Translanguaging, studiehandledning och språkutvecklande arbetssätt

Translanguaging, studiehandledning och språkutvecklande arbetssätt på en och samma lektion.

 

Jag är ämneslärare Cecilia Balk på Lindblomskolan och arbetar tillsammans med studiehandledare Amina Törnkvist  (modersmålslärare i arabiska). Vi arbetar tillsammans på No-lektioner i klassrummet. Vi arbetar med en grupp arabisktalande elever i årskurs ett (elever går till oss från sina klasser när de andra svensktalande också har No i respektive klass).  No- lektionerna är vid ett tillfälle i veckan . Våra lektioner utgår från teorierna i translanguaging. Det innebär att vi korspråkar, vi mixar svenska och arabiska för att eleverna ska få större ämneskunskaper och få en djupare förståelse för de naturvetenskapliga begreppen. Vi ser inte olika språk som separerade enheter utan som en helhet. Eleverna får möjlighet att visa sina kunskaper på sitt modersmål samtidigt som de får uttrycka det på svenska. På så sätt blir det ett brobygge mellan språken.Grunden i vårt arbete är ett språkutvecklande arbetssätt där vi använder oss mycket av muntligt berättande, språkliga aktiviteter, mycket visuellt stöd där vi lyfter fram begreppen och blir språkliga mål.

Vårt arbete med Insekters livscykler

Under hösten har vi arbetar med livscykler,” Insekters och växters livscykler”. Det första vi gör när ett arbetsområde påbörjas är att sätta upp språkliga mål. Våra språkliga mål innebär de begrepp som eleverna ska kunna efter ett avslutat arbetsområde . Våra språkliga mål för vårt arbetsområde “Insekters och växters livcykler” blir följande: ägg, larv, puppa, fjäril, myra, äppelträd, frö, växa, plantera.

Vi börjar med att titta på fjärilens livscykel. Eleverna får två och två lägga bilderna i rätt ordning med tidsorden som också ska vara i rätt ordning. Dessutom lägga orden till rätt bild. Det får de göra både på svenska och arabiska. När de har lagt dem i rätt ordning får de berätta med både svenska och arabiska. Barnen berättar på svenska för mig och arabiska för studiehandledaren.

Det muntliga blir till skrift

Det eleverna alldeles nyss har berättat muntligt ska nu ner till skrift. Det gör vi genom att skriva bläddror. Under varje bild och flik skriver vi t.e.x “först blir det ägg “under fliken med bilden ägg och “sedan blir det en larv” under fliken larv osv.

.

Jämföra olika livcykler

Vi jämför livscykler. Det gör vi genom att eleverna får lägga korten i rätt ordning bredvid varandra och sedan får de säga vad som är likheter och skillnader mellan dessa.

Vi samlar detta tillsammans i ett venndiagram.

Trädets livscykel

Växter har också en livscykel. När jag säger det till barnen säger de att det har vi också när mamma har en bebis i magen. Det blir ett lärande samtal kring detta och vi kommer in på många livscykler!

Vi börjar titta på äppleträdets livscykel. I samband med detta planterar vi också äpplekärnor i krukor och pratar om vad den behöver för att överleva. Vatten, sol och syre.

Här får eleverna lägga äppelträdets livscykel med kort i rätt ordning , med ämnesspecifika ord och med tidsord för att göra en muntlig text av detta också. De får berätta med hjälp av tidsorden både på svenska och arabiska.

Därefter får eleverna göra bläddror på äppelträdets livscykel för att det muntliga ska bli till skrift.

För att knyta samman det de har skrivit skriver vi en gemensam text utifrån det de har skrivit.

Jämföra olika livscykler

Vi jämför olika livcyklar, växters och insekters.

Vi kommer fram till att alla djur har en livcykel på ett eller annat sätt. En stor andel av eleverna tar upp grodans livcykel som ett exempel. Alla levande väsen har en livcykel som blomman, människan, myran, hunden och masken!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *