Kategoriarkiv: IT

Sociala medier och undervisning

Åh fy vad jag har varit dålig på att uppdatera min blogg. Har inte riktigt fått till det på höstterminen. Har haft fullt upp med både det ena och det andra.

Men vad har fått mig att skriva nu tänker ni. Jag började skriva ett inlägg på Facebook. Skrev om för att jag tyckte det var för långt. Men kände ändå att jag ville ha med mina tankar.

Det har varit mycket fokus på sociala medier vad det gäller periscope. Jag är en ”närvarande” förälder vad det gäller sociala medier. Skulle aldrig drömma om att ”lämna” mina barn utan tillsyn på olika platser. Nu är det ju så klart olika från barn till barn hur mycket stöd och hjälp de behöver. Det skrivs mycket otäckt och intriger på ask, kik och flera andra.

Nu är det prat om på flera social medier och bloggar att vi ska ta till oss detta som pedagoger och stötta och veta vad våra elever håller på med. Inte förbjuda. Jag vet inte jag. Förbjuda kanske är fel ord men visst har vi lagar i landet som vägleder och visar vilken väg som är rätt. Så måste det vara hos våra barn och ungdomar också. Jag pratar alltid om att skolan är ett minisamhälle där vi ska lära oss att bli goda samhällsmedborgare som klarar av att samarbeta och ansvara för uppgifter på en arbetsplats. Jag skulle aldrig drömma om att filma min kollega för att få likes. Så går det inte till riktigt på en arbetsplats. Undra om det gör det om ca tio år? Jag tänker på när våra elever är på väg ut i arbetslivet. Tror inte det faktiskt. Detta måste våra elever också lära sig.

Jag vet inte riktigt heller hur jag ska få till detta i min undervisning. Jag vill hinna och göra allt men vad ska jag prioritera?  Jag har läst Sara Bruuns blogginlägg om periscope. Hon har skrivit en del. Det var mycket intressant. Hon arbetar dock med äldre barn. Jag är på mellanstadiet. Dessutom i B-form. De är på olika stadier i detta med sociala medier. Lika väl som eleverna/mina barn  måste förhålla sig till mitt minisamhälle så måste jag också göra det. Utvecklingen går framåt. Jag vill gärna hänga med men måste fundera lite till. Tips mottages tacksamt. Jag surfar runt för att hitta pedagogiska planeringar och funderingar för arbetet med sociala medier och mindre barn.

Ett utav mina egna barn går på en skola där mobiltelefoner samlas in när det är lektionstid. Allt för att det ska kunna fokuseras på rätt saker. Jag uppskattar det verkligen. De har andra verktyg för att klara undervisningen.

 

 

Fredsugglan

http://www.svensktalteknologi.se/alla-produkter/fredsugglan#.VNc6aPq5oGI.facebook

Detta läste jag om på facebook. Det verkade kul och intressant. Är det någon som har prövat? Jag funderar på att göra det. Skulle vara kul och se men vet inte om tvåor är för små? Spontant känns det som det är för större barn. Vi har ett 1-16 års perspektiv i vår kommun så jag ska fundera på hur jag skulle kunna lägga upp det för yngre elever.

Litteraturtips till pedagoger med flerspråkiga elever

Nu sitter jag här med ännu en bok som jag läst. Den heter Kunskap, språk och identitet. Detta är en reportagebok. Jag blir alltid lika överrumplad över hur mycket tid en del lärare verkar ha. Vad gör jag för fel? Jag tycker inte jag hinner planera och utvärdera som jag vill och vad jag anser är önskvärt. Är det fler än jag som känner så? Är det fritid som jag lägger på min familj och mina vänner som jag borde lägga på arbetet? Jag vill inte det. Jag värdesätter den mycket. Tiden i livet och arbetslivet är två viktiga saker för mig men jag vill hålla dem åtskilda. Nu på jullovet har jag läst en del och begrundat. Ja ja jag vet…Jag borde vara helledig.

I denna boken finns det en hel del tips om hur man kan tänka och göra för att undervisa och bedöma elever med annat modersmål än svenska. Det finns så mycket som jag skulle vilja delge er men som sagt, vi ska ha fritid också 😉 Läs den om ni har lite tid och lust. Den ger mycket tips till vår skola. Det finns ett kapitel som handlar om vilka riktlinjer andra skolar har för nyanlända. Mallad matematik och genrepedagogik är ett annat ämne. Ett kapitel som jag ville berätta mera om är hur en kommun löste detta med modersmålsundervisning.

Boken inleds med viktiga aspekter från gurun Anna Kaya. Vilken fantastisk pedagog hon verkar vara. Är hon mänsklig?

Att förändara ett arbetssätt som passar bättre in till vår läroplan där språkutvecklande är med i all undervisning tar tid, kräver kunskap och ändrad inställning till sitt eget sätt att undervisa. Kunskap tycker jag att vi är på god väg med på vår skola. Tid kan vi bara vänta in. Ändrad inställning är det nog lite svårare med. Allt nytt tar mycket tid i början. Det är lätt att ta till det gamla väl beprövade sättet när vi har ont om planeringstillfällen mm. Vår undervisning ska ju ligga på vetenskaplig grund och väl beprövad erfarenhet. Men om väl beprövad erfarenhet inte är bra längre? Det finns många elever som inte klarar målen eftersom de har annat modersmål i svenska. Jag vet att pedagoger i hela landet arbetar och arbetar och arbetar med att hjälpa, stötta och hitta nya arbetssätt. Därför funderar jag på om det kan beror på något annat? Har vi för stora krav på de som precis har kommit? För låga krav? Borde de inte gå i förberedelseklass hela tiden? Det kanske är så att vi måste hålla isär skolspråk och vardagsspråk. Det gäller att ta reda på vart svårigheten ligger. Anna skriver att det inte finns något barn som kommer till skolan som är klar med språket som hon kallar för kunskapsrelaterade språket. Hon menar att det tidigt märks vilka elever som snabbt utvecklar detta och vilka elever som behöver mera stöttning. Detta beror på så mycket olika faktorer bland annat motovation från hemmet, eget rum, läsplats, internet, egen dator, föräldrars utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar. Alltså väldigt många andra saker än om elever har svenska som modersmål eller inte. Detta tycker jag det pratas om ganska lite. Om det finns tendens till stökighet, visst, då pratar vi och diskuterar men om eleven har svårt att nå kunskapskrav då har jag i alla fall tänkt utifrån vilket modersmål eleven har. Anna påpekar att hon anser att alla lärare måste tänka över om det leder till att utveckla språk och kunskaper parallellt i undervisningen. Hon tar sedan upp i sin skrivelse att vi lärare ofta, omedvetet sänker förväntningar och kraven på våra flerspråkiga elever fast vi vet, enligt forskning, att vi skall ställa stora krav så lär sig eleven mera. Men är det så undrar jag på vår skola? Jag vill inte tro det. Jag tänker nog att vi ändå ställer krav som är lite svårare än vad de klarar av. Det Anna trycker mycket på är vi som lärare måste ha större kunskaper om varje enskild elev på vad de kan sedan tidigare. Det ska inte vara deras andraspråksutveckling som skall vara det som ligger i fokus då. Det ska vara deras utveckling i de kunskaper som de redan tagit till sig i alla ämnen. Det är viktigt att synliggöra elevens förmågor vare sig de är svensktalande eller flerspråkiga. Och sist men inte minst så tar Anna upp vikten med att eleven får fortsätta att utveckla sitt modersmål. Mycket viktigt, men det visste vi redan, är det att eleven får studiehandledning och ämnesundervisning på sitt modersmål.

I boken kan man läsa om en skola som har löst detta med det svåra att få tag på modersmålspedagoger genom att använda sig av undervisning på distans. Detta skulle vi kunna prova på vår skola tänker jag. Jag har läst nästan hela min lärarutbildning på distans. Det var en fantastisk möjlighet för mig och fungerade mycket bra. Jag har efter detta valt att fortsätta läsa en hel del kurser via internet. Det är Ljusdals kommun som har använt sig av detta och delger oss i boken om hur de gör. Eleverna har headset med mikrofon och webbkamera. I början av kapitelet får vi följa Mohammed som ska ha en lektion i somaliska. Läraren sitter 28 mil bort. Eleven får uppmaning att använda sig av youtube för det är en somalisk sång som ska läras in. I kommunen finns en modersmålssamordnare. Samma person är arbetslagsledare för det de kallar för den internationella gruppen. Kommunen måste ordna undervisning om fem elever har samma modersmål. Detta är inte alltid lätt eftersom det fattas lärare. Detta med undervisning via distans är väl värt att pröva. Rektor Tord Järfsten hade som utgångspunkt att distansundervisningen skulle vara minst lika bra som traditionell undervisning men samtidigt inte dyrare än vanlig. Han är intresserad av teknik och insatt i detta med vad som går att göra med digital kommunikation. Att hitta bra modersmålspedagoger som kunde arbeta på distans gick genom Skolverkets webbplats Tema Modersmål och därifrån till den kommunala språkskolan i Uppsala.

 

Kahoot

Ni som redan har prövat Kahoot, Grattis! Ni som inte har, gör det. Det är ett mycket roligt sätt att kolla av elevernas kunskaper. Du startar ett konto på https://getkahoot.com/ sedan är du igång. Här skapar du dina egna frågor på det som ska gås igenom. Du behöver minst två enheter. En som du visar frågorna från och en som svaren skall tryckas på. Adressen du loggar in på för att svara är kahoot.it När du loggar in på svarseneheten behöver du en ”pinkod”. Den syns i frågeenheten. Den som ska svara behöver skriva in ditt användarnamn också. Sedan är det klart att använda.

IMG_4977[1]

Detta är en fråga som jag har gjort om stenåldern. Det finns fyra alternativ och ett är rätt. På enheten som det skall svaras på finns de olika symbolerna som är framför varje svarsalternativ.

IMG_4975[1]

Detta är svarsenheten, min iPhone använde jag.  Det går att ställa in så att det ska svaras på tid eller inte. Det väljer du själv. När quizen är slut så får svararen frågan om personen har lärt sig något och hur quizen var.

IMG_4976[1]

Finns det tillgång till flera iPads och datorer går det att köra enskilt redovisning  eller som gruppredovisning.

Är inte detta fantastiskt? Jag tänker på talesättet ”Man ska tala till bönder på bönders vis” och de äldre eleverna där smartphonen i princip, hos väldigt många, sitter fast i handen. De flesta ungdomar har en och då finns det helt plötsligt en enhet per elev.

Det finns en hel del information på google och på youtube.

Jag har skrivit frågor utifrån de Grej of the day ämnen som vi haft. Vi ska återkoppla det vi har sett, hört och förhoppningsvis lärt oss.