Berikande perspektiv, korspråkande och studiehandledning

Berikande perspektiv, korsspråkande och studiehandledning

Jag blev enormt inspirerad av en film på en webbkurs  för kartläggning för nyanlända som jag deltog i veckan. I filmen berättar forskaren Andrej Andreewitch som är forskare och rektor på mottagningssenheten på Botkyrka skola om olika perspektiv på hur vi ser på nyanlända elever.

Andrej menar att det är av stor vikt att eleven få utmana sitt tänkande , att uttrycka sina kunskaper på sitt modersmål och använda sitt modersmål som ett verktyg i undervisningen. Det fick mig att bli medveten om mitt synsätt när det gäller SVA-undervisning och studiehandledning. Det ökade också min förmåga att sätta ord på mitt synsätt på elever med ett annat modersmål än svenska till varför jag gör som jag gör och vilka val som görs.

Andrej menar vidare att det är vår inställning till nyanlända är avgörande om vi ser ur ett bristperspektiv eller berikande perspektiv. Om vi väljer att se ur ett bristperspektiv ser vi elevens brister i svenska språket som inte når kunskapskraven.  Om vi däremot väljer att se ur ett berikande perspektiv tar vi vara på deras kunskaper, erfarenheter och språk som eleverna bär med sig i ryggsäcken in i klassrummet.

Uttrycka sina kunskaper på sitt modersmål

I min undervisning har vi en grupp med nyanlända elever. Vi har en No – lektion i veckan med studiehandledning där vi arbetar med pråkutvecklande arbetssätt i no. Innan lektionen sätter vi upp språkliga mål, vilka ämnesspecifika begrepp eleven ska lära sig. Jag och studiehandledaren har lektionen tillsammans och därmed sker det en växelverkan mellan två språk. Här kan eleven uttrycka sina kunskaper i ämnet både på sitt modersmål och svenska. Det blir något som kallas translanguaging, ett korsspråkande som bildar ett brobygge mellan de två språken. Det möjliggör att en förståelse för begreppen blir till. Enligt nationellt centrum för svenska som andra språk är Translanguaging, eller korsspråkande handlar om att på ett medvetet sätt använda elevernas flerspråkighet som resurs i undervisningen och låta eleverna använda alla sina språk som resurs i lärandet. I ett antal läsvärda och inspirerande artiklar förklaras och exemplifieras begreppet translanguaging. När eleven uttrycker sina kunskaper på sitt modersmål blir deras kunskaper tydliggjorda i min  bedömning av elevens kunskaper i ämnet.

Samverkan

Jag anser utifrån vår undervisning att grunden till ett lärande för nyanlända elever är att lärare och modersmålslärare samverkar. Det gör vi genom att samplanera lektionerna och tillsammans sätta upp språkliga mål med de ämnesspecifika begrepp eleven ska lära sig. Men också att modersmålslärare är med på efterarbete såsom bedömningar.

Ämnesspecifika begrepp i ett tidig skede

En av de stora byggstenarna i undervisning av nyanlända elever anser jag  är att de i ett tidigt skede införliva de ämnesspecifika begreppen i No, So och Ma för att få på så sätt tillägna sig koderna i de olika ämnena. På så vis komma i snabbare takt  in  i ämnenas kontext. De ämnesspecifika begreppen är lika viktiga som att lära sig de vardagliga begreppen. Det är aldrig för tidigt att börja med de ämnesspecifika begreppen. Ett vinnande koncept är att arbeta med ett  Språkutvecklande arbetssätt och svenska A i alla ämnen.

Utmanas kognitivt

Jag menar att få uttrycka sina kunskaper på sitt modersmål är grunden för att eleven ska kunna utmana sitt tänkande. Bara att få fråga på sitt modersmål om ämnen som vi har samtalat om på svenska är en tillgång för eleverna. Men också såklart få svara på en fråga från sin lärare på sitt modersmål.

En intressant tanke är att om eleven skulle utmana sitt tänkande i takt med de få ord de tillägnar sig på svenska skulle deras tankar bli fåordiga!

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *