Alla inlägg av evalind

Jag heter Eva Lind, jobbar på Lindblomskolan i Hultsfred och är mellanstadielärare och förstelärare. Här bloggar jag tillsammans med mina elever om vad vi gör för att lära så mycket som möjligt på ett lustfyllt och spännande sätt. Dessutom hoppas jag att kunna förmedla och inspirera om lärandet till andra som är intresserade.

Samhällskunskap-om vårt samhälle, demokrati och VALET

I samhällskunskap har vi jobbat med att lära oss om vårt samhälle. Vi började med att sammanställa fakta genom att skapa en tankekarta tillsammans på whiteboarden, ibland gör vi det på datorn i OneNote eller i Notebookprogrammet på Smartboarden.

Till att börja med handlade det om vad samhälle egentligen är och lite historia. Vi utgick från läromedlet Koll på samhället.

 

Jag sammanställde ett häfte med uppgifter och frågor som vi arbetade med, en bit i taget. Uppgifterna kopierade jag från Lärarhandledningen till Koll på Samhället. Vi varierade arbetssättet genom att:

  • Vi läste faktatexter tillsammans och förklarade och resonerade kring innehållet,
  • Vi diskuterade tillsammans svaren på frågor,
  • Eleverna fick enskilt tänka till och svara på frågor och sedan jämföra svaren med lärkompisen,
  • De fick arbeta tillsammans i par med att klura ut uppgifter och träna på att förstå och förklara ämnesspecifika ord och begrepp. Det gjorde de bl.a. genom att jag delade ut ordkort till lärparen, och uppgiften var att ta reda på betydelsen, försäkra sig om att båda skulle kunna för att sedan berätta för de andra klasskompisarna.
  • Vi tittade på filmer om hur samhället fungerar, om demokrati och diktatur och om politik. Filmer vi såg:

Vi hade hela dörren fullt med orden som vi ofta repeterade vad de innabar.

 

Eftersom valet i Sverige närmade sig läste vi om olika partier och om riksdag och regering. Vi gjorde ganska snabbt en egen undersökning i klassen och röstade på de befintliga partierna. Det blev jämnt, men  Liberalerna vann.

Vi följde Lilla Aktuellts programserie om valet, det blev flertal korta filmer som lärde ut mycket om valet 2018.

Vi tittade också på filmserien ”Dröm om demokrati” som är en blandning av fiktion och verklighet. Jag kände att det var viktigt att samtala om filmerna eftersom de blandas av information om vad ett demokratiskt samhälle innebär och en filmatisering om hur det skulle vara för vanliga människor om Sverige inte längre var en demokrati utan en diktatur.

Här finns den pedagogiska planeringen:

PpValethttp://blogg.hultsfred.se/lindselevlyftlindblom/files/2018/09/IMG_4989-e1535828131757.jpg

På Superhjälparna  https://superhjalparna.se/ finns lite häftiga partier att hämta hem. Jag delade upp klassen i grupper som fick till uppgift att argumentera för sitt parti i syfte att få så många som möjligt att rösta på deras fantastiska parti. De olika partierna såg ut så här:

Efter att eleverna diskuterat och skrivit ner sina argument för sitt parti i grupperna, fick de hålla ett kort valtal för sina kompisar. Sen gjordes ett val i klassen och efter att rösterna var räknade vann FLYGA-partiet. Hurra för partiet som leddes av Jenilie, Jonna, Jennelie och Amineh, bra gjort!

Ytterligare en uppgift till eleverna var att i grupperna skapa ett eget påhittat parti som skulle locka till sig andra 11-åringar med 3-5 vallöften. De skulle också ge partiet ett namn och en partiledare som kunde vara en kändis, en påhittad person eller någon i gruppen.

De egna partierna redovisades av grupperna för sina klasskompisar, vi samtalade om vad det kunde innebära för 11- åringar att vara medlem i dessa partier. Vi röstade inte för vi tyckte att alla partierna var bra så ett gott samarbete mellan partierna var bättre.

Vi avslutade med att se Riksdagens små filmer om allt från hur samhället styrs, vad demokrati är och hur valet går till. Det blev repetition och en sammanfattning.

Då det har tillsatts en ny regering i Sverige fortsätter vi att tala om hur det blev och hur det är tänkt att fungera i fortsättningen.

Det blir spännande.

 

 

 

Skolavslutningen 2018

Skolavslutningen blev en fin avslutning på läsåret, vädret var vackert och eleverna var på gott humör. Dessutom gick deras sånguppvisning utmärkt bra, de sjöng med glädje och inlevelse. Våra rektorer höll ett jättebra avslutningstal till eleverna, föräldrarna och lärarna. Kyrkan var fylld av familjer till våra elever i årskursen, trevligt.

De här bilderna är innan vi går in i kyrkan, eleverna pratar kanske om vad de kommer att göra i sommar eller om hur det kan bli för Miftar och Mani som ska flytta från Hultsfred.

Efter avslutningen i kyrkan samlades vi utanför kyrkan där föräldrarna tog kort, och vi kramades och önskade varandra en fin sommar. Jag fick denna vackra blomman av föräldrarna och eleverna, tack så jättemycket!

Aktivitetsdag med hela fyran

Den sista skoldagen var alla eleverna och lärarna i årskurs fyra vid Hembygdsparken vid sjön Hulingen för att ha det så där jättebra och mysigt tillsammans. Det blev så också, vi hade kul med olika aktiviteter. Eleverna blev indelade i grupper blandade från de fyra olika klasserna, och lärarna hade gjort ett schema på hur det skulle fungera, så grupperna visste till vilken aktivitet de skulle gå.

Det var en mängd olika aktiviteter, på min och Emmas station hade vi kubbspel där det gällde att bygga ett torn så högt som möjligt med de olika kubbdelarna.

Vi satte också upp kungen och la på en kubb tvärs över kungen, och sen skulle lagen få så mycket poäng som möjligt genom att på ett avstånd av ca 3 m slå ner kubben utan att fälla kungen. Verkade omöjligt, men det gick.

Med en grupp hann vi dessutom med att spela ”Tre i rad” med naturen som hjälp.

Lars och Khalid körde ”Varva laget” på sin station, full fart från början till slut!

Birgitta och Anna-Karin hade olika stafetter, det var också kul!

Pia och Hanna hade några lekar som krävde både tanke och handling.

Då vi var klara med aktiviteterna var det dags att bada i Hulingen för dem som ville, med noga föreskrifter från oss lärare, och vi hade förstås koll på dem hela tiden.

Naturligtvis var vi sen alla hungriga, så då var det verkligen gott med pannkakor och glass, mums!

Vilken fin dag det blev med både pedagoger och elever som var på gott humör! Härligt!!!!

Vi slutade redan vid halv ett för att sen ses på kvällen för skolavslutning.

Bildlektion ute

Det var så varmt och soligt! Därför gick vi ut för att använda de teckningskunskaper eleverna fått tidigare på läsåret. Underlägg, blyertspenna och sudd var det som behövdes. Uppgiften var helt enkelt att hitta något intressant att teckna av ute på skolgården.

Det blev verkligen olika motiv från skolgården som eleverna har tecknat. Vi kommer att göra ett litet collage av bilderna, men nu är de nerpackade i bildkartongen tills vi börjar höstterminen. Vi har nämligen det mesta  i kartonger eftersom vi flyttar till ett annat klassrum på Grankullen.

 

Nätvett

Vi har haft besök av Johan Klavins som har berättat om nätvett, alltså om hur man beter sig på sociala medier. Viktigt och intressant!

Johan började med att visa en film som handlade om en tvättbjörnsinvasion i Sverige som skulle kunna få katastrofala följder. Den var väldigt trovärdig, men det var en fakefilm, alltså en film som klippts och fuskats med reportage och intervjuer m.m. Filmen  förmedlade därmed osann information och felaktig fakta, vilket naturligtvis kan få tråkiga konsekvenser. Med den filmen ville Johan visa att det är viktigt att alltid kontrollera källan och ta reda på vem som gjort fakta så man inte lär sig fel.

Johan pratade mycket om sociala medier, vad det är och vad det innebär då de används fel. Det är egentligen inget fel på de olika sociala medier som finns tillgängliga, utan det är användarna av sociala medier som ansvarar för att de inte används på ett kränkande sätt. Tyvärr är det inte alla människor som följer den GYLLENE REGELN vilket innebär att man skriver inte sådant som man inte själv vill höra från andra. Att skriva kränkande kommentarer till andra förekommer i alltför stor utsträckning, därför behöver vi prata om vad det kan innebära för människor som blir kränkta på nätet. Skador från ord fastnar!

Johan visade ytterligare en film som heter ”Va ful du är”, en film om mobbning. Viktigt att aldrig sluta att tala om vad det kan innebära att bli mobbad. På nätet blir det så lätt att kasta iväg snabba och elaka kommentarer som kan skada väldigt mycket.

Johan pratade också om olika sociala medier såsom:

Facebook som har åldersgräns på 16 år, där alla måste ha ett konto och uppge information om sig själv och som har stort inflytande och påverkar många.

Movie stars media är som Facebook och vänder sig till barn och där kan barn chatta och spela spel. Här finns en väldigt dålig kvinnosyn som absolut inte ska förekomma.

Instagram som ägs av Facebook där man följer personer, chattar och delar bilder.

Kik Messenger som inte används så mycket längre,  där kunde man vara anonym och det var många som missbrukade det och skrev dåligt om andra bl.a.

Johan fortsatte att prata om Snapchat där man screenshottar, lägger in bilder som försvinner snabbt, men det går ju att spara dem då det går att fota av bilderna innan.

Musically är den platsen där det läggs in små musikvideos. Den är väldigt populär i klassen, åtminstone har flickorna visat mig en del som de spelat in.

Live.ly sänds live vilket också Periscope görs. Det senare har tyvärr används på dåliga sätt, bl.a. genom att det har smygfilmats och lagts ut utan vetskap av personen eller personerna som filmats.

Återigen blir det alltför snabbt och lätt ett missbruk av de sociala medier som det finns tillgång till. Används de på ett schysst sätt lir det ju inga problem.

Det har blivit otroligt populärt att ta selfies, och det är väl kul! Eller är det alltid det? Viktigt att diskutera kring dessa  bilder som blivit allt vanligare:

duckface-tjejer som ska göra sig sexiga och

stoneface- killar som ska se tuffa ut.

Sen pratade Johan också om alla dessa likes som görs på Facebook och menade att det blir egentligen personen som får likes inte bilden eller det man lägger in. Dessutom sker den s.k. filterbubblan vilket innebär att Facebook ser vad jag gillar och jag blir då mediestyrd.

Ja, här finns en del att tänka till om och diskutera så man blir medveten och lär sig hur man gör på de sociala medier som finns tillgängliga för oss.

 

 

 

 

 

Goda råd på engelska

Under några engelskalektioner läste vi några kloka visdomsord och goda råd som jag hämtat från Pinterest.

Jag gav eleverna varsin skylt och uppgiften var att läsa och ta reda på vad det betydde, förbereda sig för att läsa upp för kamraterna på engelska och svenska.

Det gav oss många  tankar och vidare möjligheter att diskutera kring, på engelska och på svenska.

 

 

 

Geografi – Så ser Sverige ut

Efter att vi lärt oss om hur Sverige bildades var det dags att ta reda på hur vårt avlånga land Sverige är indelat i landsdelar, landskap och län, för att sedan gå vidare med att lära om hur Sverige ser ut.

 

 

 

 

Att läsa och förstå kartan har vi jobbat med tidigare, och nu kom de kunskaperna till nytta för att kunna följa resan runt i Sverige.

 

ALLA: Vi tog fram en lämplig karta i vår kartbok som visade hela Sverige för att få överblick, och kunna ”resa” till de olika naturtyperna i Sverige. Tillsammans läste vi i vår lärobok ”Koll på Sverige”  samtalade  om innehållet och skrev upp viktiga ord och begrepp, och följde samtidigt med på kartan.

De olika naturtyperna var:

Fjällen, Norrlands skogsland, Norrlands kustbygd, Bergslagen, Västkusten, Sydsvenska höglandet, Mälardalen, Öland och Gotland och Skånes slättbygd.

PAR: Sedan blev det pararbete och varje par fick ansvara för att lära sig och bli specialist på en naturtyp, genom att läsa den tilldelade faktatexten flera gånger, skriva stödord och träna på att redovisa sin text enbart med hjälp av stödorden.

På fliken kan man se dels den pedagogiska planeringen och arbetsgången som eleverna följde.  

Arbetsgång Så ser Sverige ut

Här ses eleverna i arbete:

Då man jobbar i par kan det vara skönt att få sitta ifred, den här platsen tycktes vara bra.

ALLA: Då det var dags för redovisning slog vi återigen upp kartboken och begrundade och följde med i vilket område vi var i Sverige och vilken naturtyp det handlade om då varje par berättade.

Min tanke var att visa en film som passade till varje naturtyp direkt efter parens redovisningar, men så blev det inte, utan resan gjordes en gång till kan man säga, genom att eleverna fick vid flera tillfällen igen följa med på kartan efter hand då jag visade filmerna. Det funkade också. (repetition är kunskapens moder).

Filmerna jag visade är från AV Media :

www.avmkl.se   

ENSKILT: Som avslutning blev det att svara på frågor i Aktivitetsboken till Koll på Sverige för att förstärka lärandet.

ALLA: Vi hjälptes sedan åt genom att resonera oss fram till de mest korrekta svaren.

Efter att vi jobbat med faktatexterna, lyssnat på redovisningarna, läst kartan och sett filmerna har eleverna fått en del utmanande frågeställningar att ta ställning till:

  • Varför bor det många människor runt Mälaren, men inte så många i Norrlands skogsland?
  • Jämför naturen i fjällen och i Bergslagen, se likheter och skillnader.
  • Vilken nytta har vi människor av Sveriges älvar?
  • Hur ser kustlandskapet ut på Västkusten? varför kommer så många turister dit?
  • Varför trivs barrträd på Sydsvenska höglandet?

Nu återstår att kolla upp om målen för arbetet är uppnådda och att få en insikt i vilken bedömning varje elev fått. Det gör vi genom att göra ett muntligt test som visar detta. Dessutom har återkoppling på arbetet skett regelbundet under arbetets gång. Varje elev gör också en skriftlig utvärdering av arbetet.

De här olika naturtyperna eller områdena återkommer vi till vid flera tillfällen då vi kommer att läsa mer om de olika landskapen i Sverige.

Vi ska se klart de olika avsnitten av Geografens testamente också, då jobbar vi med tillhörande uppgifter och frågor.

Vi läser i grupper i en bok som heter Kompassresan som handlar om en pojke som reser runt i Sverige tillsammans med sin pappa och upplever och lär sig en massa om Sverige. De besöker de olika landskapen och i boken finns också faktasidor.

 

Vår och vårtecken och sommaren som är på gång.

Vi pratar ofta om att vi längtar efter våren, och nu är den här!  Många med mig tycker att det är så härligt och fantastiskt. Men egentligen tycker inte alla att det är så härligt, eftersom med längre ljusa dagar och den stigande värmen bildas pollen som far runt i luften vi andas och det medför att pollenallergikerna far illa.

I klassen har vi pratat om olika vårtecken vi sett och vad som händer i naturen på våren. I biologin läser vi fakta om detta, vilket vi gör i vår lärobok Koll på NO och tittar på filmer.

Målen med detta arbetsområdet är att eleverna ska kunna:

  • namnen på några vanliga blommor.
  • namnen på några fåglar i din närhet.
  • förklara vad pollinering är och ge exempel på pollinerare.
  • förklara hur växterna får sin energi så att de kan växa.
  • berätta hur en insekt utvecklas från ägg till en färdig insekt.

Dessutom beger vi oss ut ibland för att kolla. Det gjorde vi i fredags då vi gick till ”vår” björk för att se hur långt lövsprickningen nåtts. Så här ser den ut den 4 maj 2018.

…och här är klassen.

Några vårtecken:

Dagarna rinner iväg och alla tecken på vår blir bara fler och fler, härligt!

Vi har i klassen pratat om olika tecken som visar vad som händer i naturen med både växter och olika djur, hur det fungerar och vad som behövs med ljus, näring, vatten och värme. Viktigt att få eleverna att tänka till om hur allt hänger ihop, hur allt är beroende av vartannat.

Vi hade som dagens fråga här om dagen som löd: Varför luktar blommorna? Ja, jag trodde att alla skulle svara ungefär likadant eftersom vi faktiskt läst om detta i vår lärobok i biologi, men troligen inte resonerat om det, så det blev varierande teorier om detta. efter en stunds tänkande och reflektion tillsammans insåg vi att en sådan detalj var otroligt viktigt för många växters fortplantning. Spännande och så viktigt att vi ger våra elever tid att fundera och tänka efter, och förstås få till sig fakta och förståelse.

Vi fortsatte att läsa, resonera, svara på frågor i aktivitetsboken som tillhör läroboken, tittade på några filmer och lärde oss de ord och begrepp som behövdes  för att kunna resonera och förstå.

Ord och begrepp:

allergi, antenn, arbetsbi, cell, drönare, fotosyntes, frövita, gödsel, hjärtblad, honung, larv, nektar, pistill, pollen, pollinering, puppa, saliv, spillning, ståndare, vaxkaka. 

Här är frågorna som eleverna ska kunna besvara efter arbetsområdets slut:

  • Varför sjunger fåglarna?
  • Varför har blommor så vackra färger?
  • På vilket sätt kan insekter och blommor samarbeta?
  • Vad är det för skillnad på en mask och en larv?
  • Ge exempel på en växt som pollineras med hjälp av vinden?
  • Vad menas med fotosyntes?
  • Berätta om hur en fjäril utvecklas från ägg till vuxen fjäril.
  • Ge exempel på två vanliga fåglar i Sverige.

Eleverna kommer att få besvara dessa frågor i par,  först ska de resonera med varandra sen ska de enskilt skriva svaren. Sen ska de jämföra sina svar med varandra. efter det kör vi frågesport på lag.

Nu längtar vi till sommaren! Vi är beredda!

Bygga med Kaplastavar

Eleverna på Lindblomskolan har många olika aktiviteter att välja på bl.a. att bygga torn med klossar s.k. Kapla-stavar.

Kapla är en byggleksak i form av identiska rektangulära träklossar med proportionerna 1, 3 och 15, (8 x 24 x 118 mm på de olika sidorna. Kapla utvecklades i mitten av 1980-talet av Tom van der Bruggen från Nederländerna. Namnet Kapla kommer från det nederländska uttrycket för ”små brädor”, Kabouter Plankjes.[1] Källa: Wikipedia

Tyvärr har vi inte så många kaplastavar så vi kan slå det här rekordet, inte heller en sådan maffig klättervägg. Kolla!

Här är några andra fina förslag på vad som kan byggas.

 

Majblomman-barn hjälper barn

År 2018 ser majblomman ut så här. Guld och svart, vackra färger!

Beda Hallberg  grundade Majblomman.  Majblomman är Sveriges största barnhjälpsorganisation som grundades för över HUNDRA år sedan! Här ser ni ett minnesmärke, en stor sten, en sorts staty. På toppen sitter det barn! Barnen är en symbol för att Majblomman finns för barn som har det svårt. Mitt på stenen finns ett porträtt på den som startade Majblomman.  Så här såg Beda Hallberg ut. Hon jobbade i Göteborg inom stadens fattigvård i början av 1900-talet. Hon ville hjälpa medmänniskor som var fattiga, men hon tyckte inte om sättet som fattigvården fungerade på. Hon tyckte att fattigvården var sträng och straffande, fast det inte var de fattigas fel att de saknade pengar. Och så ville Beda satsa på barnen. Hon kom på att barnen själva skulle sälja majblommor, och att pengarna som kom in skulle hjälpa barn i fattiga familjer. Idag vet vi att man inte alltid kan hjälpa att ekonomin är knapp. Man kan inte rå för ifall man blir arbetslös eller sjuk, eller om föräldrar studerar.

http://www.majblomman.se/Om-Majblomman/allt-om-majblomman/

Eleverna säljer majblommor fram till fredag 27/4,  och vi hoppas att många människor köper eftersom pengarna först och främst  går till välgörande ändamål och dessutom går hela 25% av pengarna går till klassen. Den summan kan klassen  göra något kul för tillsammans. BRA!