Kahoot

Ni som redan har prövat Kahoot, Grattis! Ni som inte har, gör det. Det är ett mycket roligt sätt att kolla av elevernas kunskaper. Du startar ett konto på https://getkahoot.com/ sedan är du igång. Här skapar du dina egna frågor på det som ska gås igenom. Du behöver minst två enheter. En som du visar frågorna från och en som svaren skall tryckas på. Adressen du loggar in på för att svara är kahoot.it När du loggar in på svarseneheten behöver du en ”pinkod”. Den syns i frågeenheten. Den som ska svara behöver skriva in ditt användarnamn också. Sedan är det klart att använda.

IMG_4977[1]

Detta är en fråga som jag har gjort om stenåldern. Det finns fyra alternativ och ett är rätt. På enheten som det skall svaras på finns de olika symbolerna som är framför varje svarsalternativ.

IMG_4975[1]

Detta är svarsenheten, min iPhone använde jag.  Det går att ställa in så att det ska svaras på tid eller inte. Det väljer du själv. När quizen är slut så får svararen frågan om personen har lärt sig något och hur quizen var.

IMG_4976[1]

Finns det tillgång till flera iPads och datorer går det att köra enskilt redovisning  eller som gruppredovisning.

Är inte detta fantastiskt? Jag tänker på talesättet ”Man ska tala till bönder på bönders vis” och de äldre eleverna där smartphonen i princip, hos väldigt många, sitter fast i handen. De flesta ungdomar har en och då finns det helt plötsligt en enhet per elev.

Det finns en hel del information på google och på youtube.

Jag har skrivit frågor utifrån de Grej of the day ämnen som vi haft. Vi ska återkoppla det vi har sett, hört och förhoppningsvis lärt oss.

Kalle Anka och Turning Torso

I veckan var det dags för nästa Grej of the day. Och ”grejen” med Grej of the day är att vi blir allmänbildade på köpet och det är fantastiskt.

I klassen skapar de sagor och det tyckte jag att vi kunde förkovra oss i. Det har varit barnboksveckan och vi har pratat en del om böcker och författare. De har fördjupat sig i serietidningens värld och då Bamse. Jag valde att ge dem en microlektion om Kalle Anka. Det var en hel del som eleverna inte visste och det var lika roligt för dem som det var för mig. Denna gång använde jag mig av en Power Point.

Det fanns mycket som gick att diskutera. Saker som går att bocka av i deras utvecklingsmål. Här kan jag känna ibland att vi skulle ha tid att vara två pedagoger i klassrummet någon gång. Då kunde en pedagog verkligen kolla hur delaktiga eleverna är och skriva små korta noteringar om hur de interagerar i undervisningen.

Vi pratade om familjeband. Kalle Anka titulerar sig farbror i tidningarna men egentligen är han morbror till pojkarna Knatte, Fnatte och Tjatte eftersom det är Kalles syster som lämnar pojkarna i Kalles vård och omsorg. Vi fick in de nordiska språken i microlektionen eftersom Kalle heter annorlunda i andra länder. Något vi också pratade om var pengars värde. Hur det var förr att leva och hur barnen hade det.

Det intressanta är att tillsammans kommer vi på fler ämnen som vi vill lära oss mera om. När vi pratade om stenålder var det någon elev som då ville veta mera om istiden (och ja det kommer). Nu när vi lärde oss mera om Kalle Anka och hans vänner så blev det ett intresse från en del att lära sig mera om Turning Torso i Malmö. Här fick vi in kartkunskap och ämnet geografi.  Vet ni kopplingen? Fundera på det annars. Tänk att allt hör samman ändå. Undra vart lektionen om Turning Torso leder oss.

Pedagogisk planering och självbedömning

Att skriva en pedagogisk planering för Grej of the day är inte svårt, snarare tvärtom. Det går att få in hur mycket kunskapskrav som helst. Risken är att planeringen blir för stor. Det är lätt att det blir det när planeringen utgår från ämnesövergripande. Jag har valt att fokusera på förmågorna utifrån big 5. PP saken för dagen

Lärarnas nyheter, lägg krutet på big 5.

Det är mitt ansvar som lärare att se till att mina elever får pröva olika arbetssätt och på så vis utveckla sig och ta till sig kunskaper. Att arbeta med Grej of the day är verkligen ett nytt arbetssätt. De får också ha inflytande över sin utbildning vilket också ligger på mig som deras lärares. Eleverna har önskat att lära sig mera om stenåldern, vikingar, myror och Turning torso. En bra publikation att läsa är Allmänna råd för planering och genomförande av undervisning.

När vi är färdiga med en pedagogisk planering får eleverna själva måla och bedöma sina kunskaper. Detta gör vi i moln som vi har fyllt i med vad som skall bedömmas.

 

Arbeta praktiskt med grej of the day

Jag har kört några grej of the day nu och tycker det är jätteroligt. Och som vanligt är det så att för att få se resultat måste man ge det tid. Med grej of the day lär sig eleverna samband, likheter och mönster. Kopplingar mellan olika saker, människor, historiska händelser är stor. Helt plötsligt så ser eleverna detta och det är dit jag vill komma. Att arbeta med grej of the day är inte så arbetsamt som man skulle kunna tro. I en stressad värld så är det skönt att känna att det inte behöver bli färdigt eftersom det kommer igen någon annan gång i ett annat sammanhang.

Jag har gjort en ”roligare” skrivbok till eleverna. Jag tog färgat papper och skrev grej of the day på så att det blev en skrivbok som hade med ämnet att göra. Jag har gjort om tänket lite så att det passar in till de elever jag har och den tid jag har att disponera. Tanken är att man skall göra detta varje dag och att eleverna ska få en ledtråd dagen innan så att de kan klura lite. Så att de är lite förberedda på vad som komma skall. Jag kör detta en gång i veckan och de får inte någon ledtråd än så länge.

Jag har inte kört med Power Point ännu för jag tycker att eleverna är lite för små för så mycket text. En del har ännu inte så stora kunskaper i svenska språket så att det skulle vara tillfredsställande att visa så mycket text. De ”grejer” vi gjort är fredspristagaran, stenåldern och myran. De två sista har eleverna själva önskat. När vi gjorde stenåldern så kom en önskan att prata mera om istiden.

Eftersom de ännu inte har utvecklat sitt skrivande, men är absolut på god väg, så har vi hjälpts åt. Snart kan de skriva fritt själva, det är jag helt säker på. Vi har tillsammans gjort mind-map på tavlan, olika för de olika huvuduppgifterna. Sedan skriver de utifrån det. Jag tycker de måste skriva meningar. Olika många beroende på hur långt de kommit i sin utveckling. De ritar sedan bild till sin text.

När vi skrev om fredspristagarna hittade jag ett kort nyhetsinslag på nätet om dem. Det var endast 46 sekunder men tog upp det mesta. Myran visade jag en liten film om från av media. Stenåldern fanns det fina bilder och text om i skolans historieböcker. Jag lade bara boken i en dokumentkamera så visade sig detta för alla.

För er som nu tänker att ja ja det där med microlektion… Ja men visst, så klart tar detta mer än 10-15 minuter. Men jag tänker att de snart vänjer sig och utvecklar sitt eget tänk och skrivande. Under tiden tar jag detta som en svenskalektion. Visst är det så att läroplanen är tillåtande med vad som skrivs? Bara de skriver, tänker och utvecklar sig?

För de som har svenska som andra språk är det bra med bilder. När de skriver i sina skrivböcker har de tillgång till översättningshjälp på nätet. På så sätt får vi in fler språk. Deras modersmål, svenska och bilder. Precis som författaren i boken mina språk och mina tankar som jag har skrivit om i ett annat blogginlägg tycker att man skall arbeta https://blogg.hultsfred.se/frokenmariasblogg/2014/10/31/mina-tankar-mina-sprak-av-eva-ceru/

Läxan är att berätta hemma om vad grejen var. Återkoppling gör vi nästa gång vi gör detta. Innan vi kör den nya.

Mina tankar – mina språk av Eva Cerú

Höstlov! Härligt med ledigt för att samla tankar och inspiration till kommande veckor på höstterminen. Jag har läst en bra och lättläst bok som jag vill delge er lite ifrån. Medans jag läste tänkte jag på att en del inte har förändrats mycket sedan boken skrevs. Den kom 1993 så den har en del år på nacken men ämnet är högst aktuellt för mig och vår skola. Att jag sökte litteratur som handlade om tvåspråkighet och hur jag får de elever delaktiga i klassrummet hade med ”Grej of the day” att göra, främst. Sedan är jag överlag intresserad över hur vi ska få alla elever delaktiga. Även de som har svenska som modersmål men som av andra orsaker har svårt att ta del av undervisningen.

Precis som titeln utlovar, Mina tankar-mina språk Svenska som andra språk i klassrummet, handlar det om de elever som har annat modersmål än svenska. Den tar upp stort som smått. Det som författaren nämner ofta är hur viktig hemspråksläraren är. Författaren Eva Cerú anser att hemspråksläraren är oerhört viktig i arbetet med elevernas framgång i svenska. Hon anser att hemspråksläraren, läraren i FBK och elevens hemklass ska ha ett nära samarbete vad det gäller eleven. Detta vet vi så väl men organisatorisk är vi inte där ännu. Jag tycker det känns bra att vi på vår skola har börjat arbeta oss framåt.

Författaren skriver ”Med 4 T växer andraspråket” och vad menar hon med det? Tid! Tilltro! Trygghet! Trivselglädje! Jag slås av att ytterligare en författare skriver om hur viktigt det är att språkinlärningen måste få ta tid. Eva är  inte alls bekymrad över att de inte når målen utan hon menar att det finns fler ställen att ta igen det på genom livet och andra skolformer. Jag vet inte om detta bottnar i att boken skrevs 1993… Men något jag tänkt på är faktiskt att enligt forskning så tar det ca sju år att behärska ett skolspråk. Kommer det en elev i årskurs två innebär detta, enligt forskning, att de skulle behärska skolspråket i årskurs nio! Hon tycker att man ska vara uppmärksam på ”ytflyt”. Att eleven har lika stort aktivt ordförråd som passivt ställer till det. Det låter bra och pedagogen luras att tro att eleven kan men det är verkligen bara det som finns som eleven visar. Finns inget passivt ordförråd som eleven kan ta till.

Både elev och lärare måste känna tilltro. Detta är mycket viktigt för all inlärning. Eleven ska ha tilltro till sin lärare . Läraren ska ha tilltro till sin elev. Visa och fösa framåt. Påtala att du klarar detta, det här kommer gå bra. Och i tilltro rymmer en hel del trygghet. Författaren menar att en otrygg elev lär inte. Och det kan jag hålla med om. Spelar ingen roll vart du är från. Är du otrygg och inte har någon tilltro blir inte skolgången bra. Författaren skriver att de som arbetar med flyktingbarn bör enligt barnläkaren Lars H Gustafsson ha stort stöd i handledning för att dessa barn har gått igenom så mycket ofattbart som vi inte kan föreställa oss. Här är vi inte ännu. Hon skriver vidare att det är stor genomströmning av Fbk-lärare och visst är det så. Hon skriver att det är olyckligt för när den som undervisat i Fbk ett tag har arbetat fram metoder och lärt sig mycket om hur ett otryggt barn skall bemötas och tas om hand så ska de arbeta på annan plats. Till Fbk ska det inte komma lärare som är övertaliga av olika anledningar. Det är viktig med kunskap om vad som krävs i en Fbk-klass. Det är inte bara kunskap i ämnen som behövs. Det behövs kulturkunskap, invandrarkunskap, psykologisk kunskap, flexibilitet, självkänsla, kampvilja mm mm.

Det sista T är trivselglädje och hör ihop med de andra tre. Hon menar att det är inte fult att ha roligt i skolan. Har man roligt och fokuserar på uppgiften istället för språket så lär man sig mera.

1993 skrev Eva att hon oroade sig över att invandraelever förlorade 100 språk inte ”bara” de 99 som filosofin Reggio Emilia föreskriver. Jag hoppas att vi nu 2014 låter dem ha fler språk en ett kvar. Det som är viktigt att tänka på är att det språk som tränas i klassrummet måste vara användbart utanför också. Detta slog mig när vi gjorde grej of the day sist. Jag sade som vanligt att läxan blir att berätta hemma om det vi har pratat  om idag. En elev säger då att jag kan inte det hemma. Varför undrar jag. Eleven hävdar att föräldrarna inte kan svenska. Då fick vi ta en diskussion om att det vi pratar om här kan du berätta på det språk som dina föräldrar förstår. En aha- upplevelse blev det för eleven då.

Eva tycker i boken att en elev med annat modersmål en svenska ska få uttrycka sig på minst tre språk-sina båda verbala och i bild. Jag tycker att vi arbetar en del på det viset med grej of the day. Det jag ska tänka på till nästa lektionstillfälle är att de får skriva samma sak på hemspråket om de vill. Bilder och ord skrivs det mycket om i boken. Redan 1993 skrev Eva om 6-rutor. Ett bra sätt att arbeta med textskrivning.

Sist men absolut inte minst ”ENTUSIASM SMITTAR” och jag tycker verkligen att grej of the day är jätteroligt.

Inspirerande lärare!

http://skolvarlden.se/artiklar/phow-som-i-kreativ-grammatik

Här är två lärare som gjorde min svenskakurs mycket meningsfull och värt all slit. För slitigt är det att arbeta och plugga samtidigt. Här kom jag i kontakt med grej of the day bland annat. Vi läste en hel del om genrepedagogik och att färglägga olika ord med olika färger. Att grammatik ska vara roligt tycker dessa två är viktigt. De gjorde min undervisning rolig också.

Varför grej of the day?

När lär man sig bäst? Egentligen? Är det när det är katederstyrd undervisning? Ytliga snabba kunskaper fäster sämre en djupare tycker en del forskare. Göra själv, Learning by doing, tycker andra. Jag är ingen forskare men jag har tankar kring mitt eget arbetssätt i klassrummet tillsammans med eleverna. Jag anser att arbeta med grej of the day är inte bara kul det är viktigt också. Enligt artikeln så är repetition en komponent i ett lärande. Detta har vi i grej of the day. Vi återkommer till de tidigare microlektionerna lite nu och då. Den röda tråden finns med. Helt plötsligt blir den synlig för eleverna.

Att lära eleverna att tänka själva är tanken med grej of the day. De får analysera och värdera sina åsikter och kunskaper. Vad ska stå med i boken. Vad är svaret på de stora frågorna hur, varför och för vem? Det är bra om eleverna tidigt får träna sig på detta. Att försiktigt ”fösa” dem åt rätt riktning på skolvägen.

Det gör ju inget om undervisningen är rolig. Detta gör även sitt till om det vi pedagoger pratar om fastnar. Starka minnen tillsammans med det vi lärt och upplevt gör att saker fastnar mycket lättare. För mig är det så. Det jag skapat i mitt inre med bilder som jag själv tillåter mig att använda genererar att jag enklare kan återberätta det jag läst och/eller hört. I grej of the day använder vi oss av våra berättarröster. Det blir som en liten sagostund. Det viktiga med sagostunden är att det är mera kontakt med åhörarna än i en vanlig föreläsning. Eleverna tillåts att skapa egna inre bilder. Detta gör att kunskapen lättare fastnar och kan plockas fram vid annat tillfälle när den röda tråden skall knyta ihop säcken med kunskaper.

Artikeln hänvisar till Jan Björklund som skolminister, ni får ha överseende med det…

http://ki.se/forskning/hjarnans-harda-skola

Grej of the day

Av en händelse så stötte jag på uttrycket grej of the day när jag läste svenska för de lägre åldrarna via Karlstad universitet. Jag blev intresserad och vetgirig. Det som vi fick lära oss där och det som jag sedan har läst mig till själv är mest för mellanstadieelever. Jag tyckte att det var så pass intressant så jag tänker att jag ska pröva på lågstadiet. Göra om det lite så att det passar till de mindre.

Grej of the day är små microlektioner som är mellan 10-20 minuter långa. De är fullspäckade med kul fakta och liten kuriosa på slutet. Det blandas hej vilt bland ämnen men i slutändan lär sig eleverna att se samband. Det är mycket lätt att få in arbete med the big five här. Eleverna analyserar. De tänker på vilken fakta tycker jag är viktig. De får tänka på vad som är fakta eller åsikt. De tar med sig gammal fakta in i ny kunskap. Rätt som det är kommer kopplingen automatiskt hos eleverna. Eleverna skall ges en ledtråd innan och läxan är att tala om vad grej of the day varit hemma.  Ämnet kan visas på en Power Point, liten kort film eller en text ur en bok till exempel.  Det är bra att repetera och återkomma ofta till ämnen som har berörts.

Micke Hermansson har hållt på med detta i flera år. Han menar att eleverna blir allmänbildade och utvecklar fantastiska förmågor i big 5. Han kommer gärna och föreläser om sina erfarenheter och entusiasmerar. Han påstår att han är billig…

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/mikrolektioner-en-hit-bland-eleverna

 

 

 

Första inlägget!

När jag loggar in står det en undran om jag är redo att posta mitt första inlägg. Nja, känner jag. Det kan jag väl inte säga. Men jag känner ändå att det är dags. Jag har funderat på blogg ett tag. Har varit sugen. Har funderat på flera olika saker som har bromsat mig. Saker som vem är intresserad av att läsa det jag skriver men samtidigt en undran över vad jag ska skriva så att det blir intressant för andra att ta del av. Klurigt! Nu vet jag kanske inte det fortfarande men jag har kommit fram till att jag synliggör mitt eget pedagogiska arbete mera när jag skriver och gör inlägg på twitter och facebook. Då tänker jag verkligen till om hur jag gör med eleverna och framför allt varför. När jag skriver blogg, hoppas jag, blir det en stund till eftertanke. Det som är så viktigt men så svårt att hinna. Vi får se.

En skolblogg i Hultsfreds kommun