Kategoriarkiv: Grej of the day

Medeltiden och förmågorna

Vi håller på med medeltiden som bäst. De flesta elever tycker att det är jättespännande. Och det gör jag också. Att få förflytta sig tillbaka i tiden och prata om det som hänt är häftigt.

Vi började med att repetera om tiden precis innan medeltiden, Vikingatiden. Vi funderade lite på vart de tog vägen när det blev medeltid. Barn är duktiga på att tänka. De tänker som små forskare. När vi läste religion innan jul så arbetade vi med världsreligionerna. Vi kom in på Heliga Birgitta då. Detta repeterade vi även nu. En glad fröken blev jag då! De kom ihåg mycket. Bra utgångsläge för att prata om och lära oss om hur Sverige och norden blev kristet. Det är många begrepp som ska läras in. Till exempel så är det inte så enkelt att veta vad en novis är för något.

När de verkade veta så mycket så utgick vi från en tidslinje från medeltiden. Vi ”brainstormade” allt vi kunde. Jag ställde även utmanande frågor. De kom ihåg Martin Luther och protestanterna. vi pratade om när han var verksam och om vi var kristna innan vad var vi då.

IMG_8039[1]

 

 

 

 

 

 

 

De hade mycket frågor om hur det var att leva som munk och nunna. Vi tittade på film från Sli.se som visade hur nunnorna levde på medeltiden. Vi fick även reda på varför de blev nunnor.

Nu började jag fundera en del på hur vi skulle få in detta med förr och nu. Hur vi skulle kunna följa en tidslinje från ett speciellt ämne. Och samtidigt var eleverna fortfarande mycket frågvisa om hur det var att vara nunna. Jag vet faktiskt inte så mycket om det så det var svårt för mig att svara. Jag kom att tänka på att vi i sommar lyssnade på sommarpratarna när vi åkte bil med familjen. Vi hade lyssnat på Syster Karin. Hon berättade hur livet som nunna var nu och hur och när hon blev troende.

Syster Karin berättar i lugn och ro om sin tro, sitt klosterliv och hur andra ser på hur det är att vara nunna. Programmet är 55 minuter långt. Jag tyckte att det var lite för långt för mina elever. Vi stannade efter ca 40. Jag tror att det hade gått med lite mindre.

Jag skrev tre frågor på tavlan. Hur ser Syster Karins klosterliv ut? När blev hon troende? Hur ser hennes kloster ut? Jag skrev dessa frågor för att de skulle ha bättre utgångsläge när de skulle lyssna. Det blir lätt att tankarna fladdrar iväg annars. Eleverna är vana vid att anteckna. Det är en förmåga som vi tränar på ofta när vi arbetar med Grej of the day. Förmågan att söka och sortera kunskap fick de använda nu. Syster Karin säger inte konkret på ett ställe svar på dessa frågor utan de kommer lite då och då. Viktigt att kunna ”lyssna” mellan raderna. Begreppsförmågan är också viktig här. Jag uppmuntrade att de skulle skriva ned de ord och begrepp som de inte förstod riktigt.

När vi hade lyssnat färdigt använde jag mig av Epa-metoden och venndiagram. De skulle jämföra medeltidens klosterliv och Syster Karins, alltså 2000-talets. Nu är det så att det finns olika strängt klosterliv nu men nu valde jag Syster Karin och Alsike kloster.

Först skrev de själva in olikheter och likheter med dessa två. Sedan fick de prata med en kamrat och komma fram till om de ville lägga till något. Här tränar vi mycket på den kommunikativa förmågan. Det sista vi gjorde var att tillsammans i stora gruppen prata om vad de kom fram till. De olikheter som de kom fram till var att Syster Karin hade blivit nunna av fri vilja. På medeltiden blev man oftast tvingad. Syster Karin fick träffa andra medans de på medeltiden inte fick träffa någon. Deras hus såg olika ut. Och mycket mera. De var mycket uppmärksamma. Det som var lika var kläderna, bönen, Gud och att de på båda tiderna läkte människor. På medeltiden var det mest med växter och kroppsliga sjukdomar. Syster Karin läkte människors inre. Syster Karin och hennes medsystrar hjälper flyktingar.

Det finns ett sommarprat med David Batra som tar upp mobbing. Han som vuxen funderar på hur det var när han var med och mobbade i skolan som liten. Han vill säga förlåt till den han mobbade med vet inte om han törs. Kanske använder jag mig av det i undervisningen och vårt viktiga viktiga värdegrundsarbete.

 

 

 

 

 

 

 

Förmågor och kunskapskrav

Jag har googlat på big five. Det var intressant läsning. Jag stötte på mest hurrarop. Några få var kritiska. Jag har funderat på dessa kritiska röster. De var oroliga över att skolan missar kunskapskraven om det endast utgår från att arbeta med förmågorna. Hur tänker ni om det? Jag tänker att med detta sätt blir det enklare att arbeta både formativt och summativt.

När jag skulle skriva min pedagogiska planering inför starten med Grej of the day så började jag att utgå från kunskapskraven. Det blev jättestort och svårt att greppa. Jag började fundera i banorna om jag kunde utgå från förmågorna i min pedagogiska planering. Jag hade precis gått en kurs i att skriva PP i vår kommun och rådfrågade en av ledarna. Jag fick bra respons och körde igång. Jag ångrar inte det. Jag har fått med mycket kunskapskrav sedan starten men utgår i från förmågorna. Vi har lärt oss mera om Samerna, Salt och Zlatan. Just Zlatan står inte med i kursplanerna men där fick vi in annat så som värdegrundsfrågor och barns rättigheter.

Det är så lätt att se att allt hör ihop. Vi har haft Grej om Kalle Anka och Turning Torso. Nu blev det koppling till Zlatan till dessa två. Kopplingen är Malmö. Här har eleverna stor chans att ta med sig lärd kunskap till ett annat tillfälle. Jag håller på att sätta upp våra Grejer i korridoren på skolan för att synliggöra kopplingar och våra kunskaper lättare. Just nu är endast Samerna där så det är lite tunt men vi arbetar på det.

IMG_5432[1]

IMG_5488[1]

Utvärdera mål i Grej of the day

När jag började blogga så var vi kanske 26 medlemmar i en facebook grupp som kallar sig för just Grej of the day. Då skrev jag en pedagogisk planering om Grej of the day som jag lade in bland filer i gruppen. Jag fick mycket bra respons på den av ”kollegor”. Bland annat var det en som skrev och undrade hur jag skulle kunna utvärdera målet att berätta hemma om vad microlektionen handlade om. Jag hade då inget bra svar på det. Jag bad om att få återkomma när jag funderat en stund. Nu, typ 7000 (jag vet, det är galet 😉 och några månader senare kommer mitt svar.

Vi är nu i startgroparna för våra utvecklingssamtal. Vi har fokus på förmågorna i vår årskurs. De skall även hålla i sitt samtal själva utifrån sin egen förmåga och vad de tycker känns bekvämt. Vi har förberett oss genom att skriva en dagordning som våra elever har till hands. Där har de även fått fundera på vilka förmågor som de tycker att de kan bra och vilka som de skulle vilja utveckla. Vi har pratat mycket om de olika förmågorna och att de passar in i alla ämnen inte bara i till exempel matematik. Har man svårt att samtal och diskutera i ett ämne så har man sannolikt det i fler.

Elevens checklista
Elevens checklista

Hur vi får in elevinflytande i våra pedagogiska planeringar är lite olika. Just planeringen om Grej of the day gjorde jag helt själv. Jag fokuserade på förmågorna i stället för just rena ämneskunskaper. Det ämne som finns med är svenska. Där är målet att du skall kunna använda svenska språket i tal och skrift. Eleverna har ändå varit delaktig i utformningen av undervisningen. De har fått komma med förslag om vad just de vill ha som microlektioner. Det kom mycket roliga och kluriga förslag. Vad sägs om Zlatan, istiden och Astrid Lindgren. De kommer lite nu och då med förslag och det är så roligt.

Eleverna har en så kallad målbok. Där sätter vi in papper med de mål som vi tänkt att de ska nå. Så gjorde vi nu också. Sedan utvärderar vi tillsammans och eleverna gör en självbedömning på hur de tycker att det gått. De är faktiskt duktiga och tänker efter. I klassen används dokumentkamera och det gör att alla ser samma sak samtidigt vilket är bra.

Framsidan på elevernas målbok
Framsidan på elevernas målbok

Här har de då att utvärdera hur mycket eller lite de har återkopplat till hemmet. Här kan jag se om de tycker att de berättat hemma eller om de behöver göra det mera. Att just detta är med handlar om den kommunikativa förmågan. De som har målat halva har ändå lyckats med den kommunikativa förmågan vad det gäller de grejer vi gör. De berättar för deras klassföreståndare så glatt vad de har sysslat med tillsammans med mig.

20150201 261

Egen utvärdering
Egen utvärdering

Till utvecklingsamtalet har de fått välja att visa något som de har arbetat med som de är särskilt glada och nöjda över. Flera har då valt att visa sin Grej of the day böcker och det tycker jag är så himla himla roligt.

Framsidan på en bok
Framsidan på en bok

Det vi behöver öva mera på är att veta skillnad på åsikt och fakta och att förklara samband. Jag försöker att vara tydlig när tillfälle ges. Jag försöker även att avsluta lektionen genom att ställa frågor som…Vad har vi lärt oss idag? Tänker du annorlunda nu än innan du hade varit med om denna microlektionen?  Jag har märkt att en del börja få aha-upplevelser. Som detta med Turning Torso. Det har vi sett kopplingar flera gånger. När vi hade en (mycket uppskattad) microlektion om Zlatan så var det någon som sade att han har ju bott där Turning Torso finns. När vi pratade om salt så kom kopplingen till stenåldern.

Vad är kopplingen då mellan salt och stenåldern? Fundera på det 🙂

 

 

 

Då har vi sparkat igång vårterminen

Då var det dags för vårterminens första Grej of the day. Det var också dags för fler kopplingar mellan våra grejer. Så himla häftigt. Det är så lätt att se de förmågor vi vill att eleverna skall utveckla.

Innan jul hade vi en diskussion om vad skillnaden är på åsikt och fakta. Det kommer naturligt medans vi pratar om olika ämnen. När vi pratade om åsikt och om fakta så lärde vi oss mera om pepparkakan. Är det så att man blir snäll av pepparkakor som alla säger? Är det fakta? Hur kan vi veta? Under tiden som vi pratar om detta så är det flera som ändrar inställning ju mer fakta de får om varför vi säger så. Och varför säger vi så då? Det sägs att det var en kung som hade problem med magen. Detta gjorde att han var på ett uruselt humör för det mesta. Hans doktor ordinerade pepparkakor. Är det då fakta eller åsikt att vi blir snälla av pepparkakor?

Är ni nyfikna på ämnet? Dagens Grej of the day blev SALT. I själva grejen om salt så finns det massor av ämnen och kopplingar.

Som vanligt så är det svenska. Vi har ett mål på vår skola som är att vi skall använda oss av språk i alla ämnen och det får jag verkligen i mitt arbete om Grej of the day. Det är en hel del bilder med i min presentation som gör att det är lättare för de nyanlända att ta till sig. Vi skriver en faktatext om det vi lärt oss tillsammans. Denna gång så berättade eleverna vad de ville ha med och jag skrev på datorn som de sedan skrev av. Vi hade texten på storskärm.

Nästa skolämne vi kom in på naturligt var kemi. I presentationen så stod det NaCl = Salt. Några upptäckte att jag hade blandat stora och små bokstäver och det får man ju inte. Då pratade vi om att det finns olika språk som elever ska lära sig. De är väl förtrogna med svenska och engelska. Det är språk. De vet också att det finns ett matematiskt språk. Nu har vi varit och nosat lite på kemins språk. Vi pratade om att två ämnen kan bli ett helt nytt ämne och att i en del utav kemins språk måste man blanda stora och små bokstäver.

Naturkunskap och historia var det vi pratade mest om. Här kom även kopplingen. Vi pratade om vart saltet kommer ifrån. Att saltet i havet dunstar bort och hur både salt och vatten kommer tillbaka till havet.

De vilda djuren hade i historien koll på vart de speciella saltstenarna fanns. De hade sina gångvägar mellan dem eftersom de behövde salt (vi behöver också salt men äter oftast för mycket och då kan det bli farligt pratade vi också om)Det blev senare våra stigar och början till vägar. När vi har kommit så här långt i Grejen så börjar de fundera på Grejen vi gjorde om stenåldern. Har dessa stenåldersmänniskor gått här? Kul med kopplingen tycker jag. Tänk att allt hör samman.

Elevers lärande

Jag har läst några böcker om barns lärande. Det går att ta lite här och där och ta till sig i sin egen undervisning. Forskare och skribenter har inte ensamrätt till att tänka och att utveckla pedagogiskt arbete. Jag tror att det finns väldigt många duktiga pedagoger som inte kommer till tals. Här är i alla fall mina tankar utifrån de böcker jag läst.

Elever skall vara med och utforma sin egen undervisning och ta ansvar för sitt eget lärande. Men jag funderar en del kring hur elevernas lärande synliggörs. Jag tänker att det kan vara svårt för en åttaåring att överblicka sitt lärande. Svårt kan det vara även att veta vad man skall ha lärandet till som åttaåring. Detta kan vara svårt för en 18-åring också men där är horisonten något närmare. Här funderar jag en del kring hur vi som pedagoger hjälper till, stöttar och uppmanar. En del i detta är vårt IUP och utvecklingsarbete och tillhörande samtal.

Vi pratar mycket om hur ett bra utvecklingssamtal är. I ett utvecklingssamtal synliggörs förmågor. Det primära måste vara då att eleven är väl förtrogen med dem.  Det är också önskvärt att de håller i samtalet mest själva. I ett samtal är det viktigt att lärare, elev och vårdnadshavare är väl förtrogen med utvecklingen i skolans arbete. En författare som skrivit om detta är Leif Strandberg. Hans bok heter Bland mentorer, IUP och utvecklingszoner.  Enligt Strandberg är detta med engagemang för vårdnadshavare enklare om de är bekanta med målen. Han förtydligar dock att det är skolans ansvar inte vårdnadshavarens att veta hur de är uppbyggda. Det viktigaste enligt Strandberg är att alla parter är införstådda med att det skall leda någon vart. Detta sker när bedömning och utvärdering är noga utfört. Här har vi i skolan ett stort arbete att utföra. Vi måste tänka på att vi har alla olika förutsättningar som vårdnadshavare men vi måste se till så att alla får chans.

Bedömning kan ha flera syften. Det kan vara så att ett syfte är att helt enkelt mäta resultat. Till exempel nationella prov är ett sådant tillfälle. Strandberg förordar formativ bedömning som mycket betydelsefull i arbetet med IUP. Formativ bedömning utgår från en helhet vad det gäller elevers lärande. Bedömningen uppsöker var eleven befinner sig och så utgår man där ifrån för att tillsammans nå målen som är uppsatta. Allt detta gör man tillsammans, mentor, elev och vårdnadshavare.

Christian Lundahl i Bedömning för lärande har en mera övergripande syn på formativ och summativ bedömning. Han menar att enligt forskning har det stundtals nämnts att med summativ bedömning ökar elevers lärande. Han förklarar detta med att elever inte har så mycket egen motor utan behöver lock och pock eller bevakning.

I boken Att förstå barns tankar av Doverborg & Samuelsson får vi tal del av att lärande och utveckling hör samman på ett oskiljaktigt sätt. Barn kan inte utvecklas om de inte lär sig men de lär sig inte heller om de inte utvecklas. Att synliggöra ett lärande kräver att vi pratar med och ställer frågar till eleven som utmanar tanken och att det lilla växer till en större förståelse är medvetande göra ett eget lärande.

Att ett lärande kan ske i vilken ålder som helst anser författarna Doverborg & Samuelsson. Det viktiga är att ge dem utmaningar och att utmaningen måste vara meningsfull. Om det är meningsfullt och utmanande så kommer barnet att vilja veta mer om sitt lärande. Här känner jag att Grej of the day ger mina elever mycket. Det är meningsfullt och de vill verkligen lära sig mera.  Karin Taube med boken  Läsinlärning och självförtroende förklarar detta med att det sker en konflikt med det man redan vet och det som skall läras in. En konflikt är oftast en positiv händelse i inlärningens kedja. Det är i dessa två samspel som vi bör synliggöra när ett lärande sker.

Detta tar författarna upp i boken Att förstå barns tankar och jag kan bara hålla med. De skriver att om man vill få barn att tänka och att utveckla deras uppmärksamhet på saker så måste vi ställa frågor till dem. Vi måste föra in samtalsämnet på saker som eleven inte har tänkt på innan. Detta gör att vi kan öppna nya världar och att eleven får upp ögonen för sitt eget lärande på ett naturligare sätt. Vi i skolan eftersträvar formativ bedömning. De skall kunna använda sig av den kunskapen som de lärt sig på till exempel matematiklektionerna på fler ställen. Inte bara just där och då. Detta gör vi verkligen med Grej of the day.

I framtiden måste vi vara mera noggranna med elevernas utvärdering på sitt eget kunnande även i lägre åldrar. Det räcker inte bara med att kryssa i en mattebok. Hur skall de kunna utvärdera om de inte ens förstod frågan eller över huvudtaget kunde läsa den? Vi har mycket vunnet högre upp i skolåren om utvärdering känns meningsfullt redan i lägre åldrar.

Jag tyckte att jag fick mycket bra tips från boken Bland mentorer, IUP och utvecklingszoner Det finns checklistor både vad mentorer och elev skall tillföra utvecklingsarbetet. Jag tänker att jag kan använda dem som grund men göra om dem lite så att de passar de elever jag har framför mig just nu. De går att använda dem lite nu och då. Efter en del lektioner, hela teman och dylikt. Det behöver inte ta så lång tid.

Kahoot

Ni som redan har prövat Kahoot, Grattis! Ni som inte har, gör det. Det är ett mycket roligt sätt att kolla av elevernas kunskaper. Du startar ett konto på https://getkahoot.com/ sedan är du igång. Här skapar du dina egna frågor på det som ska gås igenom. Du behöver minst två enheter. En som du visar frågorna från och en som svaren skall tryckas på. Adressen du loggar in på för att svara är kahoot.it När du loggar in på svarseneheten behöver du en ”pinkod”. Den syns i frågeenheten. Den som ska svara behöver skriva in ditt användarnamn också. Sedan är det klart att använda.

IMG_4977[1]

Detta är en fråga som jag har gjort om stenåldern. Det finns fyra alternativ och ett är rätt. På enheten som det skall svaras på finns de olika symbolerna som är framför varje svarsalternativ.

IMG_4975[1]

Detta är svarsenheten, min iPhone använde jag.  Det går att ställa in så att det ska svaras på tid eller inte. Det väljer du själv. När quizen är slut så får svararen frågan om personen har lärt sig något och hur quizen var.

IMG_4976[1]

Finns det tillgång till flera iPads och datorer går det att köra enskilt redovisning  eller som gruppredovisning.

Är inte detta fantastiskt? Jag tänker på talesättet ”Man ska tala till bönder på bönders vis” och de äldre eleverna där smartphonen i princip, hos väldigt många, sitter fast i handen. De flesta ungdomar har en och då finns det helt plötsligt en enhet per elev.

Det finns en hel del information på google och på youtube.

Jag har skrivit frågor utifrån de Grej of the day ämnen som vi haft. Vi ska återkoppla det vi har sett, hört och förhoppningsvis lärt oss.

Kalle Anka och Turning Torso

I veckan var det dags för nästa Grej of the day. Och ”grejen” med Grej of the day är att vi blir allmänbildade på köpet och det är fantastiskt.

I klassen skapar de sagor och det tyckte jag att vi kunde förkovra oss i. Det har varit barnboksveckan och vi har pratat en del om böcker och författare. De har fördjupat sig i serietidningens värld och då Bamse. Jag valde att ge dem en microlektion om Kalle Anka. Det var en hel del som eleverna inte visste och det var lika roligt för dem som det var för mig. Denna gång använde jag mig av en Power Point.

Det fanns mycket som gick att diskutera. Saker som går att bocka av i deras utvecklingsmål. Här kan jag känna ibland att vi skulle ha tid att vara två pedagoger i klassrummet någon gång. Då kunde en pedagog verkligen kolla hur delaktiga eleverna är och skriva små korta noteringar om hur de interagerar i undervisningen.

Vi pratade om familjeband. Kalle Anka titulerar sig farbror i tidningarna men egentligen är han morbror till pojkarna Knatte, Fnatte och Tjatte eftersom det är Kalles syster som lämnar pojkarna i Kalles vård och omsorg. Vi fick in de nordiska språken i microlektionen eftersom Kalle heter annorlunda i andra länder. Något vi också pratade om var pengars värde. Hur det var förr att leva och hur barnen hade det.

Det intressanta är att tillsammans kommer vi på fler ämnen som vi vill lära oss mera om. När vi pratade om stenålder var det någon elev som då ville veta mera om istiden (och ja det kommer). Nu när vi lärde oss mera om Kalle Anka och hans vänner så blev det ett intresse från en del att lära sig mera om Turning Torso i Malmö. Här fick vi in kartkunskap och ämnet geografi.  Vet ni kopplingen? Fundera på det annars. Tänk att allt hör samman ändå. Undra vart lektionen om Turning Torso leder oss.

Pedagogisk planering och självbedömning

Att skriva en pedagogisk planering för Grej of the day är inte svårt, snarare tvärtom. Det går att få in hur mycket kunskapskrav som helst. Risken är att planeringen blir för stor. Det är lätt att det blir det när planeringen utgår från ämnesövergripande. Jag har valt att fokusera på förmågorna utifrån big 5. PP saken för dagen

Lärarnas nyheter, lägg krutet på big 5.

Det är mitt ansvar som lärare att se till att mina elever får pröva olika arbetssätt och på så vis utveckla sig och ta till sig kunskaper. Att arbeta med Grej of the day är verkligen ett nytt arbetssätt. De får också ha inflytande över sin utbildning vilket också ligger på mig som deras lärares. Eleverna har önskat att lära sig mera om stenåldern, vikingar, myror och Turning torso. En bra publikation att läsa är Allmänna råd för planering och genomförande av undervisning.

När vi är färdiga med en pedagogisk planering får eleverna själva måla och bedöma sina kunskaper. Detta gör vi i moln som vi har fyllt i med vad som skall bedömmas.

 

Arbeta praktiskt med grej of the day

Jag har kört några grej of the day nu och tycker det är jätteroligt. Och som vanligt är det så att för att få se resultat måste man ge det tid. Med grej of the day lär sig eleverna samband, likheter och mönster. Kopplingar mellan olika saker, människor, historiska händelser är stor. Helt plötsligt så ser eleverna detta och det är dit jag vill komma. Att arbeta med grej of the day är inte så arbetsamt som man skulle kunna tro. I en stressad värld så är det skönt att känna att det inte behöver bli färdigt eftersom det kommer igen någon annan gång i ett annat sammanhang.

Jag har gjort en ”roligare” skrivbok till eleverna. Jag tog färgat papper och skrev grej of the day på så att det blev en skrivbok som hade med ämnet att göra. Jag har gjort om tänket lite så att det passar in till de elever jag har och den tid jag har att disponera. Tanken är att man skall göra detta varje dag och att eleverna ska få en ledtråd dagen innan så att de kan klura lite. Så att de är lite förberedda på vad som komma skall. Jag kör detta en gång i veckan och de får inte någon ledtråd än så länge.

Jag har inte kört med Power Point ännu för jag tycker att eleverna är lite för små för så mycket text. En del har ännu inte så stora kunskaper i svenska språket så att det skulle vara tillfredsställande att visa så mycket text. De ”grejer” vi gjort är fredspristagaran, stenåldern och myran. De två sista har eleverna själva önskat. När vi gjorde stenåldern så kom en önskan att prata mera om istiden.

Eftersom de ännu inte har utvecklat sitt skrivande, men är absolut på god väg, så har vi hjälpts åt. Snart kan de skriva fritt själva, det är jag helt säker på. Vi har tillsammans gjort mind-map på tavlan, olika för de olika huvuduppgifterna. Sedan skriver de utifrån det. Jag tycker de måste skriva meningar. Olika många beroende på hur långt de kommit i sin utveckling. De ritar sedan bild till sin text.

När vi skrev om fredspristagarna hittade jag ett kort nyhetsinslag på nätet om dem. Det var endast 46 sekunder men tog upp det mesta. Myran visade jag en liten film om från av media. Stenåldern fanns det fina bilder och text om i skolans historieböcker. Jag lade bara boken i en dokumentkamera så visade sig detta för alla.

För er som nu tänker att ja ja det där med microlektion… Ja men visst, så klart tar detta mer än 10-15 minuter. Men jag tänker att de snart vänjer sig och utvecklar sitt eget tänk och skrivande. Under tiden tar jag detta som en svenskalektion. Visst är det så att läroplanen är tillåtande med vad som skrivs? Bara de skriver, tänker och utvecklar sig?

För de som har svenska som andra språk är det bra med bilder. När de skriver i sina skrivböcker har de tillgång till översättningshjälp på nätet. På så sätt får vi in fler språk. Deras modersmål, svenska och bilder. Precis som författaren i boken mina språk och mina tankar som jag har skrivit om i ett annat blogginlägg tycker att man skall arbeta https://blogg.hultsfred.se/frokenmariasblogg/2014/10/31/mina-tankar-mina-sprak-av-eva-ceru/

Läxan är att berätta hemma om vad grejen var. Återkoppling gör vi nästa gång vi gör detta. Innan vi kör den nya.

Mina tankar – mina språk av Eva Cerú

Höstlov! Härligt med ledigt för att samla tankar och inspiration till kommande veckor på höstterminen. Jag har läst en bra och lättläst bok som jag vill delge er lite ifrån. Medans jag läste tänkte jag på att en del inte har förändrats mycket sedan boken skrevs. Den kom 1993 så den har en del år på nacken men ämnet är högst aktuellt för mig och vår skola. Att jag sökte litteratur som handlade om tvåspråkighet och hur jag får de elever delaktiga i klassrummet hade med ”Grej of the day” att göra, främst. Sedan är jag överlag intresserad över hur vi ska få alla elever delaktiga. Även de som har svenska som modersmål men som av andra orsaker har svårt att ta del av undervisningen.

Precis som titeln utlovar, Mina tankar-mina språk Svenska som andra språk i klassrummet, handlar det om de elever som har annat modersmål än svenska. Den tar upp stort som smått. Det som författaren nämner ofta är hur viktig hemspråksläraren är. Författaren Eva Cerú anser att hemspråksläraren är oerhört viktig i arbetet med elevernas framgång i svenska. Hon anser att hemspråksläraren, läraren i FBK och elevens hemklass ska ha ett nära samarbete vad det gäller eleven. Detta vet vi så väl men organisatorisk är vi inte där ännu. Jag tycker det känns bra att vi på vår skola har börjat arbeta oss framåt.

Författaren skriver ”Med 4 T växer andraspråket” och vad menar hon med det? Tid! Tilltro! Trygghet! Trivselglädje! Jag slås av att ytterligare en författare skriver om hur viktigt det är att språkinlärningen måste få ta tid. Eva är  inte alls bekymrad över att de inte når målen utan hon menar att det finns fler ställen att ta igen det på genom livet och andra skolformer. Jag vet inte om detta bottnar i att boken skrevs 1993… Men något jag tänkt på är faktiskt att enligt forskning så tar det ca sju år att behärska ett skolspråk. Kommer det en elev i årskurs två innebär detta, enligt forskning, att de skulle behärska skolspråket i årskurs nio! Hon tycker att man ska vara uppmärksam på ”ytflyt”. Att eleven har lika stort aktivt ordförråd som passivt ställer till det. Det låter bra och pedagogen luras att tro att eleven kan men det är verkligen bara det som finns som eleven visar. Finns inget passivt ordförråd som eleven kan ta till.

Både elev och lärare måste känna tilltro. Detta är mycket viktigt för all inlärning. Eleven ska ha tilltro till sin lärare . Läraren ska ha tilltro till sin elev. Visa och fösa framåt. Påtala att du klarar detta, det här kommer gå bra. Och i tilltro rymmer en hel del trygghet. Författaren menar att en otrygg elev lär inte. Och det kan jag hålla med om. Spelar ingen roll vart du är från. Är du otrygg och inte har någon tilltro blir inte skolgången bra. Författaren skriver att de som arbetar med flyktingbarn bör enligt barnläkaren Lars H Gustafsson ha stort stöd i handledning för att dessa barn har gått igenom så mycket ofattbart som vi inte kan föreställa oss. Här är vi inte ännu. Hon skriver vidare att det är stor genomströmning av Fbk-lärare och visst är det så. Hon skriver att det är olyckligt för när den som undervisat i Fbk ett tag har arbetat fram metoder och lärt sig mycket om hur ett otryggt barn skall bemötas och tas om hand så ska de arbeta på annan plats. Till Fbk ska det inte komma lärare som är övertaliga av olika anledningar. Det är viktig med kunskap om vad som krävs i en Fbk-klass. Det är inte bara kunskap i ämnen som behövs. Det behövs kulturkunskap, invandrarkunskap, psykologisk kunskap, flexibilitet, självkänsla, kampvilja mm mm.

Det sista T är trivselglädje och hör ihop med de andra tre. Hon menar att det är inte fult att ha roligt i skolan. Har man roligt och fokuserar på uppgiften istället för språket så lär man sig mera.

1993 skrev Eva att hon oroade sig över att invandraelever förlorade 100 språk inte ”bara” de 99 som filosofin Reggio Emilia föreskriver. Jag hoppas att vi nu 2014 låter dem ha fler språk en ett kvar. Det som är viktigt att tänka på är att det språk som tränas i klassrummet måste vara användbart utanför också. Detta slog mig när vi gjorde grej of the day sist. Jag sade som vanligt att läxan blir att berätta hemma om det vi har pratat  om idag. En elev säger då att jag kan inte det hemma. Varför undrar jag. Eleven hävdar att föräldrarna inte kan svenska. Då fick vi ta en diskussion om att det vi pratar om här kan du berätta på det språk som dina föräldrar förstår. En aha- upplevelse blev det för eleven då.

Eva tycker i boken att en elev med annat modersmål en svenska ska få uttrycka sig på minst tre språk-sina båda verbala och i bild. Jag tycker att vi arbetar en del på det viset med grej of the day. Det jag ska tänka på till nästa lektionstillfälle är att de får skriva samma sak på hemspråket om de vill. Bilder och ord skrivs det mycket om i boken. Redan 1993 skrev Eva om 6-rutor. Ett bra sätt att arbeta med textskrivning.

Sist men absolut inte minst ”ENTUSIASM SMITTAR” och jag tycker verkligen att grej of the day är jätteroligt.