Genrepedagogik- den narrativa genren

Vi har jobbat med den narrativa genren, eller den kan också kallas den berättande texttypen.

Vi använde planschen där jag sammanfattat det man behöver veta och förstå om den narrativa genren. Eftersom den alltid finns tillgänglig på väggen i klassrummet tittar vi ofta på den då vi läser skönlitteratur och skriver berättelser, dagboksanteckningar, sagor, fabler, och samtalar om syftet med dessa texter, strukturen, alltså hur texten är uppbyggd och om typiska språkliga drag.

Vi lärde oss att känna igen en berättande text, genom att förstå vilket syfte texten har. Syftet är att kunna roa och även förmedla kunskap,

Då man ska skriva en berättelse innebär det att det är viktigt att planera en berättelse innan man börjar skriva, det kan vara att ta reda på fakta om det man ska skriva om. I den narrativa genren får man hitta på och fantisera, men det är också viktigt att det är trovärdigt. Om man t.ex. skriver om en flicka som levde på stenåldern måste ju handlingen utspela sig i den miljön, annars kan det bli konstigt.

Vi lär oss om hur en berättande text är uppbyggd, alltså språkets struktur. Det behövs en rubrik som ger läsaren lite aningar om vad texten kan handla om. Inledningen av berättelsen ger svar på frågorna vem, var, när, vad och varför? Det gör vi för att ge läsaren lite information om vem eller vilka det handlar om, var och när händelserna utspelar sig och kanske också vad det kommer att handla om.

Dessutom lär vi oss om de språkliga drag en berättande text har. Berättelsens tempus är oftast i preteritum (dåtid), den berättas oftast i första eller tredje person alltså i jag-form och/eller berättar man om han eller hon. Det förekommer många beskrivande verb, och det är vanligt med dialoger, samtal mellan personer, och då gäller det att lära sig hur det skrivs i texten så det blir lätt att förstå vem som säger vad. Sambandsord är ord som sammanfogar satser och händelser i texten.

Vi brukar jobba efter arbetsmodellen ”Cirkelmodellen” och den här gången har vi främst jobbat med att titta på modelltexter, prata om den språkliga strukturen och om typiskt språkliga drag i den narrativa genren. Eleverna skrev sedan egna berättande texter som vi bearbetade och de skrevs på datorn och lästes upp inför klassen. De fick omdömen enligt ”Two stars and a wish” både vad som gällde berättelsernas struktur och språk och själva redovisningen (uppläsningen).


Det som återstår är att eleverna ska få göra en självbedömning av sin berättelse och ställa sig dessa frågor:

  • Har jag en rubrik som väcker läsarens intresse?
  • Har jag en inledning som ger bakgrund och talar om vem, när, var och varför?
  • Sker det någon form av komplikation där huvudpersonerna dras in i ett problem som ska försöka lösas?
  • Reagerar eller reflekterar huvudpersonerna över händelserna?
  • Talar jag om hur problemet blir löst?

Att reflektera över dessa frågor kan göra att man vill förbättra och utveckla sin skrivna text, och/eller att använda sina förbättringar till nästa gång man jobbar med den narrativa genren.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *