Kategoriarkiv: Biologi

SKOGEN-hur vi har jobbat.

Skogen i Sverige har varit ett stort och omfattande temaarbetet i klassen. Det handlar om så många olika delar som har stor betydelse för vårt land, och för människorna som bor här.

Vi började med att ta reda på vad eleverna i klassen redan kunde om skogen, om upplevelser och om vad de ville veta mer om. Det gjorde vi genom att skapa en gemensam tankekarta som jag sparade på datorn och som vi återkom till efter hand kunskaperna ökade.

Vi tittade på en film i syfte att inspirera till att dels känna igen de kunskaper som redan fanns och dels för att bli nyfiken på att lära mer om skogen.

Sedan  började vi med att använda vårt läromedel vi har i no som heter ”Koll på NO” och i geografi boken ”Koll på Sverige”, genom att dels läsa en del texter tillsammans och att jobba i pararbete och även enskilt arbete, svara på frågor, ta reda på-uppgifter, samtala och diskutera om viktig fakta och vad man behöver kunna för att nå de förut uppsatta målen.

Vi gav oss iväg regelbundet upp i skogen bakom skolan för att lära oss om olika träd, se och försöka förstå skogens ekosystem och näringskedjor.

Efter att vi förberett oss en del var det dags att göra ett studiebesök. Vi for till  gården  Tigerstad som jag berättat om i ett tidigare inlägg. Där lärde vi oss jättemycket om skogen och skogsbruk.

I klassrummet fortsatte vi att lära mer. Ur läroböckerna gjorde eleverna frågor med svar som klipptes ut och sparades i ”Frågelådan” för att användas till frågesport.

Vi tittade på flera filmer: AV-Media Kalmar har flera filmer som passar till temat om skogen, t.ex.

Livet i skogen (Vi lär oss om) och Det gröna guldet.

Mot slutet av arbetet med skogen hade vi frågesport då vi använde frågorna eleverna hade gjort. Klassen delades in i två grupper och en från varje grupp får en fråga, om den eleven kan svara får laget två poäng annars frågar eleven sin grupp och då får gruppen ett poäng.

Vi avslutade med ett skriftligt test och det visade att eleverna hade lärt sig det viktigaste, bra!

 

Klassens bok om däggdjur i skogen-den beskrivande genren

Då vi jobbat med ”Skogen i Sverige” var det förstås intressant att läsa om vilka djur som trivs i den miljön, för att bättre förstå skogens ekologi. I naturtypen skogen finns det flertal däggdjur, därför bestämde vi oss för att göra en bok om skogens däggdjur. Varje elev fick var sitt däggdjur att skriva om.

Vi läste och samtalade om vad däggdjur är, det gjorde vi i vår biologibok, Upptäck biologi. Den boken har illustrationer av en världskänd konstnär från Hultsfred som heter Bo Lundvall. https://bolundwall.com/ Så här fina bilder målar han!

Beskrivande genre (texttyp)

Eleverna fick undervisning om den beskrivande genren för att kunna bättre förstå och lära sig hur en beskrivning av ett djur skrivs.

Här är hela planschen som visar Syfte, struktur och språkliga drag för en beskrivande genre.

För att tydliggöra de olika beskrivningsstegen fick eleverna börja med att skriva kortfattad fakta i en sexfältare. Faktatexter om de olika däggdjuren hittade vi i ”Djur i Sverige”.

Efter att ha sökt reda på fakta om sitt djur skrev eleverna en sammanfattande text med tydliga rubriker, i syfte att texten ska bli lätt att förstå. De fick söka efter bilder så de som läser texten ska få möjlighet att se hur djuret ser ut. Vi resonerade om vad som är tillåtet/otillåtet gällande att hämta hem bilder på nätet.

Då själva arbetet med texterna och bilderna var klara var det dags att träna på att redovisa för sina kamrater i klassen, och att tänka ut några frågor på innehållet. Frågorna ställdes till klasskamraterna efter redovisningen av texten för att se om redovisningen hade varit bra och att kompisarna hade lyssnat.  Vi gick in på http://www.svenska-djur.se  efter varje redovisning, där vi kunde läsa upp lite mer fakta, titta på fler bilder, lyssna på djurens läte och även se korta små filmer.

Slutresultatet av arbetet blev en bok om vanliga däggdjur i den svenska skogen. Vi kommer att visa den så andra också kan läsa i den.

 

Ur centralt innehåll biologi åk.4-6 Lgr11: Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter.

,Ur syftestexten i Lgr11: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. 

Vi följer ett träd

Klassen har vid ett flertal tillfällen gått upp till skogsdungen och dammen vid Hagadal för att lära oss mer om träd. Vi har ett speciellt utvalt träd som vi besöker regelbundet i syfta att följa trädets olika liv under de olika årstiderna. Det är en stor björk som står intill dammen.

Så här såg ”vår” björk ut i början av september.

Här var vi hos trädet i slutet av september.

Nu var det oktober då löven gulnat.

I november fanns inte många löv kvar, de låg på marken. Där förmultnar så småningom löven och blir till ny jord med hjälp av nedbrytarna och ny näring till björken.

Då snön kommer ska vi besöka vår björk igen. Naturligtvis ska vi fortsätta att följa vårt träd till våren och så länge vi i klassen går tillsammans.

Fakta om björkar:

I Sverige växer tre arter björk – vårtbjörk, glasbjörk och dvärgbjörk. Det är i regel de två första man tänker på när man på svenska talar om ”björk”.
Den i Skandinavien vanligaste björken heter vårtbjörk, och den kom invandrande söderifrån. Från den har varianten ornäsbjörken uppstått.
Björken med den vitaste stammen heter glasbjörk, och kom invandrad norrifrån. Från den har varianter som fjällbjörk utvecklats, utan att anses som egen art.
Dvärgbjörken  är en av de längs polarcirkeln mest nordliga trädformerna på jorden.
Alla de tre svenska björkarterna (dvärgbjörk, glasbjörk och vårtbjörk) kan korsa sig med varandra.

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Björkar

Vår björk är en vårtbjörk.

 

 

 

 

 

 

Skogsdag i Tigerstad

Tidigt på måndagsmorgonen den 9 oktober for bussen iväg med klassen tillsammans med mig och Emma, äntligen! Vi hade längtat efter den här dagen, eftersom det är kul att få komma iväg från skolan ut på lite äventyr, och för att få möjlighet att få lära oss mer om skogen. Vi åkte nämligen till Tigerstad, en gård utanför Mörlunda som ägs av familjen Brånstrand och som tar emot klasser som går i årskurs 4 för att lära dem om skogsbruk förr och nu.

Det här var en bra början, att få åka hövagn sittandes på halmbalar efter traktorn som lantbrukare och lärare Karina Brånstrand körde. Hon körde oss en bra bit ut i skogen, härligt!

Efter den gemensamma inledningen följde vi med Rune som berättade om vad röjning av skogen är och hur det fungerar. Han satte igång motorsågen och tog ner några buskar som inte skulle vara där och ta näring från de andra växande träden.

Vi delade sen upp oss i två grupper, en följde med Rune och en grupp med Karina. Här är några bilder från Runes rundvandring.

Vi fortsatte en stycke till upp i skogen till ett ställe med flera granar och tallar där vi fick vara med att bestämma vilka av träden som skulle behövas tas ner för att de andra skulle fortsätta att växa och få mer ljus och näring. Träden var ungefär 30-40 år och då är det alltså dags för gallring. Det gick väldigt bra för eleverna att avgöra detta. Bra gjort!

På ett gammalt träd i naturskogen fanns ett hjärta inristad, och under det trädet brukar Karina och Rune sitta och pussas, berättade Karina. Då vi var där stod vi i ring och höll om varandra och var alldeles tysta och lyssnade på tystnaden, lite susning i träden av vinden  och en och annan fågel som kvittrade. Vi fick också skriva på en liten lapp så många ord som vi kunde komma på som hade med skogen att göra, det blev ganska många.

Efter allt vi lärde oss om skogsbruk var vi väldigt hungriga. Vi hade fått lite frukt under dagen men nu behövde vi något mer, så vi vandrade iväg till ett jättemysigt ställe där vi fick fixa med kolarmackor som lindades in i folie och lades på grillen.

Alla fick ny energi efter de goda mackorna och en mysig stund runt grillen, så nu blev det fart!

Inte nog med det utan vi fick var sin jättegod chokladbulle att mumsa på under tiden som Karina berättade och tackade för dagen. Hon sa att klass 4D hade varit väldigt duktiga på att lyssna och de kunde en hel del om skogen. Vi applåderade och tackade för en mycket bra dag.

Det bästa var kvar, att åka traktor tillbaka till gården. Den här gången var det Rune som körde, och oj vad han körde!

Bussen stod och väntade på oss på ladugårdsplanen, så vi fick lov att finna oss i att åka hem, men helst hade vi nog velat varit kvar ett tag till, åtminstone åka mer traktor.

 

 

 

 

 

 

 

På en skogspromenad

Fint höstväder! Det var i fredags och dagen före hade vi bestämt att gå ut på en skogspromenad, och vi hade tur med vädret.

Vi ser framemot att åka till Tigerstad på en skogsdag på måndag, tyvärr är väderrapporten inte så positiv gällande måndag, vi hoppas att det inte ska regna alltför mycket i alla fall. Därför kändes det jätteviktigt att vi passade på att gå ut i fredags.

Innan vi gav oss iväg  läste och pratade vi om hur viktig skogen är för oss i Sverige, lite om skogsbruk, om olika skogstyper och olika träd.

Vi har pratat om varför löven blir gula, röda och bruna och så småningom faller till marken, och vad som händer därefter.

Under promenaden stannade vi upp och tittade på olika träd, hur de ser ut, var de trivs och vad de heter.

Här var vi på väg i solen bland tallarna.

Jag berättade om enen som har fin utsikt ner över dammen vid Albäckskolan. Det fanns gott om enbär på enebusken.

Vi gick några steg till och kikade och pratade om den fina lilla granen.

Det finns mycket spännande att upptäcka i skogen! Något intressant var det här.

Inte bara spännande utan roligt också, tjohej!

Här fick vi möjlighet att prata om björken och en albuske.

Vi fortsatte vidare för att upptäcka mer, så skönt och mysigt i solen!

Vad säger ni om den här tallen, den kan behöva en kram! Den har vuxit är i många år, kanske 80-100 år.

Vi gick ner mot dammen för att begrunda alla björkarna på andra sidan som skiftar i höstfärger.

Den här mäktiga björken kommer vi att följa under några veckor för att se hur snabbt lövfällningen sker och hur den ändrar färg. Vi ska skicka in våra iakttagelser och bilder till Höstförsöket, vilket vi ska berätta mer om sedan.

Här stod vi stilla och tysta för att locka tillbaka gräsänderna som vi skrämt bort, mysigt då de simmade närmare och närmare oss.

Vi fortsatte promenaden och gick förbi bäcken där flera alar växer.

Häggens löv har gulnat.

En liten del av örten mjölkört som vissnat.

Eklöv och björklöv.

En vacker asp med sin gråa, släta och fina stam och med sina darrande asplöv.

Här kan man ju räkna årsringarna för att se hur gammalt trädet var då det höggs ner.

I nedre delen av bilden ser vi en rönn med sina flikiga blad och sina röd-orangea bär.

-Vad är det här för konstigt träd? undrade vi. Ja, just det, en belysningsstolpe, hi hi!

Här var det dags att gå tillbaka till skolan och sammanfatta vad vi lärt oss på vår promenad, äta lunch, utvärdera veckan, planera för nästa vecka och sedan gå hem.

Ut i skogen ska vi gå

 

I läroplanen för grundskolan står det (Lgr11):

Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser ….

Ur centralt innehåll i Lgr11

Natur och samhälle

  • Ekosystem i närmiljön, …..

• Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Biologins metoder och arbetssätt

• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.

• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.

• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter.

Det blev en fin promenad i naturområdet och ett bra ställe att jobba på, alla verkade trivas och utvecklade lite mer kunskaper än innan vi gick ut.

Det här gjordes i våras med klassen som nu går på högstadiet.

 

Livets utveckling

Ett mycket spännande och intressant område att jobba med, är det som handlar om livets utveckling.

Vi började med att var och en fick tänka en stund för sig själv om vad de redan kunde och vad de tänkte på om livets utveckling.

Därefter berättade de för varandra med sin bänkkamrat.

Vi samlade sedan deras tankar på tavlan i form av en tankekarta, och vi resonera om detta. Vi fick då höra väldigt mycket fakta av en elev i klassen som är intresserad och läst en hel del. Intressant! Vi insåg att det fanns väldigt mycket mer att ta reda på.

Jag gick igenom den pedagogiska planeringen med syfte, mål och bedömningssätt. Innan jag gav mina förslag på undervisningssätt fick eleverna föreslå hur de kan jobba för att lära sig och nå fram till de uppsatta målen.

PP Livets utveckling 2

Elevernas förslag  var att läsa i vår lärobok ”Koll på NO” eftersom där finns ett kapitel som handlar om det, och att ta reda på mer på nätet, se filmer för att sedan skriva om det i grupper. Vi enades om att göra så, och det blev också bestämt att vi delade upp fakta områden att samla och bearbeta fakta om, jobba två och två och presentera fakta i en powerpointpresentation för varandra. Lärparen blev alltså experter på sitt område så redovisningen blev väldigt viktig eftersom de skulle lära sina klasskamrater vad de lärt sig.

De olika avsnitten med fakta blev följande:

Tiden på jorden

Livet i havet

Fiskarnas tid

Livet uppe på land

Djuren erövrar land

Däggdjuren blir vanligare

Charles Darwin

Under arbetets gång har de här begreppen dykt upp. De flesta av dem under elevernas redovisningar, i filmerna vi sett och i texterna. Det allra viktigaste begreppet är att förstå fotosyntesen som vi ofta återkommer till.

Jag skrev en arbetsgång till eleverna som kan öppnas här nedan:

Livets utveckling arbetsgång

Så det blev tydliga och seriösa redovisningar med förberedda frågor som ställdes till kamraterna för att kolla om de lyssnat och framförallt för att checka av att de hade informerat väl.

Efter varje redovisning hade vi kamratbedömning i form av ”Two stars and a wish” med en typ av mall vad kamraterna speciellt skulle tänka på att bedöma.

Vi har tittat på filmer bl.a. en serie om livets utveckling som heter Livets historia del1: Det första livet, del2: Livet genom tiderna, del3: Evolution från AVMedia.

Arbetsområdet är inte avslutat ännu, det återstår en redovisning av Charles Darwin, ett par filmer till, om djurrikets stamträd, repetition, diagnos och en utvärdering. Det är ett spännande område, lite svårt att avsluta men vi kommer att jobba i biologin med ett arbetsområde som handlar om ”Anpassningar i naturen”, vilket blir en passande fortsättning, tycker jag.

Här är några av frågorna som ska kunna besvaras efter arbetsområdet. Jag tyckte att det behövdes en slags repetition, och vi började med att läsa och resonera tillsammans omkring de sidor i vår lärobok som de jobbat med i grupperna. Syftet var att jag skulle försäkra mig om att eleverna hade tillägnat sig det de behövde för att vara redo för ett test och visa både sig själva och mig så jag kan bedöma dem rättvist.

Efter några dagar:

Vi är inte riktigt färdiga ännu för ett test , eftersom det beslutades att vi skulle göra vår redovisning ytterligare en gång, och det blev för en klass i årskurs 3, Lina Stenbäcks klass. Så vi repeterade och gick igenom och kollade upp att allt var okej och att kunskaperna var uppdaterade. Sagt och gjort, de yngre eleverna kom till oss för att lyssna på redovisningarna, de lyssnade fint och kunde svara på de flesta av frågorna som mina elever ställde. Härligt!

Nästa vecka blir testet så får vi se hur mycket eleverna har uppnått målen.

Vi kommer därefter att resonera om vad som har fungerat bra med arbetsområdet.

Biologi-fältstudier vid Sågdammen

Uppgifter vattenmiljö

Ena av de vackra försommardagarna gav vi oss ut i naturen för att undersöka vattenmiljön i dammen vi har i närområdet.

Innan vi gick iväg resonerade vi så här:

Frågor

  • Vilka växter hittar vi i och vid dammen?
  • Vilka småkryp hittar vi?

Hypotes

  • Vass, alger, näckrosor, sjögräs, grodyngel, plankton, skräddare och trollsländor.

Efter förberedelserna i klassrummet tog vi med oss håvar, glasburkar, luppar, floror, böckerna om småkryp i sjöar och åar och ett häfte med lita frågeställningar.

Mycket riktigt hittade vi en hel del av vad eleverna trodde. Intressant var klodyveln och en simmande snok.

Eleverna var entusiastiska och det blev en lärorik och härlig eftermiddag!

Lgr11:

Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Hälsa-att må bra

 

Här är den pedagogiska planeringen som är elevernas, och som vi resonerar om tillsammans vid starten av arbetsområdet.

Den här pp:n är till för oss lärare som vi delar med kollegor och föräldrar på InfoMentor.

Pp Hälsa-om att må bra

Vi i åk.5 har satt igång med ett arbetsområde som vi kallar Hälsa-om att må bra. Vi tycker att det är viktigt att lära oss mycket om vad vi kan göra och hur vi kan påverka oss själva att må så bra som möjligt. Dessutom står det i vår läroplan i ämnena hemkunskap, biologi och idrott o hälsa att vi ska kunna detta.

Ipad-bilder 063

Det här arbetsmaterialet från Aktiv skola använder vi tillsammans med att söka och bearbeta fakta från läromedlet Koll på NO, Människokroppen (Puls), från webbsidorna http://www.kalvin.mu/ 

http://www.ica.se/halsa/artikel/kompis-med-kroppen/studiematerial/

Förra veckan var en Hälsovecka i Hultsfreds kommun och då kom Lena Borgstrand som är kommunens hälsokonsulent  till klasserna i femman och talade om hälsa, och om vad som är viktigt för eleverna att tänka på för att må bra. Det blev jättebra! Hon var också och föreläste för föräldrarna då vi hade föräldramötet.

Att lära sig om människokroppen som ingår i biologiämnet har vi börjat med, och i idrott och hälsa har eleverna sett en film om hälsa och resonerat om skador och om hur man ska kunna förebygga dem bl.a. Eleverna har också hemkunskap i femman då de får lära sig om vad man bör äta för att orka och må bra. De får också laga bra mat. Vår klass 5D får inte göra detta förrän nästa termin, men den som väntar på något gott…….

Det känns både spännande och viktigt med vårt nya arbetsområde!

Dessutom blir det förstås många möjligheter till att träna på olika förmågor som bedöms i kunskapskraven, bla dessa:

 

 

 

Allemansrätten

allemansratt[1]

Här är ett område som vi börjat att jobba med i femman, mycket intressant och viktigt! Det handlar om ALLEMANSRÄTTEN. Den ska man kunna, så det så!

Hur gjorde vi för att lära oss om den? Jo, vi startade med att ta reda på vilken förförståelse som fanns, alltså vad kunde redan  eleverna om allemansrätten, och det var en hel del! Men det fanns mer att lära så…..

Vi samtalade, kollade på en plansch, läste i en broschyr, tittade på en film, och tog en runda i ett naturområde i närheten av skolan för att se om allemansrätten respekterades. Tyvärr såg vi alltför mycket skräp lite överallt, tråkigt! Så viktigt att vi lär oss om vilka rättigheter och skyldigheter vi har gällande allemansrätten.

All fakta som eleverna inhämtade fick de skriva ner och sedan sammanfattade vi tillsammans våra lärdomar, och svarade på tipsfrågor om ALLEMANSRÄTTEN.