Kategoriarkiv: Ämnen

Teknikdag

Hela årskurs 6 har haft en teknikdag. Eleverna var förstås i blandade grupper, det är både lärorikt och kul att få jobba med de andra eleverna som inte går i samma klass.

Syftet med dagen var att få öva på att konstruera för att testa både hållbarhet och rörelse och kraft.

Kunskapskraven eleverna jobbade mot är:

Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.

Vi hade olika stationer med utmaningar vilka vi hittat på lektion.se: Nio utmaningar Tema teknik
Håkan Hansson, Maria Montessori-skolan, Lund – www.lektion.se

Utmaning 1 •  Bygg ett musikinstrument på vilket gruppen kan framföra första stycket i ”Gubben Noa”. Här hade eleverna tillgång till tomflaskor och vatten. 

Utmaning 2 •  Bygg en ”bro” mellan de två stolarna som håller för 0,5 kg belastning mitt på. Endast spaghetti, papper och tejp får användas.

Utmaning 3 •  Använd ett A4-papper och bygg ett så högt torn du kan. Endast papper, sax och tejp får användas.

Utmaning 4 •  Konstruera två pappersflygplan som flyger från startlinjen och träffar öppningen. För att flygningen ska vara godkänt ska två olika plan träffa öppningen vars 2 gånger i följd!

Utmaning 5 •  Konstruera en katapult som kan skjuta iväg bollen. Bollen ska träffa inom markeringen. Endast givet material får användas! ( träbitar, linjal, gummiband, sked, boll)

 

Här jobbade alla febrilt med att konstruera en katapult.

Utmaning 6 • Flytta vattnet från ena hinken till den andra med hjälp av muggarna.   Poängavdrag för spillt vatten!

Utmaning 7 •  Bygg en kulbana av plastslangen (2”) •  Kulan ska passera ”från start till mål” på exakt 15 sekunder •  Anpassa lutningen så tiden blir så exakt som möjligt! (genomskinlig slang, tejp, tidtagare)

Vid alla stationerna dokumenterade eleverna i sina uppdragshäften i form av en skiss, en beskrivning på hur de gått tillväga och om deras lösning av uppdraget.

Eleverna jobbade entusiastiskt och provade sig fram på konstruktiva och påhittiga sätt. Det är många elever som verkligen gillar att jobba med konstruktion och att få möjlighet att tänka själv och tillsammans med andra. En del elever kan tycka att det känns jobbigt och kan vara lite rädda för att inte klara utmaningarna, men då har vi lärare en mycket viktig roll att stödja och uppmuntra. Viktigt är också att ofta träna på att samarbeta, så eleverna vet att alla i en grupp ska komma till tals. Det finns många exempel på samarbetsstrukturer på kooperativt.com 

Livets utveckling

Ett mycket spännande och intressant område att jobba med, är det som handlar om livets utveckling.

Vi började med att var och en fick tänka en stund för sig själv om vad de redan kunde och vad de tänkte på om livets utveckling.

Därefter berättade de för varandra med sin bänkkamrat.

Vi samlade sedan deras tankar på tavlan i form av en tankekarta, och vi resonera om detta. Vi fick då höra väldigt mycket fakta av en elev i klassen som är intresserad och läst en hel del. Intressant! Vi insåg att det fanns väldigt mycket mer att ta reda på.

Jag gick igenom den pedagogiska planeringen med syfte, mål och bedömningssätt. Innan jag gav mina förslag på undervisningssätt fick eleverna föreslå hur de kan jobba för att lära sig och nå fram till de uppsatta målen.

PP Livets utveckling 2

Elevernas förslag  var att läsa i vår lärobok ”Koll på NO” eftersom där finns ett kapitel som handlar om det, och att ta reda på mer på nätet, se filmer för att sedan skriva om det i grupper. Vi enades om att göra så, och det blev också bestämt att vi delade upp fakta områden att samla och bearbeta fakta om, jobba två och två och presentera fakta i en powerpointpresentation för varandra. Lärparen blev alltså experter på sitt område så redovisningen blev väldigt viktig eftersom de skulle lära sina klasskamrater vad de lärt sig.

De olika avsnitten med fakta blev följande:

Tiden på jorden

Livet i havet

Fiskarnas tid

Livet uppe på land

Djuren erövrar land

Däggdjuren blir vanligare

Charles Darwin

Under arbetets gång har de här begreppen dykt upp. De flesta av dem under elevernas redovisningar, i filmerna vi sett och i texterna. Det allra viktigaste begreppet är att förstå fotosyntesen som vi ofta återkommer till.

Jag skrev en arbetsgång till eleverna som kan öppnas här nedan:

Livets utveckling arbetsgång

Så det blev tydliga och seriösa redovisningar med förberedda frågor som ställdes till kamraterna för att kolla om de lyssnat och framförallt för att checka av att de hade informerat väl.

Efter varje redovisning hade vi kamratbedömning i form av ”Two stars and a wish” med en typ av mall vad kamraterna speciellt skulle tänka på att bedöma.

Vi har tittat på filmer bl.a. en serie om livets utveckling som heter Livets historia del1: Det första livet, del2: Livet genom tiderna, del3: Evolution från AVMedia.

Arbetsområdet är inte avslutat ännu, det återstår en redovisning av Charles Darwin, ett par filmer till, om djurrikets stamträd, repetition, diagnos och en utvärdering. Det är ett spännande område, lite svårt att avsluta men vi kommer att jobba i biologin med ett arbetsområde som handlar om ”Anpassningar i naturen”, vilket blir en passande fortsättning, tycker jag.

Här är några av frågorna som ska kunna besvaras efter arbetsområdet. Jag tyckte att det behövdes en slags repetition, och vi började med att läsa och resonera tillsammans omkring de sidor i vår lärobok som de jobbat med i grupperna. Syftet var att jag skulle försäkra mig om att eleverna hade tillägnat sig det de behövde för att vara redo för ett test och visa både sig själva och mig så jag kan bedöma dem rättvist.

Efter några dagar:

Vi är inte riktigt färdiga ännu för ett test , eftersom det beslutades att vi skulle göra vår redovisning ytterligare en gång, och det blev för en klass i årskurs 3, Lina Stenbäcks klass. Så vi repeterade och gick igenom och kollade upp att allt var okej och att kunskaperna var uppdaterade. Sagt och gjort, de yngre eleverna kom till oss för att lyssna på redovisningarna, de lyssnade fint och kunde svara på de flesta av frågorna som mina elever ställde. Härligt!

Nästa vecka blir testet så får vi se hur mycket eleverna har uppnått målen.

Vi kommer därefter att resonera om vad som har fungerat bra med arbetsområdet.

Högläsningsboken

En mycket viktig bok är Eldens hemlighet av Henning Mankell. Den har vi som högläsningsbok nu i början av årskurs 6.

Det är en viktig bok eftersom den är verklighetsbaserad och handlar om Sofia och hennes syster Maria som lever i Moçambique. När Sofia var tolv år trampade hon på en landmina och miste båda sina ben. Minan dödade också hennes syster. Viktigt för oss är att försöka förstå hur andra barn i världen kan ha det, och lära oss vilken ofattbar styrka som Sofia haft trots olyckan och sorgen och saknaden efter sin älskade syster..

Henning Mankell som är författare till boken har träffat Sofia i verkligheten och följt henne genom åren, hur det gått för henne efter den otäcka olyckan

http://henningmankell.se/bocker/sofia/

”I dag har Sofia två barn. Hon är en mycket god sömmerska, hon studerar och vill bli lärare. Men hon är mer än så. Hon har blivit en symbol runt om i världen för motståndet mot användningen av landminor. För många ungdomar har hon blivit en hjältinna.” (citat från Henning Mankells hemsida)

ELDENS GÅTA

I den andra boken om Sofia får vi möta hennes äldre syster Rosa, som är svårt sjuk. Det är Sofia som berättar i form av en dagbok. Henning Mankell har tät kontakt med Sofia och har följt historien på nära håll. En berättelse som skakar om och berör.

Eldens gåta är den andra boken i serien om Sofia.

ELDENS VREDE

Den tredje boken om Sofia. Hon är nu ung trebarnsmor som drömmer om en egen symaskin, som skulle kunna bidra till ett bättre liv för barnen. Men hennes man kommer hem allt senare och gör av med alla pengar. Snart är sveket ett faktum och priset blir högt.

Eldens vrede är den tredje och sista boken i serien om Sofia.

Källa: http://henningmankell.se/bocker/sofia/eldens-vrede/

http://henningmankell.se/afrika/

Tyvärr avled Henning Mankell i oktober 2015, men eftersom han skrivit många bra böcker kan man säga att han lever vidare. Gå gärna in och läs om hur mycket han trivdes och gjorde nytta i Afrika.

Genrepedagogik- den narrativa genren

Vi har jobbat med den narrativa genren, eller den kan också kallas den berättande texttypen.

Vi använde planschen där jag sammanfattat det man behöver veta och förstå om den narrativa genren. Eftersom den alltid finns tillgänglig på väggen i klassrummet tittar vi ofta på den då vi läser skönlitteratur och skriver berättelser, dagboksanteckningar, sagor, fabler, och samtalar om syftet med dessa texter, strukturen, alltså hur texten är uppbyggd och om typiska språkliga drag.

Vi lärde oss att känna igen en berättande text, genom att förstå vilket syfte texten har. Syftet är att kunna roa och även förmedla kunskap,

Då man ska skriva en berättelse innebär det att det är viktigt att planera en berättelse innan man börjar skriva, det kan vara att ta reda på fakta om det man ska skriva om. I den narrativa genren får man hitta på och fantisera, men det är också viktigt att det är trovärdigt. Om man t.ex. skriver om en flicka som levde på stenåldern måste ju handlingen utspela sig i den miljön, annars kan det bli konstigt.

Vi lär oss om hur en berättande text är uppbyggd, alltså språkets struktur. Det behövs en rubrik som ger läsaren lite aningar om vad texten kan handla om. Inledningen av berättelsen ger svar på frågorna vem, var, när, vad och varför? Det gör vi för att ge läsaren lite information om vem eller vilka det handlar om, var och när händelserna utspelar sig och kanske också vad det kommer att handla om.

Dessutom lär vi oss om de språkliga drag en berättande text har. Berättelsens tempus är oftast i preteritum (dåtid), den berättas oftast i första eller tredje person alltså i jag-form och/eller berättar man om han eller hon. Det förekommer många beskrivande verb, och det är vanligt med dialoger, samtal mellan personer, och då gäller det att lära sig hur det skrivs i texten så det blir lätt att förstå vem som säger vad. Sambandsord är ord som sammanfogar satser och händelser i texten.

Vi brukar jobba efter arbetsmodellen ”Cirkelmodellen” och den här gången har vi främst jobbat med att titta på modelltexter, prata om den språkliga strukturen och om typiskt språkliga drag i den narrativa genren. Eleverna skrev sedan egna berättande texter som vi bearbetade och de skrevs på datorn och lästes upp inför klassen. De fick omdömen enligt ”Two stars and a wish” både vad som gällde berättelsernas struktur och språk och själva redovisningen (uppläsningen).


Det som återstår är att eleverna ska få göra en självbedömning av sin berättelse och ställa sig dessa frågor:

  • Har jag en rubrik som väcker läsarens intresse?
  • Har jag en inledning som ger bakgrund och talar om vem, när, var och varför?
  • Sker det någon form av komplikation där huvudpersonerna dras in i ett problem som ska försöka lösas?
  • Reagerar eller reflekterar huvudpersonerna över händelserna?
  • Talar jag om hur problemet blir löst?

Att reflektera över dessa frågor kan göra att man vill förbättra och utveckla sin skrivna text, och/eller att använda sina förbättringar till nästa gång man jobbar med den narrativa genren.

 

Teknik-bygga broar

Vad säger ni om den här?

I teknik har vi jobbat med BROAR, ett spännande ämne eftersom broar finns överallt i hela världen både gamla och nya, kända och okända och många olika typer av broar. Det mest intressanta är alla olika brokonstruktioner som finns.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bro

På wikipedia läste vi om olika brokonstruktioner för att få lite förståelse för hur de kan fungera och vilken konstruktion de har.

TEKNIK brokonstruktion Här kan instruktion och mål för arbetet ses.

Därefter fick eleverna två och två planera och göra en skiss på en egen brokonstruktion som kunde vara möjlig för dem att bygga själva med det ihopsamlade materialet vi hade att tillgå.

Det blev fullt engagemang, mycket tänkande och resonerande om hur bron skulle kunna konstrueras för att uppnå kraven för stabilitet och hållbarhet.

Då själva bron var byggd var det dags för testning, den skulle hålla för 2 kg. Ja, de flesta gjorde det, men en fick fortsätta att tänka och ändra sin konstruktion lite till.

Sedan var uppgiften att dokumentera hur bygget gått till, hur konstruktionen var och även att träna på att redovisa för övriga i klassen.

Redovisningens syfte var att berätta om hur bron  skulle kunna vara hållbar och förklara hur man tänkt då man byggde den.

Vi tyckte att det var spännande att veta mer om broar, så eleverna fick i uppgift att söka reda på kända broar i världen. Vi kom överens om att vi ville minst veta namnet på bron, vilket land den finns i, vilken typ av bro det är och en bild på bron. Det blev intressanta powerpointpresentationer och en hel del fakta om dessa broar.

Som sammanfattning av detta arbete var lärdomen att det ligger mycket arbete och kunskap bakom varje typ av brokonstruktion, och att det kräver en hel del av teknik- och matematikkunskaper för att klara det.

Minoritetsspråk i Sverige

Ett av kunskapskraven i svenska handlar om minoritetsspråk i Sverige, därför har vi förstås arbetat med det.

Minoritetsspråk och språkliga skillnader i talad svenska

Följande centrala innehåll ska vi arbeta med:

Svenska

  •  Några varianter av regionala skillnader i talad svenska.
  • Vilka de nationella minoritetsspråken är.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap 

  • Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter

Följande kunskapskrav berörs:

Svenska 

  • Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk och föra resonemang om språkliga varianter (dialekter) inom svenskan.
  • Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter.
  • Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från olika källor och resonerar om informationens användbarhet.

Samhällskunskap

  • Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
  • Eleven kan undersöka samhällsfrågor och resonerar kring dem.

 

Vi har gjort så här:

  • Jag började med att skriva ordet MINORITET på tavlan, och undrade över vad det kan betyda. Eleverna fick en stunds betänketid var och en, diskuterade med lärkamraten och berättade sedan i helklass att det betydde ”en mindre del av något”.   Eleverna  resonerade om olika exempel.
  • Sedan byggde jag på ordet med  SPRÅK efter  MINORITET så det blev MINORITETSSPRÅK, och vi diskuterade innebörden av ordet. Eleverna fick berätta om vad de visste om minoritetsspråk, om det finns några i Sverige och vilka i så fall. Det visade sig att de inte visste så mycket om detta så det blev angeläget att ta reda på och lära sig.
  • Jag visade en powerpointpresentation från www.lektion.se som informerade om vilka minoritetsspråk som finns i Sverige och lite fakta om dem. Dessutom fakta om vad som krävs för att språket ska vara ett nationellt minoritetsspråk. En bra sida på internet är också

http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak.html

  • De övriga nordiska språken skulle vi även studera, så då kollade vi på denna sidan och läste tillsammans och jämförde språken med varandra, och lyssnade förstås. Alla var eniga om att det var lättast att förstå norska. Eleverna fick en ordlista med ord på norska, danska, isländska och svenska för att två och två studera, läsa och jämföra och se likheter och olikheter. Intressant! 

https://thereselinner.wordpress.com/2015/11/22/nordiska-sprak/

  • Vi förde också resonemang om olika dialekter i vårt land. Vi undrade vad dialekter egentligen är, varför de finns, hur de kom till och hur de låter, så vi lyssnade på en del av dem. http://swedia.ling.gu.se/
  • På tavlan växte det fram en tankekarta som vi sedan skrev på papper.

img_0388

  • Sedan delades klassen upp i grupper vilka ansvarade för att söka reda på fakta om varje språk, som efter hand skrevs som planscher för att fortsätta utveckla tankekartan.
  • Därefter redovisade varje grupp i syfte att lära de andra om de olika minoritetsspråken.

img_0440 img_0441

Då redovisningarna var färdiga utvärderade vi tillsammans temaarbetet genom att vi diskuterade vad som hade fungerat bra, vad eleverna tyckte att de lärt sig och vad vi kunde gjort bättre. Det blev ”Two stars and a wish” om vårt arbete. Eleverna ansåg att det hade varit en blandning av undervisningssätt eftersom vi både hade tittat på bildpresentation och filmer, skapat en tankekarta, läst in fakta från nätet, jobbat i grupp och redovisat kunskaperna för varandra.

Vi avslutade med frågor som vi hittat på www.lektion.se

”Minoritetsspråk och språkliga skillnader i svenska”

 

 

Bild-konstnärer

Vi har i bild jobbat med temat ”Konstnärer”. Eleverna har jobbat i smågrupper med olika kända konstnärer i syfte att känna till olika konstnärsnamn, vilken typ av konst de har skapat, och för att bli inspirerade att skapa egen konst i samma stil.

Uppgiften:

  • Sök reda på fakta om din konstnär och om konstnärens konst, och skriv ner det som är intressant att veta, gör en ”faktatavla”.
  • Sök också efter bilder (konstverk) som konstnären skapat.
  • Skapa en egen bild (konstverk) inspirerat av konstnären.
  • Välj en av konstnärens konstverk och gör en bildanalys utifrån de frågor du får av mig.
  • Gör dessutom en bildanalys av ditt eget konstverk.
  • Sammanställ en plansch av dina arbeten.
  • Träna på att redovisa!
  • Redovisa!

Här har arbetet kommit en bit på väg, och ligger och väntar på nästa bildlektion.

img_0342 img_0343 img_0344

Här har arbetsprocessen fortsatt lite till.

img_0384 img_0385 img_0386

Då arbetet med fakta om konstnärerna, sökandet efter deras konst och skapandet av egna konstverk redovisade eleverna sina arbeten inför klassen. Därefter hängdes allt upp på väggen i korridoren så även andra kan lära sig.

img_0403 img_0404

Nu återstår bildanalyserna, vi skriver mer om det snart.

Naturligtvis kommer vi att utvärdera jobbet, kolla att målen för arbetet nåtts och analysera vad som kan utvecklas till nästa bildprojekt.

En läsdag med en aning skräck

img_0317

Det har länge funnits ett önskemål från eleverna att ha en läsdag till, så den sista fredagen före höstlovet blev det av. Eftersom det blev i samband med en annalkande Halloween fick det bli en kombination av läsning och lite skräck.

Vi började med att tända ljus och ha det så mörkt vi kunde, och jag försökte att läsa högt så gott jag kunde i mörkret.

Efter det visade jag lite filmer och bildspel med fakta om Halloween, och om hur det firas i olika länder.

Så var det dags att läsa i sin egen bok! Kuddar, filtar och sovsäckar åkte fram och eleverna gjorde det bekvämt för sig lite överallt i skrymslen och vrår i klassrummet. Fikat plockades fram också och snart la sig läs-tystnaden över rummet. Skönt och mysigt!

Vi fick efter en stund besök av Zackes mamma och låtsasmormor som enbart kunde engelska, så en stunds engelskaprat fick vi på köpet. Trevligt!

Jag avbröt läsandet några gånger för att lyssna på Död mans pod, en pod med jättespännande historier om varulvar, näcken och annat spännande.

Elevernas läsning av skönlitteratur hade vi innan denna dag pratat om att det är övning på den narrativa genren, och det är också berättelserna från DÖD MANS POD. En del av eleverna läste också faktaböcker vilka tillhör den beskrivande genren. Vi fick även till oss en hel del fakta då vi tittade på filmer om Halloween.

Dagen gick snabbt, alltför snabbt så bokprat om böckerna som eleverna läser ur får vi ta efter lovet, det blir kul att börja med. Eftersom vi ska ha den muntliga delen av nationella provet i svenska på torsdagen efter lovet blir det bra övning på det muntliga berättandet. Vi ska då också gå till biblioteket för att få bokprat av barnboksbibliotekarien. Bra tillfälle att låna nya böcker.

Här kan programmet för läsdagen läsas:

program-lasdagen

Teknikresan

Årskurs 6 åker på TEKNIKRESAN och nu var det vår tur att åka. Vi åkte buss till Målilla hembygdspark och blev välkomnade av Roland, Sven-Erik, Monika och två damer till. Klassen var uppdelad i tre grupper och en grupp började hos Roland vid smedjan, en grupp i motorhusen och en i vävstugan. Sedan roterade grupperna så alla fick prova allt. Alla elever fick varsin frukt. Efter allt detta var vi i Venhagsskolan och åt lunch, trevligt! Bussen tog oss sen vidare till Glamox Luxo Lighting AB i Gårdveda för ett studiebesök. Där fick vi lära oss mycket om armaturer och belysning.

Lite mer fakta om företaget Glamox Luxo Lighting AB:

De utvecklar, tillverkar och tillhandahåller belysningslösningar för offentliga och kommersiella inomhusmiljöer. De har 110 anställda och  ca.25 genom ett bemanningsföretag. Arbetstider är från 06.30 till 01.30 varje vardag och även helger. Deras omsättning är 250 miljoner kronor. De har vunnit ett fint designpris på en av deras armaturer. Företaget exporterar mycket främst till Norge.

Vad vi fick lära oss om energi:

Vi fick lära oss lite om glödlampans utveckling från energikrävande och med kort livslängd till dagens energisnåla och långlivade ledlampor. Den s.k. lågenergilampan som är ett litet lysrör som är böjt ska man inte köpa för den är miljöfarlig. Den bästa glödlampan är den som har mörka ränder nertill och med ett skyddande dimhölje upptill. De mörka ränderna och dimhöljet är till för att kyla ner ledlampan eftersom den annars blir för varm. Den är energisnål och lyser bra. Vi fick också lära oss om lysrörets utveckling från de avlånga lysrören till de små ledlysdioder man använder mest idag, eftersom de är mer enrgisnåla och har en längre livslängd.

Lampor med LED ger lika mycket ljus, och använder bara 15% av energin jämfört med med en vanlig glödlampa, den tål kyla, värme och skakningar.

LEDdioder är starka och behöver ett skydd, som det finns olika design på. Det finns också lampor med närvarosensorer, ljussensorer och dimmer. Det finns också olika färg på ljuset som kan ändras.  Blåvitt ljus gör oss pigga och gulvitt gör oss lugna. Det skulle vi ha i våra klassrum, tycker jag.

347 miljoner kronor/år slösar svenska skolor bort genom att ha gammal och energikrävande belysning i klassrummen!!!

25% av världens energi går åt till belysning.

Dagen efter Teknikresan utvärderade vi och det var mycket nöjda kommentarer från eleverna, och de tyckte de hade lärt sig en hel del teknik, och vi diskuterade om hur mycket teknik det finns överallt runt omkring oss.

Biologi-fältstudier vid Sågdammen

Uppgifter vattenmiljö

Ena av de vackra försommardagarna gav vi oss ut i naturen för att undersöka vattenmiljön i dammen vi har i närområdet.

Innan vi gick iväg resonerade vi så här:

Frågor

  • Vilka växter hittar vi i och vid dammen?
  • Vilka småkryp hittar vi?

Hypotes

  • Vass, alger, näckrosor, sjögräs, grodyngel, plankton, skräddare och trollsländor.

Efter förberedelserna i klassrummet tog vi med oss håvar, glasburkar, luppar, floror, böckerna om småkryp i sjöar och åar och ett häfte med lita frågeställningar.

Mycket riktigt hittade vi en hel del av vad eleverna trodde. Intressant var klodyveln och en simmande snok.

Eleverna var entusiastiska och det blev en lärorik och härlig eftermiddag!

Lgr11:

Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.