Elevengagemang- få syn på lärandet

ELEVENGAGEMANG

För mig är det viktigt att på olika sätt engagera alla elever i lärandet, få dem att vilja lära sig. Viktigt blir då att jag använder frågor som lockar fram det som eleverna redan vet och som jag bygger vidare på,  och använder tekniker som gör att alla kan och ges möjlighet att delta.

En bra regel som många lärare med mig använder är ”händer upp bara för att fråga”. Jag använder glasspinnar som jag skrivit elevernas namn på och har i en mugg, och drar slumpvis en pinne. Har också en korg med namnlappar som jag kan plocka fram ur korgen.

sep, okt 010

Det är inte alltid så lätt att följa denna regel, eftersom det är så inpräntat att man räcker upp handen också då man svarar på frågor. Men det ger den effekten att alla deltar mer aktivt i klassrumslärandet.

Här följer några strategier som går ut på att man som elev inte kan välja bort att delta.

  • Fråga-paus-nedslag-studs

Jag ställer en fråga , väntar minst fem sekunder, och väljer slumpvis ut en elev som ska svara, och studsar åter slumpvis den elevens svar till en annan och säger ”Vad tycker du om det svaret?”

  • Fråga 2 elever, sen klassen

Jag ställer frågan, väljer två elever slumpvis att svara, men för det tredje svaret frågar jag resten av klassen om någon annan vill bidra med något ytterligare.

  • -Ok, jag kommer tillbaka till dig. Frågar några andra i klassen och….

Om en elev vägrar att svara eller inte kan, kan jag säga ”Ok, jag kommer tillbaka till dig. Sedan tar jag en runda i klassen och får några svar, och återvänder till eleven och säger:

-Vilken av svaren gillade du bäst?

  • -Om du visste , vad skulle du säga då?

Ibland händer de att en elev säger ”Jag vet inte” för att slippa tänka, då kan jag säga: ”Om du visste vad skulle du säga då?”

  • ”Ringa en vän”

Jag kan låta eleven fråga en klasskamrat, och sen upprepa svaret,

Vid flervalsfrågor kan eleverna få använda sig av strategier som används i TV-programmet ”Vem vill bli miljonär?”

  • ”Fråga publiken” eller
  • ”Femtio-femtio”

 

Exempel på: Att få eleverna att diskutera ”Elever som deltar i klassrumsdiskussioner blir verkligen klokare.” (s.96 i Att följa lärandet av Dylan William)

  • Göra ett påstående

Jag ställer ett påstående t.ex. ”Alla fyrkanter är rektanglar” Det kan få eleverna att tänka efter då de inser att det inte räcker med att bara hålla med eller inte hålla med utan att de måste ge skäl.

  • ”tänk-i par-diskutera”

Kvalitén på diskussionen blir bättre om eleverna får tillfälle att diskutera sina svar i par eller smågrupper innan de svarar.

  • ”heta stolen-utfrågning”

Läraren ställer en fråga till eleven och därefter flera uppföljningsfrågor för att undersöka elevens kunskaper på djupet. De andra eleverna lyssnar intensivt, för att de vet att läraren vilken minut som helst kan vända sig från eleven i heta stolen till någon annan i klassen som väljs av en ”Glasspinne” och säga ”Nu är det din tur att sammanfatta vad Johan precis sa”.

Tekniker för svar från hela klassen

  • ”Tänkande tummar”

Om läraren vill få information från hela klassen på en gång kan eleverna visa hur väl de har förstått genom tummens riktning (uppåt: bra, horisontellt: inte säker, ner: fortfarande osäker)

  • ”Först till fem”

Eleverna visar hur väl de förstått genom att hålla upp en knuten näve för noll eller lämpligt antal fingrar.

  • Tummen upp – tummen ner

Om frågan handlar om tänkande, inte om att känna, kan jag som lärare fråga om det är rätt nu, och eleverna kan visa genom att visa tummen upp eller tummen ner.

  • ABCD-kort

Varje elev har kort märkta med bokstäver som eleverna kan använda vid t.ex. frågor som har mer än ett korrekt svar. De kan även användas när det inte finns några korrekta svar eller felaktiga svar utan olika synpunkter. Det kan vara till hjälp då eleverna ska diskutera känsliga frågor och ta ställning och framföra olika åsikter.

  • ”Bokstavshörn”

Läraren har fyra hörn i klassrummet märkta med A, B, C och D och läraren ställer flervalsfrågor med fyra möjligheter (A, B, C och D). Om varje möjlighet får minst tre elever går eleverna till de märkta hörnen. Uppgiften för varje hörn är att komma fram till hur de ska kunna övertyga eleverna i de andra hörnen om att deras val är det rätta. Viktigt är att läraren har planerat frågorna noga i förväg.

  • Skrivplattor

Vid mer spontana frågor för att snabbt få svar på frågor som läraren ställer till eleverna för att ha koll på vad eleverna lär sig är att använda skrivplattor. De passar bra för alla åldrar.

  • Utgångspass (exit tickets)

Efter en lektion kan eleverna svara på en fråga som läraren ställt för att kolla förståelsen av undervisningen, i syfte att läraren ska veta hur undervisningen bör fortsätta. Utgångspasset lämnas av eleverna vid utgången av klassrummet. Istället för en fråga kan det vara att eleverna skriver vad de lärt sig under lektionen.

ExitTicket 3-2-1

ExitTicket 2

Läraren kan få en snabb överblick över hur eleverna har förstått undervisningen under en lektion kan de fästa en post-it-lapp vid utgången.

  • ”Trafikljus”

augusti 15 020

Eleverna har kort eller muggar i tre färger, rött(förstår inte),  gult (är osäker) och grönt (förstår) på sin arbetsplats för att snabbt kunna visa läraren sin förståelse om det som undervisningen handlar om.

Alla dessa förslag ger tänkande och engagemang hos eleverna och ger läraren möjligheter att få syn på elevernas lärande. Läraren kan då bättre anpassa undervisningen efter elevernas lärbehov.

Källa: Att följa lärandet och Handbok i formativ bedömning av Dylan William

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *