Kategoriarkiv: Ämnen

Nätvett

Vi har haft besök av Johan Klavins som har berättat om nätvett, alltså om hur man beter sig på sociala medier. Viktigt och intressant!

Johan började med att visa en film som handlade om en tvättbjörnsinvasion i Sverige som skulle kunna få katastrofala följder. Den var väldigt trovärdig, men det var en fakefilm, alltså en film som klippts och fuskats med reportage och intervjuer m.m. Filmen  förmedlade därmed osann information och felaktig fakta, vilket naturligtvis kan få tråkiga konsekvenser. Med den filmen ville Johan visa att det är viktigt att alltid kontrollera källan och ta reda på vem som gjort fakta så man inte lär sig fel.

Johan pratade mycket om sociala medier, vad det är och vad det innebär då de används fel. Det är egentligen inget fel på de olika sociala medier som finns tillgängliga, utan det är användarna av sociala medier som ansvarar för att de inte används på ett kränkande sätt. Tyvärr är det inte alla människor som följer den GYLLENE REGELN vilket innebär att man skriver inte sådant som man inte själv vill höra från andra. Att skriva kränkande kommentarer till andra förekommer i alltför stor utsträckning, därför behöver vi prata om vad det kan innebära för människor som blir kränkta på nätet. Skador från ord fastnar!

Johan visade ytterligare en film som heter ”Va ful du är”, en film om mobbning. Viktigt att aldrig sluta att tala om vad det kan innebära att bli mobbad. På nätet blir det så lätt att kasta iväg snabba och elaka kommentarer som kan skada väldigt mycket.

Johan pratade också om olika sociala medier såsom:

Facebook som har åldersgräns på 16 år, där alla måste ha ett konto och uppge information om sig själv och som har stort inflytande och påverkar många.

Movie stars media är som Facebook och vänder sig till barn och där kan barn chatta och spela spel. Här finns en väldigt dålig kvinnosyn som absolut inte ska förekomma.

Instagram som ägs av Facebook där man följer personer, chattar och delar bilder.

Kik Messenger som inte används så mycket längre,  där kunde man vara anonym och det var många som missbrukade det och skrev dåligt om andra bl.a.

Johan fortsatte att prata om Snapchat där man screenshottar, lägger in bilder som försvinner snabbt, men det går ju att spara dem då det går att fota av bilderna innan.

Musically är den platsen där det läggs in små musikvideos. Den är väldigt populär i klassen, åtminstone har flickorna visat mig en del som de spelat in.

Live.ly sänds live vilket också Periscope görs. Det senare har tyvärr används på dåliga sätt, bl.a. genom att det har smygfilmats och lagts ut utan vetskap av personen eller personerna som filmats.

Återigen blir det alltför snabbt och lätt ett missbruk av de sociala medier som det finns tillgång till. Används de på ett schysst sätt lir det ju inga problem.

Det har blivit otroligt populärt att ta selfies, och det är väl kul! Eller är det alltid det? Viktigt att diskutera kring dessa  bilder som blivit allt vanligare:

duckface-tjejer som ska göra sig sexiga och

stoneface- killar som ska se tuffa ut.

Sen pratade Johan också om alla dessa likes som görs på Facebook och menade att det blir egentligen personen som får likes inte bilden eller det man lägger in. Dessutom sker den s.k. filterbubblan vilket innebär att Facebook ser vad jag gillar och jag blir då mediestyrd.

Ja, här finns en del att tänka till om och diskutera så man blir medveten och lär sig hur man gör på de sociala medier som finns tillgängliga för oss.

 

 

 

 

 

Goda råd på engelska

Under några engelskalektioner läste vi några kloka visdomsord och goda råd som jag hämtat från Pinterest.

Jag gav eleverna varsin skylt och uppgiften var att läsa och ta reda på vad det betydde, förbereda sig för att läsa upp för kamraterna på engelska och svenska.

Det gav oss många  tankar och vidare möjligheter att diskutera kring, på engelska och på svenska.

 

 

 

Geografi – Så ser Sverige ut

Efter att vi lärt oss om hur Sverige bildades var det dags att ta reda på hur vårt avlånga land Sverige är indelat i landsdelar, landskap och län, för att sedan gå vidare med att lära om hur Sverige ser ut.

 

 

 

 

Att läsa och förstå kartan har vi jobbat med tidigare, och nu kom de kunskaperna till nytta för att kunna följa resan runt i Sverige.

 

ALLA: Vi tog fram en lämplig karta i vår kartbok som visade hela Sverige för att få överblick, och kunna ”resa” till de olika naturtyperna i Sverige. Tillsammans läste vi i vår lärobok ”Koll på Sverige”  samtalade  om innehållet och skrev upp viktiga ord och begrepp, och följde samtidigt med på kartan.

De olika naturtyperna var:

Fjällen, Norrlands skogsland, Norrlands kustbygd, Bergslagen, Västkusten, Sydsvenska höglandet, Mälardalen, Öland och Gotland och Skånes slättbygd.

PAR: Sedan blev det pararbete och varje par fick ansvara för att lära sig och bli specialist på en naturtyp, genom att läsa den tilldelade faktatexten flera gånger, skriva stödord och träna på att redovisa sin text enbart med hjälp av stödorden.

På fliken kan man se dels den pedagogiska planeringen och arbetsgången som eleverna följde.  

Arbetsgång Så ser Sverige ut

Här ses eleverna i arbete:

Då man jobbar i par kan det vara skönt att få sitta ifred, den här platsen tycktes vara bra.

ALLA: Då det var dags för redovisning slog vi återigen upp kartboken och begrundade och följde med i vilket område vi var i Sverige och vilken naturtyp det handlade om då varje par berättade.

Min tanke var att visa en film som passade till varje naturtyp direkt efter parens redovisningar, men så blev det inte, utan resan gjordes en gång till kan man säga, genom att eleverna fick vid flera tillfällen igen följa med på kartan efter hand då jag visade filmerna. Det funkade också. (repetition är kunskapens moder).

Filmerna jag visade är från AV Media :

www.avmkl.se   

ENSKILT: Som avslutning blev det att svara på frågor i Aktivitetsboken till Koll på Sverige för att förstärka lärandet.

ALLA: Vi hjälptes sedan åt genom att resonera oss fram till de mest korrekta svaren.

Efter att vi jobbat med faktatexterna, lyssnat på redovisningarna, läst kartan och sett filmerna har eleverna fått en del utmanande frågeställningar att ta ställning till:

  • Varför bor det många människor runt Mälaren, men inte så många i Norrlands skogsland?
  • Jämför naturen i fjällen och i Bergslagen, se likheter och skillnader.
  • Vilken nytta har vi människor av Sveriges älvar?
  • Hur ser kustlandskapet ut på Västkusten? varför kommer så många turister dit?
  • Varför trivs barrträd på Sydsvenska höglandet?

Nu återstår att kolla upp om målen för arbetet är uppnådda och att få en insikt i vilken bedömning varje elev fått. Det gör vi genom att göra ett muntligt test som visar detta. Dessutom har återkoppling på arbetet skett regelbundet under arbetets gång. Varje elev gör också en skriftlig utvärdering av arbetet.

De här olika naturtyperna eller områdena återkommer vi till vid flera tillfällen då vi kommer att läsa mer om de olika landskapen i Sverige.

Vi ska se klart de olika avsnitten av Geografens testamente också, då jobbar vi med tillhörande uppgifter och frågor.

Vi läser i grupper i en bok som heter Kompassresan som handlar om en pojke som reser runt i Sverige tillsammans med sin pappa och upplever och lär sig en massa om Sverige. De besöker de olika landskapen och i boken finns också faktasidor.

 

Vår och vårtecken och sommaren som är på gång.

Vi pratar ofta om att vi längtar efter våren, och nu är den här!  Många med mig tycker att det är så härligt och fantastiskt. Men egentligen tycker inte alla att det är så härligt, eftersom med längre ljusa dagar och den stigande värmen bildas pollen som far runt i luften vi andas och det medför att pollenallergikerna far illa.

I klassen har vi pratat om olika vårtecken vi sett och vad som händer i naturen på våren. I biologin läser vi fakta om detta, vilket vi gör i vår lärobok Koll på NO och tittar på filmer.

Målen med detta arbetsområdet är att eleverna ska kunna:

  • namnen på några vanliga blommor.
  • namnen på några fåglar i din närhet.
  • förklara vad pollinering är och ge exempel på pollinerare.
  • förklara hur växterna får sin energi så att de kan växa.
  • berätta hur en insekt utvecklas från ägg till en färdig insekt.

Dessutom beger vi oss ut ibland för att kolla. Det gjorde vi i fredags då vi gick till ”vår” björk för att se hur långt lövsprickningen nåtts. Så här ser den ut den 4 maj 2018.

…och här är klassen.

Några vårtecken:

Dagarna rinner iväg och alla tecken på vår blir bara fler och fler, härligt!

Vi har i klassen pratat om olika tecken som visar vad som händer i naturen med både växter och olika djur, hur det fungerar och vad som behövs med ljus, näring, vatten och värme. Viktigt att få eleverna att tänka till om hur allt hänger ihop, hur allt är beroende av vartannat.

Vi hade som dagens fråga här om dagen som löd: Varför luktar blommorna? Ja, jag trodde att alla skulle svara ungefär likadant eftersom vi faktiskt läst om detta i vår lärobok i biologi, men troligen inte resonerat om det, så det blev varierande teorier om detta. efter en stunds tänkande och reflektion tillsammans insåg vi att en sådan detalj var otroligt viktigt för många växters fortplantning. Spännande och så viktigt att vi ger våra elever tid att fundera och tänka efter, och förstås få till sig fakta och förståelse.

Vi fortsatte att läsa, resonera, svara på frågor i aktivitetsboken som tillhör läroboken, tittade på några filmer och lärde oss de ord och begrepp som behövdes  för att kunna resonera och förstå.

Ord och begrepp:

allergi, antenn, arbetsbi, cell, drönare, fotosyntes, frövita, gödsel, hjärtblad, honung, larv, nektar, pistill, pollen, pollinering, puppa, saliv, spillning, ståndare, vaxkaka. 

Här är frågorna som eleverna ska kunna besvara efter arbetsområdets slut:

  • Varför sjunger fåglarna?
  • Varför har blommor så vackra färger?
  • På vilket sätt kan insekter och blommor samarbeta?
  • Vad är det för skillnad på en mask och en larv?
  • Ge exempel på en växt som pollineras med hjälp av vinden?
  • Vad menas med fotosyntes?
  • Berätta om hur en fjäril utvecklas från ägg till vuxen fjäril.
  • Ge exempel på två vanliga fåglar i Sverige.

Eleverna kommer att få besvara dessa frågor i par,  först ska de resonera med varandra sen ska de enskilt skriva svaren. Sen ska de jämföra sina svar med varandra. efter det kör vi frågesport på lag.

Nu längtar vi till sommaren! Vi är beredda!

Bygga med Kaplastavar

Eleverna på Lindblomskolan har många olika aktiviteter att välja på bl.a. att bygga torn med klossar s.k. Kapla-stavar.

Kapla är en byggleksak i form av identiska rektangulära träklossar med proportionerna 1, 3 och 15, (8 x 24 x 118 mm på de olika sidorna. Kapla utvecklades i mitten av 1980-talet av Tom van der Bruggen från Nederländerna. Namnet Kapla kommer från det nederländska uttrycket för ”små brädor”, Kabouter Plankjes.[1] Källa: Wikipedia

Tyvärr har vi inte så många kaplastavar så vi kan slå det här rekordet, inte heller en sådan maffig klättervägg. Kolla!

Här är några andra fina förslag på vad som kan byggas.

 

Styrketräning-en utelektion i idrott

Det var soligt och vackert väder så att vara inomhus och ha idrott kändes fel, frisk luft kändes däremot helt rätt. Därför traskade jag och klassen iväg till ett utegym som ligger vid Hagadals idrottsanläggning. Det låg en hel del snö kvar men det hindrade inte eleverna att prova och träna så gott det gick.

Ur läroplanen (Lgr11) idrott:

”Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv.”

 

 

Hos konstnären Bo Lundwall

I Hultsfred har vi en känd konstnär som vi är väldigt stolta över, han heter Bo Lundwall, och är en natur och djurälskare. Han är otroligt duktig på att måla djur och den naturmiljö de lever i!

Alla elever i årskurs fyra i Hultsfreds kommun har möjlighet att besöka Bo Lundwall för att lyssna på honom. Han berättar om hur han blev en duktig konstnär och hur det fungerar att ha konstnärsyrket. Det krävs mycket arbete och ett stort intresse för naturen. Eleverna är förvånade över hur han kan skapa så fina bilder och blev nyfikna på hur han gör sina bilder, och Bo Lundwall berättar och svarar på elevernas frågor. Fint att få komma till hans hem och ateljé.

Innan vi traskade tillbaka till skolan denna vinterdag fick vi alla ett par vykort med hans fina bilder, och var inspirerade av denna fantastiska konst. Med mycket övning kan flera bli duktiga djur och naturkonstnärer, det tror jag på! Dessutom en duktig entreprenör!

 

TID

Vad är tid? Finns tid egentligen? Vem kom på tiden? Hur mäts tid? Varför är det så viktigt att komma i tid? Hur lång är en minut? Hur räknar man med tid?

Många frågor, spännande och intressanta att samtala om och ta reda på svaren på.

Det här området har vi jobbat med i matematiken och även i teknik. Den pedagogiska planeringen kan ses här:

Pp Ma Tid 2018

Vi använder bl.a. matteboken Matteborgen och där är målen uttryckta så här:

De här matteorden har vi tränat mycket på då vi vid varje lektion resonerat om betydelsen av orden, och använt dem då  vi jobbat med att lösa matematikproblem som har med tid att göra. Vi har haft orden synliga på ett blädderblock där vi samlar matematikens ord och begrepp.

Så här kan en uppgift i läroboken se ut som handlar om en skidtävling, det gällde att beräkna åktider och avgöra vem som vann och hur mycket det skilde mellan den bästa och sämsta tiden.

Vi har också sett filmer från AVMedia som handlar om TID:

  • Elias och de stora frågorna : Tid
  • En rolig historia : Tidens historia
  • Tiden, klockan och kalendern
  • Struten : Vad är klockan på Nordpolen?

Vi avslutade matematiklektionerna om TID med en diagnos som visar för mig och eleven själv om de förstått. Om inte så kan det bli aktuellt med repetition och mer träning. Dessutom kommer fler tillfällen att räkna med tid framöver.

I ett annat inlägg kommer jag att berätta om hur vi jobbar med klockor och tid i teknikämnet, vilket också ingår i den pedagogiska planeringen.

 

 

 

 

 

 

 

Ute- en idrottslektion i snön

Det har under flera dagar snöat otroligt mycket, så vi tyckte det var både kul och nyttigt att ge oss iväg ut i denna fantastiska snö. Vi tog en promenad upp till Dammen och besökte ”vårt träd” som vi följer under årstiderna, och njöt samtidigt  av all snö. Att vara ute i naturen under de olika årstiderna, att ta tillvara på den friska luften och att se vilka olika möjligheter det finns att röra sig utomhus är viktigt att göra för att må bra.

Så här härligt var det att slänga sig i snön:

Så här ser ”vårt” träd ut i vinterkylan.

Väder och klimat, värme och kyla

Det här arbetsområdet har vi lärare i åk.4 planerat tillsammans, sen kan det bli lite olika från klass till klass beroende på hur mycket eleverna blir engagerade och hur mycket lärande samtal det blir mellan eleverna och mellan lärarna och eleverna m.m.

Vi började arbetsområdet med Väder o klimat och värme o kyla med att se en film om Väder från AV-Media.

Därefter fick alla elever en utskriven pedagogisk planering som jag även visade på Smartboarden, och vi läste inledningen och målen för arbetet. Vi diskuterade hur vi kan jobba för att lära oss, och var vi kan hämta  informationen och hur bedömningen kommer att gå till.

Pp Väder och klimat, värme och kyla

Eleverna delades in i grupper och fick var sitt textområde att ansvara för, att läsa igenom och bearbeta tillsammans. Instruktionen såg ut så här:

VÄDER OCH KLIMAT

Grupperna jobbade på med entusiasm och nyfikenhet genom att läsa texten och att tänka ut vad som var viktigast att lära sig, och vad som skulle skrivas ned, vilka bilder som passade in. Jag stöttade grupperna och självklart var det svårt att ta fram det viktigaste i redan komprimerade faktatexter. Efter att eleverna kommit så långt med sina skrivna texter var det dags att vika ”vikboken” och placera ut texter och bilder så det passade. Det viktigaste av allt var sedan att träna tillsammans i grupperna på redovisningen. Kravet var att verkligen förstå innehållet i sina texter så att det tydligt märktes att de förstod vad de redovisade då de berättade för sina klasskamrater. Grupperna skrev frågor på innehållet som ställdes till kamraterna efter redovisningen för att testa att kamraterna lyssnade, och att redovisningen var tydlig och bra gjord.

Redovisningen fick sedan av sina kamrater ”Two stars and a wish” (två stjärnor och en önskan) om redovisningen faktainnehåll, tydligheten av redovisningen och om det varit bra frågor.

Så här blev resultatet av de fina VIKBÖCKERNA fullspäckade med fakta om väder, klimat, värme och kyla. Den här idén bjöd vår nya lärare i årskursen på, Pia som kommer från Danmark, bra!

 

Vi fortsatte med att se flera filmer om väder och klimat och om värme och kyla.

Dessutom jobbade eleverna i sina aktiveringsböcker som tillhör läromedlet ”Koll på NO” för att repetera och lära sig mer.

Alla frågor som eleverna gjort i sina grupper använde vi sedan till frågesport, ännu mer repetition! Klassen delades in i två grupper som tävlade genom att svara på frågorna och samla poäng. Det blev väldigt jämt resultat mellan de två stora grupperna, mycket bra gjort!

Vi har kvar att diskutera en del viktiga frågor som handlar om människornas påverkan på klimatet, de s.k. klimatförändringarna. Då en del av filmerna vi sett tog upp detta väcktes nyfikenhet att lära mer. Vi har också en del försök som ska göras. Det återkommer vi med.