Kategoriarkiv: Svenska

Högläsningsboken

En mycket viktig bok är Eldens hemlighet av Henning Mankell. Den har vi som högläsningsbok nu i början av årskurs 6.

Det är en viktig bok eftersom den är verklighetsbaserad och handlar om Sofia och hennes syster Maria som lever i Moçambique. När Sofia var tolv år trampade hon på en landmina och miste båda sina ben. Minan dödade också hennes syster. Viktigt för oss är att försöka förstå hur andra barn i världen kan ha det, och lära oss vilken ofattbar styrka som Sofia haft trots olyckan och sorgen och saknaden efter sin älskade syster..

Henning Mankell som är författare till boken har träffat Sofia i verkligheten och följt henne genom åren, hur det gått för henne efter den otäcka olyckan

http://henningmankell.se/bocker/sofia/

”I dag har Sofia två barn. Hon är en mycket god sömmerska, hon studerar och vill bli lärare. Men hon är mer än så. Hon har blivit en symbol runt om i världen för motståndet mot användningen av landminor. För många ungdomar har hon blivit en hjältinna.” (citat från Henning Mankells hemsida)

ELDENS GÅTA

I den andra boken om Sofia får vi möta hennes äldre syster Rosa, som är svårt sjuk. Det är Sofia som berättar i form av en dagbok. Henning Mankell har tät kontakt med Sofia och har följt historien på nära håll. En berättelse som skakar om och berör.

Eldens gåta är den andra boken i serien om Sofia.

ELDENS VREDE

Den tredje boken om Sofia. Hon är nu ung trebarnsmor som drömmer om en egen symaskin, som skulle kunna bidra till ett bättre liv för barnen. Men hennes man kommer hem allt senare och gör av med alla pengar. Snart är sveket ett faktum och priset blir högt.

Eldens vrede är den tredje och sista boken i serien om Sofia.

Källa: http://henningmankell.se/bocker/sofia/eldens-vrede/

http://henningmankell.se/afrika/

Tyvärr avled Henning Mankell i oktober 2015, men eftersom han skrivit många bra böcker kan man säga att han lever vidare. Gå gärna in och läs om hur mycket han trivdes och gjorde nytta i Afrika.

Genrepedagogik- den narrativa genren

Vi har jobbat med den narrativa genren, eller den kan också kallas den berättande texttypen.

Vi använde planschen där jag sammanfattat det man behöver veta och förstå om den narrativa genren. Eftersom den alltid finns tillgänglig på väggen i klassrummet tittar vi ofta på den då vi läser skönlitteratur och skriver berättelser, dagboksanteckningar, sagor, fabler, och samtalar om syftet med dessa texter, strukturen, alltså hur texten är uppbyggd och om typiska språkliga drag.

Vi lärde oss att känna igen en berättande text, genom att förstå vilket syfte texten har. Syftet är att kunna roa och även förmedla kunskap,

Då man ska skriva en berättelse innebär det att det är viktigt att planera en berättelse innan man börjar skriva, det kan vara att ta reda på fakta om det man ska skriva om. I den narrativa genren får man hitta på och fantisera, men det är också viktigt att det är trovärdigt. Om man t.ex. skriver om en flicka som levde på stenåldern måste ju handlingen utspela sig i den miljön, annars kan det bli konstigt.

Vi lär oss om hur en berättande text är uppbyggd, alltså språkets struktur. Det behövs en rubrik som ger läsaren lite aningar om vad texten kan handla om. Inledningen av berättelsen ger svar på frågorna vem, var, när, vad och varför? Det gör vi för att ge läsaren lite information om vem eller vilka det handlar om, var och när händelserna utspelar sig och kanske också vad det kommer att handla om.

Dessutom lär vi oss om de språkliga drag en berättande text har. Berättelsens tempus är oftast i preteritum (dåtid), den berättas oftast i första eller tredje person alltså i jag-form och/eller berättar man om han eller hon. Det förekommer många beskrivande verb, och det är vanligt med dialoger, samtal mellan personer, och då gäller det att lära sig hur det skrivs i texten så det blir lätt att förstå vem som säger vad. Sambandsord är ord som sammanfogar satser och händelser i texten.

Vi brukar jobba efter arbetsmodellen ”Cirkelmodellen” och den här gången har vi främst jobbat med att titta på modelltexter, prata om den språkliga strukturen och om typiskt språkliga drag i den narrativa genren. Eleverna skrev sedan egna berättande texter som vi bearbetade och de skrevs på datorn och lästes upp inför klassen. De fick omdömen enligt ”Two stars and a wish” både vad som gällde berättelsernas struktur och språk och själva redovisningen (uppläsningen).


Det som återstår är att eleverna ska få göra en självbedömning av sin berättelse och ställa sig dessa frågor:

  • Har jag en rubrik som väcker läsarens intresse?
  • Har jag en inledning som ger bakgrund och talar om vem, när, var och varför?
  • Sker det någon form av komplikation där huvudpersonerna dras in i ett problem som ska försöka lösas?
  • Reagerar eller reflekterar huvudpersonerna över händelserna?
  • Talar jag om hur problemet blir löst?

Att reflektera över dessa frågor kan göra att man vill förbättra och utveckla sin skrivna text, och/eller att använda sina förbättringar till nästa gång man jobbar med den narrativa genren.

 

Minoritetsspråk i Sverige

Ett av kunskapskraven i svenska handlar om minoritetsspråk i Sverige, därför har vi förstås arbetat med det.

Minoritetsspråk och språkliga skillnader i talad svenska

Följande centrala innehåll ska vi arbeta med:

Svenska

  •  Några varianter av regionala skillnader i talad svenska.
  • Vilka de nationella minoritetsspråken är.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap 

  • Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter

Följande kunskapskrav berörs:

Svenska 

  • Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk och föra resonemang om språkliga varianter (dialekter) inom svenskan.
  • Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter.
  • Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från olika källor och resonerar om informationens användbarhet.

Samhällskunskap

  • Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
  • Eleven kan undersöka samhällsfrågor och resonerar kring dem.

 

Vi har gjort så här:

  • Jag började med att skriva ordet MINORITET på tavlan, och undrade över vad det kan betyda. Eleverna fick en stunds betänketid var och en, diskuterade med lärkamraten och berättade sedan i helklass att det betydde ”en mindre del av något”.   Eleverna  resonerade om olika exempel.
  • Sedan byggde jag på ordet med  SPRÅK efter  MINORITET så det blev MINORITETSSPRÅK, och vi diskuterade innebörden av ordet. Eleverna fick berätta om vad de visste om minoritetsspråk, om det finns några i Sverige och vilka i så fall. Det visade sig att de inte visste så mycket om detta så det blev angeläget att ta reda på och lära sig.
  • Jag visade en powerpointpresentation från www.lektion.se som informerade om vilka minoritetsspråk som finns i Sverige och lite fakta om dem. Dessutom fakta om vad som krävs för att språket ska vara ett nationellt minoritetsspråk. En bra sida på internet är också

http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak.html

  • De övriga nordiska språken skulle vi även studera, så då kollade vi på denna sidan och läste tillsammans och jämförde språken med varandra, och lyssnade förstås. Alla var eniga om att det var lättast att förstå norska. Eleverna fick en ordlista med ord på norska, danska, isländska och svenska för att två och två studera, läsa och jämföra och se likheter och olikheter. Intressant! 

https://thereselinner.wordpress.com/2015/11/22/nordiska-sprak/

  • Vi förde också resonemang om olika dialekter i vårt land. Vi undrade vad dialekter egentligen är, varför de finns, hur de kom till och hur de låter, så vi lyssnade på en del av dem. http://swedia.ling.gu.se/
  • På tavlan växte det fram en tankekarta som vi sedan skrev på papper.

img_0388

  • Sedan delades klassen upp i grupper vilka ansvarade för att söka reda på fakta om varje språk, som efter hand skrevs som planscher för att fortsätta utveckla tankekartan.
  • Därefter redovisade varje grupp i syfte att lära de andra om de olika minoritetsspråken.

img_0440 img_0441

Då redovisningarna var färdiga utvärderade vi tillsammans temaarbetet genom att vi diskuterade vad som hade fungerat bra, vad eleverna tyckte att de lärt sig och vad vi kunde gjort bättre. Det blev ”Two stars and a wish” om vårt arbete. Eleverna ansåg att det hade varit en blandning av undervisningssätt eftersom vi både hade tittat på bildpresentation och filmer, skapat en tankekarta, läst in fakta från nätet, jobbat i grupp och redovisat kunskaperna för varandra.

Vi avslutade med frågor som vi hittat på www.lektion.se

”Minoritetsspråk och språkliga skillnader i svenska”

 

 

En läsdag med en aning skräck

img_0317

Det har länge funnits ett önskemål från eleverna att ha en läsdag till, så den sista fredagen före höstlovet blev det av. Eftersom det blev i samband med en annalkande Halloween fick det bli en kombination av läsning och lite skräck.

Vi började med att tända ljus och ha det så mörkt vi kunde, och jag försökte att läsa högt så gott jag kunde i mörkret.

Efter det visade jag lite filmer och bildspel med fakta om Halloween, och om hur det firas i olika länder.

Så var det dags att läsa i sin egen bok! Kuddar, filtar och sovsäckar åkte fram och eleverna gjorde det bekvämt för sig lite överallt i skrymslen och vrår i klassrummet. Fikat plockades fram också och snart la sig läs-tystnaden över rummet. Skönt och mysigt!

Vi fick efter en stund besök av Zackes mamma och låtsasmormor som enbart kunde engelska, så en stunds engelskaprat fick vi på köpet. Trevligt!

Jag avbröt läsandet några gånger för att lyssna på Död mans pod, en pod med jättespännande historier om varulvar, näcken och annat spännande.

Elevernas läsning av skönlitteratur hade vi innan denna dag pratat om att det är övning på den narrativa genren, och det är också berättelserna från DÖD MANS POD. En del av eleverna läste också faktaböcker vilka tillhör den beskrivande genren. Vi fick även till oss en hel del fakta då vi tittade på filmer om Halloween.

Dagen gick snabbt, alltför snabbt så bokprat om böckerna som eleverna läser ur får vi ta efter lovet, det blir kul att börja med. Eftersom vi ska ha den muntliga delen av nationella provet i svenska på torsdagen efter lovet blir det bra övning på det muntliga berättandet. Vi ska då också gå till biblioteket för att få bokprat av barnboksbibliotekarien. Bra tillfälle att låna nya böcker.

Här kan programmet för läsdagen läsas:

program-lasdagen

Läsdag

cropped-IMG_01331.jpg

Eleverna har länge önskat att få ha en läsdag, så det fick det bli. Vi planerade tillsammans vad dagen skulle innehålla mer än att läsa i sin egen bok. Det blev så här:

LÄSDAG

Hela klassen var väldigt engagerade så vi glömde att ta kort. De flesta hade med sig kuddar, sovsäck och fika. Fika var det nog ingen som missade, det var höjdpunkten att fika samtidigt som läsningen någonstans i klassrummet. Det kunde vara under ett bord, i grupprummet nerkrupen i sovsäck eller vid ett bord då det kunde vara bekvämare, tyckte några.

  • Jag började dagen med att läsa högt ur vår högläsningsbok SVJ som jag berättat om tidigare.
  • Sedan följde den enskilda tysta läsningen då det gällde att hitta en mysig läshörna någonstans i klassrummet. Det tog en liten stund innan alla kom till ro, det finns ju alltid en massa att prata om. men det var bestämt att det var tyst läsning och då blev det så.
  • Efter det satte eleverna sig i grupper och pratade om sina böcker med hjälp av ”Läskortleken”.
  • Sen blev det en stunds läsning igen i de egna böckerna.
  • Vi tittade också på film och det var tre avsnitt ur ”Femböckerna”. https://sv.wikipedia.org/wiki/Fem-b%C3%B6ckerna Det finns många böcker i den serien, och en av dem läste Oskar.
  • Yvonne som är vår rektor hade planerat att komma och bokprata, men blev tyvärr sjuk. Hon kommer till nästa läsdag då de går i sexan. Det ser vi framemot.
  • Några av eleverna berättade om sina böcker som de läste under dagen.
  • På slutet hade vi en utvärdering i form av Exit tickets.

Oj, så positiv respons det blev på dagen! Så det är klart att vi gör om det till nästa läsår!

Högläsningsstunderna

462px-Utmarkt_Guld.svg462px-Utmarkt_Guld.svg462px-Utmarkt_Guld.svg

De här stunderna är guld värda, och då menar jag då jag läser i högläsningsboken. Varför, det är väl inget speciellt med det? Jo, det kan de flesta lärare hålla med mig om, det är jag säker på. Det kan eleverna också! Vi ska höra med dem.

Först vill jag berätta om hur jag upplever lässtunderna, och också lite om vad forskningen säger.

  • Eleverna vet att nu är det bara att lyssna, inget annat, tydligt och klart. Det ger sinnesfrid.
  • Eleverna får uppleva mycket allt från sorgliga händelser till spänning och att få skratta.
  • Det blir många tillfällen till att diskutera olika upplevelser, känslor, händelser som boken associerar till, livsfrågor m.m.
  • Vi lär om lässtrategierna på ett naturligt sätt.
  • Det ger mersmak att läsa själv, många läser om samma bok vi haft som högläsningsbok, eller vill läsa fortsättningsböckerna om sådana finns.
  • Ibland händer det att elever vill skriva egen fortsättning på boken, eller dramatisera innehållet. Det ges många möjligheter till lusten att skriva själv, bli författare.
  • Eleverna ökar på sitt ordförråd genom att vi samtalar om orden, och att orden får betydelse i sammanhanget.

http://www.kodknackarna.se/forskning/las-hogt-for-era-barn/fordelar-med-hoglasning/

http://pedagogstockholmblogg.se/tourahagnesten/2014/04/07/3-artiklar-3-inlagg-om-hoglasning/

Anne-Marie Körling  är en duktig pedagog som jobbat mycket med läsning med sina elever, och hon har skrivit flera böcker, varav en är: Den meningsfulla högläsningen. En viktig bok!

högläsning

Just nu läser jag högt ur SVJ-stora vänliga jätten skriven av kända Roald Dahl. Det är en humoristisk, allvarsam,  speciell och tänkvärd bok som handlar om en vänlig jätte, (SVJ) som en natt kidnappar Sofie. I jättelandet finns fler jättar, men de är inte särskilt vänliga för de äter nämligen människor, eller vänniskomarelser som SVJ säger, vilket Sofie naturligtvis tycker är förfärligt. Dessutom är förstås Sofie bra rädd för att själv bli uppäten!!! Ja, hur ska Sofie klara ut det här? Hon kan och vill inte stanna i jättelandet för evigt, men vill inte heller överge SVJ. Vi får se…….

1180_005_(422x640)_20151014143747

Det uppstår många tillfällen till att undra, skratta åt denna speciella jätte, att prata om vad som kommer att hända och om alla dessa lite svåra ord som SVJ uttalar på sitt speciella sätt.

Vad tycker eleverna om då jag läser högt? Så här:

  • Att det är avslappnande att bara lyssna.
  • Att det är lättare att förstå ord då jag läser och vi pratar om en del svåra ord.
  • Att man kan bli sugen på att läsa boken själv eller fortsättning om det finns.
  • Att man kan få skratta lite.
  • Att få lyssna på en spännande bok gillar många av oss, för då vill man bara höra mer och mer.

Så viktigt det är att ta tid till att läsa högt, det finns ju så många bra böcker att välja på!

Klassens råd

Hej, vi har olika råd i klass 5D. Det har vi för att vi elever ska ha mer inflytande på olika delar i klassen och undervisningen.  Vi vill kunna påverka hur vi har det i klassen och hur vi lär oss på olika sätt, och att vi alla medverkar och ansvarar för vår klass.

Några ansvarar för att ha ordning i klassrummet, några har frågesport, vi ser på lilla aktuellt och har nutidsfrågor m.m. Vi ska förklara tydligare.

De olika råden är: Medieråd, Informationsråd, Kunskapsråd, Kulturråd, Miljöråd och Undervisningsråd.

 

klassråden 001

Kunskapsrådet gör t.ex. frågesporter och korsord om ämnen vi har jobbat med. De har hand om kunskaperna.

klassråden 002

Miljörådet håller ordning i klassrummet, och ansvarar för att klassrumsmiljön är bra att vara i. Försöker tala om hur alla ska kunna ha ordning i sin bänk bl.a.

klassråden 004

Informationsrådet skriver veckobrev , förbereder och skriver i bloggen, kan också skriva en hel del av informationen från klassen till föräldrarna.

klassråden 003

Undervisningsrådet gör t.ex. veckans GOTD (GOTW) för att undervisa sina klasskamrater om något intressant.

IMG_0016

Kulturrådet: de gör teater/sketcher och roliga historier. De kan ge filmtips, boktips, sjunga, dansa eller spela. Har hand om den kulturella biten.

IMG_0100

Medierådet:de visar Lilla Aktuellt / tidningsartiklar och nutidsfrågor. Har hand om att förmedla aktuella händelser på olika sätt. Ordnar med dagordning och ser till att eleverna lämnar in sådant som de vill diskutera på klassrådet.

 Vi gjorde en utvärdering av hur det funkar med råden. Det visade sig att Miljörådet ville ha mer att göra och tyckte inte att det var så roligt att städa. Medierådet kände också att de ville utveckla sig i att ta reda på mer nyheter, kunde använda sig mer av frågorna som finns att tillgå till Lilla Aktuellt. De övriga råden var nöjda med sitt arbete. Det var bra att få vara med och bestämma hur man vill lägga upp arbetet i de olika råden och vara delaktig och kunna komma med förslag..

Klassen vill fortsätta med råden och utveckla jobbet.

Skrivet av informationsrådet Martin, Melwin och Elvin.

Lust till läsning ger ökad läsförståelse

Att få eleverna till att vilja läsa och skriva är viktiga uppdrag vi har i skolan.

Den här bilden är framsidan på en spännande bok, och att betrakta bilden på bokens framsida kan vara ett sätt att få igång tankarna om vad boken kan handla om som kan väcka nyfikenhet. Att tänka till om titeln på boken kan man också samtala om och undra över.

Att välja ett avsnitt ur boken att läsa högt  kan ge inspiration till att vilja läsa mer.

Då man läst eller lyssnat till en del av boken kan det också vara lite kul att hitta på en egen fortsättning eller ett eget slut.

 Vi gjorde så här:

Val av övning: Titel och bild som ledtråd, högläsning och hitta på ett nytt slut eller fortsättning.

Texten vi använde är utdrag ur boken Muren av Titti Knutsson som jag visat framsidans bild på.  Vi lärare i femman valde tillsammans denna text  för att sedan kunna resonera om hur det fungerat i de olika klasserna, och hur eleverna upplevde uppgiften.

Före läsningen:

Titel som ledtråd och illustration som ledtråd:

Jag skrev MUREN på tavlan och berättade att det är en bok som har den titeln, och jag undrade om eleverna kunde tänka sig vad texten kommer att handla om. De fick tänka själva en kort stund. Jag skrev ord på tavlan.

Eleverna fick sedan titta på bokens framsida, en bild som visade en hästs öga och en del av hästens huvud i närbild, i bakrunden på långt avstånd ser man två personer, lite mystisk bild. Jag ställde frågan igen vad eleverna trodde att texten kommer att handla om. De fick samtala två och två för att sedan komma med förslag. Jag fyllde på med ord på tavlan, så den blev fylld av ord som eleverna kan ha nytta av i det fortsatta arbetet.

Därefter berättade jag att de ska få skriva en fortsättning efter att jag läst klart.

 Under läsningen:

Högläsning:

Jag läste texten högt för eleverna och bad dem att tänka på ord som kan vara viktiga för det fortsatta arbetet med att skriva efter läsningen. En del svåra ord förklarades under läsningen.

 Efter läsningen:

Hitta på ett nytt slut:

Handlade texten om några av era förslag? Vi resonerade om det en kort stund och sedan ställde jag frågan: – Vad kommer att hända?

Eleverna fick sedan möjlighet att skriva en fortsättning och ta hjälp av orden på tavlan om de behövde det. Eleverna skrev enskilt.

Några av eleverna hann läsa upp sin fortsättning innan arbetspassets slut som en bra avslutning. Vi fortsatte skrivandet senare under dagen och alla hade en fortsättning klar innan dagens slut. Eleverna granskade sin egen text och gjorde förbättringar och sedan bytte de med en kamrat som fick ge omdömen enligt ”Two stars and a wish”, och till hjälp hade de en matris som visade vad de skulle granska. De mailade över sina slut till mig för rättning och omdöme.

Nästa dag ville de läsa upp sin text.

elevarbeten 005 muren 001

mu 001

Mina reflektioner:

Bilden och titeln på texten gav en förförståelse inför högläsningen, det blev lättare för eleverna att förstå innehållet då jag läste texten högt.

Att ge en liten uppgift att tänka på under läsningen ökar koncentrationen, det märktes tydligt då jag vid några tillfällen ställde frågor om ords betydelse och fick svar direkt. De ville inte prata alltför mycket om det utan ville att jag skulle fortsätta att läsa.

Orden vi hade på tavlan blev också till stöd för förståelsen.

Elevernas entusiasm då de skulle skriva var bevis för att det blev en lyckad uppgift.

Elevernas reflektioner var positivt, de tyckte de skrev spännande, och det tyckte jag också.

Handling av boken MUREN skriven av Titti Knutsson

Peter och Sofia bor på varsin sida om en mur. De lever i skilda världar, men är lika rädda och känner samma hat mot fienden på den andra sidan.
Men så en dag händer något som förändrar allt. Den märkvärdiga Storm kommer in i deras liv och ingenting blir någonsin sig likt igen.

Recension Svenska dagbladet Av Per Israelson

Författare: Titti Knutsson Genre: Ungdomsbok Förlag148 s. Kabusa böcker

Landskapet i Titti Knutssons första ungdomsbok domineras av titelns mur. Här lever två folkgrupper, som genomgående, och stundtals förbryllande, benämns krokodiler och gnagare. Krokodilerna är härskarfolket, ockupanterna, på rätt sida om muren, de har resurserna, vapnen, vattnet. Gnagarna tjänar, lever i utbombade förstäder, törstar. De är de ockuperade.

Det handlar om apartheid, konflikten i Mellanöstern, klyftan mellan rik och fattig, den växande europeiska muren. Stora, viktiga frågor. Men också om Peter och Sofia. Två barn i konflikthärden. Två livsöden.

Det konkret vardagliga blandas med en bred och oprecis samhällsbeskrivning. Detta är en sorts allmänland, utan tydliga kännetecken. Men samtidigt en ytterst detaljerad och igenkännbar vardag. Med svenskklingande personnamn: Gunnar, Karin, Johan. Ett samhälle vi känner till: onlinespel, mobiltelefoner, idrottslandskamper.

Titti Knutsson

Fotograf: Mia Karlsvärd

Titti Knutsson är född i Stockholm men uppvuxen i Åtvidaberg och bosatt i Linköping med sin familj. Hennes idéer kommer ofta smygande om natten men när det blir dags att skriva tar hon med sig hunden till arbetsrummet i Gamla Linköping och försöker disciplinera sig. Besök författarens hemsida  Författarens hemsida

 

Blev nu eleverna inspirerade till att läsa boken tro? Vi får se!

Skrivuppgift om vårtecken: återgivande genren

mars4 008

Vintergäck

Skriva om våren

Skrivuppgiften handlar om att skriva om vårtecken, uppgiften med stödfrågor finns på Minibladets hemsida. Vill eleverna skicka in sina bidrag till Minibladet går det bra, annars kommer eleverna  med egna förslag på vad vi gör med texterna.

Elevernas förslag:

  • Vi hänger upp våra texter om vårtecken på väggen med bilder till.
  • Vi gör en powerpointpresentation om vårtecken.
  • Vi lägger in våra texter på bloggen med bilder.

Vi samtalar om vilken genre en text om vårtecken är, och kommer fram till att det är en berättande text och den återgivande genren.

Därför tar vi fram vår plansch som talar om vad en återgivande text är, och repeterar syfte, språkliga drag och språkets struktur.

juni 017

Vi jobbar efter cirkelmodellens arbetsmodell och börjar med att samla vårtecken under ett par veckors tid, för det är ju det vi ska skriva om. Det får varje elev göra på fritiden som en hemuppgift och vi gör det också tillsammans genom att gå ut i vår natur i närheten av skolan vid några tillfällen. Sedan skriver vi en text tillsammans på smartboarden för att visa hur det kan struktureras upp, och då kollar vi på planschen igen. Efter det skriver var och en sin egen text, bearbetar den, får omdöme och publicerar den på lite olika sätt.

matte 011

Att uppmärksamma årstidsväxlingar är ett bra sätt att lära sig mer om naturen, och ju mer man kan om naturen desto mer tycker man om den,  och tycker man om att vara i naturen blir man mer rädd om den.

Mot vilka kunskapskrav jobbar vi?

SVENSKA: Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.

BIOLOGI: Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar…

Vilka förmågor tränar vi på?

  • att utveckla sin förmåga att  formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Det här är en början till idé och planering, eleverna ska vara med att påverka hur vi kan jobba och hur de tycker att det är lämpligast att redovisa m.m.

Hoppas nu att vi upptäcker en massa vårtecken under påsklovet.

Här är mina bidrag från idag:

  1. Såg 30 tranor som flög i cirklar där jag bor, hade inte med mig kameran tyvärr.
  2. Tittade på de vackra blåsipporna som finns i backen bakom mitt hus.
  3. Tvättade och hängde ut lakan.

mars4 027

 

 

Cirkelmodellen och den instruerande genren

Vad är cirkelmodellen och hur kan man använda den i skolarbetet?

Då vi lär oss om olika typer av genrer, texttyper, är det bra att använda sig av cirkelmodellen, som är en arbetsmodell som handlar om hur man lär sig. Den tydliggör hur man kan jobba i olika faser. Den ser ut så här:

cirkelmodellen

matte 011

Den här har jag gjort och den hänger på väggen i klassrummet.

Då vi t.ex. tränade på att läsa och skriva instruerande texter började vi med att läsa och följa olika instruktioner. Vi läste en instruktion om hur man gör ett vänskapsband och hur man viker en hund. Vi pratade om i vilka olika sammanhang man behöver kunna läsa och förstå instruktioner.

Vi lärde oss vad som utmärker syftet, struktur och språkliga drag för genren, att de beskriver hur man ska göra något,  Dessutom har vi lärt oss vad de ska innehålla:

  • en rubrik som talar om hur resultatet ska bli
  • en lista över vad som behövs
  • en arbetsgång i stegform, i kronologisk ordning
  • bilder som visar och följer arbetsgången och/eller visar slutresultatet.
  • Vi har också lärt oss att en instruktion har korta tydliga meningar och att verben skrivs i imperativ.

Vi skrev en instruerande text tillsammans, det går ju jättebra att göra på smartboarden. Det blir tydligt för alla vad som är viktigt att ha med och hur det kan se ut.

Senare skrev de egna instruktioner, och då fick de välja vad de själva ville att det skulle handla om.

feb. 15 034

Här är vår plansch som hänger på väggen och hjälper till att komma ihåg vad som är typiskt för den instruerande genren vad gäller syfte, struktur och språkliga drag.

Några av elevernas instruktioner kan se ut så här före renskrivning som vi ofta gör på datorn.

till bloggen 010 till bloggen 011

Så här jobbar man med genrepedagogiken som är en beprövad metod, och som utvecklar både läs- och skrivförmågorna. Vi återkommer med hur vi jobbar vidare med de övriga genrerna.