Kategoriarkiv: Big five/förmågor

Medeltiden och förmågorna

Vi håller på med medeltiden som bäst. De flesta elever tycker att det är jättespännande. Och det gör jag också. Att få förflytta sig tillbaka i tiden och prata om det som hänt är häftigt.

Vi började med att repetera om tiden precis innan medeltiden, Vikingatiden. Vi funderade lite på vart de tog vägen när det blev medeltid. Barn är duktiga på att tänka. De tänker som små forskare. När vi läste religion innan jul så arbetade vi med världsreligionerna. Vi kom in på Heliga Birgitta då. Detta repeterade vi även nu. En glad fröken blev jag då! De kom ihåg mycket. Bra utgångsläge för att prata om och lära oss om hur Sverige och norden blev kristet. Det är många begrepp som ska läras in. Till exempel så är det inte så enkelt att veta vad en novis är för något.

När de verkade veta så mycket så utgick vi från en tidslinje från medeltiden. Vi ”brainstormade” allt vi kunde. Jag ställde även utmanande frågor. De kom ihåg Martin Luther och protestanterna. vi pratade om när han var verksam och om vi var kristna innan vad var vi då.

IMG_8039[1]

 

 

 

 

 

 

 

De hade mycket frågor om hur det var att leva som munk och nunna. Vi tittade på film från Sli.se som visade hur nunnorna levde på medeltiden. Vi fick även reda på varför de blev nunnor.

Nu började jag fundera en del på hur vi skulle få in detta med förr och nu. Hur vi skulle kunna följa en tidslinje från ett speciellt ämne. Och samtidigt var eleverna fortfarande mycket frågvisa om hur det var att vara nunna. Jag vet faktiskt inte så mycket om det så det var svårt för mig att svara. Jag kom att tänka på att vi i sommar lyssnade på sommarpratarna när vi åkte bil med familjen. Vi hade lyssnat på Syster Karin. Hon berättade hur livet som nunna var nu och hur och när hon blev troende.

Syster Karin berättar i lugn och ro om sin tro, sitt klosterliv och hur andra ser på hur det är att vara nunna. Programmet är 55 minuter långt. Jag tyckte att det var lite för långt för mina elever. Vi stannade efter ca 40. Jag tror att det hade gått med lite mindre.

Jag skrev tre frågor på tavlan. Hur ser Syster Karins klosterliv ut? När blev hon troende? Hur ser hennes kloster ut? Jag skrev dessa frågor för att de skulle ha bättre utgångsläge när de skulle lyssna. Det blir lätt att tankarna fladdrar iväg annars. Eleverna är vana vid att anteckna. Det är en förmåga som vi tränar på ofta när vi arbetar med Grej of the day. Förmågan att söka och sortera kunskap fick de använda nu. Syster Karin säger inte konkret på ett ställe svar på dessa frågor utan de kommer lite då och då. Viktigt att kunna ”lyssna” mellan raderna. Begreppsförmågan är också viktig här. Jag uppmuntrade att de skulle skriva ned de ord och begrepp som de inte förstod riktigt.

När vi hade lyssnat färdigt använde jag mig av Epa-metoden och venndiagram. De skulle jämföra medeltidens klosterliv och Syster Karins, alltså 2000-talets. Nu är det så att det finns olika strängt klosterliv nu men nu valde jag Syster Karin och Alsike kloster.

Först skrev de själva in olikheter och likheter med dessa två. Sedan fick de prata med en kamrat och komma fram till om de ville lägga till något. Här tränar vi mycket på den kommunikativa förmågan. Det sista vi gjorde var att tillsammans i stora gruppen prata om vad de kom fram till. De olikheter som de kom fram till var att Syster Karin hade blivit nunna av fri vilja. På medeltiden blev man oftast tvingad. Syster Karin fick träffa andra medans de på medeltiden inte fick träffa någon. Deras hus såg olika ut. Och mycket mera. De var mycket uppmärksamma. Det som var lika var kläderna, bönen, Gud och att de på båda tiderna läkte människor. På medeltiden var det mest med växter och kroppsliga sjukdomar. Syster Karin läkte människors inre. Syster Karin och hennes medsystrar hjälper flyktingar.

Det finns ett sommarprat med David Batra som tar upp mobbing. Han som vuxen funderar på hur det var när han var med och mobbade i skolan som liten. Han vill säga förlåt till den han mobbade med vet inte om han törs. Kanske använder jag mig av det i undervisningen och vårt viktiga viktiga värdegrundsarbete.

 

 

 

 

 

 

 

Boken med stort B

Så kom den då, äntligen. Boken som jag så gärna ville läsa. Boken som jag tänker är viktig i mitt arbete som pedagog. Boken om förmågorna i Big 5. Jag har, som kanske fler med dig, använt mig av djuren och läst på om dem i artiklar och på nätet. Men att läsa en hel bok om ämnet kommer vara nyttigt.

Jag tyckte nog att inledningen tyngde mig först. Jag funderade en del på vad det skulle leda till. Svanelid skriver att det finns väldigt många som har åsikt om skolan. Och han har ju rätt. Vi har alla varit där. Vi vet hur det skall vara så klart. Men jag tänker att vi pedagoger aldrig får sluta ha lust att utveckla oss och att pröva nya saker. Jag menar inte att vi måste förkasta allt gammalt. Snarare tvärtom. Det kan vara modigt att bevara det gamla. Och viktigt. Men ändock behöver vi förändra oss.

Skolan är ett slags minisamhälle. Skolan måste hinna med utvecklingen. Ser samhället ut som det gjorde när vi var små? Nej inte allt är sig likt precis.

Jag återkommer med en recension så fort jag kan 🙂

Förmågor och kunskapskrav

Jag har googlat på big five. Det var intressant läsning. Jag stötte på mest hurrarop. Några få var kritiska. Jag har funderat på dessa kritiska röster. De var oroliga över att skolan missar kunskapskraven om det endast utgår från att arbeta med förmågorna. Hur tänker ni om det? Jag tänker att med detta sätt blir det enklare att arbeta både formativt och summativt.

När jag skulle skriva min pedagogiska planering inför starten med Grej of the day så började jag att utgå från kunskapskraven. Det blev jättestort och svårt att greppa. Jag började fundera i banorna om jag kunde utgå från förmågorna i min pedagogiska planering. Jag hade precis gått en kurs i att skriva PP i vår kommun och rådfrågade en av ledarna. Jag fick bra respons och körde igång. Jag ångrar inte det. Jag har fått med mycket kunskapskrav sedan starten men utgår i från förmågorna. Vi har lärt oss mera om Samerna, Salt och Zlatan. Just Zlatan står inte med i kursplanerna men där fick vi in annat så som värdegrundsfrågor och barns rättigheter.

Det är så lätt att se att allt hör ihop. Vi har haft Grej om Kalle Anka och Turning Torso. Nu blev det koppling till Zlatan till dessa två. Kopplingen är Malmö. Här har eleverna stor chans att ta med sig lärd kunskap till ett annat tillfälle. Jag håller på att sätta upp våra Grejer i korridoren på skolan för att synliggöra kopplingar och våra kunskaper lättare. Just nu är endast Samerna där så det är lite tunt men vi arbetar på det.

IMG_5432[1]

IMG_5488[1]

Utvärdera mål i Grej of the day

När jag började blogga så var vi kanske 26 medlemmar i en facebook grupp som kallar sig för just Grej of the day. Då skrev jag en pedagogisk planering om Grej of the day som jag lade in bland filer i gruppen. Jag fick mycket bra respons på den av ”kollegor”. Bland annat var det en som skrev och undrade hur jag skulle kunna utvärdera målet att berätta hemma om vad microlektionen handlade om. Jag hade då inget bra svar på det. Jag bad om att få återkomma när jag funderat en stund. Nu, typ 7000 (jag vet, det är galet 😉 och några månader senare kommer mitt svar.

Vi är nu i startgroparna för våra utvecklingssamtal. Vi har fokus på förmågorna i vår årskurs. De skall även hålla i sitt samtal själva utifrån sin egen förmåga och vad de tycker känns bekvämt. Vi har förberett oss genom att skriva en dagordning som våra elever har till hands. Där har de även fått fundera på vilka förmågor som de tycker att de kan bra och vilka som de skulle vilja utveckla. Vi har pratat mycket om de olika förmågorna och att de passar in i alla ämnen inte bara i till exempel matematik. Har man svårt att samtal och diskutera i ett ämne så har man sannolikt det i fler.

Elevens checklista
Elevens checklista

Hur vi får in elevinflytande i våra pedagogiska planeringar är lite olika. Just planeringen om Grej of the day gjorde jag helt själv. Jag fokuserade på förmågorna i stället för just rena ämneskunskaper. Det ämne som finns med är svenska. Där är målet att du skall kunna använda svenska språket i tal och skrift. Eleverna har ändå varit delaktig i utformningen av undervisningen. De har fått komma med förslag om vad just de vill ha som microlektioner. Det kom mycket roliga och kluriga förslag. Vad sägs om Zlatan, istiden och Astrid Lindgren. De kommer lite nu och då med förslag och det är så roligt.

Eleverna har en så kallad målbok. Där sätter vi in papper med de mål som vi tänkt att de ska nå. Så gjorde vi nu också. Sedan utvärderar vi tillsammans och eleverna gör en självbedömning på hur de tycker att det gått. De är faktiskt duktiga och tänker efter. I klassen används dokumentkamera och det gör att alla ser samma sak samtidigt vilket är bra.

Framsidan på elevernas målbok
Framsidan på elevernas målbok

Här har de då att utvärdera hur mycket eller lite de har återkopplat till hemmet. Här kan jag se om de tycker att de berättat hemma eller om de behöver göra det mera. Att just detta är med handlar om den kommunikativa förmågan. De som har målat halva har ändå lyckats med den kommunikativa förmågan vad det gäller de grejer vi gör. De berättar för deras klassföreståndare så glatt vad de har sysslat med tillsammans med mig.

20150201 261

Egen utvärdering
Egen utvärdering

Till utvecklingsamtalet har de fått välja att visa något som de har arbetat med som de är särskilt glada och nöjda över. Flera har då valt att visa sin Grej of the day böcker och det tycker jag är så himla himla roligt.

Framsidan på en bok
Framsidan på en bok

Det vi behöver öva mera på är att veta skillnad på åsikt och fakta och att förklara samband. Jag försöker att vara tydlig när tillfälle ges. Jag försöker även att avsluta lektionen genom att ställa frågor som…Vad har vi lärt oss idag? Tänker du annorlunda nu än innan du hade varit med om denna microlektionen?  Jag har märkt att en del börja få aha-upplevelser. Som detta med Turning Torso. Det har vi sett kopplingar flera gånger. När vi hade en (mycket uppskattad) microlektion om Zlatan så var det någon som sade att han har ju bott där Turning Torso finns. När vi pratade om salt så kom kopplingen till stenåldern.

Vad är kopplingen då mellan salt och stenåldern? Fundera på det 🙂