Geografi – Så ser Sverige ut

Efter att vi lärt oss om hur Sverige bildades var det dags att ta reda på hur vårt avlånga land Sverige är indelat i landsdelar, landskap och län, för att sedan gå vidare med att lära om hur Sverige ser ut.

 

 

 

 

Att läsa och förstå kartan har vi jobbat med tidigare, och nu kom de kunskaperna till nytta för att kunna följa resan runt i Sverige.

 

ALLA: Vi tog fram en lämplig karta i vår kartbok som visade hela Sverige för att få överblick, och kunna ”resa” till de olika naturtyperna i Sverige. Tillsammans läste vi i vår lärobok ”Koll på Sverige”  samtalade  om innehållet och skrev upp viktiga ord och begrepp, och följde samtidigt med på kartan.

De olika naturtyperna var:

Fjällen, Norrlands skogsland, Norrlands kustbygd, Bergslagen, Västkusten, Sydsvenska höglandet, Mälardalen, Öland och Gotland och Skånes slättbygd.

PAR: Sedan blev det pararbete och varje par fick ansvara för att lära sig och bli specialist på en naturtyp, genom att läsa den tilldelade faktatexten flera gånger, skriva stödord och träna på att redovisa sin text enbart med hjälp av stödorden.

På fliken kan man se dels den pedagogiska planeringen och arbetsgången som eleverna följde.  

Arbetsgång Så ser Sverige ut

Här ses eleverna i arbete:

Då man jobbar i par kan det vara skönt att få sitta ifred, den här platsen tycktes vara bra.

ALLA: Då det var dags för redovisning slog vi återigen upp kartboken och begrundade och följde med i vilket område vi var i Sverige och vilken naturtyp det handlade om då varje par berättade.

Min tanke var att visa en film som passade till varje naturtyp direkt efter parens redovisningar, men så blev det inte, utan resan gjordes en gång till kan man säga, genom att eleverna fick vid flera tillfällen igen följa med på kartan efter hand då jag visade filmerna. Det funkade också. (repetition är kunskapens moder).

Filmerna jag visade är från AV Media :

www.avmkl.se   

ENSKILT: Som avslutning blev det att svara på frågor i Aktivitetsboken till Koll på Sverige för att förstärka lärandet.

ALLA: Vi hjälptes sedan åt genom att resonera oss fram till de mest korrekta svaren.

Efter att vi jobbat med faktatexterna, lyssnat på redovisningarna, läst kartan och sett filmerna har eleverna fått en del utmanande frågeställningar att ta ställning till:

  • Varför bor det många människor runt Mälaren, men inte så många i Norrlands skogsland?
  • Jämför naturen i fjällen och i Bergslagen, se likheter och skillnader.
  • Vilken nytta har vi människor av Sveriges älvar?
  • Hur ser kustlandskapet ut på Västkusten? varför kommer så många turister dit?
  • Varför trivs barrträd på Sydsvenska höglandet?

Nu återstår att kolla upp om målen för arbetet är uppnådda och att få en insikt i vilken bedömning varje elev fått. Det gör vi genom att göra ett muntligt test som visar detta. Dessutom har återkoppling på arbetet skett regelbundet under arbetets gång. Varje elev gör också en skriftlig utvärdering av arbetet.

De här olika naturtyperna eller områdena återkommer vi till vid flera tillfällen då vi kommer att läsa mer om de olika landskapen i Sverige.

Vi ska se klart de olika avsnitten av Geografens testamente också, då jobbar vi med tillhörande uppgifter och frågor.

Vi läser i grupper i en bok som heter Kompassresan som handlar om en pojke som reser runt i Sverige tillsammans med sin pappa och upplever och lär sig en massa om Sverige. De besöker de olika landskapen och i boken finns också faktasidor.

 

Vår och vårtecken och sommaren som är på gång.

Vi pratar ofta om att vi längtar efter våren, och nu är den här!  Många med mig tycker att det är så härligt och fantastiskt. Men egentligen tycker inte alla att det är så härligt, eftersom med längre ljusa dagar och den stigande värmen bildas pollen som far runt i luften vi andas och det medför att pollenallergikerna far illa.

I klassen har vi pratat om olika vårtecken vi sett och vad som händer i naturen på våren. I biologin läser vi fakta om detta, vilket vi gör i vår lärobok Koll på NO och tittar på filmer.

Målen med detta arbetsområdet är att eleverna ska kunna:

  • namnen på några vanliga blommor.
  • namnen på några fåglar i din närhet.
  • förklara vad pollinering är och ge exempel på pollinerare.
  • förklara hur växterna får sin energi så att de kan växa.
  • berätta hur en insekt utvecklas från ägg till en färdig insekt.

Dessutom beger vi oss ut ibland för att kolla. Det gjorde vi i fredags då vi gick till ”vår” björk för att se hur långt lövsprickningen nåtts. Så här ser den ut den 4 maj 2018.

…och här är klassen.

Några vårtecken:

Dagarna rinner iväg och alla tecken på vår blir bara fler och fler, härligt!

Vi har i klassen pratat om olika tecken som visar vad som händer i naturen med både växter och olika djur, hur det fungerar och vad som behövs med ljus, näring, vatten och värme. Viktigt att få eleverna att tänka till om hur allt hänger ihop, hur allt är beroende av vartannat.

Vi hade som dagens fråga här om dagen som löd: Varför luktar blommorna? Ja, jag trodde att alla skulle svara ungefär likadant eftersom vi faktiskt läst om detta i vår lärobok i biologi, men troligen inte resonerat om det, så det blev varierande teorier om detta. efter en stunds tänkande och reflektion tillsammans insåg vi att en sådan detalj var otroligt viktigt för många växters fortplantning. Spännande och så viktigt att vi ger våra elever tid att fundera och tänka efter, och förstås få till sig fakta och förståelse.

Vi fortsatte att läsa, resonera, svara på frågor i aktivitetsboken som tillhör läroboken, tittade på några filmer och lärde oss de ord och begrepp som behövdes  för att kunna resonera och förstå.

Ord och begrepp:

allergi, antenn, arbetsbi, cell, drönare, fotosyntes, frövita, gödsel, hjärtblad, honung, larv, nektar, pistill, pollen, pollinering, puppa, saliv, spillning, ståndare, vaxkaka. 

Här är frågorna som eleverna ska kunna besvara efter arbetsområdets slut:

  • Varför sjunger fåglarna?
  • Varför har blommor så vackra färger?
  • På vilket sätt kan insekter och blommor samarbeta?
  • Vad är det för skillnad på en mask och en larv?
  • Ge exempel på en växt som pollineras med hjälp av vinden?
  • Vad menas med fotosyntes?
  • Berätta om hur en fjäril utvecklas från ägg till vuxen fjäril.
  • Ge exempel på två vanliga fåglar i Sverige.

Eleverna kommer att få besvara dessa frågor i par,  först ska de resonera med varandra sen ska de enskilt skriva svaren. Sen ska de jämföra sina svar med varandra. efter det kör vi frågesport på lag.

Nu längtar vi till sommaren! Vi är beredda!

Bygga med Kaplastavar

Eleverna på Lindblomskolan har många olika aktiviteter att välja på bl.a. att bygga torn med klossar s.k. Kapla-stavar.

Kapla är en byggleksak i form av identiska rektangulära träklossar med proportionerna 1, 3 och 15, (8 x 24 x 118 mm på de olika sidorna. Kapla utvecklades i mitten av 1980-talet av Tom van der Bruggen från Nederländerna. Namnet Kapla kommer från det nederländska uttrycket för ”små brädor”, Kabouter Plankjes.[1] Källa: Wikipedia

Tyvärr har vi inte så många kaplastavar så vi kan slå det här rekordet, inte heller en sådan maffig klättervägg. Kolla!

Här är några andra fina förslag på vad som kan byggas.

 

Majblomman-barn hjälper barn

År 2018 ser majblomman ut så här. Guld och svart, vackra färger!

Beda Hallberg  grundade Majblomman.  Majblomman är Sveriges största barnhjälpsorganisation som grundades för över HUNDRA år sedan! Här ser ni ett minnesmärke, en stor sten, en sorts staty. På toppen sitter det barn! Barnen är en symbol för att Majblomman finns för barn som har det svårt. Mitt på stenen finns ett porträtt på den som startade Majblomman.  Så här såg Beda Hallberg ut. Hon jobbade i Göteborg inom stadens fattigvård i början av 1900-talet. Hon ville hjälpa medmänniskor som var fattiga, men hon tyckte inte om sättet som fattigvården fungerade på. Hon tyckte att fattigvården var sträng och straffande, fast det inte var de fattigas fel att de saknade pengar. Och så ville Beda satsa på barnen. Hon kom på att barnen själva skulle sälja majblommor, och att pengarna som kom in skulle hjälpa barn i fattiga familjer. Idag vet vi att man inte alltid kan hjälpa att ekonomin är knapp. Man kan inte rå för ifall man blir arbetslös eller sjuk, eller om föräldrar studerar.

http://www.majblomman.se/Om-Majblomman/allt-om-majblomman/

Eleverna säljer majblommor fram till fredag 27/4,  och vi hoppas att många människor köper eftersom pengarna först och främst  går till välgörande ändamål och dessutom går hela 25% av pengarna går till klassen. Den summan kan klassen  göra något kul för tillsammans. BRA!

Maker Space-tinkercad.com

Äntligen fick vi komma till Maker Space igen! Denna gången var det dags att lära oss programmet tinkercad.com, där man skapar tredimensionella ritningar som man printar ut i en 3D-skrivare. Häftigt!

Johan Klavins hade först en genomgång av programmet och visade hur det fungerar. Sedan provade alla eleverna två och två eller enskilt, det fungerade väldigt bra.

Det kommande projektet  handlar om att klassen ska få planera en tänkbar lekpark som de skulle vilja placera i det nya bostadsområdet. Det är tänkt att det kan bli ett förslag i alla fall. Årskurs 9 planerar och bygger hur de skulle vilja ha husen på de olika tomterna. Allt kommer att printas ut på 3D-skrivarna, som sedan blir en modell som ska visas på en utställning. Lyckas vi att skapa en lekpark i 3D-skrivarna  kanske vi kan få vara med i den utställningen också. Vi kommer att prova så får vi se hur det går.

Schackfyran, länsfinal!

Nu har vi klarat av ytterligare en fantastisk schacktävling, Schackfyran,  på Metropol i Hultsfred. Det var ca. 400 fyror från länet som var med och tävlade. Maffigt!

Efter att ha hängt av oss kläderna, registrerat oss i sekretariatet fick eleverna sätta sig var de ville och inväntade välkomsthälsning och information från de ansvariga funktionärerna om hur allt skulle fungera och vilka regler som gällde.

Klassen var fantastiska på många sätt, dels var de på gott mod, kämpade och hittade sina platser snabbt och smidigt. Det gällde för eleverna att titta på dataskärmen, hitta sitt namn och ta reda på vilket bord och vilken färg på pjäserna som gällde och snabbt ta sig dit och vara beredd. På signal från ledarfunktionären att starta partiet hälsade eleverna på varandra och satte igång. Under dagen spelades det fyra partier med korta pauser emellan med möjlighet att dricka vatten och äta frukt.

Tyvärr kom vi inte vidare till finalen i Västerås, men det gjorde 4C som vi gratulerar och önskar lycka till. Däremot tänker vi fortsätta att spela schack då och då på lektionerna och kanske några i klassen kommer kunna ställa upp i skolans mästerskap, SM.

Det viktigaste var att det var roligt att få spela schack, att träffa andra fyraklassare, att utmana sig själv och att fått möjligheten att ha fått lära sig att spela schack.

Styrketräning-en utelektion i idrott

Det var soligt och vackert väder så att vara inomhus och ha idrott kändes fel, frisk luft kändes däremot helt rätt. Därför traskade jag och klassen iväg till ett utegym som ligger vid Hagadals idrottsanläggning. Det låg en hel del snö kvar men det hindrade inte eleverna att prova och träna så gott det gick.

Ur läroplanen (Lgr11) idrott:

”Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv.”

 

 

Rocka sockarna 21/3

Rocka sockarna! Så här gjorde vi i klass 4D.

Hur och varför?
Att rocka sockorna är enkelt. Det enda du behöver göra är att ta på dig två olika strumpor den 21/3. På så sätt är du med att hylla olikheter samt slå ett slag för alla människors lika värde och rättigheter. Men varför rockar vi sockorna just den 21/3? Jo, eftersom Downs syndrom innebär att man har 3 exemplar av kromosom nr 21. Och varför rockar vi just sockor? Jo, för att kromosomer ser ut som små kryss, precis som sockor som paras ihop med hälarna mot varandra. Att rocka sockorna innebär alltså att vi alla ”rockar våra kromosomer”. Med kraft och glädje lyfter vi fram våra unika förutsättningar, för att ge samhället en chans att se och stötta utvecklingen av alla människors fulla potential. (från Svenska Downföreningens hemsida)

Rocka sockorna

 

Hos konstnären Bo Lundwall

I Hultsfred har vi en känd konstnär som vi är väldigt stolta över, han heter Bo Lundwall, och är en natur och djurälskare. Han är otroligt duktig på att måla djur och den naturmiljö de lever i!

Alla elever i årskurs fyra i Hultsfreds kommun har möjlighet att besöka Bo Lundwall för att lyssna på honom. Han berättar om hur han blev en duktig konstnär och hur det fungerar att ha konstnärsyrket. Det krävs mycket arbete och ett stort intresse för naturen. Eleverna är förvånade över hur han kan skapa så fina bilder och blev nyfikna på hur han gör sina bilder, och Bo Lundwall berättar och svarar på elevernas frågor. Fint att få komma till hans hem och ateljé.

Innan vi traskade tillbaka till skolan denna vinterdag fick vi alla ett par vykort med hans fina bilder, och var inspirerade av denna fantastiska konst. Med mycket övning kan flera bli duktiga djur och naturkonstnärer, det tror jag på! Dessutom en duktig entreprenör!

 

TID

Vad är tid? Finns tid egentligen? Vem kom på tiden? Hur mäts tid? Varför är det så viktigt att komma i tid? Hur lång är en minut? Hur räknar man med tid?

Många frågor, spännande och intressanta att samtala om och ta reda på svaren på.

Det här området har vi jobbat med i matematiken och även i teknik. Den pedagogiska planeringen kan ses här:

Pp Ma Tid 2018

Vi använder bl.a. matteboken Matteborgen och där är målen uttryckta så här:

De här matteorden har vi tränat mycket på då vi vid varje lektion resonerat om betydelsen av orden, och använt dem då  vi jobbat med att lösa matematikproblem som har med tid att göra. Vi har haft orden synliga på ett blädderblock där vi samlar matematikens ord och begrepp.

Så här kan en uppgift i läroboken se ut som handlar om en skidtävling, det gällde att beräkna åktider och avgöra vem som vann och hur mycket det skilde mellan den bästa och sämsta tiden.

Vi har också sett filmer från AVMedia som handlar om TID:

  • Elias och de stora frågorna : Tid
  • En rolig historia : Tidens historia
  • Tiden, klockan och kalendern
  • Struten : Vad är klockan på Nordpolen?

Vi avslutade matematiklektionerna om TID med en diagnos som visar för mig och eleven själv om de förstått. Om inte så kan det bli aktuellt med repetition och mer träning. Dessutom kommer fler tillfällen att räkna med tid framöver.

I ett annat inlägg kommer jag att berätta om hur vi jobbar med klockor och tid i teknikämnet, vilket också ingår i den pedagogiska planeringen.

 

 

 

 

 

 

 

Här bloggar Lind med elever om lärande