är uppbyggd och om typiska språkliga drag.

Vi lärde oss att känna igen en berättande text, genom att förstå vilket syfte texten har. Syftet är att kunna roa och även förmedla kunskap,

Då man ska skriva en berättelse innebär det att det är viktigt att planera en berättelse innan man börjar skriva, det kan vara att ta reda på fakta om det man ska skriva om. I den narrativa genren får man hitta på och fantisera, men det är också viktigt att det är trovärdigt. Om man t.ex. skriver om en flicka som levde på stenåldern måste ju handlingen utspela sig i den miljön, annars kan det bli konstigt.

Vi lär oss om hur en berättande text är uppbyggd, alltså språkets struktur. Det behövs en rubrik som ger läsaren lite aningar om vad texten kan handla om. Inledningen av berättelsen ger svar på frågorna vem, var, när, vad och varför? Det gör vi för att ge läsaren lite information om vem eller vilka det handlar om, var och när händelserna utspelar sig och kanske också vad det kommer att handla om.

Dessutom lär vi oss om de språkliga drag en berättande text har. Berättelsens tempus är oftast i preteritum (dåtid), den berättas oftast i första eller tredje person alltså i jag-form och/eller berättar man om han eller hon. Det förekommer många beskrivande verb, och det är vanligt med dialoger, samtal mellan personer, och då gäller det att lära sig hur det skrivs i texten så det blir lätt att förstå vem som säger vad. Sambandsord är ord som sammanfogar satser och händelser i texten.

Vi brukar jobba efter arbetsmodellen ”Cirkelmodellen” och den här gången har vi främst jobbat med att titta på modelltexter, prata om den språkliga strukturen och om typiskt språkliga drag i den narrativa genren. Eleverna skrev sedan egna berättande texter som vi bearbetade och de skrevs på datorn och lästes upp inför klassen. De fick omdömen enligt ”Two stars and a wish” både vad som gällde berättelsernas struktur och språk och själva redovisningen (uppläsningen).


Det som återstår är att eleverna ska få göra en självbedömning av sin berättelse och ställa sig dessa frågor:

  • Har jag en rubrik som väcker läsarens intresse?
  • Har jag en inledning som ger bakgrund och talar om vem, när, var och varför?
  • Sker det någon form av komplikation där huvudpersonerna dras in i ett problem som ska försöka lösas?
  • Reagerar eller reflekterar huvudpersonerna över händelserna?
  • Talar jag om hur problemet blir löst?

Att reflektera över dessa frågor kan göra att man vill förbättra och utveckla sin skrivna text, och/eller att använda sina förbättringar till nästa gång man jobbar med den narrativa genren.

 

Cirkelmodellen och den instruerande genren

Vad är cirkelmodellen och hur kan man använda den i skolarbetet?

Då vi lär oss om olika typer av genrer, texttyper, är det bra att använda sig av cirkelmodellen, som är en arbetsmodell som handlar om hur man lär sig. Den tydliggör hur man kan jobba i olika faser. Den ser ut så här:

cirkelmodellen

matte 011

Den här har jag gjort och den hänger på väggen i klassrummet.

Då vi t.ex. tränade på att läsa och skriva instruerande texter började vi med att läsa och följa olika instruktioner. Vi läste en instruktion om hur man gör ett vänskapsband och hur man viker en hund. Vi pratade om i vilka olika sammanhang man behöver kunna läsa och förstå instruktioner.

Vi lärde oss vad som utmärker syftet, struktur och språkliga drag för genren, att de beskriver hur man ska göra något,  Dessutom har vi lärt oss vad de ska innehålla:

  • en rubrik som talar om hur resultatet ska bli
  • en lista över vad som behövs
  • en arbetsgång i stegform, i kronologisk ordning
  • bilder som visar och följer arbetsgången och/eller visar slutresultatet.
  • Vi har också lärt oss att en instruktion har korta tydliga meningar och att verben skrivs i imperativ.

Vi skrev en instruerande text tillsammans, det går ju jättebra att göra på smartboarden. Det blir tydligt för alla vad som är viktigt att ha med och hur det kan se ut.

Senare skrev de egna instruktioner, och då fick de välja vad de själva ville att det skulle handla om.

feb. 15 034

Här är vår plansch som hänger på väggen och hjälper till att komma ihåg vad som är typiskt för den instruerande genren vad gäller syfte, struktur och språkliga drag.

Några av elevernas instruktioner kan se ut så här före renskrivning som vi ofta gör på datorn.

till bloggen 010 till bloggen 011

Så här jobbar man med genrepedagogiken som är en beprövad metod, och som utvecklar både läs- och skrivförmågorna. Vi återkommer med hur vi jobbar vidare med de övriga genrerna.

 

 

 

 

Fair Play Cup

I årskurs 6 på Lindblomskolan är vi tre stora klasser, och den här dagen spelade vi fotboll mot varandra i en fotbollscup som heter  Fair Play cup. Det blev jättespännande, så spännande att jag som är lärare i 6A alldeles glömde bort att ta kort. Ja, det blev ett kort, men tyvärr är eleverna inte så glada på det kortet, eftersom de precis hade fått reda på att de hade blivit besegrade av 6B med ett litet ynka mål i målskillnad. Det målet kom i sista halvminuten före sista matchens slut. Huuu…! Det var bara att gratulera den vinnande klassen som får den äran att spela vidare mot andra klasser i länet, grattis! Det bästa med den här cupen är att det viktigaste är att spela sjyst och uppmuntra varandra, och de gjorde verkligen klassen, bra!

mars 15 001

 

 

 

Genrevägg

 

feb-15 (2) 027

Här är vår genrevägg med genreplanscherna.

Hittills har vi jobbat med  den återgivande genren och den narrativa genren som tillhör berättarfamiljen. Ur faktafamiljen har vi hunnit med den beskrivande, argumenterande och instruerande genren. I det fortlöpande arbetet med  texter i de olika ämnena, kan vi kika på planscherna som beskriver vad som är syftet med texten som ska skrivas, vilken struktur den är uppbyggd av och vilka språkliga drag som är typiska.

Att känna igen olika texttyper då man läser utvecklar dessutom läsförståelsen.

feb-15 (2) 029

Här är exempel på beskrivande texter om Nordens länder,feb-15 (2) 031

och här hänger berättande texter (den narrativa genren).

Att använda cirkelmodellen då man jobbar med genrer är ett utmärkt sätt att utveckla språket, den arbetsmodellen gör att  lärare och elever verkligen lär sig tillsammans om språkförståelse i alla ämnen.

Instruerande genre

feb. 15 034

Vi har repeterat den instruerande genren, genom att göra en ny plansch enligt genrepedagogiken, som visar struktur, syfte och språkliga drag. När 6A var 4A lärde sig klassen om instruerande texter tillsammans med en lärarstudent, och då jobbade vi efter följande arbetsgång:

Instruerande text

En instruerande text innehåller en serie steg för hur man ska göra eller uppnå något. Det kan gälla en arbetsuppgift, ett recept, spelregler till ett dataspel eller ett experiment. Syfte är att lära ut något på ett sätt som gör att läsaren kan följa instruktionen och lyckas nå slutresultatet.

Arbetsgång:

  1. Börja med någon form av inledning som gör eleverna intresserade och nyfikna på vad som ska hända. (t.ex. att du igår lagade en ny maträtt eller spelade ett nytt spel och…)
  2. Visa en modelltext, läs igenom den och studera den tillsammans. Prata om:
  • Vad är textens syfte?
  • Vad vill skribenten?
  • Varför finns det med bilder?
  • Hur är texten ordnad?
  • Rubrik och inledning (signalerar att det är en instruktion)
  • I listform (ofta numrerad, steg för steg)
  • Skriftliga instruktioner måste vara exakta.
  • Texten skrivs som uppmaningar. (uppmaningsverb)
  • Korta meningar

3. Gör en text tillsammans.

4. Visa målen med arbetet och vad som kommer att bedömas. De kommer även att få göra en skriftlig kamratbedömning och en egen utvärdering efter arbetet. Det finns färdigskrivna sådana.

5. Eleverna skriver en egen instruktion.(instruerande text)

Gör så här:

  • Skriv rubrik t.ex. ”Hur du gör modellera”
  • Skriv en lista med de saker som behövs
  • Skriv vad läsaren ska göra.
  • Skriv som uppmaningar.
  • Skriv uppmaningarna för alla steg i rätt ordning.
  • Sätt ett nummer framför varje uppmaning.
  • Skriv korta tydliga meningar.
  • Skriv en ny uppmaning per mening.
  • Använd beskrivande uppmaningsverb (t.ex. gör, skriv, tag, läs, lägg, blanda, häll, tillsätt)

Den här instruktionen kan antingen kopieras ut och ge till eleverna eller skrivas på tavlan eller kanske ha den på Smartboarden.

Kan vara bra att ge några exempel på vad de kan skriva en instruktion om och låta eleverna ge egna förslag.

Eleverna kan hjälpas åt två och två speciellt om det är första gången de skriver en sådan text, men de skriver var sin, eftersom de ska göra en kamratbedömning.

Lektionen avslutas med att eleverna får berätta om hur det har gått med arbetet, och ev. kan färdigskrivna instruktioner läsas upp.

Förslag på vad eleverna kan skriva om:

  • Dataspel
  • Recept
  • Experiment
  • Punktering
  • Ladda ner appar
  • Lekar
  • Träningsaktivitet
  • Egna förslag

Beskrivande genre

 

Senaste arbetet med typiska beskrivande texter handlade om länder i Norden, och tidigare jobbade vi med att skriva om olika fåglar. Den beskrivande genren tillhör Faktafamiljen enligt genrepedagogiken. På mellanstadiet är det en vanligt förekommande texttyp.

feb. 15 021

Den här sidan kan ses i boken ZickZack.

Argumenterande genre

jan.15 007

Eftersom jag tidigare visat att jag gjort planscher då vi jobbat och jobbar med olika typer av texter, så har vi här om den argumenterande genren.   Det är viktigt att lära sig att känna igen en argumenterande text, och att förstås veta hur man ska skriva en egen sådan text. Hur känner man då igen en argumenterande text?

SYFTET är att argumentera för en åsikt och att övertyga om något man tycker.

STRUKTUR: I inledningen presenteras  en åsikt, något man tycker och sedan skriver man flera argument som talar om varför man tycker så. Som avslutning upprepas åsikten.

SPRÅKLIGA DRAG: Texten skrivs i presens, och man använder ett språk som övertygar och lockar läsaren att tycka likadant.

Argumenterande texter kan vara insändare, reportage, annonser, broschyrer och klagobrev.

Det gäller att öva och vi har övat tillsammans på smartboarden, sett filmer på YouTube som andra lärare gjort,  jobbat i ZickZack-boken både enskilt och i par. Vi kommer att jobba mer med att skriva egna texter, och då vill vi helst skriva ”på riktigt”, alltså skriva om något som vi i klassen verkligen vill ändra på eller tycker om något som är så viktigt att vi kan publicera det eller skicka det till någon person eller kanske en tidning eller ….Vi vet inte riktigt ännu!

feb. 15 023Ur läroboken ZickZack åk.6

Den narrativa genren

Vi jobbar nu med den narrativa genren som handlar om berättande texter, där syftet är att roa och förmedla kunskap. Den högläsningsboken som jag läser ur för eleverna nu heter Alex Dogboy av Monica Zak , som är ett bra exempel på denna genren. Förstås diskuterar vi innehållet, strukturen och de språkliga drag som är typiska för den narrativa texten. För att lära mer använder vi oss av vår svenskabok som heter ZickZack, där det finns många texter med bra övningar.

Eleverna är i full gång med att skriva sina egna berättande texter som handlar om allt mellan himmel och jord. De har fått möjlighet att planera sin text, tänkt till om handlingen, och vi har resonerat om vad dramaturgi är, om hur man skriver  person- och miljöbeskrivningar, om styckeindelningar, olika skiljetecken och om hur man skriver dialoger m.m.

Det här är cirkelmodellen som jag gick igenom med eleverna. Vi ska jobba efter den då vi ska utveckla skrivandet av olika typer av texter. (genrer)
Det här är cirkelmodellen som jag gått igenom med eleverna. Vi  jobbar efter den då vi utvecklar skrivandet av olika typer av texter. (genrer)