Instruerande text

Cirkelmodellen- Instruerande text i årskurs 1

“Hem och expertgrupper”

Vi inleder Instruerande text med språkutvecklande aktiviteten från boken “Stärk språket, stärk lärandet” som heter “Hem -och expertgrupper” för att samla fakta . Eleverna sitter i två grupper, en grupp får lyssna på en instruktion som jag har läst in om hur man gör en snöflinga (se film ovan) Det som inte sägs och är hemligt är att det är en snöflinga. Det är det eleverna ska lista ut vad instruktionen handlar om. Likaså är det med den andra gruppen som också  får en inläst instruktion på ipaden om hur man gör en smiley. När grupperna har kommit fram till vad det är som beskrivs får de byta till två andra grupper där smileygruppen får berätta instruktionen för snöflingegruppen och de ska i sin tur lista ut vad det är för instruktion!

I denna lyssnarövning tränar vi förmågorna, Big five.  Kommunikativförmåga: presentera, redovisa och kommunicera. Procedursförmåga:samla och sortera fakta. Metakonitiva förmåga: reflektera

image

Vi använder texten som modelltext och närläser instruktionen för att se hur en instruerande text är uppbyggd och typiska språkliga drag . Därefter får de göra snöflingor.

Den instruerande genren har jag valt att dela in i två delar: instruktioner och recept

1. Instruktioner

Tidsord

Tre olika sätt att använda tidsorden

När vi arbetar med instruerande texter är tidsorden viktiga. De orden används frekvent i beskrivningar och instruktioner om hur man ska göra något!  Eleverna får lära och använda sig av dem genom en språkutvecklande aktivitet”skärmövning” ( från boken “Stärk språket, stärk lärandet” ). Den går ut på att eleverna ska sitta två och två där  en av dem får bygga en figur med geometriska former och den andra ska lägga en likadan figur utifrån kamratens beskrivning.  Vi lägger till tidsorden då de ska lägga orden och använda dem  för varje form de lägger och beskriver.

image

Eleven säger till exempel: först lägger jag en cirkel. Sedan lägger jag en triangel under osv. Här blir lägesorden viktiga helst lägesordet under.

Nästa lektion får eleverna två och två lägga bilder i rätt ordning om hur man planterar ett frö. Därefter lägga tidsorden till och berätta för varandra till bilderna genom att använda dessa tidsord i början på meningarna när de berättar för varandra.

image

Innehållet är redan känt för eleverna därför blir innehållet ganska lättförståeligt vilket gör att de kan fokusera mer på att använda tidsorden rätt.

Eleverna bygger legofigurer utifrån en mindre figur och bygger på fem bitar. Syftet med detta är att de ska kunna skriva och rita stegvis sitt bygge i fyra steg. Det får inte vara för många steg och bitar att sätta på. De ritar i rutorna till vänster och skriver till bilder till höger. Här ska de få med tidsorden genom att börja varje mening med tidsorden först, därefter, sedan och till slut. Den första bilden nedan blir en helikopter bil och den andra en rymdstation. En elevs mening kan se ut såhär: Först sätt på den svarta legobiten på den blåa plattan. Här lär sig eleven också att beskriva olika bilars utseende.

image image

Jämföra och skriva två olika genrer till en och samma bild!

“Hur man sår ett frö” och “Det magiska fröet”!

Eleverna tränar sin analysförmåga att jämföra!

image

image

Instruerande genren- Instruktion

“Hur man sår ett frö”

Först lägg i ett frö i krukan.

Sedan vattna fröet….

Narrativa genren- Saga/berättelse

“Det magiska fröet” 

Det var en gång en flicka som hette Moa. En dag hittade hon ett magiskt frö….

image

Vad är det för skillnad? Hur börjar instruktionen? Hur börjar sagan? 

Eleverna får vid det första lektionstillfället skriva en instruktion om “Hur sår man ett frö” med tidsorden inkluderade. Vid det andra lektionstillfället ,en saga om Det magiska fröet.  Båda texterna kan vi dela in i fyra rutor i den tomma rutan högst upp. Till skillnad från den instruerade texten får eleverna använda sig i den berättande texten av 4-rutan med inledning, problem, lösning och slut. Vi samtalar först i helklass om vad sagan “Det magiska fröet” kan handla om. Elevernas idéer flödar! Därefter skriver eleverna så pennan glöder!

2. Recept

image

Sagogrytan

Därefter går vi över till recept . Ett recept består av många moment och är abstrakt . För att beta ner recepten så det blir mer greppbart och konkret för eleverna gör vi något som jag kallar sagogrytan. Först går vi genom vad måtten och tittar på riktiga mått vi använder när vi bakar och hur de förkortas, dl=decilititer, msk= matsked och tsk=tesked.  Därefter lägger vi ut sagoingredienser  på mattan och eleverna får hälla i sin ingrediens som de tycker ska vara i grytan.

grandma-1152038_1920grandpa-1152053_1920
fire-40252_1280 (1)

 

 

 

 

 

 

 

image

Eleverna får lägga i de ingredienser de tycker ska vara med måtten antal, dl, msk och tsk. De ämnesspecifika begreppen som eleverna ska lära sig är enheterna dl, msk och tsk och ingredienser. Vårt gemensamma sagorecept blir så här:

Sagorecept

“Den lilla, lilla prinsessan”

image

1 dl godhet

1 msk kärlek

1 dl ondska

1 rosa groda

3 små grisar

1 liten prinsessa

1 ond kung

1 slott

1 lyckligt slut

Egna sagorecept

Sedan får eleverna parvis göra ett sagorecept genom först komma på en saga tillsammans och sedan skriva ner recpeptet. Detta görs med min stöttning. Så här blev ett recept:

image

Vi går sedan över till det mer abstrakta receptet med indelning  i kolumner : måttenheter, bild- ingredienser och skriva- ingredienser. Bilderna blir ett visuellt stöd.

image

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cirkelmodellen- ett språkutvecklande arbetssätt.