Elevers lärande

Jag har läst några böcker om barns lärande. Det går att ta lite här och där och ta till sig i sin egen undervisning. Forskare och skribenter har inte ensamrätt till att tänka och att utveckla pedagogiskt arbete. Jag tror att det finns väldigt många duktiga pedagoger som inte kommer till tals. Här är i alla fall mina tankar utifrån de böcker jag läst.

Elever skall vara med och utforma sin egen undervisning och ta ansvar för sitt eget lärande. Men jag funderar en del kring hur elevernas lärande synliggörs. Jag tänker att det kan vara svårt för en åttaåring att överblicka sitt lärande. Svårt kan det vara även att veta vad man skall ha lärandet till som åttaåring. Detta kan vara svårt för en 18-åring också men där är horisonten något närmare. Här funderar jag en del kring hur vi som pedagoger hjälper till, stöttar och uppmanar. En del i detta är vårt IUP och utvecklingsarbete och tillhörande samtal.

Vi pratar mycket om hur ett bra utvecklingssamtal är. I ett utvecklingssamtal synliggörs förmågor. Det primära måste vara då att eleven är väl förtrogen med dem.  Det är också önskvärt att de håller i samtalet mest själva. I ett samtal är det viktigt att lärare, elev och vårdnadshavare är väl förtrogen med utvecklingen i skolans arbete. En författare som skrivit om detta är Leif Strandberg. Hans bok heter Bland mentorer, IUP och utvecklingszoner.  Enligt Strandberg är detta med engagemang för vårdnadshavare enklare om de är bekanta med målen. Han förtydligar dock att det är skolans ansvar inte vårdnadshavarens att veta hur de är uppbyggda. Det viktigaste enligt Strandberg är att alla parter är införstådda med att det skall leda någon vart. Detta sker när bedömning och utvärdering är noga utfört. Här har vi i skolan ett stort arbete att utföra. Vi måste tänka på att vi har alla olika förutsättningar som vårdnadshavare men vi måste se till så att alla får chans.

Bedömning kan ha flera syften. Det kan vara så att ett syfte är att helt enkelt mäta resultat. Till exempel nationella prov är ett sådant tillfälle. Strandberg förordar formativ bedömning som mycket betydelsefull i arbetet med IUP. Formativ bedömning utgår från en helhet vad det gäller elevers lärande. Bedömningen uppsöker var eleven befinner sig och så utgår man där ifrån för att tillsammans nå målen som är uppsatta. Allt detta gör man tillsammans, mentor, elev och vårdnadshavare.

Christian Lundahl i Bedömning för lärande har en mera övergripande syn på formativ och summativ bedömning. Han menar att enligt forskning har det stundtals nämnts att med summativ bedömning ökar elevers lärande. Han förklarar detta med att elever inte har så mycket egen motor utan behöver lock och pock eller bevakning.

I boken Att förstå barns tankar av Doverborg & Samuelsson får vi tal del av att lärande och utveckling hör samman på ett oskiljaktigt sätt. Barn kan inte utvecklas om de inte lär sig men de lär sig inte heller om de inte utvecklas. Att synliggöra ett lärande kräver att vi pratar med och ställer frågar till eleven som utmanar tanken och att det lilla växer till en större förståelse är medvetande göra ett eget lärande.

Att ett lärande kan ske i vilken ålder som helst anser författarna Doverborg & Samuelsson. Det viktiga är att ge dem utmaningar och att utmaningen måste vara meningsfull. Om det är meningsfullt och utmanande så kommer barnet att vilja veta mer om sitt lärande. Här känner jag att Grej of the day ger mina elever mycket. Det är meningsfullt och de vill verkligen lära sig mera.  Karin Taube med boken  Läsinlärning och självförtroende förklarar detta med att det sker en konflikt med det man redan vet och det som skall läras in. En konflikt är oftast en positiv händelse i inlärningens kedja. Det är i dessa två samspel som vi bör synliggöra när ett lärande sker.

Detta tar författarna upp i boken Att förstå barns tankar och jag kan bara hålla med. De skriver att om man vill få barn att tänka och att utveckla deras uppmärksamhet på saker så måste vi ställa frågor till dem. Vi måste föra in samtalsämnet på saker som eleven inte har tänkt på innan. Detta gör att vi kan öppna nya världar och att eleven får upp ögonen för sitt eget lärande på ett naturligare sätt. Vi i skolan eftersträvar formativ bedömning. De skall kunna använda sig av den kunskapen som de lärt sig på till exempel matematiklektionerna på fler ställen. Inte bara just där och då. Detta gör vi verkligen med Grej of the day.

I framtiden måste vi vara mera noggranna med elevernas utvärdering på sitt eget kunnande även i lägre åldrar. Det räcker inte bara med att kryssa i en mattebok. Hur skall de kunna utvärdera om de inte ens förstod frågan eller över huvudtaget kunde läsa den? Vi har mycket vunnet högre upp i skolåren om utvärdering känns meningsfullt redan i lägre åldrar.

Jag tyckte att jag fick mycket bra tips från boken Bland mentorer, IUP och utvecklingszoner Det finns checklistor både vad mentorer och elev skall tillföra utvecklingsarbetet. Jag tänker att jag kan använda dem som grund men göra om dem lite så att de passar de elever jag har framför mig just nu. De går att använda dem lite nu och då. Efter en del lektioner, hela teman och dylikt. Det behöver inte ta så lång tid.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *