Kategoriarkiv: Translanguaging

translanguaging, studiehandledning och språkutvecklande arbetssätt

Translanguaging, studiehandledning och språkutvecklande arbetssätt i No- blomman

Vi ämneslärare och studiehandledare tillsammans fortsätter att arbeta med grupper med nyanlända elever med modersmål arabiska i årskurs 1. Nu arbetar vi med blomman både på svenska och arabiska. Vi plockar isär en påsklilja och tittar på vad som finns där inne. Vi upptäcker många delar, den intressantaste är fröen som är inne i pastillen!

 Först sätter vi upp språkliga mål

Innan vi sätter i gång med vårt arbetsområde “blomman” sätter vi upp språkliga mål. De språkliga mål vi sätter upp för vårt arbetsområde som eleverna ska kunna efter avslutat område är: blommans delar, stjälk, kronblad, rot och blad.

Blommans delar

Eleverna får först lägga kort med blommans delar skrivet  ett på varje kort. Orden ska de lägga till rätt bild. Dessutom lägga blomman så det blir en blomma. Därefter får eleverna berätta muntligt på båda språken utifrån frasen blomman har, t.e.x blomman har en stjälk. Det är av stor vikt att eleven får säga på svenska hela meningen blomman har en stjälk, blomman har 2 blad eftersom då lär de sig samtidigt hela meningen, språkets truktur och sedan hur de ska uttrycka det i skrift.  På korten är det skrivet både på arabiska och svenska.

Plocka isär en påsklilja och pollinering

Nu när eleverna vet lite mer om blommans delar kan vi plocka isär en påsklilja. Detta gör vi på mattan. Studiehandledare  tar detta först på arabiska och därefter tar jag på svenska. Vi lägger svenska skrivna ord vid blommans delar stjälk, kronblad och rot. Till slut kommer vi till pistillen. Vi berättar att detta är som en mage där ett barn ligger inuti men här ligger det frö istället.  Men när vi berättar att det är bina som suger nektar samtidigt som de skapar små frön därinne. Det kan de tack vare att det finns ståndare som är flickor och pojkar. Eleverna tycker detta är fantastiskt intressant med pollinering.

Vi börjar med att plocka isär pistillen och där hittar vi fröna.

Eleverna jublar. En kille tar fröen på sin hand och beskådar dem där.

Det muntliga blir till skrift

Nu ska eleverna får skriva ner det de sa i den muntliga övningen med blomman har en stjälk, blomman har en rot osv. Detta får de göra i bläddror.

Skriva gemensam faktatext -cirkelmodellen

Vi samtalar allt det vi har arbetat med genom att vi skriver en gemensam text utifrån rubrikerna i en 4-fältare( förenklad 6- fältare). Rubrikerna är utseende, livscykel och förekomst. Vi skriver under rubriken klassificering blommans delar genom att använda blomman har en stjälk och vi sätter i hop det till en text. Därefter skriver vi om blommans livscykel och få kommer vi in också på pollinering, Till slut skriver vi under förekomst var växer vitsippan.

Translanguaging, studiehandledning och språkutvecklande arbetssätt

Translanguaging, studiehandledning och språkutvecklande arbetssätt på en och samma lektion.

 

Jag är ämneslärare Cecilia Balk på Lindblomskolan och arbetar tillsammans med studiehandledare Amina Törnkvist  (modersmålslärare i arabiska). Vi arbetar tillsammans på No-lektioner i klassrummet. Vi arbetar med en grupp arabisktalande elever i årskurs ett (elever går till oss från sina klasser när de andra svensktalande också har No i respektive klass).  No- lektionerna är vid ett tillfälle i veckan . Våra lektioner utgår från teorierna i translanguaging. Det innebär att vi korspråkar, vi mixar svenska och arabiska för att eleverna ska få större ämneskunskaper och få en djupare förståelse för de naturvetenskapliga begreppen. Vi ser inte olika språk som separerade enheter utan som en helhet. Eleverna får möjlighet att visa sina kunskaper på sitt modersmål samtidigt som de får uttrycka det på svenska. På så sätt blir det ett brobygge mellan språken.Grunden i vårt arbete är ett språkutvecklande arbetssätt där vi använder oss mycket av muntligt berättande, språkliga aktiviteter, mycket visuellt stöd där vi lyfter fram begreppen och blir språkliga mål.

Vårt arbete med Insekters livscykler

Under hösten har vi arbetar med livscykler,” Insekters och växters livscykler”. Det första vi gör när ett arbetsområde påbörjas är att sätta upp språkliga mål. Våra språkliga mål innebär de begrepp som eleverna ska kunna efter ett avslutat arbetsområde . Våra språkliga mål för vårt arbetsområde “Insekters och växters livcykler” blir följande: ägg, larv, puppa, fjäril, myra, äppelträd, frö, växa, plantera.

Vi börjar med att titta på fjärilens livscykel. Eleverna får två och två lägga bilderna i rätt ordning med tidsorden som också ska vara i rätt ordning. Dessutom lägga orden till rätt bild. Det får de göra både på svenska och arabiska. När de har lagt dem i rätt ordning får de berätta med både svenska och arabiska. Barnen berättar på svenska för mig och arabiska för studiehandledaren.

Det muntliga blir till skrift

Det eleverna alldeles nyss har berättat muntligt ska nu ner till skrift. Det gör vi genom att skriva bläddror. Under varje bild och flik skriver vi t.e.x “först blir det ägg “under fliken med bilden ägg och “sedan blir det en larv” under fliken larv osv.

.

Jämföra olika livcykler

Vi jämför livscykler. Det gör vi genom att eleverna får lägga korten i rätt ordning bredvid varandra och sedan får de säga vad som är likheter och skillnader mellan dessa.

Vi samlar detta tillsammans i ett venndiagram.

Trädets livscykel

Växter har också en livscykel. När jag säger det till barnen säger de att det har vi också när mamma har en bebis i magen. Det blir ett lärande samtal kring detta och vi kommer in på många livscykler!

Vi börjar titta på äppleträdets livscykel. I samband med detta planterar vi också äpplekärnor i krukor och pratar om vad den behöver för att överleva. Vatten, sol och syre.

Här får eleverna lägga äppelträdets livscykel med kort i rätt ordning , med ämnesspecifika ord och med tidsord för att göra en muntlig text av detta också. De får berätta med hjälp av tidsorden både på svenska och arabiska.

Därefter får eleverna göra bläddror på äppelträdets livscykel för att det muntliga ska bli till skrift.

För att knyta samman det de har skrivit skriver vi en gemensam text utifrån det de har skrivit.

Jämföra olika livscykler

Vi jämför olika livcyklar, växters och insekters.

Vi kommer fram till att alla djur har en livcykel på ett eller annat sätt. En stor andel av eleverna tar upp grodans livcykel som ett exempel. Alla levande väsen har en livcykel som blomman, människan, myran, hunden och masken!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Årstider och hur jorden lutar på två språk

Anton lutar mot solen

Vi arbetar med årstider, varför det blir årstider och hur jorden lutar. Detta gör vi en grupp med nyanlända(modersmål arabiska) i årskurs 1 och några som har varit längre i Sverige. Vi har studiehandledare med på lektionen där vi kan ta modersmålet arabiska till hjälp att förstå innehållet på lektionen.

För att det ska bli lättare har vi en pojke som heter Anton i papper som står  i Sverige på vår jordglob. Vi lutar jorden och Anton mot solen. Frågan blir ” vad är det för årstid hos Anton när jorden lutar mot solen?”. “Lutar” och “mot” är svåra ämnesspecifika ord för nyanlända elever därför får vi förklara och samtala om vad betyder ordet “lutar” och “mot”. Likaså med “från“(solen lutar från solen) Vi kommer fram till att när Anton lutar mot solen är det sommar och när Anton lutar från solen är det vinter.

Högst upp på jordklotet finns Anton.

Sommar

 

Vinter

Målet med lektionen är att eleverna ska lära sig att säga på svenska att jorden lutar från solen och då är det vinter och när solen lutar mot solen är det sommar och på så vis utveckla sin förståelse och kunskap.