Mina tankar – mina språk av Eva Cerú

Höstlov! Härligt med ledigt för att samla tankar och inspiration till kommande veckor på höstterminen. Jag har läst en bra och lättläst bok som jag vill delge er lite ifrån. Medans jag läste tänkte jag på att en del inte har förändrats mycket sedan boken skrevs. Den kom 1993 så den har en del år på nacken men ämnet är högst aktuellt för mig och vår skola. Att jag sökte litteratur som handlade om tvåspråkighet och hur jag får de elever delaktiga i klassrummet hade med ”Grej of the day” att göra, främst. Sedan är jag överlag intresserad över hur vi ska få alla elever delaktiga. Även de som har svenska som modersmål men som av andra orsaker har svårt att ta del av undervisningen.

Precis som titeln utlovar, Mina tankar-mina språk Svenska som andra språk i klassrummet, handlar det om de elever som har annat modersmål än svenska. Den tar upp stort som smått. Det som författaren nämner ofta är hur viktig hemspråksläraren är. Författaren Eva Cerú anser att hemspråksläraren är oerhört viktig i arbetet med elevernas framgång i svenska. Hon anser att hemspråksläraren, läraren i FBK och elevens hemklass ska ha ett nära samarbete vad det gäller eleven. Detta vet vi så väl men organisatorisk är vi inte där ännu. Jag tycker det känns bra att vi på vår skola har börjat arbeta oss framåt.

Författaren skriver ”Med 4 T växer andraspråket” och vad menar hon med det? Tid! Tilltro! Trygghet! Trivselglädje! Jag slås av att ytterligare en författare skriver om hur viktigt det är att språkinlärningen måste få ta tid. Eva är  inte alls bekymrad över att de inte når målen utan hon menar att det finns fler ställen att ta igen det på genom livet och andra skolformer. Jag vet inte om detta bottnar i att boken skrevs 1993… Men något jag tänkt på är faktiskt att enligt forskning så tar det ca sju år att behärska ett skolspråk. Kommer det en elev i årskurs två innebär detta, enligt forskning, att de skulle behärska skolspråket i årskurs nio! Hon tycker att man ska vara uppmärksam på ”ytflyt”. Att eleven har lika stort aktivt ordförråd som passivt ställer till det. Det låter bra och pedagogen luras att tro att eleven kan men det är verkligen bara det som finns som eleven visar. Finns inget passivt ordförråd som eleven kan ta till.

Både elev och lärare måste känna tilltro. Detta är mycket viktigt för all inlärning. Eleven ska ha tilltro till sin lärare . Läraren ska ha tilltro till sin elev. Visa och fösa framåt. Påtala att du klarar detta, det här kommer gå bra. Och i tilltro rymmer en hel del trygghet. Författaren menar att en otrygg elev lär inte. Och det kan jag hålla med om. Spelar ingen roll vart du är från. Är du otrygg och inte har någon tilltro blir inte skolgången bra. Författaren skriver att de som arbetar med flyktingbarn bör enligt barnläkaren Lars H Gustafsson ha stort stöd i handledning för att dessa barn har gått igenom så mycket ofattbart som vi inte kan föreställa oss. Här är vi inte ännu. Hon skriver vidare att det är stor genomströmning av Fbk-lärare och visst är det så. Hon skriver att det är olyckligt för när den som undervisat i Fbk ett tag har arbetat fram metoder och lärt sig mycket om hur ett otryggt barn skall bemötas och tas om hand så ska de arbeta på annan plats. Till Fbk ska det inte komma lärare som är övertaliga av olika anledningar. Det är viktig med kunskap om vad som krävs i en Fbk-klass. Det är inte bara kunskap i ämnen som behövs. Det behövs kulturkunskap, invandrarkunskap, psykologisk kunskap, flexibilitet, självkänsla, kampvilja mm mm.

Det sista T är trivselglädje och hör ihop med de andra tre. Hon menar att det är inte fult att ha roligt i skolan. Har man roligt och fokuserar på uppgiften istället för språket så lär man sig mera.

1993 skrev Eva att hon oroade sig över att invandraelever förlorade 100 språk inte ”bara” de 99 som filosofin Reggio Emilia föreskriver. Jag hoppas att vi nu 2014 låter dem ha fler språk en ett kvar. Det som är viktigt att tänka på är att det språk som tränas i klassrummet måste vara användbart utanför också. Detta slog mig när vi gjorde grej of the day sist. Jag sade som vanligt att läxan blir att berätta hemma om det vi har pratat  om idag. En elev säger då att jag kan inte det hemma. Varför undrar jag. Eleven hävdar att föräldrarna inte kan svenska. Då fick vi ta en diskussion om att det vi pratar om här kan du berätta på det språk som dina föräldrar förstår. En aha- upplevelse blev det för eleven då.

Eva tycker i boken att en elev med annat modersmål en svenska ska få uttrycka sig på minst tre språk-sina båda verbala och i bild. Jag tycker att vi arbetar en del på det viset med grej of the day. Det jag ska tänka på till nästa lektionstillfälle är att de får skriva samma sak på hemspråket om de vill. Bilder och ord skrivs det mycket om i boken. Redan 1993 skrev Eva om 6-rutor. Ett bra sätt att arbeta med textskrivning.

Sist men absolut inte minst ”ENTUSIASM SMITTAR” och jag tycker verkligen att grej of the day är jätteroligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *