Kategoriarkiv: Samhällskunskap

Minoritetsspråk i Sverige

Ett av kunskapskraven i svenska handlar om minoritetsspråk i Sverige, därför har vi förstås arbetat med det.

Minoritetsspråk och språkliga skillnader i talad svenska

Följande centrala innehåll ska vi arbeta med:

Svenska

  •  Några varianter av regionala skillnader i talad svenska.
  • Vilka de nationella minoritetsspråken är.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap 

  • Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter

Följande kunskapskrav berörs:

Svenska 

  • Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk och föra resonemang om språkliga varianter (dialekter) inom svenskan.
  • Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter.
  • Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från olika källor och resonerar om informationens användbarhet.

Samhällskunskap

  • Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
  • Eleven kan undersöka samhällsfrågor och resonerar kring dem.

 

Vi har gjort så här:

  • Jag började med att skriva ordet MINORITET på tavlan, och undrade över vad det kan betyda. Eleverna fick en stunds betänketid var och en, diskuterade med lärkamraten och berättade sedan i helklass att det betydde ”en mindre del av något”.   Eleverna  resonerade om olika exempel.
  • Sedan byggde jag på ordet med  SPRÅK efter  MINORITET så det blev MINORITETSSPRÅK, och vi diskuterade innebörden av ordet. Eleverna fick berätta om vad de visste om minoritetsspråk, om det finns några i Sverige och vilka i så fall. Det visade sig att de inte visste så mycket om detta så det blev angeläget att ta reda på och lära sig.
  • Jag visade en powerpointpresentation från www.lektion.se som informerade om vilka minoritetsspråk som finns i Sverige och lite fakta om dem. Dessutom fakta om vad som krävs för att språket ska vara ett nationellt minoritetsspråk. En bra sida på internet är också

http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak.html

  • De övriga nordiska språken skulle vi även studera, så då kollade vi på denna sidan och läste tillsammans och jämförde språken med varandra, och lyssnade förstås. Alla var eniga om att det var lättast att förstå norska. Eleverna fick en ordlista med ord på norska, danska, isländska och svenska för att två och två studera, läsa och jämföra och se likheter och olikheter. Intressant! 

https://thereselinner.wordpress.com/2015/11/22/nordiska-sprak/

  • Vi förde också resonemang om olika dialekter i vårt land. Vi undrade vad dialekter egentligen är, varför de finns, hur de kom till och hur de låter, så vi lyssnade på en del av dem. http://swedia.ling.gu.se/
  • På tavlan växte det fram en tankekarta som vi sedan skrev på papper.

img_0388

  • Sedan delades klassen upp i grupper vilka ansvarade för att söka reda på fakta om varje språk, som efter hand skrevs som planscher för att fortsätta utveckla tankekartan.
  • Därefter redovisade varje grupp i syfte att lära de andra om de olika minoritetsspråken.

img_0440 img_0441

Då redovisningarna var färdiga utvärderade vi tillsammans temaarbetet genom att vi diskuterade vad som hade fungerat bra, vad eleverna tyckte att de lärt sig och vad vi kunde gjort bättre. Det blev ”Two stars and a wish” om vårt arbete. Eleverna ansåg att det hade varit en blandning av undervisningssätt eftersom vi både hade tittat på bildpresentation och filmer, skapat en tankekarta, läst in fakta från nätet, jobbat i grupp och redovisat kunskaperna för varandra.

Vi avslutade med frågor som vi hittat på www.lektion.se

”Minoritetsspråk och språkliga skillnader i svenska”

 

 

Klassens råd

Hej, vi har olika råd i klass 5D. Det har vi för att vi elever ska ha mer inflytande på olika delar i klassen och undervisningen.  Vi vill kunna påverka hur vi har det i klassen och hur vi lär oss på olika sätt, och att vi alla medverkar och ansvarar för vår klass.

Några ansvarar för att ha ordning i klassrummet, några har frågesport, vi ser på lilla aktuellt och har nutidsfrågor m.m. Vi ska förklara tydligare.

De olika råden är: Medieråd, Informationsråd, Kunskapsråd, Kulturråd, Miljöråd och Undervisningsråd.

 

klassråden 001

Kunskapsrådet gör t.ex. frågesporter och korsord om ämnen vi har jobbat med. De har hand om kunskaperna.

klassråden 002

Miljörådet håller ordning i klassrummet, och ansvarar för att klassrumsmiljön är bra att vara i. Försöker tala om hur alla ska kunna ha ordning i sin bänk bl.a.

klassråden 004

Informationsrådet skriver veckobrev , förbereder och skriver i bloggen, kan också skriva en hel del av informationen från klassen till föräldrarna.

klassråden 003

Undervisningsrådet gör t.ex. veckans GOTD (GOTW) för att undervisa sina klasskamrater om något intressant.

IMG_0016

Kulturrådet: de gör teater/sketcher och roliga historier. De kan ge filmtips, boktips, sjunga, dansa eller spela. Har hand om den kulturella biten.

IMG_0100

Medierådet:de visar Lilla Aktuellt / tidningsartiklar och nutidsfrågor. Har hand om att förmedla aktuella händelser på olika sätt. Ordnar med dagordning och ser till att eleverna lämnar in sådant som de vill diskutera på klassrådet.

 Vi gjorde en utvärdering av hur det funkar med råden. Det visade sig att Miljörådet ville ha mer att göra och tyckte inte att det var så roligt att städa. Medierådet kände också att de ville utveckla sig i att ta reda på mer nyheter, kunde använda sig mer av frågorna som finns att tillgå till Lilla Aktuellt. De övriga råden var nöjda med sitt arbete. Det var bra att få vara med och bestämma hur man vill lägga upp arbetet i de olika råden och vara delaktig och kunna komma med förslag..

Klassen vill fortsätta med råden och utveckla jobbet.

Skrivet av informationsrådet Martin, Melwin och Elvin.

Studiebesök på kommunhuset

PP Samhällstrukturer

I vår pedagogiska planering finns att läsa vad eleverna ska kunna och hur de ska jobba för att lära sig om hur vårt samhälle i Sverige och i vår kommun fungerar. Vi läser in fakta genom att använda vår lärobok i samhällskunskap, se på filmer, besöka hemsidor t.ex.  www.so-rummet.se

Studiebesöket på kommunhuset gick av stapeln måndagen den 7/3 redan 8.00 på morgonen. Vi samlades utanför vårt fina kommunhus och Torbjörn Svahn välkomnade oss där. Efter att ha hängt av oss jackorna följde vi Torbjörn uppför trapporna till Plenisalen där vi fick sätta oss i bekväma stolar.

002

Tittar man upp i taket ser man flera fina stora målningar av soldater som har med Hultsfreds historia att göra.

003

Thorbjörn som är informationsansvarig på kommunen berättade för oss om kommunen. Vi fick veta att i kommunhuset jobbade ca 120 personer som har olika kommunuppdrag. Alla som är kommunanställda är 1300 till antalet. Det är lärare, sjukvårdspersonal, anställda på socialkontoret, de som jobbar med vägarna m.fl.

Vad gör alla som jobbar i kommunhuset?

De har 125 titlar eller olika typer av jobb som ansvarar för att det fungerar i Hultsfreds kommun. Det handlar om att den s.k. infrastrukturen ska fungera t.ex. vägarna ska skötas, skolorna ska fungera, mat till skolorna, städning, äldrevården, biblioteken, sporthallar, bygglov och miljökoll, kollar buller och utsläpp, naturreservat m.m.

Vem bestämmer i Hultsfreds kommun?

Det är 104 politiker som är folkvalda som sitter i olika nämnder t.ex. Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Miljö- och byggnadsnämnden.

Vad kostar det att driva Hultsfreds kommun?

Det kostar ca. 1 miljard/år (1000000000)

Kommunens budget är en plan på hur pengarna ska fördelas och användas. Mer än 90% av pengarna används till unga och gamla.

005

Var kommer pengarna från?

60% kommer i form av skatt som människor som bor i kommunen betalar. 25% kommer som bidrag från staten och 15% från olika avgifter.

004

Hur kan du som elev påverka om det är något som du vill ändra på som har med skolan att göra?

  1. Prata med din närmsta chef alltså din lärare.
  2. Prata med din rektor
  3. Prata eller skriva till förvaltningschefen i BUN som är Per Theorin.
  4. Skriva till BUN (Barn- och utbildningsnämnden)
  5. Gå till media eller skriva på s.k. Synpunkter på Hultsfreds kommuns hemsida.

Vi fick gå en rundvandring i Kommunhuset som har långa korridorer i olika färger med bl.a. kontorsrum, vaktmästarnas rum med kopieringsapparater, sammanträdesrum och kafeterian. Under promenaden träffade vi olika personer som jobbar där bl.a. Jonas Hjalmarsson som är IT-ansvarig.

006 007 008 009 010

Som avslutning fick vi besöka Arkivet i källaren där det förvaras mängder av mappar med dokument. Här finns 2500 hyllmeter med handlingar från tre sekler.

011 012 013 014

Det blev ett bra studiebesök med mycket lärorik information om vår kommun. Tack för det Thorbjörn Svahn!

 

 

 

 

 

 

På studiebesök

Vi har varit på studiebesök på ett företag som heter V-TAB, Vimmerby tryckeri AB i Vimmerby. Där trycks mängder av olika tidningar, tidskrifter, annonsblad och specialtidningar.

Lite mer information:

Företaget gör:

Tidskrifter (t.ex. Vagabond, Härliga Hund, Kamratposten m.fl.)  Kataloger (utbildningskataloger) Föreningstidningar (t.ex. Hultsfreds fotbollsklubb och Hultsfreds handbollsklubb) Tidtabeller för buss, pendeltåg) Reklamblad (t.ex. Coop och ICA) Bilagor (som läggs inuti tidningarna) Uppslaget (det tunna vikta pappret som ligger runt reklamen som kommer i din brevlåda)

Det jobbar 140 personer på V-TAB.

Klassen och jag blev inbjudna till studiebesöket av Åsa som är Leons mamma. Det blev intressant och lärorikt att besöka en arbetsplats för att få inblick i hur vuxnas arbete kan se ut, och kul att få se hur mycket arbete det är som ligger bakom en tidning som vi ibland köper i affären. Före besöket fick vi lite förhandsinformation av Leon. 

Ur Lgr11 Skolan och omvärlden:

Skolans mål är att varje elev har inblick i närsamhället och dess arbetsliv.