translanguaging, studiehandledning och språkutvecklande arbetssätt

Translanguaging, studiehandledning och språkutvecklande arbetssätt i No- blomman

Vi ämneslärare och studiehandledare tillsammans fortsätter att arbeta med grupper med nyanlända elever med modersmål arabiska i årskurs 1. Nu arbetar vi med blomman både på svenska och arabiska. Vi plockar isär en påsklilja och tittar på vad som finns där inne. Vi upptäcker många delar, den intressantaste är fröen som är inne i pastillen!

 Först sätter vi upp språkliga mål

Innan vi sätter i gång med vårt arbetsområde “blomman” sätter vi upp språkliga mål. De språkliga mål vi sätter upp för vårt arbetsområde som eleverna ska kunna efter avslutat område är: blommans delar, stjälk, kronblad, rot och blad.

Blommans delar

Eleverna får först lägga kort med blommans delar skrivet  ett på varje kort. Orden ska de lägga till rätt bild. Dessutom lägga blomman så det blir en blomma. Därefter får eleverna berätta muntligt på båda språken utifrån frasen blomman har, t.e.x blomman har en stjälk. Det är av stor vikt att eleven får säga på svenska hela meningen blomman har en stjälk, blomman har 2 blad eftersom då lär de sig samtidigt hela meningen, språkets truktur och sedan hur de ska uttrycka det i skrift.  På korten är det skrivet både på arabiska och svenska.

Plocka isär en påsklilja och pollinering

Nu när eleverna vet lite mer om blommans delar kan vi plocka isär en påsklilja. Detta gör vi på mattan. Studiehandledare  tar detta först på arabiska och därefter tar jag på svenska. Vi lägger svenska skrivna ord vid blommans delar stjälk, kronblad och rot. Till slut kommer vi till pistillen. Vi berättar att detta är som en mage där ett barn ligger inuti men här ligger det frö istället.  Men när vi berättar att det är bina som suger nektar samtidigt som de skapar små frön därinne. Det kan de tack vare att det finns ståndare som är flickor och pojkar. Eleverna tycker detta är fantastiskt intressant med pollinering.

Vi börjar med att plocka isär pistillen och där hittar vi fröna.

Eleverna jublar. En kille tar fröen på sin hand och beskådar dem där.

Det muntliga blir till skrift

Nu ska eleverna får skriva ner det de sa i den muntliga övningen med blomman har en stjälk, blomman har en rot osv. Detta får de göra i bläddror.

Skriva gemensam faktatext -cirkelmodellen

Vi samtalar allt det vi har arbetat med genom att vi skriver en gemensam text utifrån rubrikerna i en 4-fältare( förenklad 6- fältare). Rubrikerna är utseende, livscykel och förekomst. Vi skriver under rubriken klassificering blommans delar genom att använda blomman har en stjälk och vi sätter i hop det till en text. Därefter skriver vi om blommans livscykel och få kommer vi in också på pollinering, Till slut skriver vi under förekomst var växer vitsippan.

Translanguaging, studiehandledning och språkutvecklande arbetssätt

Translanguaging, studiehandledning och språkutvecklande arbetssätt på en och samma lektion.

 

Jag är ämneslärare Cecilia Balk på Lindblomskolan och arbetar tillsammans med studiehandledare Amina Törnkvist  (modersmålslärare i arabiska). Vi arbetar tillsammans på No-lektioner i klassrummet. Vi arbetar med en grupp arabisktalande elever i årskurs ett (elever går till oss från sina klasser när de andra svensktalande också har No i respektive klass).  No- lektionerna är vid ett tillfälle i veckan . Våra lektioner utgår från teorierna i translanguaging. Det innebär att vi korspråkar, vi mixar svenska och arabiska för att eleverna ska få större ämneskunskaper och få en djupare förståelse för de naturvetenskapliga begreppen. Vi ser inte olika språk som separerade enheter utan som en helhet. Eleverna får möjlighet att visa sina kunskaper på sitt modersmål samtidigt som de får uttrycka det på svenska. På så sätt blir det ett brobygge mellan språken.Grunden i vårt arbete är ett språkutvecklande arbetssätt där vi använder oss mycket av muntligt berättande, språkliga aktiviteter, mycket visuellt stöd där vi lyfter fram begreppen och blir språkliga mål.

Vårt arbete med Insekters livscykler

Under hösten har vi arbetar med livscykler,” Insekters och växters livscykler”. Det första vi gör när ett arbetsområde påbörjas är att sätta upp språkliga mål. Våra språkliga mål innebär de begrepp som eleverna ska kunna efter ett avslutat arbetsområde . Våra språkliga mål för vårt arbetsområde “Insekters och växters livcykler” blir följande: ägg, larv, puppa, fjäril, myra, äppelträd, frö, växa, plantera.

Vi börjar med att titta på fjärilens livscykel. Eleverna får två och två lägga bilderna i rätt ordning med tidsorden som också ska vara i rätt ordning. Dessutom lägga orden till rätt bild. Det får de göra både på svenska och arabiska. När de har lagt dem i rätt ordning får de berätta med både svenska och arabiska. Barnen berättar på svenska för mig och arabiska för studiehandledaren.

Det muntliga blir till skrift

Det eleverna alldeles nyss har berättat muntligt ska nu ner till skrift. Det gör vi genom att skriva bläddror. Under varje bild och flik skriver vi t.e.x “först blir det ägg “under fliken med bilden ägg och “sedan blir det en larv” under fliken larv osv.

.

Jämföra olika livcykler

Vi jämför livscykler. Det gör vi genom att eleverna får lägga korten i rätt ordning bredvid varandra och sedan får de säga vad som är likheter och skillnader mellan dessa.

Vi samlar detta tillsammans i ett venndiagram.

Trädets livscykel

Växter har också en livscykel. När jag säger det till barnen säger de att det har vi också när mamma har en bebis i magen. Det blir ett lärande samtal kring detta och vi kommer in på många livscykler!

Vi börjar titta på äppleträdets livscykel. I samband med detta planterar vi också äpplekärnor i krukor och pratar om vad den behöver för att överleva. Vatten, sol och syre.

Här får eleverna lägga äppelträdets livscykel med kort i rätt ordning , med ämnesspecifika ord och med tidsord för att göra en muntlig text av detta också. De får berätta med hjälp av tidsorden både på svenska och arabiska.

Därefter får eleverna göra bläddror på äppelträdets livscykel för att det muntliga ska bli till skrift.

För att knyta samman det de har skrivit skriver vi en gemensam text utifrån det de har skrivit.

Jämföra olika livscykler

Vi jämför olika livcyklar, växters och insekters.

Vi kommer fram till att alla djur har en livcykel på ett eller annat sätt. En stor andel av eleverna tar upp grodans livcykel som ett exempel. Alla levande väsen har en livcykel som blomman, människan, myran, hunden och masken!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Årstider och hur jorden lutar på två språk

Anton lutar mot solen

Vi arbetar med årstider, varför det blir årstider och hur jorden lutar. Detta gör vi en grupp med nyanlända(modersmål arabiska) i årskurs 1 och några som har varit längre i Sverige. Vi har studiehandledare med på lektionen där vi kan ta modersmålet arabiska till hjälp att förstå innehållet på lektionen.

För att det ska bli lättare har vi en pojke som heter Anton i papper som står  i Sverige på vår jordglob. Vi lutar jorden och Anton mot solen. Frågan blir ” vad är det för årstid hos Anton när jorden lutar mot solen?”. “Lutar” och “mot” är svåra ämnesspecifika ord för nyanlända elever därför får vi förklara och samtala om vad betyder ordet “lutar” och “mot”. Likaså med “från“(solen lutar från solen) Vi kommer fram till att när Anton lutar mot solen är det sommar och när Anton lutar från solen är det vinter.

Högst upp på jordklotet finns Anton.

Sommar

 

Vinter

Målet med lektionen är att eleverna ska lära sig att säga på svenska att jorden lutar från solen och då är det vinter och när solen lutar mot solen är det sommar och på så vis utveckla sin förståelse och kunskap.

Progressiv brainstorming i matematik

Progressiv brainstorming i matematik- Språkutvecklande arbetssätt och kooperativt lärande i matematik

Vi har arbetat med begreppet hälften i årskurs 1. Mitt syfte med progressiv brainstorming var att ta reda på vad eleverna har lärt sig och deras förståelse för begreppet hälften så här långt men också utveckla deras förståelse ytterligare.

Progressiv brainstorming  går till så att eleverna får parvis ett A3 med begreppet hälften skrivet och sedan för de tillsammans skriva med andra ord eller rita vad begreppet betyder. Sedan efter 5-10 minuter får paren gå till ett annat par som också i sin tur går till nästa och fortsätta fylla på deras papper. Alla paren går runt tills de har fyllt på alla pars papper.

Eleverna blir otroligt engagerade och tycker det är intressant. Jag blir överväldigad över elevernas kloka tankar och genomtänkta uttryckssätt och representationsformer som kommer fram i denna övning. De delar in pengar, klossar, äpplen, gubbar, nyckelpigor, träd i hälften och ofantligt mycket mer. Deras tankar och kunskaper tar vi vara på och utgår sedan från i undervisningen där vi kan utmana dem ytterligare.

Pojken ovanför ritar en rymdfarkost och delar den vågrätt. Jag frågar hon varför han inte delar den åt andra hållet istället då svarar han att ” att det röda är röken och den kan jag inte dela i hälften för det är rök( den röda pluppen till vänster)därför måste jag dela in den åt det hållet och visar med fingret på den vågrätta linjen”.

En flicka vill dela antalet 9 i hälften och prövar med pengar som ligger på bänken. Till slut säger hon att det går inte att dela nio i hälften. Men efter en stund lägger hon blyertspennan på den pengen som ligger i mitten och visar på att den går att dela den i två delar. Det blir 4 och en halv och sedan ritar hon upp det på pappret.

En annan elev skriver att hälften av 600 är 300. Många använder också skriftspråket då de skriver exempelvis att “hälften av 10 är 5”.

En flicka försöker dela sina fingrar på sin hand i hälften. Hon ritar upp sin hand på pappret och sedan säger hon att man måste skära fingret i två bitar för att det ska gå att dela in dem  hälften, därav pilarna. Det var väl en bra lösning;).

 

 

Språkutvecklande arbetssätt i SO: 4-ruta om att flytta till en annan världsdel

Tema världen: Vi skriver berättelser om att flytta till olika världsdelar i 4 ruta

Språkliga mål: eleverna ska kunna förstå och använda sig av följande begrepp : flytta, världsdelar, Sydamerika, Nordamerika, Europa, Afrika och Asien.

I årskurs 1 arbetar vi med en mindre grupp med andraspråkselever med världsdelarna och om att flytta till andra världsdelar. Syftet är att de ska lära sig begreppet världsdelar och vad de olika världsdelarna heter men också att lära sig begreppet flytta. Dessutom kunna skriva en betättelse och veta hur en sådan är uppbyggd från början till slut.  Jag modellerar först genom att berätta en betättelse utifrån en färdig 4-ruta om Anna som flyttar från Syrien i Asien för att fly från kriget i Asien till Afrika. Detta blir en berättelse som utgår från många av elevernas riktiga upplevelser eftersom många kommer från Syrien. Många elever har mycket att berätta.

Nu är det dags att i sina lärpar (elevpar som jobbar under en längre tid med olika uppdrag) göra en egen 4 – ruta om någon som flyttar från en världsdel till en annan världsdel. De får först berätta sin berättelse för varandra och sedan för mig och utifrån det kan jag stötta och tydliggöra strukturen och hur de kan utveckla sina berättelser ännu mer. Min 4-ruta blir en mall när de ska skriva ner sin berättelse. Som ett visuellt stöd i deras skrivande har jag klippt ut färdiga världsdelar och huvudpersoner som de välja ut och klistra in i 4-rutan. Först får de klistra in sina huvudperson och namn på den och världsdelarna och utifrån den berätta sin berättelse. Därefter för de skriva en text på datorn utifrån sin 4-ruta. I berättelsen ska de typiska tidsorden för den berättande genren vara med som det var en gång, sedan och till slut. Men också ämnesspecifika orden ska vara med som flytta och världsdelarnas namn. För att tydliggöra det gör jag ytterligare en text med överstrukna tidsord och  utan 4-ruta för att visa att hur de ska skriva sin text.

När eleverna får skriva med begreppen i en text utvecklar det förståelsen för begreppen, då dessa kommer i ett funktionellt  sammanhang.

Med  mycket stöttning, muntligt berättande , visuellt stöd och glädje blev berättelserna utmärkta! 

 

 

 

Språkutvecklande arbetssätt i So och No:texter om vilda djur ute i världen

Språkutvecklande arbetssätt i No och So: 4-ruta blir till text

Vi fortsätter att arbeta med tema “världsdelarna” och skriva om djur ute i världen . Vi vill ha djur från världsdelarna Asien, Afrika, Sydamerika, Nordamerika, Europa och Oceanien. Sedan ska vi sätta ut djuren på världskartan.

Vi började med att skriva två och två om djur som fanns i Afrika. För att sedan skriva om djur i de andra världsdelarna som Asien, Sydamerika m.m  enda tills vi har  fått med alla världsdelar. Orangutangen valdes av några som bor i Asien.

Skrivprocess steg för steg:

Först titta på bilderna och läsa texten tillsammans.

Sedan fylla i 4-ruta  utifrån boken.

Skriva texten på datorn. Samma rubriker som i 4-rutan. Allt för att förtydliga!

 

 

 

Språkutvecklande arbetssätt i No

Jämföra livscykler och göra bläddror

Vi lär oss insekters livcykler och äppelträdets livscykel genom att göra bläddror, lägga kort, skriva tidsord, jämföra olika livcykler, och skriva och rita i 4 -rutor! Från bild, talat språk till textskrivande….ett brobygge mellan visuellt och talat språk till det skrivna språket.

Vi gör bläddror. Vi skriver bakom varje flik vad som händer först äter du äpplet och det kommer ett frö. Fröet kommer i jorden. Sedan växer fröet. Om det handlar om insektens livscykel, först blir det ägg, sedan blir det en larv…Vi får på så vis också in tidsorden.

Vi skriver en gemensam beskrivande text om äppleträdets livscykel där vi får med tidsorden och begreppen som är de språkliga målen som vi stryker under.

Vi gör 4-rutor med insekters livscyklar. Ägg, larv, puppa och myra.

Eleverna får göra egna bläddror med olika insekters livcyklar där de ritar och skriver bakom flikarna.

Vi jämför myrans och fjärilens livscyklar. Därefter jämför vi myrans och äppelträdets livscykel. Vad är likt och inte? Växter har också en livscykel precis som många andra t.e.x vi människor.

Vi kommer gemensamt fram till att det finns många livscyklar som människan, trädet, myran, blomman och grodans!

 

 

 

 

Cirkelmodellen-Beskrivande genren

Cirkelmodellen-den Beskrivande genren

Cirkelmodellen-den Narrativa genren

Sagor- Rödluvan


image
Jag har arbetat med cirkelmodellen med den Narrativa genren och då med sagor. Vi har utgått och gått ingående in på sagan Rödluvan. I detta tema har jag också fått in många språkliga aktiviteter från boken “Stärk språket, stärk lärandet”. Denna bok har vi fått i vår kompetensutveckling på skolan från NC nationellt centrum för svenska som andra språk.  Det är fyra  steg/faser som är i cirkelmodellen som är grundmomenten i detta arbete och i dem finns som är med är följande:

1.Skaffa kunskap: Läsa många sagor tillsammans och individuellt.

Högläsning av Rödluvan.
image

Lägga sekvens  med bilder från Rödluvan. Aktivitet från “Stärk språket, stärk lärandet”
image

image

Gemensam genomgång på tavlan av sagans kännetecken.
Skriver en  tankekarta och samtalar om den.

image

2. Läsa modelltexter:  Analys av text.

Analys 1: Lucktext med ett utdrag från Rödluvan.

Vilka ord fattas?🙀

image

Blommor💐, säng🛏, öron, ögon👁, mun👄,skutt, nafs.

Analys av text 2: Ringa in ord.
Därefter ytterligare en analys av texten. Vi ringar in alla ord som upprepar sig. En färg för varje  ordkategori.

image

3. Skriva gemensamtskriva en saga tillsammans.

Vi skriver en saga tillsammans utifrån 6-rutan. Vi skriver sagan på dator och hjälps åt både med form och innehåll.

Som stöd för att skriva vår saga har vi istället för en 4-ruta, en ruta med 6 rutor. När eleven ska skriva en saga måste hen kunna beskriva huvudpersonen hur den är , egenskaper och ser ut, utseende. Eleven måste veta vad ordet beskriva betyder. Det innebär också förståelse för orden utseende och egenskaper. Detta lär sig eleven genom denna nedanstående övning.

image

Beskriva sagofigurens egenskaper och utseende. Först får vi gå igenom vad orden egenskaper och utseende betyder. Därefter får eleverna arbeta två och två och blir tilldelade var sin sagofigur som de får beskriva deras egenskaper och utseende.

image

4.Skriva individuellt: eleverna skriver egna sagor.

Nu har elever tillräckligt med verktyg i sin verktygslåda för att skriva en saga. De använder sig av 6-rutan där elever får skriva

Inledning:

Beskriva huvudpersonen:

-namn

-med egenskaper och utseende

-ålder

-vad gör personen?

Beskriva miljö

-var är personen

-Hur ser det ut?

-mål, vad vill personen?

Problemvad händer?

-varför händer det?

-känslor

-miljö

Vem är hjälten, den nya personen som plötsligt kommer in?

Lösning: Hur löser det sig?

-vad gör huvudpersonen?

-vad gör den nya personen?

-hur ser det ut?

-hur känns det?

Slut:Hur slutar sagan?

-knyt ihop sagan

-vad gör de nu?

Cirkelmodellen- ett språkutvecklande arbetssätt.